OCR Text |
Show txs UHimTI PrcniunerstionMfffift: H:o $1 per kr. Lfiansmmer; S casta. i REDAKTOR och EGARE: 3. rebagen ben OTTO RYDMAN. fOrnultigt ord till ho nom. 8A gick han ut i den kalla vinternatten, och ett par missionarer fOljde efter fOr att se bvart han tog vAgen och fOr att sOka lugna honom. Men dA blef han ovettig mot dem, hvadan de lemnade honom At bans Ode ocb Atervande hem. Nasta morgon spordes det, att han begifvit sig till nAgra trossyskon och ljugit om qvAllens handelser. SA hade det lange varit brAk om en del hOcker, som kommit bort ur bokfOrlaget, och Carlson hade pAstAtt att de andra mis- skandinaviske a, fOre-stalld- Utah-Poste- sionarerna stulit dem. . e a aro pA broder Rydmans och svenskarnas sida, och de aro alia apostater saga de. Af C. F. Andersons bref i Posten kunde man fA den falska tron, att vi hade fler skandinaviskt sinnade syskon har An renhAriga svenskar och dalma-sar- , dA det ar raka motsatsen. Vi kunna af detta se, att man tan inte tro allt som stAr i Posten med des9 drOmmar och Denbrytare-AfventyDet Ar i sanning bedrOfiigt stAldt, att en tidning, som utropar sig fOr att vara kyrkans organ, kan bara sig sA dumt At. Om alia svenskar pA andra flatser vore lika eniga som de Aro hAr i Lund och Central, sA skulle snart fA slA vantarna i bordet, sA vida den inte kunde lefva med att sAn-d- a ut profnummer. Eller kanske den lefver pA kyrkans tionde-tassa- ? VAr goda Korrespondenten har minsann gjort skAl Or namnet nu en lAng tid och det Ar skada blott att inte vAra lOgt uppsatta engelska broder cunnat fA litet med af sannin-;e- n som stAtt i bref ren. Att roten till det onda sitter i rtoigtagwua uaWIIWH1 k n. n Utah-Posten- r. or na-r.- a nSgot listig, CfLh ) svAr och gormar hvarje Det vet nog jag. samt kyrkans auktoriteter. Mina skandinaviska brOder, dag - Utah-Poste- kommen till sundt fOrnuft ocb famlen icke mer i mOrker, utan sen saken frAn bAda sidorna och erkannen sanningen antingen den ar bebaglig eller obehaglig. Han Ar sA lycklig, han Ar sA glad, Sen i hans fina hAnder Det foil ett kyrkligt tidningsblad, Som han nu fritt utsAnder. j Deri han skryter I Och hiskligt ryter. Stmt himlar sig och ljuger sA Man ondt kan fA. P. Rotcn till Han lyser med sin kristlighet Ckh med den rAtta Anden"; Mpn hycklar blott, som hvar man vet, Och knolpAk bfir i handen. - 1u Och prStLASme Togn berommes, Han grAter falskt for syndarns val Och arma sjAl. Akademiska sjukbuset i.Upsala; ar tare bade varit visa sA hade de Innan vi till bvarandra: sagt och vidare gifva oss i disputera kunna af det ofvanstAende envig, sA lAtom oss tillsammans sej hvilken praktig officiell skadi-navis- gA ocb undersoka saken. Det drOmmare kyrkan bestAr kunde ju banda, att solen gjort simed enligt det af SjOdahl och oss fargblinda. De hade dA fun-n- it den Ofriga skandinaviska myn-ete- n hur det forholl sig med sta-tygjorda urvalet och godLAt mig saga till min gamle k&nnandet. van i Richfield, Sevier County, ocb till alia: Det ar en gammal Korrespondens. erkand sak, att det ar alltid tvA sidor af bvarje sak. Jag laste i The Juvenile Svinssons Litti," , for den 15 December S5g, kanner ni en tjocker karl, 1902, en bistoria, kallad "After Hans ar Svenssons Lasse. Det namnet fick han, ty hans far Many Years, hvilken fOr mitt Dpt var en falsker nasse. sinne var en slAende illustration Han Sr si dristig, af Br. Rydman och bans Aklaga-r- e Och laro-satse- dra missionarerna med att han skulle hanga sig med tt rep i storkroken A spisen i kOket, ocb de lato narra sig af haps tokigheter till att springa efter hjelp fOr att fA bugt pA honom. Carlson var derefter under nAgon tid inbyst sAsom fattigbjon a mis-sion- da-ge- icke kan tagafel, och den n mAste till hvad pris som hefet uppratthAllas. efter fOrutnamda q vail gingo Sandberg och en annan missionar till en familj, hos hvilken Carlson lemnat ett knyte, som han sagt bestod af gamlaklader. Det blef undersOkt, och i midten deraf lAg en hel mangd af kyrkans bocker, som alltsA kommo till ratta igen. Hos en familj ute pA landet hade han afven lemnat ett knyte, som afven innehOU af de saknade bOckerna. En gAng skramde ban de an- ns hit-comn- Men Salt Lake City, Utah. Tf att tala ett for drOmmarens egen skull, ty ban ar redan Adagalagd som en drOmmare. ljugare och OmkansvArd idiotisk svarmare, utan for deras skull, som medskenbeligbet och aukto-riteten- s SAsom bekant, har en John E. pragel framhAllit honom Carlson lAtit lala otn sig en bel sAsom en, hvilken for de skandi-navisk- a del under de senaste tvA mAna-dernheliges undervisning och fOrst derigenom att han varning mottagit en rOst ifrAn stod fram i ett skandinaviskt limmelen, fastan det annars lamote, Ofver hvilket J. M. Sjodahl res att kyrkans president Ar den presiderade, och berattade en ende som har ratt atterhAlla en e drbm om en bop fAr, som rost frAn himmelen for kyrkans svenskarne och skandinaedning och undervisning. verna i den pAgAende striden, John E. Carlson ar hemma i och sedermera derigenom att han Spanish Fork och var for nAgon hopdiktade ocb tick publicerad tid sedan pA mission i Sverige. en bistoria om att ban blifvit Han bor ej fOrvexlas med Olof vid ett af foreningen i. Carlson, alias Olof Hellqvist, Nordens mdten. som rest omkring sAsom Rorande den sistnAmda histo agent och talat dumt rien blef han f8r ett par veckor om och till svenskarne ) sedan i Korrespondenten FrAn drommaren Carlsons afsIOjad sAsomen ljuga-rmissionstid veta Atskilliga af fOrsta klasssen, ocb vi lof terkomna missionarer samt vade att vi narmare skulle gifva emigranter att beratta nAgot beaked om den ifrAgava-rand- e mAnga tokigheter, till hvilka drOmmaren John E. Carl- Carlson gjorde sig skyldig. En son. af namda missionarer har med Det Ar kanske mAnga, som icke delat oss foljande: bafva sig bekant bans tnArkvAr-digNAr John E. Carlson frAn drom, som han sade sig baf- Spanish Fork, Utah, pA somma-re- n va haft, och vi vilja i korthet ef1898 var presiderande i Sundsvalls s ter framstall ovii giaiode pane andra mis bau om "ning MergiRraT.'befSneTsen , sionArerna till lAngt in pA dr8mmen eller fantasifostret. sA det Ofriga folket i buset For att fA vissbet, om hvilka icke kunde sofva, utan bultade i som hade ratt i den pAgAende vaggen och klagade, att om de finge ro, sA skulle de drifva striden (mellan svenskar ocb icke missionarerna ur huset. Kyrkans J6 Kontor: 266 State Street, Cknuiari 1903. Petterson G. dit onda. d. 6 Jan. 1903. Lund, Idaho, Arade redaktor Otto Rydman! Kare broder! Nu .nmOiliglMf kunnaarjet lata jHHD pennan vara i ired ska' brOder, det bar jag alltid langre, ty det bOrjar att bli allt trott, och min tro styrktes for nAgon tid sedan, nAr fOr intressant, sA man fAr lof att en broder omtalade fOr mig ett vara med pA ett bOrn. Jag vill fOrst omtala att jag ar samtal mellan en broder och en at dem som fAtt sin hjernafor Apostel Cowley. De kommo i vriden genom ett listigt skrif-sat-t samsprAk angAende de tvA olika i en viss tidning, sA om prAken svenska och dansk-nor-skoch denne vAr broder mitt bref skulle bli nAgot vridet, sA fAr ingen undra derpA. att visa att det var en stor FOr nAgon tid sedan laste jag skillnad mellan sprAken. Apoi Utah Posten ett bref frAn stel Cowley sade dA sA hAr: Ja, denna plats hvilket ej var med men broder Lund sAger att det sanningen Ofverensstammande, sara Ar en liten dialektskillnad och jag skref genast till brefskrif-vare- n och det Ar bra som det Ar, och och bad honom ratta felet; sA sAger Afven broder Fjeldsted. NAr jag hOrde detta, sA tAnkte men som annu iagenrattelse blifSkandinavernas jag: Derhavi Agget eller roten. vit synlig i fAr sA VAlan, kAra syskon, om vi inte jag och syskonen Post, rat-tafA A i det hOra vArt sprAk sA mycket, sA Lund bar bedja att genom "Korres spalter, ty cunna vi AndA skryta Ofver att der kan man dA fA sanning och vi hafva tvA tidningar som tryc-ca- s rattvisa. pA svenska. Jagundrarom ar det Ar lofligt att lAsa svenska Brefvet i Utah-Posteskrifvet af broder C. F. Ander hOgt. En Dalmas son, som ar frAn Salt Lake City Tecknar: Han ar till bOrden svensk men frAn Siljans skOna strand. bortsand frAn myndigheterna staden med tillsAgelse att aldrig visa sig der igen. Han uppehcll sig derefter med tiggeri, tills han 3 Med sina likar har han lArt pA vArkonferensen i Stockholm PA katten stryka svansen. blef uppkallad till missionspresi-denteflek med nasta emDe veta det Ar mbdan vArdt och skandinaver)hade ban bedt Her-re- n En sOndagsmorgon hade Carl- igration resa hem. For att fA del af glansen om ljus och till svar erhAllit son Som 'broder ega till Aterkomsten Efter missionade till andra Spanish sagt All: neb For det de sAga I in en drOm af foljande rerna. att han mAste gA bort i Fork IjOg han och brAkade der, Ar hvitt, och hvitt Ar svart; svart Att sA fOranlAten sA fann man icke att ban kunde sig templets nArhet sAg hanomkring nAgot Arende, erhAl-land- e Det snart. fOr till sporjes skrifva att med vara Upsala pA fOrmiddagsmOtet, tre tusen fAr (skandinaverna) Vardin besked. af de om skOta bad andra och ban riktigt Ty den som sAger sanningen, som bade bjellror om halsen med mOtet. Strax efter mOtet kom nan, af hvilken missionarerna Han blifver domd till repet, samt inskriften prestadomet med fOrfrAgan till de an- byrde rum, svarade att hon kunrapport NAr blott pA forhand domaren de icke med ord beskrifva Carlvagleddes mot Oster af trenne dra missionarerna, hvad som Har fAtt en vink om knepet. R. Carlson, ty ban bade hela sons alia upptAg och elakheter. berdar, Joseph F. Smith, John Men tAnk, om Lasse, Winder och Anthon H. Lund. SA or middagen stAtt pA en backe Och andra sande upplysningar, Den trinde nasse, utom staden och slagit och som gjorde att Carlson mAste Skall repet hAlla; usch! det dA pA andra sidan om en grAnslinie med armarna. stoppa pipan i sack och att Kan ilia gA. 80 falska svAngt k marken sAg han 20 i Spanish Fork icke vidare man I Upsala, dit Carlson kom pA Trulsa Gnafven, berdar omgifna af en flock lOsten 1898 sAsom presiderande faster nAgot afseeude vid honom. North Salt Lake City. a som voro belt annor-lund- missionar, IjOg han bos syskonen . Jag slutar nu, ty det tager fOr bn de tre tusen. De falska pA missionarerna och anstiftade mycket plats att omtala mera af konferens-presiden- t hans dAliga handlingar. herdarne kallade pA de tre tusen onda kanslor,G.hvadan Svar pi an varning. e P. Sandberg uppre-padNamn kunna uppgifvas pA ett fAren, och nAgra gingo ofver gAnger mAste resa dit frAn Cardston, Alberta, Canada, grAnslinien, andra blefvo tvekan-deoc- Stockholm fOr att sOka reda ut dussin missionarer och andra, d. 20 December 1902. ofvanstAende sprungofram ochtillbaka, trasslet. Till sist blef Carlson som kunna intyga RedaktOr Otto Rydman, kare under det de Ofriga behOllo sin lOst 6amt kallad att begifva sig och beratta annu mera om nam-dMen ville icke ban John E. Carlson. En sAdan jroder! kurs. DerpA sAg ban de falska till Gotland. utan sOndagen resa, predikade tosing, ljugare och bedragare Jag bar just i dessa dagar fAtt herdarne ocb dem som sarniat att ej bade efterAt, Han Sandberg och ett bref ifrAn en gammal bekant, skandinaviskt sinnad. s sig omkring dem, sjunka grad--vi- ratt att afsAtta honom. Rapport har nu, enligt sjOdahlskt skandinaviskt satt att resone-ra- , som lefver och vistas i Richfield, skrifver bland annat foljande i jordsn till dess deforsvunno. afgick till Stockholm, och fOljan blifvit af Gud Fader sjelf god Sevier County, Utah. Hela hans Men de fiesta aro svenskar och de torsdagsqvAll kom konferens-presidenteUtah-Posteredaktion och Ofverraskade kand och auktoriserad till att bref bestod af fOrebr Aelse och var- goda svenskar, hvad jag tror att den drOmmen ar ett s Carlson. Denne hade brukat bafva drOmmar eller han lita pA,) lastan syner till ning till mig, ty det syncs honom (jo, det kan pA sanningen. af det loftet gifva sig Astad ut pA landethvar skan att jag ar i mOrker, derfOre att nAgra fAtt sinahjernor fOrvridna att den som fattas visdom gAng Sandberg vantats, sA att undervisning fOr kyrkans hvilket jag var modig nog att saga min genom ett listigt skrifsatt i en skall erbAlla vagledning, om ban han skulle undgA att trafla ho- dinaviska medlemmar, (Han mente vAr nom. Men nu trodde man att fOrklaras sAlunda: Carlson och tanke i mitt sista bref i Korre- viss tidning. beder derom, samt att det men lilla ban tordes inte sA om jag icke ar var fast, enar Sandberg hans drOm bafva godkants a spondenten Korre, Postens pAstAende att Carlson sA fOre Men derfOr lemnade han nar och n mOtet. kora just saga Dablquist, FernstrOm aktsam, sA blir jag ocksA ingen behofver svAfva i tvifve mOtet skulle bOrjas, var Carlson SjOdahl, (och utesluten) bland det ute sA att det skulle bli ett MOtet bOrjades och den Ofriga lagre skandinavi om hvilkendera sidan bar ratt fOrsvunnen. hAl, der han kunde krypa ut, om , ska myndigheteu; SjOdahl och apostater. emellertid, och Sandberg den pAgAende striden. sucka-de skulle bli for varmt.) det att ban kallat br. Carlson hans medhjelpare aro godkanda Nar jag laste hans bref, Svenskarne i Zion veta nu sin Fastan nAgra fAtt sina hjer till Upsala och hade sAledes Afven af stiftspresident Cannon: jag och sade fOr mig sjelf: det dom, och den ar att de skola ratt att aflOsa honom, samt upp-lyst- e blanc pAminner mig hvad jag laste i nor fOrvridna, sager han. Det Cannons anordningar for de dess till Carl' Jgradvis sjunka forsamlingen om, alt a min barndom, om tvA ryttare ta ar en osanning, ty det skulle svinna. Det Ar sagdt med auk son nu vore kallad att begifva skandinaverna aro godkanda till hast: De kommo ifrAn hvar ha stAtt: Fastan, sorgligt nog Ar ju sig till Gotland. Men, o fasal president Lund, och denne, n toritet, ty med "Utah Posten sitt hAll och redohastigt fOrbi en alia hafva fAtt sina hjernor fOr fOrtviflade nOdrop och hemska kyrkans organ, som enligt Fern rytanden h0rde9 nu frAn koket som utgifves under Lunds Ofver staty, hvars ena sida var af vridna o. s. v. strOms, Dahlquists och SjOdahls invid mOtesrummet, och man Vi svenskar kunna inte fOrstA af kyr blankt stAl, den andra af kop-pavittnesmAl infOr Biskopsratten igenkande Carlsons rOst. Flera inseende, aro godkanda han kunde ge sig till att sa hur och var att den, fOljdcn kans president Smith, som sages 12:te Wardet eges och kon af de innevarande sprungo ut i sta-tyfOrbi de redo bastigt Den ga, att det var endasl n&gra, dA trollerasaf kyrkanundsr ledniug kOket fOr att se bvad som i var vara Guds representant. observerade de endast en han visste att ban var ensam en na fOrklaring ar sA pAtaglig som Der lAg Carlson af Anthon H. Lund, ocb det mAt pA farde. sparkande hOgt i vadret om SjOdahl sjelf gjort den, och sida af statyn. DA de sedermera skandinav ocb alia som han te vAl vara aaktoritet nog for sang, samt skrek: det ar derfOr bevisadt att Guc mOtte hvarandra foil samtalct kom i sarasprAk med, voro emot att John E. Carlson af kyrkans Herre Gud, uppres en ratt-fardihandelsevis pA statyn, och den honom. Men detta tycks vara domstoil Nu har Carl-strO- Fader mAste godkanna drOm ene ledare blifvit godkflnd sAsom och skandina s sade den var af blankt stAl, fAtt sin vilja fram att fA maren Carlsons fantasifoster kyrkans officiellc skandinaviske De hOgre auktoriteterna mAste under det den andresade den var vetnas metod att vinna anban till On Patmos! Nu har drOmmare, genom hvilkens drom mig NAr det inte gAr pA annat fAtt sin Onskan uppfylld, godkanna de lagre, huru galna af koppar, och en disputation gare.sA svenskarne fAtt sitt ode beseg att fA mig sAnd till DjefvulsOn till hade som att vis, (Oljd, ljuga de sig fram och d? dessa an aro, ty det predika9 ju uppstod, PA sA vis lAg han och skrek till ladt. sA fina med att inbilla fol Aro dOds. i vAr kyrka de slogo hvarandra till Men vi lofvade att vi skulle be klockan 2 pA natten, och ingen att prestadOmeti Nu, mina lasare, om dessa ryt- att det ar bara nAgra fA som liksom pAfven den katolska for rfttta nAgot om drOqjmaren.icke kunde komma nAra honom -- ' nat-terna- n fe-ad- es (sven-skarne- n ), be-tydli- mm gt a, fOr-sOk- te dt h n e an-fo- ns n r, be-vl- ar inne-slute- fram-bOU- Utah-Poste- r, n, g m Utah-Posten- AuktoritiUrnas agin skuld. Santaquin, Utah, d. 7 Jan. 1903. Arade redaktOr Otto Rydman! KAre broder! Nu har jag fAtt igen. Jag ville bara tala om, att tiderna Aro fOranderliga och sA Aro vi. HAr har varit sA kallt, sA det har frusit tjock is mellan granne och granne, men det begynner tina upp nu. Det Ar slut nu med att i mOtena tala om kOlden, allt sedan de engelska hade svenskt mOte. En sAdan enighet som nu finnes, har icke varit bAr pA mAnga Ar, och det vill jag bevisa. En sOndag kom en man hem frAn kyrkan och sade sA bar till 6in fru: skrif-klAd- Du fick berOm i min. a dag, gumman sager du, jag Ar ju dod Annu! Kan man fA BerOm, medan man lefver? Han sade: Ja, utanfOr in-t- et be-ro- m iam-lingshus- et. Jo-bans- ett godt tecken till annu Ar i lifvet. Hvad var det nu som jag har gjort? Du har ingenting gjort; men Ab, det Ar att jag |