OCR Text |
Show S' UTAH REDAKTOR H:o 27 och EG ARE: 5rebcigen ben $ OTTO RYDMAN. Svenska midsommadircndet i 1897. D& tillstallde foreningen egentliga karna, fastfin man ej Norden en svensk hostlust-lustres- tordes saga sfi Sppet, enfir det fir 1898 anordnade skulle ha utgjort ett alltfSr t den nordisk midsommarlust-resingripande desjelfstfindigas och firade vfira forfaders rfittigheter som amerikanska den 1 September med medborgare. Detta skedde dag svensk lustresa. Ar 1900 Augusti mfinad fir 1898, etrax den fBr forstfc gfingen sin f6re en af fOreningen Norden midsommarfest svensk. utflygt, som till trots f6r h6gr&dsforh5ret egde rum. och fBreningen Sprfikstriden De ffiljande firen utmarkte sig Nordens framgfingar med sina utflygter och svenska national-feste- r for en stigpnde kOnkurrens hade under tiden uppvfickt mellan foreningen Norden och de skandinaviska mormonkyrk- den kyrkliga forlustelsekommi-teei frfiga om midsommarfester liga ledarne till den insigten att och mfiste utflvgter, pfi samma gfing gBras nfigot allvarligt rorel-sesom den svenska frfigan om svenska mfiten forattstfifja Den Man predikade emot svensk-hete- fortfarande diskuterades. man beskyllde Nordens namda kommiten forsfikte att medlemmar for katterl, for olyd-na- d berofva Norden dess fesplats, mot prestadBmet, for att Lagoon, men misslyckades hfir-utoch det blef dfi 6fi, att Norvara fyllda af nationalhat emot den anordnade fest den ena danskar och norrman, och sfi a, Zion". tyd-lig- 1 a En ofveibllck. I. Att i bjertat af mormonlandet fira tnidsommar tned utflygtocb folkfest, bar varit fBrknippadt med egendomliga omstBndighe-te- r och forvecklingar allt sedan den tid dfi det i bide andligt ocb materielt hanseende allena r& dande tnormonkyrkliga makt borjade brytas af det utom denna kyrka stfiende g& kallade liberala elementet ocb det inom kyrkan varaode element, som onskade och straf-vadefter mera sjelfstandighet ocb oberoende Sa dera9 kyrkliga ledare ville bevilja dem. Mormonkyrkliga auktorisera-dMan mfiste vara ett forlustesekotnmiier brukade ocksfi eller fBrr siltd bafva ledningen af de gfi till forteppelse frfin dessa ledare. Den det hette skandinaviskautflygterna ocb ledaren skandinaviske de men kande festerna; sig nfigot gamle for mSktiga Isin auktoritet och Winberg ansfigs oduglig att skandinaverna och blef blefvo stnndom ofvermodiga med titel och vardigbet organisa-tioner- , bilrfidande emot gent sfisom sfingkBrer m fl. af patriark, ocb en ny ledare, t En oppen brytning eede ram, dfi namligen J. M. SjBdabl, blef att fistadkomma det Bnska-d- e den skandinaviska musikkfiren resultatet. Hann fann det bvilken af de kyrko Norden hfirdt som bans foregfingare lika politiska ledarne bildats for ait funnit I striden mot bednin det.' dem bjelpa eller blef liberala "de Redaktoren for garna ofvermodigt behandlad och hr 0. Rydman, bade att anordna sedan 1896 tillbolt f5reningen och fest pA egen "Norden. PA grund af bans hand samtidigt som de framskjutna position som publiUpphetsningen blef cist och bans verksamma andel i ganska stor, enar de kyrkligt Nordens verkamhet vfinde anktoriserade, med framliflne sig de anktoriserades bitterhet A. W. 'Winberg i speten, hade isynnerht emot bonom, Han sina religiosa moten till narmaste vanner11' och den npproriska' musik- blefvo af JT M. Siodahl kfiren nedsattes infor pabliken, inbjudna till den kvrkli-g- e under det kfiren ansdg sig ha stiftspresidenten Angus M. ratten pA sin sida och hade mfin-ga- a Cannons kontor ffir att sympatier. Och dfi kfiren en om sprfikfrfigan, men den verkliga afsigten var att det qvall fBre lustresedagen musik utanfor de skulle se ut som om d infunnit moteslokal vid deras sig der for att soka rfid, ocb religiosa motes afslutande, blef det rfid de fingo var att vara det formligt tumult bland de eniga med den auktoriserade lokalen. "skandinavlske helige om utflygters De anktoriserade forsokte hfilla och festers anordnande. Sfi fort dem qvar i lokalen for att det r&det blifvit afgifvet var det sin lustresa och annu en slut med ofverlaggningen af gfing forelSgga dem vigten at sprfikfrfigan. att understBdja broderna och Sedan blef Rydman anklagad de religiosa motena, men utan-fo- r infor hogrfid for att sin tidning lockade musikkfiren med sina ha infort artiklar som voro toner, och det blef allman att splittra de helige samt mot utgfingarne. Nar for att ha varit olydig emot kom, afgick musikkfi-re- kyrkligt rfid som han sjelf med gl&nsande segr ofver sokt. FSrhoret pfigick en hel . den anktoriserade vecka och bjfid pfi mfinga intres-santKfiren ocb den sto-rvandningar. Man forsSk-t- e mSngden drogo till Garfield att gifva den anklagade en sfi Beach vid Baltsjon under det de kallad forsvarsrei hogrfidsmed-lemmeauktoriserade och deras ffi trog-nA. Y. Winberg, som drogo till "Caldera Park. var en af han9 motstfindare och Detta skrdde for 20 fir sedan, till och med antagit Sjodabls eller fir 1899. uppfordran att blifva en af Efter den betan blefvo de men ej oppet framstfitt anktoriserade nfigot byggli-gar- som sfidan f5r att han ej skulle i sitt upptiadande och un- blifva utesluten som hogrfids-medleder nfigra fir var det jemfQrelse-videnna sak; men forso-ke- t i frfiga pfi ytan lugnt misslyckades, enfir den anocb midsommarfirande om klagade genomskfidade i skandinaviska utflygter och gjorde invandning "Zions centrum. emot att en af de verkliga ankla-garnSfi borjade roster bojas bland skulle sitta som bans de svenska medlemmarne i ocb jurymedlem i rfidet. om att blifva befria-d- A'ven vlsade han att Sjodahl vavismen rit den som utsett anklegarne frfin och stod bakom hela anklagel-senocb ffi egna rebgiosa mBten och anordnade af For att rfidda skenet af och for att verka for att ej for egen del ha varit med i sakens genomforande bildades komplotten mfiste dfi domaren LitterSra IBreningen Norden. och stiftspresidenten Angu9 M. Den omfattades med allmant Cannon btqvfima sig till att af den svenska Winberg ur i ofvannamda syf-toch lfita Sjodahl fordelar materiella sin Inga intaga plats som anklagare. medlemmarne, ingen Sprfikfrfigan och frflgan om eller en endast svenska mSten dryftades dylikt, sjukhjelp svensk-lietefor strfifvan men slulet pfi hela valdeliga, organiserad komedien blef, att den anklagade Zion. Foreningen sig i samband harmed att forklarades delvis skyldig till hvad man till vit a t bonom, men anordna utflygter och forst lEden Park utan nfigoo som heist straflfpfi-foljd- , samt att en revision af den vid Bountiful 1895, 'sfi i Park! 1896, sfi. vid Lagoon auktoriseradesAandna viska 1897 och de foljande firen. Det foretog. Det torde bar anmarkas, att de var foreningen Nordens sjelfstan-dig- svenska festerna alltid benamdes midsommarfirande ocb utskandinaviska till och med fir flygter som utgjorde hela sakens presta-domet- s 1 e for-en- a till-sat- midsotn-marlustres- a "aukto-riserad- e. dispBsi-tion.d- er -- Jna gt Bfver-lagg- a e upp-stamd- aukto-riserade- s 1 ra 1 eg-nad- e rus-nin- g n forlustelse-kommiten- a a n a e s 1 kom-plotte- n e ad-vok- e Utab-skandin- a . kyrko-styrelsen- , ute-slut- mormon-befolkninge- n da-ge- ofli-ciell- tillkfin-uaga- hogr&dsfdr-handlingarn- a a e. sar-skild- a n 1 Cal-der- s a tyst-nad- n olydiga mot prestadomet, med mera, precis som vid den fBrsta lustresestriden 1890. De auktoriserade grepo nu till den utvagen att sfitta gfingen svensk ny tidning, som f5rst framstodsom ett politiskt organ, men efter den politiska valkampanj, under bvilken den fBddes, blef ett sprfik-ro- r for mormonkvrkan9 auktori-tete- r och skandinavisk enig-heMan insfig att det var ett knaggligt fBretag, ocb sfinde en hog man i kyrkan, dansken C. D. Fjeldsted, en af de sju f5i de sjuttio, att broder Rydman, utgifvare, med fagra loften om kyrkligt anseend, 'oaf' guld och grBna s skogar, om om bans tidnings och erkannande som kyrkans ofEciella organ for de svenska helige, och sfi vidare, allt om han ville vara lydig, falla in i ledet och verka for skandinavisk enighet under ledning. Han afvisade frestelsen vanligt men bestamdt, och sade sig vara redo att taga 1 Utab-Poste- t. fre-st- a Utah-Posten- e, e upp-hojand- d fBljderna, Striden om sprfiket och de svenska festerna antog nu en haftigare pragel genom yttran-denidtvfi tidningarna. De auktoriserade blefvo till ytterlighet forbittrade, Isynnerhet som deej kunde reda sig i tidningsdebat-ten- , utan blefvo genom sina bandlingar ocb yttranden till bland publiken. Bitteiheten vande sig s&som forut bufvudsakhgen mot redaktBr. Om han kunde ofvervinnas, vore t vuunet. menade auktoriteter-na- , e fit-loj- e . spe-le- och foljden blef nu en ny komplott enligt tillforlitlig kalla spunnen i sjelfva det heliga templet mellan Sjodahl, Angus M. Cannon och Anthon II. Lund, represente rande detre instanser-na- : fiklagare, domare och Sedan komplotten spun-nitutfardades ny anklagelse emot foremfilet for deras bitterhet. Anklagelsen lod pfi okrist-lghe- t genom beljugande af brBderna, forlBjl'gande afpresta-dome- t och splittring af de svenska helige. Ej heller denna gfing framtrfidde Sjodahl Bppet sfisom anklagare, utan utsfigos dertill tvfi villiga verktyg. t egde rum inftr biskop H. B. Clawson, som emottog sina orders frfin Sjodahl och Cannon: den anklagade forklarades skyi-dioch blef forelagd en med order att densamma inom tvfi veckor eller blifva suspendcrad ur mormonkyrkao. Han domen, som stadfastes af hfigrfid med namde Cannon som domare och fick ytterligar tvfi veckors tid alt underskrifva syndabekannelsen eller blifva "utesluten ur kyrkaa. Han domen till kyrkans Bfversta presidentskap, samtidigt med att uteslutningen verk- ofver-domar- e. s, For-hore- g syndabe-kfinnels- under-skrifv- a 5fver-klagad- Salt Lake City, Utah. de fingaren till hjfilp oeh boxera le den in. Aldrig har val snabhare fin nil passagerare lfininat en Sugar?. Redan innan landgfingarne var raer fin hulften af de 1,500 lustfarande i land, Oeh i eleu rusning som hfir figde rum blef mer fin en nedyrampad. Man slogs fiir lif, oeh det var ju ej sfi underligt heller, enfir fingaren mi var ett enda eldhaf oeh brann frfin fiiren till aktera. Det anses som ett rent under-veratt ieke flora an fyra personer, de tvfi forutnimda kviniiorn;1. hvilka dnmknade, samt tvfi min som brilndes till ddds onikommu. Fdrtjfinsten hfiraf tilldelas kapte.i Streekfus. e OFVERDOMARE MELL VILLE W. FULLER D0D. e mfin-da- g svensk-beten- a n . under-ka9tad- e upp-ratt- er-hii- ll Tlmettfa. FrSn amla Horbcn. Eldeu iir Ids! Sfi ljod det heiiLska ropet frfin hundratals mun nar vid i liirdagskvall ute pa Mi.ssissij)piflodens lugna yia, mellan La Crosse, Wis., oell Lansing, Iowa, Det var Acme Packet Co:s lnstangare L. S. som rakat i brand midskepps. Jlfinga af de 1,500 pasagerarna fdrlorade all och sdkfe kasta sig i flodm foredragande en vat graf framfdr att stekas till ddds. Att ej mer an tvfi. kviunor lyckades sfitta dn vansiuniga tanken i rerksifillighet har man Lesfittningskarlarna och en del af de meat lugna af passages rna att taeka for. Angaren skulle fiterfdra sin dvr-bar- a last till Lansing efter en lustresa till LaCrosse. Iassagerarne njdto af den hiirliga kvfillslnften oeh talade med livarandra ora det ndjo af re.san de haft, dfi plii'hligl ett tjoekt rbkmolu rulladc frar.i dl'vor midskepps. De lainslfiende orden: Eldeu fir Ids! skuro genom lufteu, oeh mfinniskorna delude sig i tvfi skaror; den ena dreg sig fdrut t eh den andra akterul ; ieke .st ilia oeh varsamt, utan vildt, oeh infik'igt. Barnen sokte skydd i mddraroes famn och de stlarkasfe af nirinneii stodo slagua af skrfick. Ofver sfoji't oeh larmet Oeh grfiten hordes kapfen Streekfus kraftiga st amnia u'fdolande befallningar till manskapet. Den brinnande finga-re- n findrnde kurs, oeh snart loop en hvisktiing genom massorna, att han styrde mot den nfirhelfigna Bad Axe on for att dfir landsa'ta sin lefvande last. Iluruvida skulle ha lyekats hfiri, om han ieke f Att hjfilp af ftngaren Ia Crosse Star, fir ej godt att veta. Denna kora emellertid den brinnan kao-tene- ( n Kossan steg af tfiget. En illustration till Gronkopinghanornas trafikforrfillanden lfimnas af foljande liotis i en Smfilandstidning : En Eksibbo hade fi en auktion I Jfireda inkopt en ko, som han med jarnvfig fimnade forsla till Vetlan da. Dfi han vid stationen skulle mii. ta nykomlingen, var den visserli-geinskrifven pfi godslistan men fiterfanns ej i sin vagn. Efter mycket tdegraferande fick han re, da pfi att passageraren frisk oeh ffirdig i obunden frihet promen tn irade omkring pfi ffilten i nfirli;-te- n af Flugeby. Den lefnadsgla-dkon hade sanuolikt funnit allt for lfingsamt att resa sa iLr eiisam hvarfbr hon hade losgjort sig, oeh under det tfiget kriilade uppfiir sluttningeii bortoni Fluge-banlialt, passat pa att stiga af a o ROOSEVELTS TAL FOR Hfillet vid den stora middagen for honom pfi Hasselbacken i Stockholm pfi kvallen den 7 maj e Ex president Roosevelts tal till svar pa exeellens Lindmans iii banketteu pfi Hassel baeken den 7 maj var fullstandigi extemporeradt oeh framfordes pa det liiest vinnnnde oeh hjiirtliga siitt. talade e'l t oeb utpriiglud New bmniidade sig oin att tala sfi sak-t- a oeh tydligt som mbjligt. Ilan besviirades vid tillfiillet af en viss iiesliet, livilket dfi oeh dfi fbrsvar-adup)fattHiid(t af bans ord, isyn nerliet dfi han vid framkastandet af liagon skiimtsam aniniirkuing, som syubarligen beredcle honom sjiilf ett godmodigt nbje redan vid tankens fiidsel, viinde sig till do nfirinast sittiinde, eller dfi bans riist plbtsligt fliig upp i diskantei:. Han gestikulerade pa dot lifliga-st- e under talet, oeh visade sitt fiir. trfiffliga tandgarnityr. hamradein sentenserna genom att slfi med ett par af ena handens fingrar i den andra oeh striiekte iblaml med in imponerande gest utsin liiigra arm vid nfigot kraftstfille, som ban ville liigga alibrarne pa Talet aflibrdes und r hjiirtat. andliis uppinfirksaiiihet och afbnits gfing pfi gang af liiir, liiir eller kraftiga apphufer saint eterforj-de- s af en dfinande minutlfing Sjfilfva talet juviglades af en personlighetens omedelbara eliarm, som helt ryckte fihbrarna med sig. Ett stort referat kan ofullstiiudigt meddida det det framkallade. Hfir fblja emellertid nfigra antyd-ninga- r om dess alliniiniia gfing. Redan iiiledningsorden satte i den hast a stainning. De hade knappast hunnit siitta sig efter den knnung Edwards minne agnade skfilen, fiirriin ett kraftigt Oeh nu, mina vanner! bragte alia att lyssna, hvarefter Roosevelt, utgfiende frfin statsininister Lindmans reflcktioner om invandring-eaf svenskar till Anierika bbrja-dmed att uttrycka sin beundra i fiir de taliika prof pfi svensk han hade framfbr sig; aro alia de iifriga dessa lika. sa mfi de giinia konima iifver allihop oeh kunna dfi vara siikra om del Den hjiirtligaste viilkoiiiiiaiide. svenska invandringen till Fbrent.i Staterna, fortfor Roosevelt, ar fbrbfrigt ingenting nytt. Den hor s jade innaii Fbrenta Staterna till. I Oust af Adolfs tidehwirf unlades ju en svensk koloni vid hiils-ningst- e sfir-skil- en-da- n c fun-no- Delaware-floden- lag mynning ledsen att siiga, att del just var mina liolbiuska fiiiiader som scd.ie togo den frail er, men sa konuno engelsiiiiinnen oeh togo den frfin dem, oeh efter manga viixlande st rider hade de nu alia, svensk. u. detsanuna. oeh engelsniiin, hidliindare Tfighastigheteii pa banaii tyeks anmfirk-ningar va en enda nation dart.-te- . tdl xt inte lfirnna nun fiir nfigra trafiksfiker-hetenDelaware star emi'llendd aim i betrfiffande d-- t s ill' y sam-ina- liiigmfi.sso-slutp.salme- dfirigenom att orgcltramparen.som tillika fir nfigot slags faktotuin vid begrafningar, ansag sig koinnia for sent till en begrafning pfi Hurra kyrkogarden, om han stanna le oeli trampade orgeln till psalmen var slut. N'fir organisten jiroteste-rad- e mot detta orgellramparous salt att skbta silt vfirf i kyrkan, fick han sig en skrapa af trani-paresoin tyekti att en organist horde ha reda ifl, aft en hegraf-nin- viktigare fin en Det var ett valdigt bulLr erh prat pfi orgellfiktaren, som var slut-psal- n alltfiir latt enastaende; biittre att resa ut oeli liira sig att and. ra hinder ha sina hekymmer. l'fi sfi siitt kommer man till den att trots alia lokala idikheter sfiviil svariglieter som de medborgliga idealen i alia moder-n- a liinder i stort sedt likna N'agot allmangiltigt for god styrelse finnes ju ieke, hvarken monarkiskt eller men iifver allt kunna ju nntionornas lveka oeh viilstfind hlott ernfis genom fbrnuftiga och ofla sniiirtsamnia ansi riingningar. livarvid do ledando i alia liinder i sista hand mfiste vadja till medborgare med samma karaktiir. liar i Sverige liar jag, fortsatte Roosevelt, idag sammantraffat med militfirer, forfattare, hvilkas forskningsarbe-tekiinda iifver hela dem gjort da livar-andn- i. re-ee- pt ve'ten-skapsmiii- i, n vitrldeu, med handlingmis miin pfi iipptaektforskningens omrfiile, till tvaTfilTln naTioifer Mnna sig stfi i skuld. Om den svenska nationen kunde vara dekadent, sfi mfiste jag fitminstone siiga: jag ser inga Naturligtvis hi edra svfirighe-ter- . att ha vi som Ni kiimpa mot och sjiilf visklic-tvinningslystnaden symptom diirtill! ni svenskar ocksfi m och mot den viilmcuta som fiirlanmr den man. oeh kanske just dfi kraften liga den tror sig stfi i det godas tjanst i sjiilfva verket tjiiiiar det ondas senti-mentalit- makter. I detta sammanhang kom Roosevelt, har liksom i laristalet, att niimna orden afsiktlig sterilitet oeh hans rost fick harvid fornili-ge- n Han passionerade tonfall. fiirkastelsedoiri sin framslungade iifver detta samhallsonda med vfild sam kraft; inskarpte att en nation helt enkelt ej hade ratt att undor-Ifitatt liimna slid efter sig att landet, oeh de som livilade a de af honom bekampade larornn frankiinde han lott och del i natio-nen- s fiidernearf oeh nutida val-fiir- Hiirefter fiterkom Roosevelt tiM talets grundtema, likheten i Jag talar om i min. Det oeh miin i er nation medhorgarskapets lagar voro de samma i begge. Fiir att nationen skall gfi framat oeh utveeklas mfiste i forst a band individen oeb jen fylla sin ilikt. Alla arbeta. oeb, om det beliofces. ocksfi strida. llvar oeh on mfiste bnska att ej giira oriitt, men far ej heller underkasta sig oriittfiirdig-lielen- . go-d- fa-m- il ma-sl- Roosevelt infliitade till sist i taatt saga om van fiidernesiirfda mttigbeter att giira let en varni hyllning at "den go la ansiirak jii invandrare frfin Sver- - hustrun oeh den goda modern. Niir de gjorde sin plikt pfi det riit-tDiirefter i)f ergiek Roosevelt tii! siittet. voro de varda att sattas i Sve iifver alia andra. Skamtsamt an att beklaga, att ham vistelse ban miirkte han. a t lian helt natir-lig- t rige mast, bli sfi kort, men i aktiv kommit att tala om Luiiiljeti vore just lime in nog sa Afri-ki livilade diirfiir att han kiinde sig sa mig lag tid. liar. At dessa enkla or! al: latt oro riktigt Lejoneii ett at tas med oeli ej pfi langt niir sfi (so home) fiirliinade lian tonfall. som det sedan fdljand innerlighetens oheskrifligt reselifvet. Intel af allt del laekii livilket ocksfi bibeholl sig i hans jag i dag sett, fortfor Roosevelt, utrop : "Jag tror pfi er af allt mitt har emellertid gjort sfi kraftigt hjiirta! Sitt tal slot han darpfi med en pfi miir som de historiska samlingarna i Xordiska museet, varm valgfingsiinskan fiir Sverige; dessa minnen frfin do stora oeb om det skulle drabbas af ofard, to. underbara dagar, dfi den svensaa re detta en olvcka for hela nationen trots sitt rina autal oo.i kvar Vadret blaser hvart det vill I Lindesbergs kyrka blef iloti 5 jum afbruten sina knapita resurser dock en tid var bestaiiinuuide iifver Europas iiden. Jag inistan blygs, niir jag ser tillbaka jifi dessa niistan s bailor frfin Gustaf Adolfs, Carl den X:s oeli Carl den XII:s stohia tider, oeh jag kan ej annai forst fi iin att en utomstfiende, niir ban skadar dein ej kan underlaU att i sitt briist kanna en stijt af lieroisk st riif van adt pfi sitt omrfi-dgiira nfigot liknande som d n tidens man, hvilka voro vuxna den stora tid i bvilken do lefde (th11 men of those days). Det iir en god sak fiir hvarje medborgare att besiika andra lander, fortfor Roosevelt, smfiningom iifvergfiendo till sitt alsklingstema, en god niedborgares plikter. Ilem-m- a fiirefalla do egna si firigheter-n- a hun-dratul- York-dialek- Fdrenta staternas dfverdomu-rMellville W. Fuller afled helt nfi"a ovfintadt i sitt sommar-heBar Harbor, Mieh, sistlidne den 4 juli. s&9om fBrut. Den Ilan var fiidd den 11 Fell. 18:11. bar bafdat sin plats som s oeh har i 22 fir varit presiderande banrfBrare ! Zion. Den i Amerikas hdgsta domstol. Han har kommit att taga afstfind som en af le ensotts har binge frfin mormonkyrkati, som sfi stdrsta oeh bfista jurister som den orfittvist bemottedes ursprung-lidstora republiken framhragt. strafvan, och dejs medlemmar utgoras i dag af personer, Negem vann ofver den hvite. som blifvit befriade j frfin eller I den brutala knytniifvest rni vagra att gfi under det kyrkliga som utkfimpades i Reno, Neva li oket. De som hBllo mprmonkyr-kasistlidne mfindag den 4 juli Indoch dess evangeluim kfirare oeh Johnson, afgi-- k Jeffries ian an rfitt och panning, mfinga in med Begem sistnfimuda den som en gfing tillhBrdeJfbreningen ar mve,- thh Det 15th round. var i ju men grund och botten fruktade ket passande i denna brutala strid den kyrkliga makteo och skulle vinna. sjg dfi tumskrufvarne aft negern de f5rs5ka nu unpfisattes dem, President - Diaz aL.IlilejLiccu-- . der kyrklig skandiosfafek ledning vara svenskar stdan de h6ga blef i sdndags fitervald for fittonde skandinaviska kyrkoledarne slut gfingen. Ilan har nu redan varit jire i ai! a sident i 34 fir och kommer Iigen beqvfimade sig till att en till namnet svensk sannolikhet att inneha det hoga am Det par'i Och under skandi- betQtt till dodsdagar. navisk ledning fira de nu ocksfi som motsatte sig Diaz aterval hasvenska midsommarfester ef- de som sin kandidat uppstfillt ter det monster som fBreningen FraneisiM) I. Madero, f. n. arresto Norden tillklippt. rad i San Luis Potori. Donne endast 2 procent af do roster (Fortsfittning ) som kastades i Mexico City. En brinnande passagerarefingare. vorkade stiirande fiir de k hvilka emellertid aldrig fingo sjuiiga psnlnieii till shr. Det hjfilpte ej ens att tjfinstfiirrfit. taude priisten ingrep. k 6a-ke- n n auk-torisera- a et skandinaviska komml-teandra. De sjeHstandige forklarades vara afifallingar, ocb den stalldes, och fBrutnamde Lund, rfidgifvare till kyrkopresidenten, granskade domen och fann den korrekt, hvadan den af ofversta presidentskapet stadfastes. Under tiden hade svenska i Zion rest sig ocb insandt en petition om beviljandet af svenska m5ten i mortnonjfcyrkan ocb ett rfittvist behandlende af Rydman. Den fail fSr dofva firon, ty allt v tr vfil och bestfilldt, och det mormonkyrkliga tidnings-organDeseret Nes f att frfigan opt svenska moten i kyrkan had alls intet att g5ra med anklaVelsen och domen mot Rydman. Hvad var . det dfi? Derom iakttogs Men sjelfva kfirnan af var sfisom forut, namligen det sv.r.ska midsommarfirandet och utflygterna under fBreningen Nordens ledning. Detta skedde fir 1902 Sedan des9 bar foreningen Norden anordnat sina svenska'na-tionalfeste- r ord-na- i. e. 1(91(0 fol-k- n. e 3uli O Kontor: 34 Church Street , o. vittnar sa a hem-mastad- a d |