OCR Text |
Show U1MI H: o 46. REDAKTOR och EGARE: 5rebagen ben U nonember 1904- OTTO RYDMAN. tiska principer i Utah, President Roosevelt ornvald. alia ras bref. Och det ar ju ingeming ega dA i und-vlk- a g h5-gr- e me-ninge- n, n lc-k- e t, a 1 t, des-sa- det nu efter valet ligger i oppen dag f5r en och bvar. Smootlerit-kandidatern- lofteutici dktera i politi-ke- och nfir vederm odorna n, sft a som en foljd baraf komma att eller, sAsom det officielt kallades. hemsoka Utabs folk, ar det godt republikanska partiets kandida-te- r att ej bchofva kftnna sig blefvo sA godt sora utan i de orsaker som komma undantag invalda ofverallt i att bringa .vedermodorna. For-entstaten. Alla statsembeten, filStaterna regering och folk s' riktsembeten och county-em-bete- n ha sina blickar fastade pA Utah komtna att besattas med och hafva borjat vidtaga sina dessa invalda kandidater. Lag- - mfttt och steg f5r att utrota de tiftande forsaralingen blifver kyrkliga auktoriteternas politie fullstandigt i deras .eller ska makt ock gora Utah till en de kyrkliga hoga mannens fri amerikansk stat liksorn de vAld under instundande ofriga staterna i Unionen. Ilvar alia de lager, som och en, som icke ar forblindad af der genomdrifvas, i hvilka de andligt hogtnod eller af en kyrkliga ledarne aro intressera-de- , uudergifvenhet for kyrkkomma att lydigt underskrif-va- s liga dignitarer, mAste se att re af deras viljelosa verktyg i sultatet endast kan blifva ett John C. Cut- uppfyllande af nationens onskguvernorsstolen i hvilken ler, utbyte fAr sin salig-he- t ningar och beslut. och eviga upphojelse befa-staaf Guds sprAkror ocb med-skyldi- g a rat-tar- vid-skepli- g d stall-fSretradar- e. grund af splittringen i det republikanska partiet, fororsa-kad- t af det kyrkliga inflytandets uppenbara tnissbrukande, trodde det demokratiska partiet sig hafva utsigt att vinna i staten, sAvida icke de republikanska ro- En PA titelfriga. Efter denna rubrik skrifver Kilian i en svensk Der ar alltid med ett visst sig-natur- ve-mo- jag mottager bref frAn van-neoch bekanta i Atnerika. Det ster, som gingo fSrlorade genom Ameri-kanskkanns nastan som halsningar uppkomsten af det nya frAn aflidnas andar. komme att partiet, Jag blir bAde sorgsen och glad. Sorgsen af kyrkodemokraters for kyrkoherrarnes re- vid pAminnelsen om att dc aro kaudidater. Som borta, glad ofver att de Andft publikanska bekant utslungades denhotelsen, minnes gamla Sverige och mig. att f5r hvarje rcpublikansk rost Men jag blir ocksA forargad. a ro-stan- sA skulle tvA roster demokratiska fylla Och hotelsen fullbor-dade.Det nya Amerikanska som gick forlorad, tom-rumme- t. 3. storsta delen partiet drog frAn republikanska partiet till omkring 7,000 roster i Salt Lake county och ytterligare en 1200 ( 1500 i andra delar af staten; men icke desto mindre et hollo de kandidaterna republikanska de fiesta rosterna, och de som egentligen blefvo lidande pA den republfkanska splittringen voro demokratiska kandidaterna. t Ilaruti bar det kyrkliga tydligt lagts i dagen, och ett stort antal af de demokratiska borgarne ha kommit till den slutsatsen att det ar lonldst att forfakta ett parti eller vissa poli de infly-tande- Saken ar ju praktiskt taget icke s A - vikt ig, - och - jag bgriper godt, att det kan ske af tanklds-bet- . Men sAdan tankloshet horde inte finnas. Det gor oss ondt att se, att vAra utvandrade bro-de- r och systrar synbarligen sig att snart mojligt glom-m- a allt svenskt och inte ens vilja minnas att vi,som stannat kvar, aro svenskar, VArt Sverige ar ett litet godt land med stora framtidsmojlig-heter- . VAra nftrmaste grannar bortom bafven i oster och vaster arojfittar. De representera den upplysta friheten och det rnorka be-mo- r ofver-morgo- 1 1 Hvar vAra storsta tyranniet. sympatier finnas. behofver ej sagas. Men vi ha rfttt att vara hvad vi aro och vilja vara. Den ratten vilja vi bafda ftfven mot vAr mest alskade storre granne och hans adoptivbarn, heist dA dessa aro kott af vArt kott och ben af vAra ben. r 1 En moders ertarenUeter. tid-nin- 1 a infly-tand- e pobtiken kyrkliga vidstrackt gatlande, att ledarnes onskningar, trots s a 1 e sA 1ft 1 n lin-dri- ftro diet, ljus, rorelse, luft och vat1 tom oss anvftnda dem! Eo moder gor klokt att Icke vara allt fdr yster, dft hon ftr tillsammans med sltt barn, utan under det forsta ftret unna den 1111a hjernan sft mycken ro som mojligt och vid utffirder alia starkt traflkerade gator. Ju lugnare den sft starkt arbetande hjernan, fftr utveckla sig, dess mer kom-meden att motverka den fruktade nervositeten. At stor vlkt ftr det naturllgtvls, att barnet fftr vistas fria luften sft myc-ket som mojligt. Om man kan, bor man skaffa de smft en tradgftrdstftppa eller en sandhog att leka utl. Der fft de tUlfille att ofva sin uppflnnlngsffjr-mftgtt- . De smft baka kakor och de stdrre bygga borgar med murar och torn, Mftngen bllfvande byggmftstare har kanske hftr ffttt den forsta bojel-sefOr sltt fack. Men en sak vill jag lftgga mfldrama pft hjertat: kladen barnen fdr flnt. Lftten dem fft pft sig en med ftrmar forsedd lekblua af grfttt llnne, som tfteker hela dr&kten. Och kommer barnet hem duktlgt sft fftr mamma Icke grftla. Hufvudvllkoret fdr all uppfostran ftr konsekvens. Hvad som 1 dag ftr fftr Icke morgon eller vara tlllfttet, och aldrig mft en mor tlllftta barnet hvad hennes man Wrbjudlt, ej heller mft hon soka de straff, hen hotat med, ftfven om de skulle tyckas henne bra hftrda. EJ btlidf mft hon nftgonsln 1 barnens n&rvaro gfira honom nftgon forebrftel-t$r beslraffnlngen. ' Dor att vfteka och stftrka barnens pllktkftnsla ftr det lftmpllgt att ge dem nftgon bestftmd syesla att utrfttta, exempelvls att du-kbordet. De fft fhr denna syssla en sparpennlng, som de sedan kunna anvftnda att kilpa pappa och mamma till fodelsodagspresent. De bdra dft sjelfva fft gft butlken och vftlja ut presenten, heist nftgon sak, som flltlgt begagnas. Man fftr dft ofta sedan hora ett Btolt: Den har pappa ffttt af mig. Detta gor de smft stor glftdje och Iftter dem fft erfara den lyckllggijrande kftnslan af att fft dela med sig. Kroppsaga bdr sftllan komma till 1 for det barnkammaren; mesta hjelper ett strang ton uttaladt forbud. En v&djan till barnets och ett pftpekande af de dftllga fdljderna af en vlss handling ftr ofta af stdrre verkan Bn nftgon aga och till sjelfstftndlghet. Barnet lftr sig att tftnka efter och ser forftldrar-n- a kftrleksfulla uppfostrare. Gor 1 allmanhet ingentlng for lfttt eller for bekvamt for barnet, vanj det vid att alltid fundera och tanka sig ftjr. Forstftndet mftste ofvas Ilka val som handen, ty utan ofnlng uppnfts lngen fftrdlghet. En mennlska, som bllfvlt van att ge akt pft sig sjelf och tlngen omkring sig och gora sig reda for dem, skall alltid ha ett redlgt hufvud och ftfven besltta nog vllje-kraf- t att genomfdra, hvad hon anser rfttt. , Hvad Jag hftr ofvan sagt, vlll jag korthet sammanfutta dessa ord: sanna modrar Tor edra barn, haf-veett vaksamt 6ga for allt, ftfven det Varen Icke slttpphftnd-tobetydllgaste. gent emot barnens fel, utan bekftm-pedem redan frftn fdrsta borjan. Trdsten eder lekn med tanken, att edra ftlskllngar ftnnu ftro sft smft. Silken att fft red pft hvarje barns att befontm den och leda den In pft rfttt etrftt. HbrRammen ocksft alltid den manlng. tom sftger eder, att blott en rwr har ffttt uppdrag att Det ftr hennes uppfostra am hellga, allrartlr, men ocksft hftrllgs fbretrfidoorftU. En moder. ten; fall utgAngen af hvarje val blif- att saga om det, dA de rest dit ver sAsom de hogakyrkliga man-ne- ut f8r att bli amerikaner. Jag Vid presidentvalet sistlidne klandrar dem icke for det. Men bestamma. tisdag inv aides 343 elektorer Att en h5g kyrklig embetsman, att de icke vilja respektera min lor Roosevelt och Fairbanks, B. II. Roberts, fick lof till att gif-v- svenska nationalitet, det 15rar-ga- r samt 33 elektorer for Parker mig. Och jag hfttnnas. Jag sig ut ocb hAlla tal till fordel och Davis. Bland elektorerna kandidater-t'na, icke lAta bli att taga en kan de demokratiska jfor for Roosevelt aro 3 fr&n Utah. bfimnd. Jag lAtsar inte om var tydligen endast gjordt Den populiira rostofvervigten f5r skenets skull och hade ingen deras nya titlar, utan skrifver i Utah lor Roosevelt dfverstiger verkan med herr eller fru eller froken, alldeles sig, dA Annu 12,000. dA de gingo har hemraa och som apost-larnkyrkliga embetsman, voro och svenskar som jag. Jag gor Smoot Smith, oppet verkade for de republikanska det med orubblig konsekvens. Utfallet at valet i Utah. Men de tyckas inte forstA kandidaterna. ofver aro valet ty de fortfara att mist-r- a Rapporterna af icke annu men mig. De hoga kyrkoherrarnes vilja fullstandiga, en gAng har ett undanBlott som hvad och inkommit, framgAr gor sig Anyo giillande att guvernorskandidaten Cutler tag skett. Det var en flicka, som lagger allting under sig. erholl ett betydligt mindre antal skref till mig och kallade mig mio roster an andra kandidater A re- ster och talte om, att hennes Utfallet af valet i vAr stat sist- publikanska valsedeln, och Moyle adres9 var miss den och den. Jag DA lidne tisdag Ar just icke nAgon erholl flera roster an andra kan- skref froken som vanligt. De for fick A ofverraskning demokratiska valsetAgon. didater jag ett nytt bref med titeln men smootleriternas herr A utanskiiften. Jag blef sA bdga kyrkliga embetsraannens deln, onskningar och planer, Adaga-lagd- rostofvervigt uppslukade, som glad, att jag skref ett karvanligi i det republikanska partiet bref samma dag kallande henne sagdt, allting. i vAr stat, forverkligades intill Vi Mro glada att vi icke hafva miss af hela mitt hjfirta Det ar de minsta politiska embeten. nftgon andeli deras invfiljande. det enda undantag jag uppief-vaDen enda och jag har dock sett mftn-g- a ofverraskningen ar, Flertalet af Utabs folk har valt att de gjorde sitt kyrkliga amerikabref. hundra de att i folja En moder bedja bor till Gud en biin fOr hvarje dag: O, Herre, lar mig skota barnen efter dltt behag. Det firms lngen plats pft jorden, der uan kan njuta en mera fullkomllg lyc-kfin 1 barnkamuiaren. Htlr, der oarnens skratt och jubel horaB, der p& alia fyra, pappa sjelf, krypande s&som hast taiigt fogar sig efter den illle ryttarens nyclter, och der mamma hjelper till att bygga hus eller doktor besoker det yngsta . Denna obehagliga kfinsla skall tlga Ufvets sorger och bekym-merde som Det upplyser solsken, jamnt vara med. Den narrar s& snart mamma kom-me- r mig att nastan hata det stora, sml ansiktena, In fbr att leka med dem, tLr en rika landet bortom Atlanten. trollformel, for hvilken allt bojer sig. Orsaken ar denna: PA hvarje Hftr kr mamma Icke den strknga utan endast den snklla ameiikabref tituleras jag rnr," Inte ar jag nAgon mister. Jag lekkamraten. ar sA svensk till kropp och sjal Under de 1barnsllga lekarna fflr hon en lnbllck barnens smft egenheter som nAgon kan vara. HvarfSr och kan h&r ofta l&gga fbrsta grunden skola de amerikanisera mig van Up luff are. T. E. till en uppfostran af baruets sjttl. amerika-febeIcke den Det siikert som haft i mig, aldrig undgdr Liroy, en tramp, var nyligen moderns oga. hvar hon stadd pA en gAng? fotvandring frAn Terre bflr frftmja eller stafja barnets anlag till Knoxville, Tenn , Haute. Ind., Jag blir ond pA dem. De ha sA fOr att befksta och stdlsiitta karaktd-relatt for att byta om skinn. De for att afyttra en afbonotn gjord till den ofta stormiga fdrden p4 aro sA angelagna att genast ef- Ufvets haf. uppfinning. Han blef dar erbju-de- n ter landstigningen i sina drorn-mar- s Samtldlgt med att vl sbka sd den a $1G4,000 for en fjArdedel af s&dd vl kunna for grundstilrnnln-geA densamma, land bli titularade pA det hvilket patenten hos barnets sjftl, mftste vl fafven han Central-bana- n Min adress ar: landets vis. New York antog. t&nka pd att bibehftlla v&ra Binlttln-gar- s Mr. John Andrew Swanson kopte denna andel. Sjal hllsa och detta sker b&6t genom eller Miss Christin Paterson. att pft ett fbrstftndlgt satt htirda dem. uppfinningen afser samman-bindnin- g SA beter det alltid i slutet af de vl verldon hftr De bftata Ittkare af stAlskenor. 1 1 Va-re- n n di sft-so- dock-barne- 1 bn. lngen bfi-st- n f-- 1 Koator: 266 State Street, - 5 2trj. Salt Lake City, Utah Japan kdper tnjol i Oregon. Ett kvarnbolag i Pendle- 2tmcrifaHytt. Ett skUjedomsfdrdrag mellan Forenta Staterna och Frankrike, enligt hvilken i fram-tidealia tvister mellan dessa makter skola hanskjutastill undertecknades i s i Washington af statssekre-terar- e Hay och franskt ambassa-dore- ton, Ore., erhAllit en tnjol, som har frAn Hongkong order pA 2,000 tons pAstAs vara for Ja- pans rakning. n Schley publicerar sina tis-dag- n Jousserand. Bestammel-sern- a i fordraget blifva ej s forran detsamma offent-liggjordfore-lagt- senaten till bekraftelse. Eyra nya stater. FrAgan huruvida statsrattigheter komma att beviljas de fyra Arizona, New Mexico, Oklahoma och Indianterritoriet kommer att sysselsatta kongres-seom terri-toriero- a n i dec. Representanter frAn de olika territorierna hafva besokt president Roosevelt och sokt honom fdr frAgan sAval som gjort bekant med alia ditho-randdetaljer. Somliga senato-re- r sagas under forra sessionen ha enats om att godkAnna de fyra territorierna som tvA stater genom en saramanslagning af New Mexico och Arizona, Oklahoma och Indianterritoriet, men detta forslag vinner icke anklang i territorierna ifrAga, hvilka alia e fyra onska statsrattigheter af hvarandra. ra e obe-roend- Edrenta Staternaa fiotta. me-moar- for dtskllliga dr. skil-jedomst- - A- miral Winfred Scott Schleys med stort intrAsse motseddabok med titeln Fyrtio Ar under flaggan ar nu utkommen i bokhandeln. F'orfattarens skildring af sin seger ofver Cerveras fiotta vid Santiago Ar vidkommande honom sjalf mycket blygsam, men yttrar han om densamma sati-risnog: Saotiagoslaget stAr ensamt i veildshistorien, darfor att det ar den enda stora seger, som vunnits utan nAgon Om det blifvit neder-la- g i stAllet for seger, dA hade emAllertid befalbafvaren for andra eskadern i alia fall blifvit den som fAtt skulden dArfor. n ofver andra eskadern var Schley sjalf. kt befal-hafvar- e. BefAl-hafvate- Ny svensk orgelabrik. Mr. Lars Eriksson, uppfinnaren af kombinations orglarne (pipor och reeds i samma orgel) lAter f5r nArvarande uppffira en mindre orgelfabrik pA 176 Sheridan ave. N., i Minneapolis, der han Amnar tillverka piporglar for kyrkor som hem. sA-v- Xordamerika ar titeln s Fbrenta Staternas forsta en pA geografisk och statistisk slagskepp aro till antalet handbok utgifven pA svenska af 11, hvartill komma 2 bepansra-d- e klas-sen- Maine och Mis- Olof A. Nilsson, New York. krvssare. hvars innehAll ar synerligen souri Aro de tvA storsta vAl utarbetadt, Ar pA 224 sidor A 12,500 tons hvartde-ra- . och innehAller beskrifningar alia delar af Nordamerika Slagskeppet Connecticut, tabeller ofver invAnarean-talet- , samt som for nAgra dagar sedan gick deribland sArskildt svenaf stapeln i Brooklyns skepps-varf- , i stater och store stader. Ar ett storre och kraftigare skar, och forfrAgningar skepp An de nyss nAnmda. Dess Reqvisitioner addresseras till utgifvare-firmadeplacement Ar 16,000 tons, och The Mimer Press, 424 Atlantic dess storsta batteri kommer att lAkna kanoner i stAllet for 20 Avenue, Brooklyn, N. Y. A de forstoAmnda skeppen. LoDelineator , den fint uisiana, ett systerskepp till och populAra r Connecticut, lopp for fA har redan utsAndt sitt sedan af stapeln i Newport December- eller julnumer.innehftl-jand- e News. Tre andra liknande slagen mAngd modeteckningar skepp Kansas, Minnesota och underrAttelser for damerna. och "Vermont Aro for Tidskrilten innehAller Afven under byggnad. Dessa samt ett Atergifvande fartyg Aro st5rre An nAgot af Ja- pA engelska af kfirleksdikter ur pans krigsskepp och nAstan lika Wagners operor, deribland, s stora som dc krigsfartygaf Lord och Siegfrieds duett ur Nelsons typ, som nu byggas i operan Siegfried, med fina England. planscher. Iriset 15 cts i alia boklAdor. llomemk katolska kommer att forbjuda dans pA ldrdags- - och En visganimal doktor, som sondagsaftnar samt anordnan-de- t lefdeislutet af forra Arhundradet af begrafningar pA sdndagar-ne- , i Blue Ridge bergen, etter sAvida arkebiskop Messmers forskningar och studier, rekommendationer blifva antag-na- . efterverlden som sitt lifsarbe-t- e gaf Han Amnar ochsA foreslA ett lAkemedel, som frambrin-ga- t att krogare uteslutas frAn kyrkmArkvArdiga resultat genom liga Ambetsplatser. att bjelpa lidande och bota Detta lakemedel Ar Japanerna resa till sltt land. Som svar pA en order kAndt under namnet Dr. Peters frAn mikadon afresa massor af Kuriko. I flera epidemier af La japaner frAn vAstern till sitt Giippe har den visat sig vara en hemland for att deltaga f kriget. sann Guds gAfva. Det renar Nara 150 afreste frAn San Fran- blodet, styrker matsmAltnings-organeoch medtor fullstandig cisco den 25 okt.; och det sages att 500 skulle afresa med nasta helsa. Det tillverkas i dag af bAt. FrAn Ogden, Utah, medde-las- , uppfinnarens sonson. Kan ej att 600 japaner. som aibeta pA apotek. Det saljes till forbrukaren, eller genom pA betfalten i det distriktet, ara-Adressera Dr. Pebegifva sig dArifrAn med det och af ter japanerFahrney, 112114 South snaraste, mAnga na i Pendleton, Ore., amna fara. Hoyne Ave., Chicago. HI. Bo-ke- n, krigs-skeppe- n 5f-v- er n 2-- i ut-styr- mode-tid-skrilte- vec-ko- - nAr-varand- e Bryn-hilda- de nog-gran- sjuk-doma- r. n di-re- na lokal-agente- r. kt |