OCR Text |
Show fJtah-t- i PAUL och VIRGINIE (18) Du finner s&ledes na handers arbete. Man kallar det mekaniska yrken. Synnerligast anses jordens odling med d forakt. En handtverkare ar der vida mera an en jordbrukare. Huru, min far?... den konst, somlifnarer ar foiaktad i Frankrike?... Jag forstAr snil-let- men-niskorn- - a, Den er icke. det ar for en i naturens sade jag skote uppfostrad menniska alldeles omojligt att brgripa de civiliserade samhallenas stora Alan gor sig en noggrann reda for men alldeles ingen for oordningen. Skonheten, dygden och lyckan hafva sina proportions; men fulheten, lasten och olyckan hafva inga. De rike aro sAledes mycket lycklige; inga hinder stalla sig i vagen for deras onskningar; de kunna med alia slags gladjeamnen ofverhopa dem de alska utropade Paul. min Ack, gosse genmalte jag derike aro, till storre delen kanslolosa for all slags njutning, just emedan den alltid har kostat dem sA liten moda och uppoffring. Har du icke markt att hvilans njutning kopes genom trotthet, matens genom hunger och dryckens genom torst? NA- val! sallheten att alska och blifva alskad forvarfvas blott genom en mangd forsakelser och uppoffringar. Rikedomen berofvar de rike alia dessa formAner genom att forekomma alia deras behof. Lagg nu hartill den ledsnad, som syssloloshet vacker; det hogmod, som alstras af ofverflodet och som sAras af det allraringaste umbarande, sA skall du begripa, att de icke finna nAgon njutning i det, som andra menniskor betrakta sAsom sAdan. All verkan forokas af kontrasten. Naturen eger motvigt for allt. Doftenaf tusen rosor tjusar os endast for dA deremot stynget af en enda tagg oss flere dagars smarta. En olycka ibland vallusten utgor en tagg ibland rosor. For de fattige deremot utgor en frojd midt ibland forsakelserna en ros bland tdrnen. belagenbeten anser du vard att fordra-ga- : den att hafva nastan intet att hoppas, eller den, att hafva allt att hoppas?... Den senare belagenheten ar de fattiges. Men dessa bAda ytterligheter aro for menniskan nastan lika svA-r- a att utharda, just emedan medelvagen deraf utgor hennes lycka, och dygd och mAttlighet hennes egentliga sallhet. Paul frAgade mighvad jag menade med dygd, och jag fann denna frAga i borjan litet svAr att besvara, slutligen sade jag: Min son! du behofver knappast frAga mig hvad dygd ar, du, som i sA hog grad utofvar den genom att forsdrjadin och Virginies mor och vara dem i allt lydig och undergifven. Dygd ar ett bemodande till andras basta, i afsigt att behaga Gud och menniskor. Ack, hvad Virginie dA ar dygdig! utropade ynglingen. Det ar af dygd. ..det ar for att kunna gora godt, som hon har velat bli rik. Det ar af dygd, som hon har velat ofvergifva detta land, dit dygden nog skall Aterfora henne. Tanken pA hennes Aterkomst lifvade honom allt mera, sA att hans oro forsvann. Virginie hade icke skrifvit derfore, att hon snart amnade komma sjelf. Det behofdes icke sA fasligt mycken tid, for att med god vind komma ofver frAn Europa och hit. Han rakna-d- e upp en hel mangd skepp, som hade gjort denna resa af fyra tusen fem hundra franska mil pA mindre an tre mAnader. Det franska skepp, hvarpA Virginie skulle fara, tordeej behofra mera an tvA mAnader, ty Frankrikes skeppsbygg-mastar- e voro ju sA skickliga och deras sjoman sA raske. Och nu borjade han tala om de anstalter.han skulle gora till Virginies emottagande; om det nya hus, han skulle bygga, ch om alia de nya ndjen och ofverraskningar, han for hvai je dag skulle uppfinna, dA hon blefve hans maka. Hans maka!... Tanken derpA banforde honom. Atminstone skall ni, min far sade han till mig aldrig hadanefter arbeta annat an for ert nojes skull.. DA Virginie kommer hem med stora rikedomar, fA vi en hel mangd negrer. Ni skall dA flytta till oss och icke hafva nAgot annat att gora, an att roa er och gora oss gladje. Och utom sig affortjusning ofver denna hop-peforespegling, sprang han hem, for att At de sina meddela sin frojd och sinlysande inbillnings Ah! Ack! utbraft Paul jag ville icke forvarf-v- a en s&dan ara for annat an att sprida den till Virginie och gora henne kiir for efterverlden. Men ni, som ar sk lard och kanner allting, kan ni icke saga mig om vi skola bli gifte. Jag ville vara lard, for att Atminstone kunna blicka in i for-der- f. ord-ninge- n baste Faul ead jag hvem skulle val halva lust att lefva, i fall framtidens tilldragel-e- r Min 3 an-scd- vS s alt man, for att vinna och vetenskapernas af stormen skakade lager, m&ste ega mycken dygd och till och med vara beredd p& att offra 6itt lif. framtiden. Oil lit. SPONDEN1EK, l'redagen den 8 Maj 1880. vore honom uppenbara? En enda forutsedd olycka gifver oss ju sA mycken sorg ach oro. Medvetandet af en ound viklig sorg skulle fdrgif-t- a alia de dagar, son foregA. densamma. Vi fA ick ens Intranga allt for djupt i hvad som r och himlen som gaf oss eftertanke, oss; for att kunna ombesoija vAra behof, kar just gifvit oei behof, for att satta en grans for vArt forsknlngsbegar. Ni sager Atertog ynglingen efter en paus att man i Europa kan formedelst pennlngar tillvinna sig ara och h6ga embeten. Jag skall derfore resa till Bengalen och bli rik, och sedan till Paris for att gifta mig med Virginie de la Tour. Genast vill jag gA om bord. Hvad? du skull vilja lemna ropade jag och mor din Virginies egen? Men ni sjelf gaf mig ju en gAng sade han det rAdet att resa till Indien. Ja, men dA var Virginie har. Nu deremot utgor du det enda stodet for hennes och din mor. Virginie skall nog hos sin rika slagtingutver-k- a sig tillAtelse att gora dem godt. Rikt folk hjelper sallan nAgra andra slagtin-gar- , an dem, som de i verlden hafva heder af. Det finnes nog de, som aro vida beklaganvar-dar- e an fru de la Tour, och hvilka, af brist pA hjelp frAn rika slagtingar, nodgas, for att hafva sitt uppehalle, uppoflfra sin frihet och lefva i kloster under hela deras AterstAende om-gifv- ogon-blicke- t, for-orsak- ar Hvil-kende- lefnad. Hu dA! utbrast den oerfarne ynglingen hvad Europa mAtte vara for ett hiskligt land! Hvad behofver Virginie mAste Aterkomma hon hafva nAgon rik slagting? Hon var sAlyck-li- g i dessa lAga kojor; sA vacker och val kladd med den roda halsduken pA hufvudet, den blAa larftshufvan, eller en krans af friska blommor Kom igen, alskade Virgi-nit- ! omkring pannan. d Lemna rikedomens hoga salar och r till dessa klippor, till vAra svalkande och till skuggan at vAra kokostrad! Ack, du ar kanske olycklig nu! Och vid dessa ord borjade han grAta. Min far! fortfor han efter nAgotuppehAll dolj ingenting for mig! Kan ni icke saga mig om jag skall bli gift med Virginie, sA sag mig om hon alskar mig annu; sag om hon, midt ibland desa fornamaherrar, somtal med konungen och som omgifva henne, erinrar sig den stackars obetydlige Paul. Min van svarade jag jag ar saker att hon alskar dig; och det af flera skal; men sarde-le- s derfore, att hon ar sA dygdig. DA jag sade dessa ord, spraog han mig om halsen, utom sig af gladje. Men fortfor han tror ni att Europas qvinnor aro sAdana, som de forestalls i de och de komedier, som ni lAnat mig? svarade jag aro falska i alia Qvinnorna de lander, der mannena aro tyranner, ty ofver-almAste ju vAldet alstra listen. Hur kan man vara en tyrann mot qvinnor? frAgade den alskvarda ynglingen forvAnad. sade jag genom att bortgifta dem Jo utan att rAdfrAga deras tycke en ung flicka med en gubbe; en kanslofull qvinnA med en kail och liknojd man. utbrast Paul hvarforeicke gifta NA, men de unga ihop dem, som passa for hvarandra med unga alskare med alskarinnor? Orsaken dertill svarade jag ar den, att de fleste unge man i Frankrike ej ega nog stor formogenhet, for att kunna gifta sig. och att de icke hinna samla nAgon, forr an de redan blifvit gamle. SAsom unge forfora de andras hustrur; sAsom gamle bedraga de af sina egna. Derfore, ' att de i sin ungdom bedrogo, blifva de vid aldre Ar bedragne. Detta ar den allmanna rattvisa och den stora vedergallningsratt, som genom-gA- r hela verldn och alia tidehvarf. En ytter-lighmotvager alltid en annan. SAlunda tillbringa de fiesta Europeer sin lefnad under denna dubbla oordning, och just en sAdan oordentlighet ar det, som okar sig inom ett samhalle, i sammamAnsom rikedomenokas. Staten liknar, i det hanseendet, en tradgArd, der smA trad icke kunna komma sig fore, utan att skuggas af de stora. Men deremot ar det den skilnaden, att en tradgArd kan bli ganska vacker, oaktadt det ringa antalet af stora trad; dA deremot statcns forkofran beror pAmangden af jemnlika undersAter och icke pA ett litet an-trike. hvad behofver man Men frAgade Paul vara rik for att gifta sig? For att kunna tillbringa sina dagar Aij ofver-flo- d svarade jag? och syssloloshet arbeta? icke hvarfore men frAgade han NA, sA arbetar vidare. ju traget, jag, utan att Jag deraf finna mig olycklig. svarade jag att det i EuDet ar derfore si- ropa anses fornedrande att forsorja sig med Ater-van- lun-da- er lt et al pr edsr frisk och stark. Frofflaskor af detta botemedel sandas pr post vid mottagandet af 25 cts. 5 DROIS ar namnet och dosen. Flaska af vanlig storlek $1, eller b flaskorlor $5. Det kan icke uppvacka de doda, men botar ovilkor-- r thadk uar ligen Reumatism, Neuralgia, Astma, K itarr, Nervositet. Hufvudvark, Kvggvark , Hoftyark, HAH. llotar iigon-var- ett utmarkt Ar blickligen botemedel hushAlls-Salie- be-so- ka Om hon sade han. Virginie skrifver icke hade rest frAn Europa, skulle hon hafva under-rattmig derom. Ack, de rykten, som hafva kringlupit om henne, aro beklagligen allt for sanna. Hennes tant har gift bort henne med en fornam herre. Karleken till rikedom har henne, liksom alia andra. I de bocker och hvilka sA tydligt afmAla qvinnan, last jag ar ju dygden endast ett amne till roman. Tank om Virginie icke skulle ha nAgon dygd! Hade hon haft dygd, sA hade hon ju icke ofvergifvit Medan jag tillbringar mig och vAra modrar. hvarje ogonblick af mitt lif med att tanka pA henne, glommer hon mig. Jag sorjer och hon roar sig. Ila!.. Denna tanke gdr mig fortviflad. En hjelp for alia. Jag ar ofvertygad om att 5 DKOFS ar bra, sA att jag pA det basta kan anbe-lall- a at (Forts.) Kalamazoo, Mich., ar bcromdt for sitt selleri sAsom Thos. Slaters hem, hvilkens annons finnes & fifvensi sidan 3. for den stora alltminheten inom Utah och Under mera an tjugu Ar har denna handelsinstitution haft det storsta och bast sorterade lager af: KLADER, TYGER, MATTOR den, och jag gander tlerfor pengar och TAFETER, SKODON, LADER och SELDON, KOLONIAL-VAROfor ett dussin flaskor. Var god sand mig JERN, TORSLIN och GLASVAROR samt MED7CINER cirkularer. Man har sagt n.ig det verkar forvAnande fort. C. Christenson, och APOTEKSVAROR. Allt af basta qvalitet for bestamda och Hurd Lumber Co., Svcnska handelsbitraden alltid till tjenst. April 3. 189G. Cheyenne, Wyo. billiga priser. Jag har mottagit fiaskan med 5 Drops T. G. WEBBER, och finner det vara ett fortrallligt medel mot Katair, det basta jag nAgonsin Hari inneslutes $2 for jtterliga-r- e Stora och stud Nils Ei kinder, tvF flaskor. Jan. 22, 189G, Upsala, Minn. 5 DROPS ai den basta mediein jag vet om for Rheumatism, och det ar mig ett noje att rekommcndera den. Jag har sAlt flere dussin flaskor och kan fA ett Glas-Vaf- O frAn hvar och in som begagnat den. O. G. Oleson, Jan. 18, 1890. Soudan, Minn. och till de 5 DROPS botade Mrs L. Franzen, i stort TAPE-TE- ll 1827 90th Place. Chicago, ibr forlamning Id g st a som hon haft i tvA Ar. och R, Superintendent. Kokpppmlar, g 5 DROPS att vara den mediein som finnes. Den forekom-nte- r sjukdomar och botar de sjuka. THE SWANSON PILLS aro de basta pdler som finns. 25c med posten, Alla crk-Enn- basta allt urval priser, alia slag, af som behbfves for ett hus, finnes att tillgd hos Skrif i dag. SWANSON RHEUMATIC CURE CO 167 Dearborn St., Chicago, IU. Fiir en Siiker, Angcniiiu och Snahl fArd, tag den gamla, pAutuga GUEK hvilken pj ort den snabhast 5 Furniture 3743 or- - W. 1st South str. storsta Den handeln Co., mobel. territoriet. i res&n After Atlanten. DAGAR De , minuter !t:i kopa eller salja begagnade eller nya dubbelpropeller Angarne LUCANIA och CAMPANIA, 120 lot langa, nya M8BLER, SPISLAR, med mera, sa g till 12.950 ton, 30 000 histkratter De storsta, snabbasto och tuest elegant i verlden, UMBRIA, ETRURIA, ACRANIA, SERVIA 620 fot langa, 8 500 ton, 14.500 hastkratter. amt andra flunde palats, utgdrande eu ojeuifdrlig flutta, afgi II VA It.IF, I.OKIIAIh Wn Vi NEW YORK, BOSTON o. LIVERPOOL E. IVevey 168 State kunna rekommendera denna plats. MATTOR Street. beqvimlighcter fdr andra klasn och melland&ikj paasagcrare till lulliga priser Svenska passaeerare nl sin bistttmineKeort pi knrtaste tld. Wfvertr&ffade 8 DAGAR 5 TIMMAR MELLAN NEW YORK OCH SVERIGE SAND EFTER EDRA VANNER med denna Lime, torn vant i verksamhet i 0fer 65 och aldrig (Orlorat en passagerares lif. F. G. WHITING Mgr., Clark and Randolph, Chicago tr handelshus i Salt Lake City. Main Street, - Mellan i:sta ocii 2:dra Sydgatorna. Den basta och tilllorlitligaste plats i Utah att k6pa Fruntim-mers30-dri- gt - Earnkappor, Tyger,- Hattar och Skodon, Bandoch och - Spetsar, Gossklader m. m. ETT PR1S TILL ALLA. ARLIGT BEMOTANDE. kan ofta hos oss for 1 dollar kopa samma varor, som kosta $2 p& andra platser. Las kr stora priskurant, blif ENDAST Ni ofvertygad och kom och kop. ar fuitncn. Allt hvad ill behofver i F. AUERBACH & BRO. finnes all tillga medicin-va- g i De gamle gbras unga. De svage gbras starka. Lifskraften dterstdlles. Hoppet dterkommer dn Vi hafva ett stort och en gdng. nytt urval af amerikansha och europciska och r kemikalicr. lor Victors botemedel droger Det blir en frojd att lefva. mot Victors och Ilufvud-agentu- host-sirukatarr, medel mot reumatism. Har ni lefvat Insand edert namn och adress och jag skall personligen skrifva och l&ta edcr veta, huru jag blef en' annan menniska. Ilelt enkelt genom en bein-medici- Thomas Slater, Box 614, Kalamazoo, Mich. Bifoga frimarke for svar. nor, kan kareras sKkert och bllllgt Sand efte) Var bekacta bok Qvinnans vagledare till helsan; sandesfrittforettS-cent- s frimarke. 1G3 Randolph ilOQ :talar st Chicago, I1L $103 Beloning till jag Tar och en, som edelst en huskur for ifvit botad dess Jnssvaghet, saker och dermed iljande oliigenhe-r- . Ingen huskur hiirvidlag mbjlig; men till patien-:r- , som lida genom fbljderna at orstand i ungdomen och manna-dern- , sander jag pA svenska sprlket ratis det recept, som botade mig elf efter ArslAngt el'ande. Sand porto r svaret och skrif till Charles wuson. Box 2Q2. Hammond. Ind samt Turngrens ED. T. STUDNESS, DB. UESTFELT, nv 40 DEARBORN STREET, CHICAGO, ILL Bohandlar foretnideRvis Uronlwka och prl vaa sjukdomar, fifven om dessa ftro lAngt frAmskridua. Sjukdomar I form af tt hkniligt lidaiido, hvilket man genom latteinua &dragit elg, fftrlorad niandom och ofrivilliga utttimningar botaa snabbt och sakert. Viatarr, reunint iwni, d)NcpMia, nerVNjakdoniar. qvinnOHjnkdomnr, nrinkawt iiinjc ocn uImIum; aamt alia andra alage huujukdomar kolas ofelbart. Paticnter. som hko hafva tillfalle att ne honom personligeu, kunna skriftllen hanvrfnda eig till honom mod n irmare upngift om ejukdomens beskaffenhet. De emottagna orefven lasas och besvaras personligen af doktorn, eA att man med fullt fOrtroende kan YHmra Btg till honom. All korrespnndene hemlighftlles. En bok p& svenska sprAket, Kgen Hli helsa och ett lif. sandes fritt till en hvar. Bum insander 6 cents i friuiarken. Adre.e: Room 40 Dearborn ftmartMnm lycklit (ung eller gammal, gift eller oglft) som lidera! underlifslid&ndea sAsom: smartsam menstruation, framfall af lifraodern, bvita flussen el lei andra sjukdomar. som Sroegendomliga for qvln lefver-pillc- r p Examinerad apotekare. som sig bar? Behofver ni nya k rafter? Vill ni blifva ung igen? at for-derfv- IDeffent, fllla sorters Varor Kontorstid: Paul kom en dag, full af bedrofvelse, att mig i min bostad. t angrdnsande territorier och stater. drommar. Men det hander vanligen att en stor gladje efterfoljas af en djup melankoli och ett leende hopp af en hemsk fruktan. Starka passioner forsatta sjalen alltid i en af dessa motsatta Mercantile Institution) ive rekommenderar sitt rikhaltiga lager af behofliga ra ts Co-operat- Det ftorfta fjanbcislpis s endast af oss och vAra Skrif i dag efter cirkuliir. agcnter. (Zions WESTFELT, Hvardaear IO 4. Onsdagar och LOrdagar bOndagar 10-- 1. 7, Street, 10 S. CHIP A R 0 VniUHUU, 11.1.. |