OCR Text |
Show -- u r.wVW Harolden Svenska, ft preaumerationsafKl i Svenska Haroldsa s 'Hi U ;,t Jr i (lUZ 8WED1SH HKRA1J).) A Swadish Weekly Journal published in Salt Lake City, every Ari- a manAder till Sverige r . f THURSDAY. - balft Ar. 4 3T j'i The Swedish Publishing 0 bora priltid sindas i brtfj ellerjuriat money order, " 3eaning4r E. F. Brantino, President: John F. Oblad, adress: Vier HAROLDEN. ''Salt lakje oitt, Utah, gVENSKA Jet ofver hela, staten passar sins egna ngelagonheter. i A. Har mAnga votes har ett julnummer rap-lr- u som en advokat territorium i nationens laggifvande g antages hafva baft forsamling, som utofvar en sA I S, It Lake Heralds ett samtal , Australian mark-vardi- afvAra "liberala. ? forhnl-L,-u rfigai- - A. sen, af folket, genom regering: for folket, som vAr fol-L- h ododlige sade. Lila Mi gAr alltsA Fortraffligt- - I itt arsuverant? Ni mins utan folket si. Just iir Daolaration of ut tvitvel Independence I att hrarje regering borde fa sin de legerande. frAn gket I 4 erala: men tillftt Ja, jag mins det; litt frigs om enskiltheterne af I Apropos, hvad var donna "segrega- mad otver de tvifyel, som af Svao tion for nAgot, som jag har hort sA ska Amerikanaren och andra tidain-ga- r mycket talas om ?,'. . uttalats, aagAende uppriktigheten L. De fedemla domstolarne ansA-gaf mormonleArnas taoke och dot for ratt, att en indiktment mot dA de, tor att (A territoriet en polygamist knnde delas i sA mAnga Utah upptaget bland unionstaternas delar eller "counts som det var mA antal, i&rklara sig baredvillige att nader, vcckor eller dagar period mAnggiftet. En annan sak, af tre Ar. Men de gingo dock aldrig Svenska Harolden bar sokt ofver- hogre an till fyra eller iem mot nAgottv 'tyga sina lasare om, att "Svenska A. Vidunderligt !' " Men denna Amerikanaren" ar fiandtligt sinnad tnaskvardiga raltegAng blef forbjuden mot mormonerna sAsom att reli-gioaf supreme courtct, tror iag ? samf und- - Haremot L- Ja, den blef forkastad af natio vi dook pA det bestamdaste, neos hogsta domstol. e Viaserligen aro vi fullt och fast A. Huru ar jurylagen ? om, att mormonernas religioqg-dogtuL Den ar all right. TvA ifundra' aro falska oobabsurda, men namn valjas, halften af clerken i det ar likval en sak, om hvilken resten af probatodomt Svenska' Amerikanaren"' ioke ren. s enda; mot sig. Det 1 L. Jag sade icke att vAr delogcra-d- e hade uAgon rostratt. Han kau tvartom.icke ro'sta, ej heller iutaga nAgot ombete, men har ratt till en plats i kongrassalen, har cksAnitt till att tala med nar det gallerhans territorium, ooh har samma Ion som staternas representanter A- - B'ida mormoner ? A. Ah. hau har alltsA ett previle-giuL. Nej clerken aren hedning; pro mer an dorrvaktarenl Tager batedomame aro annu mormoner; de kongressen ocksA skatt af territorier-na- s iatnamda kunna dock af3kodas af pre bofolkning? sidenteu nar som helsf. Clerken vid-jL. Ja, skatten fordelas ess ofver bedningar och domaren mormo-uer- . er hvilka jag borer hela landet-A- . SA tvinga3 ju borgarne i ett Umma (orhAllande tid Unions till att betala skatt utan territorium do britiska kolonierna igen som att ega nAgon representation ? England-- ., Yaljer folket i L. Ja, dot ser salucda ut. guvernor? A. ForlAt, men det tyckes wig a.t han tilhattes af presiden- N'ej, den amerikanska oationep3 hoga si.: I 4 Det forvAnar rnig rostratt bsr nat.rligtvis Aet If af presidenton I lldeles inte; 1 ? han valjes af a. Men fredsdomare Jlen. af e de fA lofatt valja. Inti'I ganska e ocksj lof att valja pro de ny-Id- pro, ilt-- man ar fardig , nar med listan begagnar Jag tackar ar for de jag har sett att mot alia! upplysningarnef gifna juridiska em an on fredsdomare gre till- - naffoen embeUman i bvars folk ej har enging en stSm- - a ar det. angef ir sAledes ar probatedomavens t utreda sterl for hus, saint ut jning mod tre "selectmen 'Met. hvurs pligt 1 o'yets det ar att fiaan-,er- . doasa probatedomare, som k Idrvalta lokala kf ea angelagen-Kcka- s president, 2,400 f-- p, ! sA. ! Jag har rest eu god del genom settlementer, och jag profblt fran Sv. Am. mormonernas nAgon och den fi-dcl- Atgarder iscn kan onullora I1' konere sen h stalgar? dem. ratt till att fi r man goia vAU pA fina egna sanser for lograktighet oeh forfalskmng at Vi skola for vAra trade ialsta. a t tro eder, Jag bar oeksA hort, att cn territoriets legHitur gaf qvinnoim i la,are bevisa detta genom alt oflra a U ah I Bti ratt a2 har bAda men rostratt for att koifgress rI e3iaturen cch koogres o ofver en densamma. precis den samtna L. Det f d-- p5t r I a lagstiftande i samu.a samma tid? iuris liktion ea har oh kommit till dot- huru ar A: eu del Ar sedan, del a1 vartutrymmo pA fdljande stye. berofvada dem he, pa det att hvarje man och qvinna fhrliAller det sig? ml kunna doma for aig sjelfva: man fann det t. I E.iglaad skulle det bhlvaan-se- t t som ett groft mis bruk af mak-te- a alt btrofva ea hel Ulass bor.:are en A. b.rittat mig mAnga sAdan vigtig rjuighet ulaa laglig rro men det sista har cess. like nAgonstades i veil-hl- h L Kan gerna vara; men det Harolden, Svenska det svenska mormonorganct i Utah, har beMamdt ett myeket daligt minne, eller ocks.r inbillar den tidningen sig, att dess re ha etc ganska klent sAdant. I forkla-rad- e naonoga-minterny'- it Aiycket-o- m mormonauktoriteternas vi, att uiorraoQcrua bi icko zuyokt deras ouppriktigbet, att tacka demokraterca for, ty det var nir ni ingenting v e fom dem, utanni en ' deoaokrnlihkVegcrmg som dref dem blott gisiar?1 Vi kunia' ooltsA gissa l! ut ur Missouri; det Var eu demokra--' om dep saken, men vi ha sakerligen risk guvernor sou bifoll derai utdrif-tngen ratt tiH att framstalla vAra gist ning frAn IlRnohi och det var en ningar Som andra persoDers mcningar. president som sande arms Vi beratta kort och godt-- ' fakta, antin' emot dem i 1857. Detta kan saker-lige- n gen de behaga vAra lasare cj ; vl beingen sansad mennhka utliigga ratta om dem, men' 5ro ej ansvariga om stor karlek rnelUn deuiokrater t ar for dem. Auktoriteterna ba aldrig ooh mormoner. Vi sade emellertia att atyggelse, denna civiliaationens forklarat aig "berevilliga att ofvergif. det var de demokratiska principerna skamfl icb, denna skSndliga och o 1 a 1 va mAnggiftet, men folkets majoritet som gjorde oss till demokrater oeh i g a institution, $om "Svenska Ame har foiklarat det straffbart under icke parriets krankning af desamma. : rikanaren fort krig ooh komwer att de'amn att icke sagt En gAng voro repnblikanarne ocks4 ) fora krig. Med mormonerna, botrak ingA i ' mAnggifte; weD de kunna icke demokrater och kandea i republikens tade sAsom religionssam-- f npphafva familjeforbindelser som lorsta dagar nndef namnet Whigga,iV' u n d, bar "Svenska Amerikaokreu irigAngna, lika s litet som hvilka fordpade, dep st?r?t mojlio intef att skatfa. Vill detjsvenst; ttiarskalken.S, domarne eller sjelfva sjelfstandigbet for enskild slab 'm hrarje mormonorganet i Utah vara' god att Edmunds kunba gora det. "Vill den medan Torieraa arbetade fSr upprat komma ihAg detta? Amerikanaren Vara jandet af en centralmakt. Det armoj- - ,1, anningsenliga Vi beskylla fort och Iratost for att god att komma i ' v hAg detta? ligtvis obekant for en del afvAra lasare bafvaett dAiigt minne-D- et Sf fotsla Efter det, Sv. Am. sagt att han hvar dessa benamnelser harstamma' lJ n 'gAngen-DAgoforebrAdt oss ett sAdant var mormonernas oforsonlige fiende ifrAn. Tory ar ett irliindskt ord ooh fel ; sjelfva' ha vi alltid smickrat oss (mins ni det, bror ?) sager ban i betyder eft K!varenarnd( och' usd med, att vihyoro i besittning af ett uppsats, att det eudast armot denna vatkra titel ' betecknsdes ' fortraffligt diti. 'Vi tvingas'derfore mAnggiftets styggelse (hvad ' vet ni pA James II tid af de liberala. ate taga upp "Am." andra altejnntiv: derom?)' att den riktadt sina ' 'pilar, Till gengald kallade' Torierna de att vara a s a r e" ha ett myeket dA Vi bcklaga vAf kollegas dAliga'n.inne. for Whiggs livilket ir ett ligt minne- - Vi kunna doek heller icke Da vAr hogaktade president John skothkt ord och bctyilcr surmjolk. medgifva detta, med miodre "Am. Taylor i somras afled, inneholl Sv. I tidens Iopp ha bAda namnen flera med vAra lasare mcnar sig sielf. Det Am.enafde smutsigaste, lAgaste nger skiftadt betydelee. SAledes foraDdrar saken ; da gifva vi vAr bist oeh lognaktigaste uppsatser vi nAgon var Tory en tillbiingare af buset Stuart ra van ratt. Antiegen har han ett 4n sett i den svenska tidningspressen. oeh Whigg en tillhangare af den myeket daligt minne, eller, hvad varre Den var icke ett angrepp mot polyga. tankeaatt ooh pro-test- era ofver-tygad- er 'i taaDg-viflot- g-- , ofvan-atAen- hot-part- iet 1 DA denna dyna dynastin. min, men mot en enskild person, icke s'i sedermera blef den hirskame mot en lefvande man engAug, men betecknade namnet England Tory on mot en dod, som ej kunde forsvara sig e af kyrkan ooh staten, metillhangamot fortalaren afven om han vdat, dan Whiggarne betecknade dot revolu-tiona- ra o.-som i lulvande lifvet visst ingen eller I aning bade ora, alt en sA lAg tidning Amerika voro i borjan nastan hela som "Sv. Am. ViansAgo demokrater, men dA tvi-t- en drnupptatsen allt for stinkande till om negersiafveriet trangda sig a't rora vid den den gAngen. Vill v'r mer ooh mer fram i forgruuden upp kollega vinna allmanhetens aktning gfod en splittriog bland folket, som sA var r.ittvis jiven mot edra Sender, slot med att det nuvarande republi-kansk- a om ni auser mormonerna som sAdaua, parliet danales under Buclia-nui- s men bittills har ni blott lagt ert hat r.geiingsiil (1857 till 1801) oeh lor uagen, oeh blotta namnet mormon det lyckades detsamma att fj retar er som ett rodt klade tjuren A makten dA det flex Abraham Lincoln eu spansk arena. vald till president. Sedan doss (1861) Vill ni, tors ni framlagga for edra ha republikanarne haft styret, intill lokaia uoriser asare buru v i betrakta "prublemec? har fo'ijt n iroldan-dee okrale: na i mara 1885 tog lofren hela tiden, sA har ni oeksA sett, att eller fruktar nj verkligcnfor att lAta ifiAusinam.it-- t indare, geuorn att salpolygamisternas handlingssatt stadia-stad- t oss blilva horda ? Ni ser, aitvistan-dig- t ts (.level ml pA De prebidcnlstolerj, vAra ord- - Men nar ni sager, ati aftryeka edra utlAtupden om oss tvA i s republika-narnevigtigaste punkterna "flaroldon arforgiymmad ofver de i langa eitat eller helt och hAllet och e eller trobekannel-t-"platform" tvifvel, som resas angAende uppriktig-hete- n olverlemna till v A r a la att doroa var slafveriets och polyramins af mj;a.onledarnes tauke- - och oss emellan. Men ni har kanskc icke De blilva aldrig trotta af handlingssatt, sA soker ni helt simpdt samma lit till edra lasares att tala om huru do upphafde det for-st- a att fora edra lasare baltom ljuset. i strommar af blod, men den andra Hvar har Di hort eller sett nAgot om dclen af sitt program mAste de ofven mormonauktoriteternas taakesatt om lewud till sina politiska wotstAndare detwa sak? Vi, som lefva pA sA hvilka visserligen ha gjort sig moda Daia hAU, ha icke hort nAgot ifrAn nog for alt genomfora republikanar dem hvarken muntligen eller skriftli-gen- . nes uppgift, fast ioke mod mord och Just fore julen foddes i Stroms De voro icke medlemmar af ofta ho'adt med, brand som dessa bmg, Nebraska, en ny liteu ti4ning. kouveniionen; de talade icke der; men pA lagstiftniuaeus vag. Denna blef der upplat ifrAn dem; som i dopet fiek namnet SveDska metod tyckes hafva battre I'ramgAng, Den ar aflad af repubi-kansdd vnro ieke inbjudua dertill, ju4 for Journalen. synnerhet dA en stor del af Utah foraldrar oeh har genom det de i lagens ogon ansAg03 for t. bafolkcing tyckes uaderstudja iusuirit sitt redan spiran-dDet var monogamister Vi upprepa det ar demakratins hat mot mormonerna, dessa lyckli-g- a som tamtaanuallade konventionen; det principer som pora mormonerna till menniskor som ha all veriden p i o var utcsutande monog. mister som demokrater, men icke demokraternas deruti; t var dem, som dryfta mckcn. Man kan se att barnet bar e. ocksA kn motstAn1AIE. ka fore-tage- del-tog- tydliga oeh be&tamda ordakg i den nya grundlagen, "Hdrolden for nAgra mAnade; de hvarje punkt a och det var dem, sim beslutade att sedan, att de myeket gifta mormoner tadfasta de nuvarande lagarne mot kunde Anar s:g alltsA fir ait bryta uionaonerna upp, na under inga omstandigheter sina ofver mlogsriftet, fur att fralsa territoriet ukt gentemotan-- r afv-om ruu'ia grnh principer gA eller villo gora sig at med fiAn timlig ruin om den treAriga for-fi- j i territoriets fri-I f rloradc, flodiga hustrur, med andra ord, bibeh .Ila jelscn skufe fortfara, De hade ratt aa(lar kongressen A Ah, jug ser; anJamalet hclgar att de aumade forifarande sina uuningar om till atf fram-a.t- a i en stats lo- - mcdleu ! ,Daile den i n s t i t u t i o n, sora for 'omfc af Men bland alia upplyet , veriden. Och Lk lyde hade bittills iiie brydt for den infamaste hela den civilUcraue fokslag anses oeh do polygami-principeom 8, maktaf sig .rgiymHarolden nu koDtIeg3t,a vasU1. regel nAaon ty aa kuado hitta pA, val ar 'a8i j r , En har fanuit bevis pa arlighet, iioralitet Vi skola i dag kungora for vAra lasare legi.latui ? iinnu det "Svenska Amerikanaren och flit ("dverallt. valjes at folket.. i tillvaro iJVer hafver lvar ju bra. Ooh denna le en och i Chicago, turister aflwauhet L; Ja, s'1, saga llar iurisdiktion i alia lokala men mormonernas ofvertradelser visa fastan han ,ir nastan totalt utdodi I'Wdrade frAn de sAkallade sig icke pA ytan Utah, hvarhan fore Haroldens" Han ar, rod pA sin hvita hast. A. Jag vet do praktiseia polygami, geUgenheterne? J det vill s jga guver- -I men hval deras aoJia brott angAr, som sagdt, ej d 'd.och hvad arou varr e sanktionea dess som I gentiles padikta deiu, dA mAste . r, han har ieke omvanit sig frAn sin jw I S trash, tid-nin- A. sir. , visste val bast sjelfva om de hadanef-tesvenska Harolden och citer&r nA ' skulle fortfara att lefva i monogami gra sfyeken ur vAra anmarkniugar.'1 ' ellnr ioke.. Dernast rostade i hvarfor vi arO flemokrafer'. ooh sager: hela territoriet for deii Naturligtvis, iDgen har fovantat an- - w foreslagua grundlagen ; endaat fem nat. Demokratin oeh mormonigui flro V'' hundra rostade emot, "en eiida sA niira forbondna att ingen kunde polygamiit rostade; han jkulle blif-r- skilja dem At, Journalen laser vjr atraffad med fangelse om han haanmarkningar ungefar som bin onda de giort" det. Hvarfor1 pratar ni sA laser bibcln. Om vi mins ratt, sad ar ett fritt land. N ir ni enging edra fader kampade och blodde kornmer ofver till Australien tka'l ;ag nar en guvernor, hitsandafen med noie utpeka for er nagra affrihe-tern- a i en britUk koloni. framling sora I ej kunna rusta for.hai ar, han vill ieke minnas hvad vi .nakt till att omintetgora legislature's sagt. Vi ha aldrig sagt, att vAr libete. De embetsman som presiden-te- n var dit bveuska mormonorga Huru stolta Ilv.lken vackcr tafia tills Itter, aro de borgare i territo-rie- t ha vi vid tillfalle '.tvartom auierikan-k- a borgarne i Utah kunna net; ? ioko hade vi att nAgon myndighet sagt, kanna sig i irihetens gyilene selsken L. Nej, de aro nastan alia tramlin-ga- r. Huru val den noraka natiooalsAngea till att fora ky.kans auktoriteters ta ha icke mod en obetydlig andring passar till ian. Kyrkans myudigheter A. Forv mande Kongressen bar med "Harolden att mera an gora vara torhAllanden, stil'udt winga pecidla lagar fur har. Amerikanaren Vi skrifva Frihedens Tempel i Norman lens Utah horjag? hvad vi tanka, och tanka som vi vilja, baa herligt i Ly af hans FjclJ, L. Ja, men mormonernas brottdig-he- t elter dot fortAnd Gu 1 gifvit os oeh Ej tor han tamko, ej tor ban tale, har gjoi t det nGdvandigt. efter hval vi med egna ogon och oron Ei tor han virke til Norriges 11.4 f. A- - Man har omtalat for mig att sett cch h Irt.' Fuglen i Skove, Nordhavets Vov, medau mormonorna utgora 85 procent Ja, bror, visile for nagia mAnader Friere er de end Norriges Aland, af befolhuingcu, aro 85 procent af att polygamisfeina villo Lke sedan, Viliig dog lyder vi paa'vungne Love Utah-- , foibrytare sA? det af med sina plurala hustrur, heduiegarjar Trofast mod Kongrcs og Fas lreneland gora sig L. Ja, jag tror nog det ar ungefar vi oeh upprepa detsamma nu. Om ni som ! d E. E.rsc Soa.a X Ame-rik- ! blifva alia i k a 200 namu kan ej vara tillraekligt? L. De t ar det heller icke, men att skipa lag och ratt pA, i synnerhet af en domarc som skuilc vara opartisk Ij. Jo, i Utah ooh Arizona ar .'liven gt, sir! Men valet af hans veto absolut, ooh sndra rattspersoner ar Det tyckes mig vara myrket 1. sis ofverlemnadt till territori- till of vers af den siolfstandighet kning? till.-att- At AlltsA valier cn attondel if be. folkningen lika sA mAnga juryman som de andra sju Attondelarce. Men om fortrycket i Irland liknar myektt man den oppna "veniremetodetf det gran let och bjelken. Sade ni inte. att vill saga, Forenfa staternas marskalk guvernoreua saoktion var nodvandig vjljer hvem han vill. for alia Udgar vidlagna af JegisL-turs- n A. Det ar en markvardig metod ? do blifya ooksA 143 " " Lasts styrelee, I Tillsattes ? Offioe: , at men hum ar riet? rcgeringsformen har ? Den ar som all arae-l- .k i mo la a kongressen forbehAller re- - sig ratten att stifta lagar for territo Edra materiella aro forvAnande, i r Vi ha blott en delegerad der. Ar det mojligt att ett territori rikedomskallor um blott, bar en enda rust i kongros territoriets llvokaten: affa-re- r L. ar aog vault atfc lasas oeh Efter att hafVa talat en ooh om myndighet ofver alia doss Detka-- I klart ljus ofver mAnga ii ' Chas V . Anderson. Secretary, C. A. Cablqpict, Treasurer. ? ,3:dje Ar?. Sjelfstyrelse - vigti-gast- e 7 J ta i j . Af aad!ingsaft. dror, ty republikaoskt blod i sina strax i borjan soker den Iilla att kry-p- a till vaders pA andras Sistl. skuldror.nam-lige- men delta ar ett Ar mil mde fill Cis'le Garden New York ieke miudre an 371,617 farligt experiment, en vacklandegrund-va- l invandrar". Raknar man do cmigran-tr- r att bygga pA, och vi skynda oss med, som pA samma tid BDlando mormonernas, i dtrfor att omtala den Iilla "visman- - till Amerikas andra sjolmmuar skall innan han taller ned och bryter a',et troligtvis uppgA till en half r.en ba!'en, Han drager sin tra-ab- el mot |