OCR Text |
Show Carrie flab i lQ-- Vnivctrit Frisinnad Yeckotldning for Senskame bland KKppebergen REDAKTOR: H:o 15 rcbctgen OTTO RYDMAN Dal svenska med mera, med oeh diidade sig pa. de de finaste nagon gang visa vart land valvlja oeh hjiilp. hotellen, buro sig ilia at. Yi aro dfvertygade om, att den-n- e Huru bred materialismen iin Miingu ganger har det hiindt, kan giira sig, finnes bland andra svenske fbrfattare aldrig iig-n- att i Sveriges tidningar Jiiedde-lats- , folk dock alltid ett for alia gemen-sam- t ens en tanke at de hundratals att den oeh den mannen ideellt intresse : fosterlan- - svenska miin oeh kvinnor, som med diiden, oeh sa har det det. plagats oeh fbrdiirfvats, stundom tillagts: Han var en stor viin af I Sverige saknas afven detta. till dbds, pa de danska herrgar-darna- . Sverige oeh visade alltid svenskar Oeh diirfdr ar det som man hos Oeh mer an myeken viilvilja. Se sadant gar ju ut blott ofver ofta oss sa ofta mdter till och med frapperas man af, att detta iniinniskor, som sakna anda svenskar. iir fiirsta gangeii man biir bans till hvarje spar af ideella syften, namn. Om han .var en stor viin den typ som af en spirituell Det talas i. vara dagar myeket af Sverige, hvafbr ha Seriges Jons-soskriftstiillare ddpts till: om de tappra skandinaverna vid tidningar aldrig niimt honom no dan han lefde? liar han fait Den moderna nationalkanslan Maggersfontein ; man har till oeh uppmiirksamhet igen fiir sin demed rest monument ett ofver innebar en omedveten, alltid lefEller skola vi alltid viilvilja? ras graf. vande kiinsla af valbefinnande vid var aktning oeh vara For min del misstanker jag endast fiir vaatt, sa att saga, andas den egna viirdnadsbetygelser skandina-ver dessa af att kulturens luft. Rent automatiskt starkt,minst bonder? ra 70 eller 80 procent, berores den diirfdr oeh reser sig Fiir nagra ar sedan skiinkte den kanske flere, voro svenskar. Ty dendetta nar land, till fdrsvar, stalk ungen ,( arnegie, ryktbare hade endast t. ex. 50 procent Aarit na kultur angripes eller forniir-mas- . 180,000 kr. till (liteborgs hiigsko- vi sa hade svenskar, liinge sjuka, trdghet, folklynnet. ar-te- IGOO-tal- a Ska-ne- s me-nin- g, uppat-strafvand- e en-da- e patri-otisk- a a dess helhet. Diirfdr iir Sverige ett af de fa lander, diir det liberala partiet ieke varit det fosterliindska parsasom annars har varit retiet, gel dfverallt i viirlden. Oeh detta iir i sin ordning till, att det liberala partiet hos oss alltid varit sa svagt. Det har ieke hos oss, sasom annor-stadeburit inom sig tidens egen s, bil-da- nii-go- n Ilvad ha VI af detta? I Ett af vart folks mest drag iir den starka danfitt hbratdiiroringa!!a Kr upprattande af en (nk,',lska. En notis pa svenskar alls.) Jlen sadant undersiikcs aldrig i Man delar kritikliist Sverige. . med sig af Sveriges ara till hvem Isom heist, som vill vara med oeh Den gor sig giillande pa en Iryeka till sig. An i dag iir ieke liar skola jovanligt, att om en svensk vinner mangfald omraden. vi blott undersoka dess betydelse fraingang i utlandet oeh rbnor for den svenska nationalkanslan. hiirfiir, saken i svenska Fantasien stiiller for svensken 'tidningar meddolas under rubri-Jkei en Iysande dager allt som ar sadana som Ilyllning at Ilvad som ligger alldelcs ,den nordiska idrotten, at en skandinavisk framfdr honom, ser han ieke. o. s. v. Svensken iir lftngsynt. Sadant iir la hall ser han dunkelt och nu i visserligen nftgot siillsyntarc i allt hans an fiire fNorges skilsmessa fran Dansken iir niirsynt. Dansken Sverige ar 1005. Men det films motsats ser oeh iilskar och undersdker tidningar, som annu hAlla fast vid man iir allt som ligger honom niira oeh ar den gamla vanan hans eget. Diiremot iir han full frestad att tro med af fordomar oeh skefsynthet mot full afsigt. allt som ieke ar hans eget utan Vi ha haft nii.jet i svenska tidningar liisa artiklar, diir det ligger honom fjiirran. Svensken iir likgiliig for sitt att den svenska gymnahanfdrd af allt som ligger st iken hiidanefter horde kallas den danska. Detta diirfdr att langt borta. danskarna begynt giira sa i utliar skulle r.u den nationella ha inneburit en hiigeli-ge- landet Oeh for nagot tiotal ar sedan dnskvard och helsosam gingo notiser genoin svenska tidJlen denna nationella instinkt ningar, som meddelade, att i existerar ieke. begynt utgifvas ett 'Oeh salunda har svensken fritt stort - kon versa tionslex ikon, .af fatt utveckla sin ringaktning lor Salmonsen. Oeh sa tillades: sin karlek och behdfva vi svenskar allt-sallt svenskt, for allt som iir frainman-de- . ej kojia Nordisk Familje-bok(l- i utmiir-kand- e fanta-sien- r : Erkiin-'nand- mel-la- n natio-nalkansl- a atmin-ston- e veten-jskapsma- ore-dig- t. : n a o iifver-vinna- s s, utmiir-kand- e ! tide-hvar- f. a s an-nat- Jat-ge- in-g- ? helso-kallo- jr a : me-r- a tec-ke- n Atmin-ston- e ut-sik- t. fram-mand- prak-tiskh- mye-ke- ! prof.ssur nagra rader var allt hvad vara tidningar kostade pa denna after ; jag tror ej, att ens i Giiteborg hestods den en ledare. Nagra dagar sena-rkom Carnegie personligcn till : a ). - 1 e Stoekholm for att besiika en viin. Ieke ett spar af upp aktning, ieke ens en offeutlig taidisiigelse frambars till honom. Oeh lika nu iignades honom af tidning-arn- a a fiir viilgiirningar mot viirt folk; de liimua oss i det niirmaste oberiirda. Var taidisamhet spara vi fiir vart lands liender. Mol dem iiro vi alltid i viss man sympatiskt stiimda. Skulle nagon af vara nagon gang lata undfalla sig ett ord, som med god vilja kan tolkas sasom viinlighef mot vart land, da kiinner var tai ksamhet inga griinser. Det bor oviild uppa framtids tnngiV oeh all fiirtjiinst, na fTslut it, Detta iir sann'Jtuseu. I Sverige' sin kro- ett fall pa ialTpfi - i som iir utan all s amla Horbcn. genom-snittspri- s idrotts-man.- ! Agitationen mot mormonismen betalades med 1,020 kr. Till Frau Stoekholm Med tanke pa den den lt denues, att Hiiktade for barnamord liafva vikten af Sveriges viirdi-gsvenska riksdagen efter limga de- ogifta Emilia Nilsson oeh driin-gerepresenterande vid de batter bifallit regeringens jropo-sitioKarl Samuelsson frail Olympiska spelen la vi hari Yiislorgiitland blifvit. med till eder rikta on allvarlig om mormonmissioniirernas t fiirvisning ur rikel saint beviljat Det framfiidda harnet, till liemstiillan att genom rationed S. iir far, har id undersiik-niiiett iirligt iinslag fiir underhall af l'iirboredn eder til! di t trialing en viil organiserad kampanj mot funnits liedgriifdt i en huge. stora evoneiuiuigot. mormonniissionen. PA initiativ af Svenska (iyiiina-slik- Omkring 100 100 Ar fyllde Hundra&ring. amerikiinska mormonmissioniirer oeh Idrottsfiirbundet i den 18 Feb. staden Eaholms i llalkoiiima att ut visas. liar tillsatts en speei Kri-i iinkan land iildsta invanare, forSvenskd'H UttagmngskommiW . stum Knutsdotter AYingreii, fiidd Nykterhetsutstallning i till Amerikaner spelen Olympiska bin. Vid industriutstiillniiigen i i Vra soekeii, Kronobergs att 1912 med llalmstiid kommer att beredas Sedan lion i sin ungdom varit tjii-- . i Stockholm kvalifieeradeuppgift fiir - verka , narinna, nrmed bon en siirskild plats fiir en sig gifte idrottsmiins u))ptagande tabeller betare AVingren. Sedan manncii i Spelen sasom svenskar, oeh litteratur riirande nykterhets-saken- aflidit, intogs lion fiir 27 iir sedan fiir kommite oeli niimnda har inom lion fortfarandei utveckling, siirskildt fattighuset, diir andamal fiir detta att ga i llalland, diir rdrelsen nu pagittt vistas, lion iir efter sin Alder af aiiordiiandet om fiirfattning i 110 fir. i bon iinnti krv, sitt. uiinne har jiimt i siiviil HI a ml stiftarne af fiirsta godt behall oeh kan redogiira fiir uttagningstiifliiigar Jdrott som i Hrottning i Ilalmstad var liimdelser lion npplefvat. stil). iir diiremot borta. frainlidne badmiistaren vid Ala liiirmare upplysningar riihr diirstiides Hvad oforst&nd kan leda till. rande Kom m it ecus verksamliet C. G. Rydman. A liimnas af Sekreteraren, livars lasarettet i (fstersund Prast varnpligtig. nyligen fiir hlindtarmsii-flammatio- adross iir: AEHIN ROTIIOFF, en man i sina hiista har heviljats pastorsad-junktei HjiirtrA, Angeriuanlaud, 4J2 East 101 Street, Ar. Oiierationen giek lyekligt oeli New York, N. Y. all fara. utom var I). SaniUdl. fiir viirnpligtens pntienten ib'lT S., som iir en man tick den sjuke nagon af i i de niirmaste dagarne efter pA nagra oeh trettio Ar, vistades EN BOK OM ' siu hesiik af nagon sliikting Amerika under egenlliga SPRAKET. eller viin, som trots anslagen att viirnpligtsAlder. s far till fiirtiiring ingeiiting En protest fran svenska Fran August ana Hook Concern, till patienterna, medfiirde Allmiinna svenska Rock Island, 111., liafva vi motta-gi- t en l'laska saft, livars innehall cent rakstyrelse priist fbroningens liedaiiiiiimiida liya hok, fiirtiirde med den pAfiiljd liar uttalat sin vissa fdrviintan att att Inin efter oerhiirda lidanden kail rekvireras hos fiirliiggar-na- . fiirslaget om siindagen som ailed. . vablag ej miitte vinna VART SPRAK. Ett bidrag till innebrand i Bin Btuga. kiinnedomeii om engelska Centralstyrelsen niotive-- l s rar alt del svenska folkets nndli-g- EAngt frim andra iniinniskor svenska spra-ke- t pa inflytande oidi kroppsliga helsa knitver i pa IIiinimmAla utiigor i Amerika. Af V. Herger. Fdreuingen iir soeken, Hlekinge, ogifte 04 sidor. Iris: 40 cents. siindagsbelgd. fiirvissad om att utvagar tinnas torparen Sven Svensson. Iliirfiir-ledeDet spra-keskulle han slakta ett far att fullgdra denna medborgerliga fiirr betraktadt blott oeli hart oeh hade bedt en granne hjiilpa som ett pligt ulan att sdndagsbvilau kuriosiim, har under Arens sig. Dagen i frAga fann man lopp utveeklat sig diirhiin, att det emellertid den gamles stuga niiheist fiir Engalska beloningar till modi-g- - stan nedbriind, oeh hans fiirbriin-d- ninnera iiger, ett gilvet kulturintres-se- . svenska sjoman. lAigr4skn reur lik liggainne i kiiket. Dess skiljaktigheter frAriT geringen liar tilldelat nedanniim-d- olyekan intraffat, kan ej siigas. svenskt rikssjirak kunna, lika viil befiil oeh mnnskap pa Den omkomne var fiirmiigen oeh som till exempel Nereus fiiljande hade bland annat stora upping af vara viirda under 'fikning. Ehuru beliining fiir den riidighet, de fArull. Det niitagcs, att intet af atskilliga fiire lierr Herger syssel-sat- t vid hergning af besiittningen bans egendom var fiirsiikradt. sig med iimnet, har han ik viil skonertskoppet engelska fram sa myeket. nytt oeh Fintagit i erofrarefasoner som dell 0 Oklober patriil'fa-deRyska sitt personligcn anteekna-di sjunkande tillstAnd i land. Ett antal lotsar frAn olika sa intressant, att bans material stiir-r24 af den Febr. blefvo (en AYingiird lotsplatser Kapten biir viieka nytt intresse fiir sill'verpokal), styrman Soiies-so- polisen anliAllna pa gatan i He- hidrag denna gren af var sprakforskning. ) lsingfors oeli uppliiimtade till (en marinkikare oeh Hans lilla trefliga bok kan liisas Diir anstiilldes saint en timmerman oeh med niije oeh behallning oeh biir med dem i niirvaro af tre s.ji'iniin (3 pond sterling orli hvarvid de tilllragades kanliiiiida en fiireliipare till en silfverinedal.j hvardera). annu gruudligare undersi'ik-nini bvilket iirende de befiumo sig i En i samma iimne. Arbetare mot arbetare. Det var liiig desom oeli hvem hekostat staden tid oeksa sade il'ran, alt miirklig strejk pAgar sedan nagon ras resa di.. att nagon De kvarhiillos ia tid tillbaka i Ilalmstad hos Viist-rieke alia vara sprAkbruk iiro poliskammaren flera tiininar i bagerifiireningen diirstiides. spraklel, diirfdr att de biira livars efter fiirhiir, pa E. W. Strejkens orsak iir den, att de verkstallande de frigafvos. DA pragel. fein 1ms fiireiiingen anstiillda till poliskammaelt uppkiillande som filriil bade en ren fiirutsiilter alt ett hrott ORDETS F0RKUNNARE. af 30 kronor per vecka, ville oeh alt den uppkallade iir . om det iir fiir Fragan ha 3.3 kronor, jiimte fiirliind ditrfiir misstiinkt eller antage.s en ordets fiirkunnare passande att vara giek ieke kunna liimua diirom Hagerifbreningen iipplysning. ieke blott i andliga, med i,a dessa fordringar, emedan iir den som nu tillgripils radgifvnre i atgiird utan oeksa redan lekamliga oeh niedi-lia- r man ansag, att arbetarne mot fria. ofiirvitliga medhorgare einska angeliigenlieter, bade biittre betaldt iin de fiesta en arnniirka krankning af lag riirt manga sinneii. inom siidra Sverige, tiade i della de finska tidningarna. A detta belnifver intet tvifvcl tack oeli andra. Arbetarne sin Niir vi genomliisa skrifter-na- , I sitt sida ty ekte, att fiireningens bage-rHadangangen veteran. utdelnin-gefinna vi att det var en af hem i Sp jutsberg, Hlekinge. nfled var en sa god affiir heliga iligter bland det fiir sista a ret blef 20 procent, den 27 Februari majoren i I'iireii-tStateriias arme Carl Iljiilte utvalda folket att draga fiirsorg oeh fiirslag om 22 procent fiirelAg att den godt kunde kiinnas vid StAlhaiumar i en Alder af 70 Ar. om de sjuka. Vi finna vidare att Med honom bortgiek ur tiden en lAngt fiire den kristiia en h'iiielorhiijmng. Ingen af ib't AIAg priistern t i Rom utbriit oeh sa miirklig man, livars lefnadsiiden gaf vika, oeli Egypten att verka som liika-rhade varit riitt arbetarne livarlill siiregna. strejken, bland folket. Han infriidde vid unga Ar i sitt fbrbunds medgifvande. Fnder sina biirmliertiglietsbe-siiiirenta Stateriias biir oeli deltog Del miirkliga med denna strejk ser en ordets fiirkunnare myeiir. att bagerict iir en kooperativ med stor utiiiiirkelse pA nordsta-tertiaket af lifvets mdrkaste sidor hvilsida i inbiirdeskriget. bvnrs medleni-ma- r sammaii.sliitniiig. fiirviirfvaIe linn sig tva ka iiro dolda fiir den vanlige Ell sbirsla dden iiro oeli hail upplyiler blott t medal jer fiir arbetare, manga med tapporhet i fait. inindre inkomster iin (le nu En morgon tick ban sin fiiliinakt sin heliga pligt, niir ban tager streikande kbisskamrat erna bade. som underofficer strax tore en lie) vard orn de sjuka oeh lidande, Fuller sadana omstiindigheter batalj oeli utmiirkte sig i strideii saint gifver hjiilp At de fattiga kan det ju ieke giirna bli fraga sA. att ban pA kviillen hefordrades oeh olyekliga. Senare hefordrades Manga ordets fiirkunnare haf-vom sa ballade strii jkbrytare. ty till Iiijfnant. han stor fiir till opallt gifvit intyg om dii hjiilp som viieka kapten. skulle Efter kriget tick ban i uppdrag finnes i Dr. Peters Kuriko sasom position. Arbetarne ha, som redan sagdt. sitt. ihrbunds tilliitelse att med verka vid indianernas liikemedel fiir de sjuka oeh lidanalt strejka oeh kunna ieke giirna stillande oeli erliiill poster som de. Pastor Borg skrifver. komnieiidaril pA olika griinsfiist-ningar- . tiiukas vilja siiuka sina anspi-ikHan utmiirkte sig afven Collinsville, Conn., Juni 29, 1911 Eika lit et vill fiireiiingen, som iir go efter pa sin iir fiir tapporhet, hvnrjiimte han Dr Peter Fahrney & Sons, arbetsgifviiren. Chicago. Ills. uppfattning. Det ser sAlumla lit, lyekadcs jiraktiskt litliira sitt Airade Herrar: Jag kan som om det voro alldelcs omejligt uppdrag genom att han fiirstod att vinna indianernas tiade akterkiinna, att nr Kuriatt liisa denna konflikt. Dell t ko iir viird allt i eriim. T'tan aft iir det i sjiilfva verket arbetare ning oeh beundran fiir sin eniot dem. Hail erliiill en niimna nagon siirskild person, som strida mot arbetare. del aktriingsbetygelser fran kan jag saga, aft jag kiinner manAtt, fiireningens medleminar se med gramelsc pa denna strejk. iir indianerna oeli fran regeringen ga, som vunnit lindring genom De som en tredje medal j. ert botemedel. Jag har sjiilf ieke alt undra ilfver. Han tog afsked Ar 1881 oeli Girt jiina pA denna strid, iiro det, niir jag kiint mig i diir ban Viistra ba- aterviinde till Sverige, diiraf, oeh det har alltid visat iifriga bagerier. villan sig tillfredsstiillande i hvarje gerifiireningen best a r af ej inin- till sin diiil lmddo i Ert behandlingssiitt af Spjutsberg. Ar 11)04 ut-- . dre iin 1.000 medlemmar, oeli niir deras famil.jer medraknas, torde niimndes ban till verklig major mig sasom er kund har i alia med liin som sadan, en enaslaende varit heriimviirdt. konsiimenterna af fiireiiingen Med svnnerlig aktning. en viisentlig del af stadensi utmiirkelse Major Stalhammar var tva (Pastor) E. G. Borg. svensk-amenkansk- i a Sverige. a utomor-dentlig- a n stun-dand- e Fen-neslun- n hvil-ke- g - Halm-stad- svensk-amerikansk- a nykterhets-utstiillning- delta-gaml- e s uf-si- A AI1-mii- Hiir-sel- n n n opera-tionei- SVENSK-AMERI-KANSK- iifver-liimna- prast-foreninge- hvil-ke- n poli-tis- fram-gang- a spra-ket- hod-d- e Ol.jc-hull- s n svensk-amerikansk- a t, Amerika-svenska- a r, a - 1 1 a Att liafva gjort sitt folk nagon nvtta iir i andra hinder i nagon jmaii ett skydd mot atmin-ston- e fiii'tal 0(di hiitskhet. I Sverige iir fbrhAllandet snationell instinkt, ar ieke sjuinerli-ge- rast motsatsen. tacksam mot friimlingar, som Ofv,er en myeket stor del af vart folks biista miin iir den riitta Ilatad- i lil'vet, grafskriften ) Enligt uppgift i kalendern gliimd i diiden. Prarieblomman fiir 1012 voro de i slaget vid Maggersfontein i Tntet annat folk har viil niigon-siboerkriget stupade skaudinaver-nsjungit en annan nations pa boernas sida fiiljande : som sin egen. SVENSKAR: Men vi s.junga Finlands Vcddkornet Johannes Flygare, som var egen. Oeh vi s.junfiidd i Natal. Vart land iir I'attigt, skall ga: Nils Alfred Johnson, fran Sunds-val- l sa Mi hvilkd aldrig iir sagdt eller Ilerniisand. om vart land oeh ej passar in diir-pa- . Julius Anderson, Stoekholm. A. Edwin Henson, Giiteborg. Sa har var uppfatl ning Nils Harald Nyquist, Giiteborg. fbrhalhindet Verkliga Fredrik Osberg, Giiteborg. kan nog vara, att vart folk iir t Carl Albert Olson, Giiteborg. ; men vart hind, det iir rikt. Osear Aug. Eandgren, Giiteborg. Oswald Aug. Mark, Giiteborg. Friherre Stael von Holstein. Aldrig iir sven Vn sa skarp-sinniOsears-hamCar! David Appelgren, som om In, I rAkar fa liiira tras om Svenagot fiirdelaktigt Otto Eric Lindstriim. rige. Han skall da .uppbjuda den John Rulhstriim, Ilerniisand. klvftigaste slut ledningskonst fiir illiam Hlomgren, Gefle. a att adagaliigga, alt det omddmet iir osannt eller Summa svenskar: 11. blott skenhart riktigt: i sjiilfva SVENSK-F1NNAR- : verket iir det pAstaibla fiiretrii-det- , Emil Maason, Nykarleby. Witt besedt, ett intyg om motHenrik llegghif, JVexala. satsen. Von Rasseniew. Siigos nagot ondt om Sverige, Gust. Lindeberg. aecepteras det iigonbliekligen ut4. an ringaste tvekan. Summa svensk-finna- r I sa fall nagon granskning; aldrig 18. Svenskar oeh svensk-bnnar- : iir sarin, diirom kan ej rada nagot sole heist tvifvcl, Svensk kosmopolitism iir en sak NORRMAN: fiir sig. Den bestar uti en Johannes Dalen, Aalesund. okiinsligliet fiir hvarje Einer Olsen, Mandal. oriitt oeh fiirniirmelse som drab-ba- r Oluf Nielsen, Drammen. Sverige, men en siillsynt Summa norrmiin 3. riittskiinsla i allt hvad som DANSKAR: angar hvarje annat folk. Arthur Giiterup, Nakskov. Ja till oeh med nationalit Ieter M. Jacobsen, Kbpenhamn. skiinker den Frede Olesen, Fiirskind. svensken ofta sin lifliga E. A. Hertinus, Vendsyssel. De ma beundran oeh sympati. Summa danskar: - blott ei understA sig att slieka upn hufvudet oeksa i Sverige. Afven inom den svenska Norrmiin oeh danskar: 7. giir sig bristen pa nationell instinkt oeh nationell solida-rite- t PROCENT-ANTAE- : pA ett fiirmimligt siitt mark-bar- . Svenskar 5f proe. Framstiilb-en svensk Svensk-finna- r lb proe. vetenskapsman en ny tenri, sliilla sig de svenska faekmiinnen i reSumma 72 jiroe. Man har ej ens geln tviflande. intresse fiir saken att niirnia-r- e nog Norrman 12 proe. undersiika den. Man fort far Danskar It; proe. belt erikelt att tvilla sa liinge man eller tills den nya teori-elefver Summa 28 proe. iir erkiind i utlandet. (Red. Utah-Korr.- ) (Forts. 1 Svensken, uip-nadde- opero-rade- s nagon annan uppmiirksamhet iin ett meddelandc pa ett iar rader, att han var diir. Nej, vi svenskar iiro ieke taek-samm- 25 2lw ill Tjiinst-ledigh- li-t- mot-vik- t. n fram-tvungit- c nii-r- a lifgifvande kraft, ett entusiastiskt nationalmedvetande. Oeh niir da valet skulle sta ett liberalt parli utan oeh ett konservativt parti, som dock hade kvar den nationella sjiilfbevarcl-sedriften- , sa har sistniimda parti af sig s.jiilft haft en fdrdel, som I sjiilfva verket iir det omdj ieke Hittfardigats af graden af att fdrneka, att en viss ligt Och dess politiska upplysthet. mot allt svenskt diirfdr iir det som detta parti nii- hdr till motvilja de nidrka makter, mot mak-testan alltid suttit inne med hvilka en svensk haft att kiirnpa. i Sverige. En svensk, som skall upptrida Iluru oiindligt trdgt oeh mot en Sveriges fiende, har tdrst ha ej de stora reformer-nhos sig sjiilf ofvervinna en att oss! sliipat sig fram hos viss hemlig sympati for mannen. kriifde fein-tiOiiller det att upptriida fiir en den ar, fiirsvarsfragan trettio, mAste fiirst allmanna riistratten fyrtio ar. Sverigesenviin, motviss inneboendo Oeh niir till sist en ldsning vilja. huru ofta har den ej Hvarje egendomligt svenskt skett i trdtthetens teeken, utan allt som iir sarskildt drag, entusi-asatt vaeka nagon segerns fiir svenskar, gores strax hos de segrande till ett fel. Det ar FEE hos svensken, att I sjiilfva verket ha vi svenskar han ifrigare an hvarje annnn sofvit ofver nationalismens strafvar att fa tillbringa nordens llela vart arbete under korta sommar sa myeket som mii.p denna tid bar priigeln af att haf-v- ligt under ett obundet friluflslif i naturens skiite. sa att saga skett i sdinneu. En narmaro Kan en kvinna iilska en maste saga, att detta sir barn hdgre iin allting r en af vart folks ypporsta till kropp och sjiil. Men fragar konung Hkule, skald. siiger skalden, emedan det iir nagot som utmiir-ke- r men endast den kvinna som oss svenskar mer iin ar.dra, sa maste det vara ett fel. egna barn bar. Det iir ett fel hos vart sprak, att Sverige har ieke haft nagon nationell instinkt, ieke nagon det i langt hiigre grad an till eller om nationell uppgift, det franska tillater dvlika uppgifter funnits, sa ha de Visserligen far sannerligen f Att skdta sig sjiilfva. vart sprak harigenom en Huru ha vi ej i stallet svarmat en klangrikedom for andra folk och deltagit i deras oeh en smidighet, som iir oiindligt dden greker, polaekar, ungrare, former an franskans oerhiirdt italienare, danskar, siinderjutar, prosaiska standiga uppradade: de... do... de. Men i skolan norrman, finnar! Visa oss nagot annat folk, som fingo vi naturligtvis liira oss, att sa sdrjt med i andras sorger som det ar svenskan, som harutinnan det svenska! iir den nnderliigsna parten. Kom Men tvviirr har detta varit ihAg, att franskan into kan fiisa ett svaghetssymtom iin ett ihop orden sasom vi giira i vart till helsa oeh styrka. outveeklade sprak. hette det. En lefvande nationalkiinsla Om i friimmande land det sker vi mena en svensk nAgon oriitt alltid en tendens att, i nagon man, se saker oeh ej nu. om han ldir direkt bestulen ting fran stiirre synpunkter. IIos pa iiengar eller skadad till lif eloss iiro de sma svnpunkternas miin ler lem, sa gbr ban klokast i som finnas hos alia folk att ieke viinta sic nAgon hjiilp af oeksa denna sista mi'nlig-he- t sina landsman. Han kan i regeln att hbja sig till en vidare ej ens rakna pa deras svmpati oeh biir vara nii.jd. om han ej snarast Oeh diirfdr iir det vi hos oss ha hiilsas af skadegliidje. sa godt om En oriitt mot en svensk af en praktiska miin anda upe bland spetsarna af framling uppriir itldrig Sveriges vart samhalles styrelse oeh Kir folk. blott oratt mot en man, hvilkas valtning En svensk i vara dagar ar den egentligen bestar uti att ohjalp-lig- t skvddsliisaste se klart i smasaker oeh varelse pa jorden. Evenskens hansynsfullhet oeh skeft i alia stora fragor. Entusiasmen bfvervinner alltid finkanslighet mot friimlingar Iir en miingd sma oeh futtiga syn- utomordentlig. I ett land med stark I en svensk novell fiir nagra Ar punkter. t sedan liistes fiHiande vaekra ord nationalkiinsla blir diirfdr utrattadt, som i Sverige stran-da- r Han hade alltid tyekt. att sventill Kbpenhamn pA hogmod, fafanga, afund- - skar, som foro Ja, Hoga priser af-ga- tt (Forts.) Bristen pa nationell instinkt. Een lilla patriotism, som vi kunna igenflnna hos V&rt svenska folk, liar varit af den gamla : nationalstolt-heten- . fran Diiremot har vart folk helt och ballet gatt miste om hvad man menat med nationell viickel-se- . Andra folks strafvan att i hvarje lifsyttring gifva uttryck at sitt eget innersta viisen, har varit for oss ohekant. Den uslaste galizier pa de skan-skbetfalten besjalas af en nationell instinkt, som saknas hos bade herrar och bonder, att ej tala om dess arbetare. Nationalkanslan i egentlig tidens harskande ide, har stAtt i forbund med alia Var samhiillsrdrelscr. svenska patriotism har niistan kunnat se tillbaka; den har ieke fdrmatt kiinna nagon hiinfd-relsfor tidens egna ideer och uppgifter. Men pa samma gang vart parti alltsA niistan stadse varit konservativt, har var libera-lsom ville se fratnAt parti varit i afsaknad af nationalkiin-slan- s darfiir lifgifvande ande, att denna saknats hos vart folk i Street (40 E. 4th South). SALT LAKE CITY. 34 Church maka pA kreatur galiger gift oeh el terlemnar auktion jui Vapnii i i andra giltet. saint tva barn i llalland den 11) oeli 20 Februari. fiirsta mb tva i det andra Kor betalades med ett af .335 kronor oeh anda upp till 400 kr., oeli en arbetshiist Frdn mera. En kritik ofver svenskar af Gustaf Suudbarg. Kontor: ten 29 2Hars 1912. na- n - : a I'olk-san- g folk-san- g fat-tig- gynn-samm- : n : kosmo-politisk- veten-skape- e llelsing-borgs-angare- n svensk-finskan- vi-s- A Hes-si- e s e ()ster-s.jii- e u silfver-iiiedalj- fiir-liii- r lotsdi-rektiire- na-go- n g cn-gel- nfli')-nin- g fri-tid- fin-na- i prii-stern- a par-tern- tideriik-riinge- a n e k s I):ir-unde- organi-serad- r iakt-tagare- e m)e-ke- a . iin-d- a rattra-dighe- I sta-der- ho-h- A Eke-udde- n hiin-seend- |