| OCR Text |
Show ie UTAH US1VHRSH' REDAKTOR och EGARE: H:o 18 OTTO INTERIO-RE- R N. derna i Amerika, icke Gud. Vi kunna icke tanka oss att Gud, kiilla, iir med om mord. Att Minneapolis iir staden siirskildt bedagad i detta hiinseende, nu sedan storattentatet pJ var landsman for 20 ar sedan icke lyckats. Man talar om bedagade kvinnor. Men mammon har numera stader och stater i Amerika forsatta i samma forsmiidliga kategori. Det ame-rikans- af For Carl T. s (FXrts ) n. st a d n stu-diesa- m hvi-la- r. batt-rin- ba-sl- for-farli- gt na-go- emel-lerti- vt n nagor-lund- und-vik- a atervands-griindern- a. n socker-konungar- kej-sar- varldsbe-harskand- mar-ke- n e, viss-na- r. dt kyr-ko- so-k- a bn'klra-nationeni- a n liit-tas- te s ge-no- m da-ge- n folkfri-heten- s5r-skil- dt si-s- ta hesta-end- be-ra- dt e . n i a ange-liigenhet- sjiilfa, oeh detta liar haft till fiiljd, att laiidet kommit till undergftngens brant. Ar 1871 erhiill republiken ett lan fi 100,000 pund sterling af England, hvarpfi ieke ens riinta kunRcpubli-kende, ordentligt bet alas. befinna sig i ett finanser fir for att det i.ch onda virrvarr, i som Fiirenta bringa reda saken, Staterna fiirklarat sig villigt med dam, hvarvid 25 arbetare blifvit trada instiingda i grufvan. Endast sju STADSLIFVETS FRESTELSER. kongressens medgifumde oeh Frankrike, mellan. England af de olyekliga .blefvo raddade. Annie Weston tog sig till Sex lik upphamtades fredags ur haromdagen af daga i grfimelse som hafva kolonior, gransande men af beriiras frfigan, Liberia, grufvan. De ofriga tolf arbetar-n- och fortviflan ofver att hon t ej hafva nagot emot ett synas hade ieke pltraffats, men man pfi afvfigar. lion var dotter frfin amerikansk sida. fruktade att ailesammans till en farmare i Jefferson, s s grundlig hesiktning frfin tarna till kom-mi- Hade det nu varit en vanlig gum ma, sa hade lion kokt soppa pfi medan lion iinuu hade nagot hi)-na- Ore-ge- oeh kom sfisom sfi manga En iiiinu fiirskriickligare olycka andra unga farniardiittrar till intriiffade i tisdags kvall i Bir- Bortland fiir att siika sin lyelca. mingham Railway Coal & Iron Der blef hon for en tid sedan Company's grufVa vid Bulga, Ala., mod Carl August Anderson, Afven denna olycka fororsakades en svensk, som varit i Alaska oeh af en explosion Ieke mindre an hade De vogodt 6m jwnningar. i 43 arbetare blefvo iustiingda ro stfindigt tillsammans ooh fiirde grufvan oeh gingo diir ddden till ett lif i sus oeh dus. Genom hoI fredags hade 26 lik nom blef hon motes. bekant med Lawblifvit upphiimtade ur grufvan, rence Colwell, en krogkypare, oeh oeh de fiesta offren voro sa ilia dfi Anderson en dag begaf sig lemliisbadc och fbrbriinda att dot till Oregon City i affarer, hjiid nastan var omojligt att identifi-er- L. henne ut pfi supe, hvarvid stodem. Af de omkomna voro ra kvantiteter spirituosa inmundi-gadefemtem hvita oeL'de iifriga farga-dmed drfrcsiriWr att drhfi arbetare. da blefvo onyktra. I detta sitt tillslfind blef flickan ytterst oeh nedstaind i fiiljd af Billigare fodoamnen att v&nta? Den 19 april rapporterades fran samvetskval, och flera gfingcr unNew York, att potatispriserna der kvallens lopp fiirklarade hon hvilket betraktas som en att hon fimnade giira slut pfi sin till nedsattning pi andra tillvaro. frfin Dfi lion skikles Farmarne sal-j- Colwell gick hon upp till Ander-son- s lifsfonibdenheter. rum i 218 Alder st., oeh sefjolKitatis till 20 cent per bube-ka- a s e fal-li- s niibben, oeh sa stiillde gumman diagnosen: en svullnad i liaison, under hvilken kiindes ett lifirdt a fore-lbpar- harmhiirtiglietssy-slnmie- Gumman som opererade honan. Det liiinde for nagon tid sedan i Kivik, Sverige, att en Inina giek oeh hiingde niihb oeh ieke ens liligado fit de liickerhitar, som bonnes niatmor utlade fiir lionnes Hon magrade af dag fiir iigon. och med viirpning vur det rent dag Dfi tog gumman som iigde slut. liiinan oeh underkastade henne en 1 e rvska unlen i Mnskwa m il Hon iir nuiuiediiket. till tl ro tiling Victoria af fostermoder till England och storfurst innan Maria, som i maj Wil-liel190.8 furiniildes nied liertig af Siidennaniand. r, at diire-mella- iinka efStorfursf innan Eli.alu-liii 1905 af den ar ter Mn.skwa miirilmle ryske slnrfur-steSergius oeh syter lill ezariii-n.-s iutriiiUle i Alexaiulni ne-ge- lef-ver- pas-si- a a a, 1 Rysk furstinna gfir i kloster. ken af makterna. Republikens hela folkmiingd uppgfir nu till en fjerdedels million iniinniskor, af hvilka alkomlingarna af de fran a Afrika iifverflyttade negrarna klassen. den politiskt ledande Det offieiella sjir&ket fir engelska. den amcrikanska ejiiskopalkyrkan Landets iir forhfirokandc. himlras dfirigenom, att det varit stfingdt for friimlingar, och att hvita ej ffi besitta jord oeh cj ha jiolitiska riitt igheter. Neg-rernffi diirfor skiita sina 2tmerifa. politiska tidningssanktum, stank fran exekutivpalatserna, stank fran kreti och pleti. Diirfor iir det sa tyst fran staden och staten just nu. Nymanover har varit mormon. Men han stanna-d- e icke i vaxten. Ingen Zackeus i Ieller intet vards-loNymanover. eller skenheligt tillviigag&en-de- . frestelser, hot, lock eller tubb sjiilslifvet. Vagarne "som Inga kyrkor rundt Nymanleda till fordomelse, iiro emeller-ti- over, dem kapitalistvarlden kan Mammons stora, breda, vida drifva till valurnorna. massvis. hogst ovanlig. Aldrig sjuk, viirldsbehiirskande dennal fala verld hvad detta ar manga viigar Ty en gang da han var lif och hela och miinniskans hittills hela under Nymanovers sjutton ar gammal. Ilan fick da visar att han ofverallt historietid gjort med alia sina tyfusfebern och lag paStockholms for Pa dessa sma och stora, populiira och sig viigar. lasarett (1872 pa hosten). Myclivar-kedessa viigar ingenting ligger kyrkoorganisationer. till och liitt fri och ket oskyldig eller nagonting Den ser till att fa till stand dessa heder-li- g gudomligt och alltid humoret, vanlig forvaradt. Da viigarne till stora verldsomcirklande heliga i sitt umgangessatt, stilla till godt forlora sig i en Caesars organisationer just for detta verket, men djupgaende i sina afventyrs skamlosa andamal. Blott politiska lyder atervandsgrand, oblvga, och tankar beslut, bestandigt och en sallsam stor lust moralen sa har: Den basta dod for att dra vid niisan arbetsvarl-de- n . pa hvars rygg det hela att vilja resa rundt, forfraga sig ar den som kommer oforliappan-desMen livilken infernalisk Skinna och lefva stort och om och bese varlden, se diir, i all enkelhet sagdt, karaktarsdragen. moral! Ty med andra ord menas makligt sedan, val och liinge, i siVid skilsmassan fran den rika det sa har; Latom oss ata och na stader. Gent emot allt detta i i alohyggliga lyser ett nytt ljus i millionarshustrun, da hela Min- dricka, ty morgon maste vi do. fall ia g morkret,Tran Att och hot atmTnstone en af gora neapolis och staten Minnesota i for smafolk smakar men ar mammonstaderna. ord och beslut radde exhustrun oss icke, och skulle det nu ga (1892) till att icke gifva hon.om tunnor galet, sa ar den a topp nagra penningar, afven da, doden den som kommer n fattig, utan vanner och Ilvilket visar hvad slags hj alp, undantagandes korn hela det stooch skrot slags den fattiga enkan, och foraktad ra sa mammonsfoljet gudomliga som han da var ofverallt och af. Det ar d ar sammansatt bland alia, stod han lugn och for hela det individuella stilla och belaten med sin lott och bidade talmodigt battre manniskolifvets stora valfiird och i tider. Dessa kommo for ungefar iifven socialt hiinseende det basta, att taga sig till vara for den tio ar sedan, da han tiden kanslolosa mammonsmoralen ; att a lart sig fortjana ett rnedan tid ar verkligen giira bot e anstandigt lefnadsuppehal-lsom pianostammare.I detta sitt och biittring och dymedelst de fatala, dodande nya yrke anses han numera vara Varlden star icke en af Amerikas fornamsta stilla. Icke heller ar mammon i och har sin prosiikcrt fulcrum. De rika nagot af fession betjiinat nagra varldens inbilla iir. Men histo-rieatt sa sig Han allra rikaste familjer. har siiger ett annat. Hela Catonat pianon for madame Melba, esars lif och slutliga ode vittnar Paderewski ; ocksa for Srpeckels, om ett annat. Vasafamiljens Spaulding och Baldwin, i Sverige, Bourbonernas i i California och Hawaii. Han har stamt pianon och Frankrike, de fiesta romerska e lif och alia stora orglar fran Nya Zealand till AlasI tisilags aflcd Norges stiirste makters mammonslif, ka, fran California till Chicago, skald Bjiirnstjeme Bjiirnson i fran Brittiska Columbia till Utah fiirsvunna liksom graset pa Paris efter omkring ett ars sjuk' for de bitande blizzardvin-darnHan besbkte Salt och Colorado. dom. Det iir nagra mflnader sedan mamallt vittnar om att Lake City varen 1906. Under ban reste till Frankrike for att fern ars tid, 1895 1900, uppeholl mon ar opalitlig, fal och ful och sbka hjiilp for det onda, som han en fiigring som allt for liitt sig Nymanover i Chicago county led af. Men det visade sig, att i Minnesota som nuisiklarare. liikarnes skicklighet ingenting r Nymanovers lif ar ett storar-ta- fiirmadde oeh Han har betjant bade skolor, Bjiirnsons bortgang originellt komplex; ett och foreningar som pianist har dagligen kunnat viintas. och orgelnist under en langre tid. priiktigt och adelt Bjiirnson var Norges skald i Under aren 1886 7 8 var han svenskt nutidslif. Han iir ett friinista nun met Baudot mod de i den omgifvande tusind amerikansk tidningskorrespon-den- t skinande ljus lljein fiek under hela hans nattmorka amcrikanska for dagtidningen Daily lif det biista, det adlaste af hans bland vara landsGlobe i St. Paul, Minnesota. striifvan. Som ofTentlig man, som man. ha Vi derfdre, utan att Han har ocksa varit skollarare en deltagare i den politiska riirelse, efter trouble till nagon tid, till exempel forsta aret han soin till sist utmynnade i att uni. var i Forenta Staterna (1881). namn oniimda, som biittre iir till onsbandet slots mellan Ocksa clerk for jernvagsmagna-te- n bra manga personer i kvarnsta-depa skandinaviska half' endast atergifvit har de James Hill (1882). Vi nanina m, som inspirerande ledare i fargerna i dessa interiorer. detta for att belysa den mangsidi-g- a stridor, hvilka fiiregingo 1905 Lat honom icke komma at nagverksamhet formedelst och ars stora hiindelse, lade han i hvilken han varit i stand att ra penningar", detta var stadens en flammande fosterlandskair shibbolet under de tjugtisju aren sla oeh ga segrande fram i en ovanligt en miiktig tro pa. Nymanover bodde i Minneapolis. sak. Men just diirfor att trang verld, som till honom gjorts trang och omojlig Med andra ord: Lat honom svalta han var sa god norrman blef han fran kapitalistlifvets sluga, kalla, ihjiil, ty hvad kommer hans lif hiit.sk oeh stundom oriittvis mot obandiga breda verldssida. For oss vid? Detta ar mammons Sverige och svenskarne. schackdrag, sedan alia fint uttjugu ar tillbaka horde man mycBjiirnson var fiidd den 8 dee. frestelser misslyckats. 1832 oeh hade salunda natt en ket om Nymanover fran Minnea- lagda gari' polis. Men sedan de utlagda Hvad betyder detta shibbolet? ska hiig alder. Hans fiirsta frestelserna i vag af kvinnor, den Mord! Ohyggligt mord, med verk som diktare var hans vett och vilja. Ty ingenting beriittelser ur norska folklifvet. fattiga och den rika, icke nappa-dpa kroken sa bra, har denna annat kan menas darmed. Det ar Seelan vidtog hans dramatiska storstad iakttagit en dodens sfinx- - Kain som hittills regerat alia sta- pa hvilket omrade han for-led- fiir Ibsen att president Madriz anryeker bliuid sitt lands diktare. Ilan var mot dem med tvfi stora ieke sft viirldsviJt kiind som Ibsen, men inom sitt eget land ar han mera alskad och aktad an nSgon. En politisk agitation bland fi Cuba bedrifves af en ffir-gageneral, Ententoz, oeh hotar att antaga orovaekande proportioned meddelades i mfindags frfin Havana. Hans mfil uppgifves vaBilllgaro hvete Priset pi hvete ra att tvinga president Gomez att sjbnk i fbrra veekan 15c per 100 uedliigga finibetet eller att, om Farhkarne, som hlllit Gomez trotsar hans befalluing pounds. sitt hvete tillbaka biirja nu fl den tillstalla en sadan oreda, att Fiir-ontStaterna fiterigen tvinga--s att nya skorden i sikte och ha diirfbr r och oekupera tin . Ententoz fir en bppnat pa magasVilbrrame ; fran Jamaica utan egna detta ar orsaken till prisfallet, hvadan man allestiules Mer an sextio manniskor omkomna undritr iifver, lnarifran han medel att fiira den stfit, Ett telegram frln Steubenville, ban som i lfigger i dagen. Ilfirom lneddelade Ohio, fredags att ell siiiides dagen intriiffat explosion tnipper fran Havana fbregaende kviill i Youghiogheny & Ohio Coal till provinson Santa Clara, diir Companys kolgiufva tiara Amster- agitationen fir lifligast. d r, Nymanover pa sitt program. Trogen intill doden, sa blir nog en gang epitatet, om ett sadant komme att skrifvas, eller komme nagonsin att nagonstades inristas. Mammon iir till for att effektuellt ruinera, der den icke kan genom stir tillbaka iha. 2 Salt Lake City. Utah. neg-rern- fordras blott att Minneapolis kommer darhan, att fliken lyftes tipp nagot litet, omholjet afrifves. Hvilken stank da iifven fran sjiilf-v- a tronsiitet! Stank fran de fala domstolarne der; stank frail kyr-kosom varit med om mord pa en oskyldig! Stank fran de hemli-g- n. Till sjalfva utseendet ar Nymanover korpulent och liknar da han ar val kladd en svensk herre-maLik Gambetta och Sveden-bor- g ar han en stark kaffedrinka-re- , men mycket moderat i andra I mat ar icke Nyslags drycker. manover alldeles vegeterian, men han ar skarpt emot djurvarldens fula anvandande till rikedom. I manga ar, ofver 25 ars tid, sages det, var han totalt afhallsam fran allt hvad starka drycker heter. Detta var tiden han var under tummen pa de tvfi kvinnorna, och kapitalistkvin-nan- , eller aren mellan 1880 1905. Hans halsa har varit nagonting endast lif-ve- ts la ur en en varldsomseglares lif. Kontor: 34 Church Street, rcbagcn ben 6 IHaj (9(0 Men lika tystnad om sin man. desto mera och djupare tystnaden tilltager fran det ballet desto stor-r- e uppvakningsfalt tycks sakta men sakert hoja sig for bade och de internationala Ofverallt blickar. i svenska saviil som och alia tidningar far nu staden och staten hora af sin man. Ossa dddligt giftig som tracism den varit har forfelat sin lomska mening och ver-kaDu dod, hvar iir din udd? kunde i fornvarldens konflikt om arlighet mellan fattigdom och rikedom forfattaren af bibelepist-larn- e utropa: du helvete, hvar iir din seger?" Sa kan ock sagas nu. Mammon har icke lyckats fa Korrespondens. INTRESSANTA RYD M A t, e a shel. det liigsta pris pa miinga fir. Ilvetet har sankts med 17 eents per bushel, majsen med 19 oeh hafren med 20 cents. Wholesale priset ar for niirvarande 40 (ft) 50 . jiroeent liigre an sistlidne novem-berSmiirct har silnkt-- s med b kdtt pfi henen. jren gumman var ett resolut Frfin (Bcmtla Horbcn. yya kraftdtgarder mot r Finland. Inom politiska kret-sa- I Petersburg fSrspSrjes, de finska jarnvagslinierna att skola stfillas under rysk kontroll och att nuvarande far Nikolaibanan Lisjnevskij Ifir vara designerad till chef f5r de finska jSrnvagarna. Ryktes-vl- s pfistas'j Itt regerengen med planer pfi att afskeda en i mfingd finska fimbetsmfin. Den Petersburg aamlade ryska bar enbfilligt beslu-ta- t petitionere hos czaren om Viborga lfius Infdrlifvande med kejsard5met. che-fe- n adels-kongress- Kand cirkusdirektor dod ielande. F5r t&gon tid sedan fruntirnmer, som inte i fiirsta ville offra sin lnista viirp-liim- a i dessa de dyra iiggens tider. Gumman slijiade en briidknif, tog liiinan mellan kniina oeh skar med ett ra.sk t snitt hal pfi bulnadeti oeh en torskkrok, utdrog ur hfilet som hiinon vid tillfiille fiiriitit sig Sedan tog gumman nal oeh pfi. trad oeh syddo ihop hfilet pfi liaison, oeh nu gfir honan oeh mar godt bland sina anhoriga oeh logger flitigare an nfigonsin stora, skona agg. Oeh gumman ja lion Ur for niirvarande den stoltaste gumman pfi Kivik, oeh det kan man inte fiirtiiiika henne, ty bur manga gum mor kunde giira en sfi vallyekad lialsoperation efter? Mellanaktmmislken Indra-ge- s nu vid Dramatiska teatern I han dan hon i Colwells rum och de andra teatrar-n- a Stockholm f d. hemtat afled i Losbults socken bodde pfi samma plats komma nog att folja exem-ple- t. Bren Otto Glauert. F5r dennes revolver, riktade hon ett Som bekant fBrekommer fir sedan var den nu skott mot hjertat och fiill diid ungeffir 25 mellanoktsmusik i Tysk-lan- d ingen val bekant inom cirkus ofver sfingen. Innan hon skred aflidne bar och Frankrike verlden. Ilan egde dfi en stor derfor undrat om ickeochjman fifven Svetill detta steg, hade hon en lfing och dyrbar cirkus. Bland andra oeh stund vandrat fram tillbaka rige kunde redajsig fBrutan. han Kopen-hamiiro billigare och i korridoren, tydligen ut.satt fiir platser upptrSdde utstallnin Nordiska under Ny kolgrttfva i Skdne. kiittpriserna hafva med knapt nod de allra svaraste sjiilsmarter. De Vid Glauert Ormastorps grufva.bar seformatt halla sig uppe. Med god tvfi uslingar, som steg fiir steg gen derstfides 1888. e tvfi och ett haift fir pfig&tt sty'-vastdan af en som Sveriges firing under 1910 kan man vfinta ledt henne utfiir det sluttande aesfigs G ett mBdosamt arbete att uppnfi Bhuru hfistdres9(5rer. sig billigare fodoamnen fin under planet, kunna icke nfis af lagens fBrtjenade stora summor pfi sin de kollager.som genom borrning de sistforflutna 12 eller 18 arm, men deras skuld fir derfiir Nu cirkus, kunde han ej hfilla sig vid nfimnda tid upptacktes. proeent, i n iiggen ehuru man ej hoppas att icke mindre, skrifver en kollega. nppe I ekooomiskt hanseende. de hilliga terse kunna priser Sedan han blef enkllng, IBrde 20 fir sedan. som radde 10 Forenta staterna och Liberia. honom dryckenskapen allt mer Fiir kongressen ligga forslag, och mer utfor, hvarpfi han slog Forsokte komma in pi broderns utgaende pfi upprattandet af ett gig ned i Vfirnamo kBping, der amerikanskt proteklorat iifver den han i flera fir kBrdeomkriog med papper. Sjomannen Osear Isakson i Bos- lilla republiken Liberia i veslra sin rnda och sista cirkusbast och s Under en tid af Fiirslagen hafva ton, Mass., var hfiren dagen iir Afrika. gfilde fiskvaror. af den amcrikanska stiilld for Forenta Staternas detta firs vinter saknade G. som nyligen hesiikte hvarfBr hans sista dagar Ilayes. emedan han fiir n oeh gfi ut pa, att Fiiren-t- a voro mycket sv&ra. till dess att inbespara skatten, som alagts Glauett till skall Staterna kom som en befriaie. bidraga inghfitshiljetter fiir iminigranter, sade sig vara amerikansk inedbor-gar- e snart bilfiggande af granstvister-n- a ert var vid sin dBd omkring oeh genom lfin sfitta Liberia i oeh att bans namn vore Rostand visade hvilket att tillfredsstfilla sina bert Isaakson, sig sina tolf barn ITyllad Sfisom Ilan hroders namn. hans vara vedcrlag forre solda-te- n sedan tid en blef (Br fiirklarade att hans hroder Robert, skall Forenta Staterna hafva kon-trovid Olof Kvist Norrtorpen i ofver Liherias tullar, medver innan han lfimnadc andra sidan Films socken, Upland, dfi han oeeanen, hade gif vit honom sitt ka vid regiering af finansfiirhal-landenfyllde 70 fir. Barnen Bfverlemna-d- e samt erhalla riitt att medborgarebref, fiir att han sal un-d- a till fadern en bekvam lanstol. en kolstation i Liberia. skulle slippa billigare in i Vid tillffiliet upplastes en varm-hjfirtaDen lilla negerrcpubliken ledcr Ilan trodde sig ieke ha af barnen affattad skrift-ii- g gjort nagot. olagligt, enfir det sitt ursprung tillbaka till det Sr lyckBnskan, som slutade med sagts honom. att manga af hans 1816 i Washington, D. C. upprfit-tad- e nfigra verger. kan landsman kmnmit hit pi dylikt kolonisationssfillskapet fiir blicka tillbaka pfi ett strafsamt I ofvcrenstammelse fria negrer. sfitt. lif. Ilan bar i 0 fir varit soldat att med detta Allmfimia aklagaren ansfig, sfillskaps filantropiska Aldrig bar han anlitat lakare for Osear blifvit missledd af andra och afsikt anlades i Kap Mesurado en gjukdom och finnu ar han frisk handlat af ofiirstind oeh ville diir negerkoloni, hvars hufvudort efter och arbetsfor. Nfir man betfin-ke- r, fiir cj yrka ansvar, men bfverlfiin-nade- s davarande president Monroe att ban haft sexton barn att namnet Monrovia. Platsen, alita fBr i immigrantbyrins vird och fyra Sro nu doda kommer den att bestfimma, om som nu rfiknar 8,000 invfinare, fir och att lertjensten alltid varit annu Liherias politiska medel-punkhan skall henisiindas eller ieke. knapp, sfi kan man gora sig en 1847 lydde Liberia Till i Fiiga Nicaragua. Upproret fBrestallning om, hvilka mSdor har pa en liingre tid sports om under amcrikanska sfillskapet,men han baft att genomgfi for att ta upproret i Nicaragua, men annu nfimda fir erholl kolonien en sig fram. Men inga svfirigheter efter amerikanskt miin-ste- och bekymmer ha r&tt med hoha insurgenterna ieke gif vit upp. i Blue-field- s De ligga finuu nom, och fortfarande fir ban nng Sfi sminingom erkandes republi till sinnet, meddelas oeh per telegraf fi upp-gjort- kom-missar- n bo-sta- d5-de- 04-fir- . af ll a d, er-ho- t. g r. beffi-stad- har detta andtligen lyckats, sedan man sprfingt signer omkring 100 meter under jordytan. De bfida ofver hvarandra kolflotsena ha vid visat sig innchfilla en och 62 mfiktighet om resp. forhfillande-vicm , hvilket lar vara hega siffror. Innan den egentliga kolbryt-ninge- n kan ega rum, fiterstfi annu en del arbeten i schaktet. Derjemte kommer under somma-ren- s arbetarbo-stade- r l lopp ett att upp'oras i grufvans nfirhet, hvadan kolhuggningen sannolikt forst instundande host kan taga sin borjan. Den nya grufvan tillhor Skfin-skkolbrytningsaktiebolaget. e under-soknin- g 4-- 9 20-ta- a En oriktig forestallning. Som-Jig- a liysa den att de maste vara sangliggamle sjuka innan de taga Man kan vara nagon medicin. skiita sitt viirf oeh iind.i uppe vara i beliof af eu lilodrenaro. Den vanligaste formeu af orent finnar Mod visar sig i biilder. Det eller andra hudakonimor. finnes andra former som reumatism, gulsot. skrofler etc. Dr. Peters Kmiko iir det eikiin-d- a botemedlet fiir alia dessa Den iir ingen apoteks-inedii-iinenuiskor utan tillhandahalles direkt. Adressera: Dr. Peter Fahrney & Sons Co., 19-2- 5 So. Ilnyne Ave.. Chicago, 111. |
