OCR Text |
Show :uWiVURSU1 mi is FRIHET, GUDSFRUKTAN, RATTVISA SANNING, Frlslnnad ycckotldntr XI: o Sveriges REDAKTOR och EG ARE: 2. OTTO mest tirade kvinna. Erofrarinnan af Nobels R 5rebagen ben YD MAN. Jarnvagsvagnen fortfar att gli- dan jag siiger detta, oeh ser inte da framat tyst oeh ljudlbst. Men alls bekymrad ut. Du matte val hvart den sa for, sa hade den langt fbrsta, att det ar en stor skuldbbr-da- , far? siiger jag oeh blir r att fardas, innan den nadde malet, allvarsam. oeh mina tankar liunno fram fore vet Ta jorden den. ingen hur den skall galdas. Jag Niir jag nu rakar far, tankte trodde, att ni visste det har i himJa, det veta vi nog jag, sitter han nog i en gungstol len framfbr oeh har veranda en ocksA, sig sager far, och tar saken pa en solig gardsplan, som iir full af liitt, som han brukar. Det skall blommor och faglar, oeh naturligt-vi- s nog bli rad for dina bekymmer. halier han pa att liisa Fritjofs Var inte riidd, barn! r saga. Och da far far se mig Ja, men, far, det ar iinda inte han ner boken och skjuter upp nog med detta sager jag. Jag glasbgonen upp i pannan oeh sa star ocksA i skuld hos alia, som ha reser han sig och gar emot mig. riktat spraket, som ha smidt oeh Och han sager goddag oeh format det goda verktyget och liirt oeh Nej, iir du ute oeh mig att nyttja det. Oeh star jag gar! och Iluru star dot till inte i skuld till alia dem, som ha allde-le- s med dig, fliekan min? diktat oeh skrifvit fore min tid, som ha gjort det till en skon konst pa det gamla siittet. Durst da han har satt sig till att beratta om manniskobden, som ratta i gungstolen igen, borjar ha gett uppslag oeh anvisat viigar? han undra, hvarfor jag har sbkt Star jag inte i mAngfaldig skuld till dem, som i min ungdom framst upp honom. Det ar val inte darhemma? tok fragar uppburo dikten : hos de stora pa oeh de stora ryssarna? han plbtsligt. StAr jag inte i skuld darfor, att Nej da, far, det star bra till. har'fAtt lefva i en tid, dA mitt Och jag amnar just tala om nyhe-te- jag lands eget men sa tyeker jag, att jag vill diktning har stAtt i r hogsta blomstring, darfor att jag gbmma pa den en smula, och gbr jag liksora en omvag. Jag har fAtt se Rydbergs marmorkej-sare- , har bara kommit for att be dig om Snoilsky;4iktvarld, Strind ett godt rAd, sager jag oeh tar bergs skargardf Geirstams folk-liAnn an ett bekymradt utseende. Edgrens oeh Det Erast Ahlgrens nulidsmanniskor, ar sA, att jag har rakat i stora ' Ileidenstams osterland, Shopie skulder. j lefvandegjorda historia, Jag ar radd for, att du inte Levertins Varmlandrdatar, kan fa myckejy hjalp med den saIlallstroms och legender, Thanatoji liiir ken sager far. hosnog Karlfeldts Noeh sil DalmAlningaF saga om det har som omjle'gamla herrgar-nd- , mycket annat framtradanoS urigt att hiir finns och njdt, eggande till tafl-i- oeh befrnktande fiir Ja, ja, sager far. 4bu har idle rfor pengar, son ratt, du ar i stor skuld, men det fjd, sager jag. re det, svarade skall det nog bli rad med..' Am Jag tror inte, att du riktat allting frAn fbrstar hur svart jag har det, far, n! Det ar inte for mycket att du sager jag. Du har nog inte besin-naatt jag ocksa star i skuld till hjiilper mig, sager jag, for det Ilvad har jag inte r mina lasare. ar nog ditt fel fran borjan. du ihag hur du brukade sitta-vi- allt att tacka dem for; alltifran klaveret ocb sjnnga Bellman den gamle kungen oeh hans vngsta for oss barn, och mins du hur du son, som sande mig ut pa min lat oss liisa Tegner oeh Euneberg till siidern, till de och Andersen ett par ganger hvar sma skolbarnen, som klottra iliop vinter? PA det siittet var det som ett tack for Nils Ilolgorson? Ilvad jag rakade i min fbrsta stora skulle det ha blifvit af mig, om skuld- Far, liur skall jag kunna man inte hade velat veta af mina vedergalla dem, for att de larde backer? Inte heller far du gliim-mdem, sm ha skrifvit om mig. mig att alska sagorna och Kom ihag den store danske och fosterjorden och som vann mig vanner bfver i all sin storhet? Nar jag siiger detta, satter far hela sitt land bara med ett par Oeh tank pA honom, som nu sig till ratta i gungstolen och far ord dbd oeh som tillhlandade sin ar i ett vackert uttryck ogonen.Jag sa bittert oeh juft, konst" ar glad At, att jag var med om att dryek fullare an skaffa dig den skuden, sager han. nagon har gjort hos oss fore hans tid! Tank pA alia dem, Ja, det kan du ju ha ratt i, i som friimmande land ha arhetat far, siiger jag, men du fa kom-m- fiir har mig! Jag skuld, far, bade ihag, att det inte ar slut med som till horiimt oeh till ha dem, detta. Du far tanka pa att jag har som dem ha tadlat! en sadan miingd fordringsegare. Ja, ja, siiger far, oeh jag tyeTank pa alia de diir fattiga oeh ker inte, alt han ser sa lugn ut. hemliisa kavaljererna, som brukaHan bbrjar visst fbrsta, att det inde fara omkring i Vermlaml i din sa liitt att rada mig. te blir ungdom oeh spela kille oeh sjun-gKom visor! Till dem star jag i ihag alia, som ha hjalpt Tiink pa skuld for galna iifventyr o. skiimt mig, far, siiger jag. i oiindlighet. Oeh tank pa alia de min trogna van Esseldo, som siikgamla, som ha suttit i sma, grA te iippna en viig fiir mig, da annu stugor i skogsbrynet oeh berattat ingen annan vagade tro pa mig! om naek och troll oeh hergtagna Kom ihag de manga, som ha t om min diktning och skvddat jungfrur. Dot ar val de, som ha mitt arbete! 0'h koin ihag min liirt mig hur det kan bredas ut bfver harda fjiill och svarta goda van och reskamrat, som inte Och sA far, tank pA alia bara fbrde mig till sodern oeh skogar. de bleka och halbgda munkar och mig alia konstens harlighet, ocksA gjorde hela lifvet utan i skumma nunnor, som ha suttit oeh r rikare. Oeh tank pa all oeh hbrt kloster oeh sett syner Till dem star jag i skuld for karlek, om har miitt mig, tank pa den stora legendskatten, som de ha all heder oeh utmiirkelse! Kan du samlat sig. Oeh tank pA Dalbon-dern- inte fbrsta att jag behiifver kom-mtill dig for att fa veta, hur som drogo till Jerusalem! dar-fbbetalar sadana hiir skulder? man r i lios skuld Ar jag inte dem, har siinkt hufvudet oeh ser Far ett stordad de att gafvo mig inte sa Oeh det inte ar om? att skrifva hop)full ut som i biirjan. tror i skuld hos visst, att det inte hiir star mod att jag Jag nog natn-refinna att sa liitt hela ar det hjiilp fiir dig, fliemiinniskor, far, Men nu oeksa Det ar markons djur kan min, siiger han. oeh himmelens faglar och blom- matte det val vara slut? de ha allasam-manmor oeh trad Nej. hittills har det har det val haft sina hemligheter att be- iinda varit sa att jag har kunnat Men nu ratta mig bara det, sager jag. meoeh niekar bara det snart kommer Far allra viirsta. smaler, - Ingen svensk kvinna har i blifvit si firad, sora i dessa dagar foifattarinnan Selma LagerlBf. Och hvarfor? Jo hon har skiinkt Sveriges folk de vackraste, renaste tankar pa det vackraste, renaste sprak. Sadant bar sig i langden. Ja, Selma har fatt Nobelpriset, sedan hon forut fbrarats Svenska guldmedalj oeh promove-rat- s till liedersdoktor i Uppsala, lion har fatt litteris et artibus att biiras i serafimerband, alltsa ar hon sjiilfskrifven vid alia intima fester vid hofvet. Vid banketten pa Grand Hotel i Stockholm hbllhon nedanstaende man-namin- La-gerl- Aka-deinie- gripande och med stormande fall lialsade tal : bi- Mina da- liig-ge- nA-g- ot norr-manne- Erstkungliga hbghet! rner och herrar Det var for nagra dar sen, da jag satt pa taget pa vag till Stockholm. Det led mot kvallen. Det var mbrkt ute och ratt skumt i Mina medresande slumrade hvar Och en i sitt horn och jag satt tyst och horde pA tAfets dan, da det brusade fram pa Cnoma. ! ku-pc- att ga till dig 0 h att tanka pA alia do gangerVmcfjag hade rest upp till Stockholm, cpTp oftast hade det varit for nagot svart. Jag hade farit dit for att taga ex amen, oeh jag hade rest upp med p.anuskript format t sok;a fbrliiggarc. Ochnu var "jag pa viig dit for att ta emot Nobelpriset. Det var inte utan, att jag ock-styckte, att det var svart, det Ilela hbsten hade jag lefvat i mit gamla hem i Viirmland i den storsta enslighet, och nu skulle jag nbdgas trada fram bland manga miinniskor. Det var som om jag hade blifvit skygg for lif och diirborta i ensligheten, och l)lef iingslig vid tanken pa att jag ater nbdgas visa mig ute i viirlden. Men i grundeu var det ju en sa fbruuderligt stor gliidje att fa ta emot priset och jag siikte fbrdrif-vmin iingslan genom att tanka At pa dem, som skulle bli glada min lycka. Det var manga goda, gamla vanner, det var mina syskon och fbrst och framst var det min gamla mor, som satt darhemma o.. gladde sig at att ha fatt upplefva denna stor tilldragelse. Med delsamma koin jag att tanka pa min far, och jag kiinde en stor saknad iifvcr att ban inte lef-dsa att jag kunde beratta att jag bade fatt Nobelpriset. Jag visste, att ingen skulle ha blifvit sa glad som ban. har jag rakat migon, som har ro-rel- a lio-no- Al-dri- g liyst cn sadan kiirlck och viirdnad for diklning ocli diktare och om lian nu hade fatt veta. alt Svenska akadcniicn hade tillerkiint mig ett Det var cn rik-ti- g stort diktarpris sorg, alt jag inte fick tala om det for lionom. Hvar oeh en som bar farit pa taget i natt och murker, vet att det kan hiinda, att vagnarna lan-g- a stunder glida framat miirkvar-dig- t stilal utan en skakning. Bui" lor oeh rassel uppbbra, oeh det jiimna danet fran bjulen fiirbryter sig i stillsam oeh entonig musik. Det iir, som om jiirnviigsvagnar-li- a into liingre fore fram pa sjllar oeh skenor, utan gb'd bort i rym-deNA just som jag tiinkte pa ville raka far, liande na-gatt jag i den vagrn. Taget bbrjade ila framat sa Ij.niK't oeh liitt, att jag tyckte alt dot into kunde vara kvar pa jorden. Oeh sa bbrjade mina tankar loka: Tiink om jag nu fore till min gamle far i Jag tyeker mig ha hbrt. att sadant har luimlt andra ; h.var-fb- r skulle det into luinda mig? liirn-melri- kan raka far. i dar-fb- f, n Fro-din- inte firsta, att du arrc skuld, siiger sager jag. oeh sa talar for honom. det jag kan jag tro, att SvenAldrig ska akademien siiger far. Men i detsamua ser han pa mig, och dA fbrstar l.sn, att det ar sannt. Oeh det l iirjar ryeka i hvarenda rynka i hans gamla och han far tarnnia i iigonen. Ilvad skall jag saga till dem, som ha beslutat i dra bar saken, oeh till dem som hu anmiilt mig till pris? sager jag. Fiir tiink pa far: det ar inte bara lira oeli pengar som de ha gett! Det sir ocksA detta, att de lia en sa god tro om mig att de ha vagat utmiir-kAjo, om kanguru-stigarn- - a n hjalte-dade- kriti-ker- ! 1 a a var-na- po-e- vi-sa- lju-sar- e rii,-ste- n s 1 e Australien, borjan foro in med mjolk till Sydney, innan nAgon anlagd storre stad eller vag fanns till. Kangurun Ar uteslutande ett australiskt djur och tillbBr de s. k, pungdjurens afdeltiing. Den Ar detta lands stBrsta daggdjur (10 fot hog), byggdsora en hare. Den anvander sina framben, som Aro ganska smA, endast dA han springer fort, d. v. s. tar skutt. Eljes sitter kangurun an-sik- a mig infer all varlden. Ilur skall jag plana ut den taek.samhets-skulden- ? Australien v6ro ett! En sankning hade forsiggAtt, och all landsankning sker medelst jordbafning. Jordskalfveii Aro till for detta saregna AndamAl. De aro icke till fBr fun. Under det att Australien stiger fram pA verldsscenensom ett splitter nytt soderhafshind, varskos till sin stora att Australiens geologi-sk- a och geodetiska historia Ar jordmateriens allra Aldsta Asien9 berg Aro icke sA gamla som de fBrvitt-radbergskolar ne vid kusterna rundt Australien. Den fBrsta glansen af Australiens bergstoppar ger besokaren intrycket af en vaxtrikets stora verld. OcksA slutar man sig till, att ett Bfverraskande storslaget har forestAr verlden: af allt land A sodra Det Ar nastan nu half klotet forsvunnet; ty hvad Ar qvar, Ar endast bergstoppar. Ilalfva Australien ligger under bafvets nivA dA de i veten-skapsmann- g, ! e redan nu. Yid tiden fBr Australiens forsta upptAckt fanns hAr en kontinent, stBrre An Asien, faktiskt jordens mAhanda stBrforvAnande Vran Winkel-hvilsta kontinent. TA mindre tid an alldeles Men, att verlden skall 400 Ar (Australien upptacktes af frestas forBdmjukelsen att obemarkt redan 1499) har anmArker veta derom forsiggAtt med ArsA Det Valan! lasaren. mycket, och gAr och stAr pA sina en sA forharjande jAttekraft, att vet om. verlden som ingenting utveckla-ds stora, lAnga, val nu Ar Australien visserligen Den vet ju Annu icke om att ens In i raagpAsen bakben. minstBrsta 6, menjordens en veten-skaett nytt Hol- uppfBra sig som folk, hoppa ungarne, dA fara Ar pA sta kontinent borde verlden veta pA 6ina farde. Det sages att en land, Afven kalladt sA.hvilket sA rekrytsko-lor.sosvAra efter kan tillsnorpa denna stAtt och stAr i fara att fingrar, Jem till hvilka Egyptens, Bppning sA befAngdt hArdt, att totalt ofversvAmmas, annihile-ra- s Roms ocb framfor Macedoniens, ingen mAnsklig varelse kan Bpp-n- a som torrtland pA jorden. allt "kejserliga Englands pAsen utan formedelst den bildade som den mindre en yster subjekterat af knif. Ett annat belaste lasaren torde bAr allare-daverld. och Men. nej! lattvindig i Ar markvArdigt djur Australien ha rynkat Bgonbrynen, Verlden tycks behBfva rafllande i hvars nattdjuret Opossum, "att reseskildraren nu, finnes 52 tAnder, tjugo fhra om aldrig IBrut, talar pA mAfd, medcl (Br alt vakna till. Hon har fAtt dem. Alla kartografer An hvad mAnniskan har! Ett rent vAdret. Men,tillAt mig annat Annu mera mArkvArdigt Bgonblickllgen interpolera, att under medeltiden innesluta Australien i Stora Java. Greker-n- a ante-evatorial-dju- r Ar Tlatypus, jag icke, som man kunde tro, Ar visste jAmnt ingenting om i hvars kakar icke finns den sammansatt af sAdant Ziaterial. Stilla oceanen; ingenting om Autill tAnder DA jag talar, Ar det om jker jag tillstynfl-lsI stAUet fBr har detta vet tAmllgen sA noga beAfcd om. stralien eller Java; litet, mycket liteLom Kiaa, och alls intet om Darrins mellanlank, Hvad visste folket i Eureka dAggdjur a . LikvAl gAr Japans sAsom det ock kallas en vAl- - Australien for fyra bundrf Ae forel fem htsodra ' rMlWylLv. dan? 41 sad. geogr lioLUa liuerakiiiugeu, d. vV vl Australien, frmiruval en 6, AIM intet. .Bom . ans positiva nationalhi-1- . "veildens stBrstjk 6, menjordens intet om Japan. Det var Ma Oeh Kin8s historia Ar minsta kontine-jt- , ofvertrafTdr Polo fBrbebAllet att introducera Alder betrAffar. bvad provtrbial kret-saEuropa i varietet bAde i vegeta-lio- Japan till Europas bildade DA erf grek eller en romare rtste FBre hans tid hade hvarkeo ocb i fAgelverlden Austratill Afrika, reste tvArs Bfver lien har t. ex 650 olika specier Rom, Grekland eller de olika trodde han sig hafva nationerna etts hBrt fAglar; Europa endast 500. Aurest Anda .ill verldens yttersta straliens gumtrAd (Eukalyptus) namnet. Ilvad visste geografer-nStorresor och nAr en utveckling nAstan om sBdra halfklotet for, sag grAnser. natnrforskningar a Kaliforaiens Redwood. endast, ett hundra Ar tillbaka? till de allra nyaste och de allDe Aro trAd utan egentliga lof. Dessa frAgor ArovAlberAttigade. ra intressantaste kaplteln i vAr t Afven, den dag i dag Ar, veta Sodra half klotet ar mycket civilisation. pA lBfskog. Foliaget pA geografiska vetcraner hBgst Hvad svenskarne Australien nAstan alia slags trad hAr Ar litet om Antipoderna. Ilafvet Aro uppgifterna om vertikalt sA att luft, vArmeradia-tion- , soder om Australien, Tasmanien betraffar, hvad nummertalet dem olika, regn och dimma kunna ocb Nya Zeeland har Annu icke Somllga ha uppgifvit bAttre och mera effektuelt verka kommit under nAgon vetenskap-livata T.000 svenskar Bfantalet NAstan bela observation. pA jorden Bfverallt i Australien. ver hela Australien. Andra Deraf kommer det sig attAustra-lien- s sBdra halfklotet Ar vatten, inpAstA att Sydnsy ensamt klimat sAvAlsom Akerbruk gen vet djupet pA detta vatten, 7,000 landsmAn. herbergerar Ar pA det hela taget sA osakert ingen vet dess granser. Den enAustralien namnet Ilvad ocb esomoftast ocksA olycksbrin-gande- . da djupsjomatnirgrundt Austraden engelske det var Regn och torka, se der lien och Nya Zeeland har foreta-git- s landtmAtaren och hydrografen af ett kabelkompani. Australiens bestAndiga klimat. e Flinders ,som gaf det dess Ar 1884 dogo tio milliomr fAr af dA jag sageratt AustraAustralien. namn fa9ta brist pA regn ocb vatten. PA tal lien bestAttaf Tasmanien soder-uForat varierade benAmningen, och af Nya Guinea, Borneo, om Australiens klimat kommer fBrst Sydlandet, sedan Java, seprofeten Elias histoiia rBrande Filippinerua, Molucka ocb Java dan Terra Australis, sedan Nova regn och torka bjart i mitt min-n- norr och nordvestom Australien, Ilollandis; slutligen genom FlinAr det torka pA larde, sA anger jag ett faktum Bom det ders bemBdanden Australien. landet deraf alldeles forfar-ligt- . nog skall blifva tamligen sA v&rt hette "Van Diemens Tasmanien Ar det Aterigen regn ocb att kunna omintetgBia. IA de efter guvernBren i Bataaldsta mappamondis (verldskar. Land, flod, sA Ar och forblir landet via, hollandaren Van Diemen. i Australien lika ilia deran tor) stArskrifvet forst Java Men tyvarr hAnger en liten litet senare Terra Australis Ty ofveisvAmningarne frAn ett historia fast vid omdBp-nitigeenda regnvAder antager Incognita. Med sjijkapten TasTasmaniens fBrsta enEn insjii, mans verldsomsegling Ar 1642 dimensioner. gelska kolonlster voro alia kallad Lake George, anfores af introduceras vi till Australien convicts. De, med regeringens och Van Diemens land, som O'Halloran.regeringsstatistikern oforklarade slapphet, slogo ihjal i Australien, sAsom ett kallas Tasmanien. OcksA mycket (7,000 Tasmaner) betecknande exempt IpA var det Tasman som upptackte infodingarne och togo landet ibesittning, utan bar: Ar 1884 var Nya Zeeland pA samma resa. ringaste samvete Bfver Men denna lilla insjo knappt till egendomliga med Tasoch landstolden. Aret derpA 20 engelska mans besok i Stilla Oceanen Ar e DA oegennyttige och Adelt mil tvars Bfver! Ar 1900 torr, mark mina ord att Tasmanien om turister bBrjade skrifva Aret derpA nara 40 eng. mil dia- den tiden icke var nAgon d. En Van Diemens land och dess meter och ofver 20 fot djupo.s. v. jordbafning, sedan hans besok, kolonisationssAtt.bor-jad- e Torkan brAnner upp all groda skapade det s. k. Bass sundet ohyggliga representanterna Inom och ofversvamning draoker den, mellan Tasmanien och ustrali vakna till. En sA att klimatet i Australien Ar en. Spanjoren Torres besokte vacker hBrdesbasunutropet: dag icke till for nytta, utan endast Australitn en hel mansAlder fore LAtom oss kalla landet efter Ar med Det for noje, alldeles som deras lif Tasman. anledoing den fromme Abel Tasman. Och tycks vara, hvilka alltid fA gA af detta besBk sundet norr om sA blef "Van Diemens Land kalklAdda i sammetslena klader och Australien i dag bar namnet ladt for Tasmanien. vistas alltid och ouppborligt i Torres strait. Men mark pA Er och edra Arde lasare, med konungsgArdar; det Ar med nytt att, dA Fernandez de Quiro aktning: Evert Kymanover. andra ord rikt folks lif ; till, 1594 besBkte Australien namoes icke for nytta utan tor noje, icke icke existerandet af detta sund. till nAgons bAtnad utan jamnt Gaetan 1545 namner halier icke Torfmaskiner till Newfoundland dolce far niente sundet. De beskrifva t. ex. Saocb ratt for Euligt engelska tiduingar, lar (sweet idleness, som amerika lomon oame, men icke Nya i Newfoundland ligga i icke ehuruval Guinea-Barnnaren ofversatter denna flygfras). umlerhandlingar mod ett svenskt ligga sA vaist lAngt frAn Fargen pA blommor, pA Torres sund fanns bolng for nppriittande af en stor pA allt gront i icke till. Nya Guinea, Java torfforiidlingsfabrik i St. John. sBdra bemisfeten Ar begrafnings-jda. e verl-den- p Far sitter oeh grubllarlitet.men kangu-ru-hon- a sa torkar han bort gliidjetarania ur bgonen,skakar p sig, oeh sA slar han nafven i stolkarmen." Jag vill inte sitta hiir lahgre oeh a pA saker som ingen, hvarken i hirnmel eller jia jord kan ge svar Ar det sa att han., pa! siiger du har fatt Nobelpriset, da brvr T .. f jag mig inte om annat an att va- m SA-v- kolo-nial-polit- fun-der- n kA-k- 1 ra glad! i Ers kunjgliga hiigbet! Mina darner oel herrar! Dating inte fiek battue besked pa alla.mina fragor, sa atwstar mig Mott' att bedja er deltaga i deij taeksambetens skal, rin-gas- te - som e tJler histo-U&U- bar Rrau Ifirrsla fiir ' 'tTeV.M JimwM Fran min verldsomsegling. t-- r. n (Ressbref till a verlds-omfattan- Hobart, Tasmanien, Oct. 27, mot-svaran- bB-r- 1909. Red. Korrespondenten ! Jag skulle vilja skrifva rrlycket om Tasmanien, men jag stAr pA re9ande fot. Om jag iek tar n idag, sA fAr jag Hgga ofver en bel vecka, hvilketmenar extra kostnad for intet vidaie anda-mA- 1 g l. Jag afreser till Australien. Tasmanien bar ett fBrtraflligt klimat.visserligen icke Honolulus oeh Hawaii's, men ett mildt, klimat. Man skulle ieke tro detta vara fallet, allden-stunon bgger sA lAngt sBderut mot sydpolen. Men sA ar det, och sA ser Tasmanien ut. Bland turisterna annonseras on som sBdra halfklotets Har ar icke fullt sA dyrt att lefva som i Nya Zeeland. Af svenska landsman ar det IA i Tasmanien, endast omkring ett dussin. Hvad jag fBietrAdesvis fastat min uppmarksambet vid, under mitt korta vistande bar, bar varit studiet af Tasmaniens djurverld, platypus t.ex., der-em- ot r, d Folj-aktlige- n nuva-rand- t, he!so-resor- t. e. ma-jori- s, ig n. mark-vardig- a 'tbeTasmaniandevjr.cch vA-r- a spar-sam- pung-djure- n Min (Kangurun) resa bar under endast nAgra kostat mig nara $400; jag tjente dessa penningar i somras i Hawaii bland de rika egarne af Hawaii's sockirrorsplantager. Men jag fAr nog snart borja ta oket pA mig och stanna nAgot litet pA mina stallen i och for fortjenster. VAnl ; Evert Njnianover. m, fl. mA-nad- ! a, upp-kom- 21 2lrg. och en hogtidlig, likformig fargen och somher dodsfatg. VAren i Australien, Tasmanien oeh Nya Zeeland borjar med gulii blommor, alldeles som vote naturen medveten om hostens skede i va- Broadvays i New Yotk frAn en kreatursstig: Det fanns dA Englands firste kolonialguvernor, lord Ihillips, Ar 1789 landade i Botany bay Atskilliga Kangaroo trails. Iitt street i Sydney arkrokig emedan de forsta mjBlkmlnnen foljde t, Kom-me- Salt Lake City, Utah. ra storgatan frfign om IX. Kontor: 3t Church Street, gefar som historien formaler tvuu-ge- n rad. Jag kan PrenamrttonprU: 3anuari 1910. n n, El-ka- 14 Det var darfbr, som jag var allt-me- litteratur-pri- s. tor Svenskarne bland KHppebergen Fran Australien. a Sydney, Australien, den 22 Nov. 1909. Red. Korrespondenten! Jag Sir for tillfallet i Australiens kommerciella metropol, Sydney. Denna stad kallas har "det andra London. Ty Bfverallt och i allt som byggts har London varit mBnstret. Icke att London ar nAgon monsterstad.sA Ar icke heller Sydney. Faktiskt sagdt forhAUer sig sagnen omden trAn-,ggatulaggningen i Sydney un- - a forvA-nand- e nu-me- ra klimat-kaprisern- stor-mor-d- dt 9in-nad- 1 Cui-ne- a, e lof-oc- e, h mon-Barn- e. 1 A f t |