OCR Text |
Show Viah-K- AmMMNm O Fretiagtn den 10 tMESPOXtoEXTEyf Xov. 1095. , morgoeen efter Mary Bourgaiy.es dod, no en oim bum 'ag ytteisl malt (xh En stor bnskan kom ofver henne att te Dagmar finheton af narnets nar bon 8att uppe pi sitt ruin, der bon (Studera fliekan osedd af denna. de sml hamlerna och fdtteriia och tomieii ui, niedan filu-v.U' splilost foreglende afton forstbrt bladen ur Mao foiloiade oeksa fie hii'M'inien. fordunklade finnu hortsonten, det magra anletcts bleka skonJiet. len doda nvinnans dagbok. Landtbru-Ikaren- men lnlt land var det litet klarare. Bli-steHon kommer aldrig att bli skon! i.i viirdetullii uniiar derigenotn, att den hustru hade under sdmnen 6f Men hon reflokterade Dagmar. Del liunde nar ih Inkade ilt n audio. hade lagt sig, och solen, som satt vergltt till en annan verld, ocb hon, der helt rod. sokte att genomtranga kan ju koiema att se bra nog ut, nlr 'vi orniai hoijade sluka samma fore Af 'Dagmar, hade 1 den grl daggryuingen molnridln. Dagmar drog pi sig sin hon vuxit upp det vill saga, om him inal t in hvar sin andu alt dl do niot-(e- La Grippe fiirorsakade Hjiirt WARDEN. blifvit tillkallad for att se pi Marys Jacka af lidande. pa nii.llen kundo eller villi ingon-deiserge och sin hatt och giek ut nagoesin vaxer upp! doda acsigte. I ae gi Ihll ogonen lyste en underlig genom koi.et, der gamla Jeanne holl pi gifva det shikndo ifiin sig igen, Jean Bourgaize snyftade hbgljudt att for Ofversattning frfin engelskan af ik'U den ones liufvinl forsvann den an Nervsvaghct ocU Dyspepsi. nigra gamla umgangosvanner, hlixL med sitt hufvud p& artnarne framfor som tittat In, beratta om Marys ststa B1 som knnde do' m satt sliikade ofta tillbaka oies inn, Dagmar lingt KLARA. THUNBERG. bordet. Han hade pi sitt satt alskat ogonhlick. minnas hade Fanny blifvit hlrdnaekadt Jt n mmdio canien don stone. Mina viinner veta aft Heart sin hustru, och hon hade till en hog IVessa slgo med betydligt Intresse ofveranstrangd. till lialften utliungnul Cure kurerade mig. grad beherskat honom i betraktande al pi Dagmar, som 1 sin moderns strl ooh Ida heliandlad, "v liaNlnsad och tr.m audogiral Gardens sitfrnr Foljetong till Nigra det soeiala och Intellektuela svalg som natt med morkbll hand oeh prydliga skymfad. Eon hade ingen far eller turd St , Mnpjnin, 'ttlig.i t a visa, hvad som gir Mn, 0.0. Ilurd, JlS itskilde dem. Afven hans mor, den e prornenaddragt af hlft serge t akl ,ti li h a ft r ft k inti, l sig ut som inor; nlgon urnlerv Isning hade hon ej at lot att kotiskaper hnn fti Ho fm ilia !!. ooo djur: JJ.Joo igg, la., frtr alt N.ir.t ifiiki. akti muillfiii uioru M. K, enmagtiga gamla Jeanne, som pi ak en varelse frln en annan verld an den erlililit, ej heller nlgot slags tillglf ahU, La femi. !l"ii wftifi lrni.uulu mi kyi (iiijum r.JL' :,t:o sklln hastkott. Is,. 'oo skalp mud ta franskt vis var stolt ofver sin fa som belxxldes af dessa fortorkade venhet: till x'U med sniulor linn ll a fit invt kft m ftrt f.ill ,tf mi .ihct nth t dDL'IJi Hi n.J fyi udai Ipun ishr.id. ; nSli liMlkut JU (Forts, frfin foreg. nr.) .hitf ill. mil j, fann sina onskningar och rid 1 he.vor i deras stora svarta haltar och och de nil, misstin-r.adepallor lion var ihladd af HAiunln-hchuf vu.l Ai k. fnrlftt lit; nnrvnmtut neh mi'ts nijolk. Lia; ladnr konsei v erail nt i j ukmiiKMr, ul miu-i- .t ftnmijna' Mtf henne (xh blefvo henne uinli'r Senare likval upptfickte Dugmar, sldosatta af sin aldste son till formin kladr.ingar utan all fason. kr'pjnn hkMm (inmu.niu, nuh hlodut n den jolk, Jon eciiiner rakoi, ,i ,r.;!o lions amltrutfu, lilla bleka engelskans. Gamla Hon fir alltfdr vaeker for att det protest tillslangda. Likval uanacte hnn som var lat och beqvam af sig, att den for niitlt mu fAr kij Mnnl ftifAh.it nf plftnr J tg r l.i tliitv mien. I'.is skalpund sucker, 3 hur-- ekall tal.i j ttj miiphAt Ituii talar otu Jeanne var derfor ej uppfyld af nlgon skall sade en af de ej bort eller dog under eti sldan Ohm karv- (Ar luma vaHD'r - all hr. Mil.- fcaktade hjelpredan .kunde gora gl henne val! xi ra kt. ti.n..o knippoi ar rrt.ir iiilij ft .tit alia d nl'fli.tK'Uk'i NJ u ptuiHr .iohigskoin hon lutade sig ned of nar sorg, verklig an Tviirtoni, hon sade nasi saker. Fanny kunde horbta gamla qvinnorna, sedan fliekan gltt ut h for oftia ri'ins.'iker. Pfi knipi vr oeh 111 ta nliu r iHmnmltMiiitf, ver den doda sonhustrun, men hon var liiir nhiiifiC funmt nftuot hjii kui jeuifAraft Xr det sant, Jeanne, genom dorren. aldrig nlgonting, oeh ingc n hade hir, laga spetsar, baka tftrtor battre an Milan' nl lun IM n.unt alirar Ncivh ed hr 'in l.llill Knippoi an liniiinsklasse, mindre loiter, vanllgt. obillig hurt limine lx klaga sig. ehuru Xh Livor I'Uh 'tt ntiuArkt fm itt hon alls Inte ar diet barnbarn? nfigon annan, och sft kunde hon afven - Hon 'loti dissin liatiatu r, D 7 skalpim via Ai nan rt.'k ult a fi fall af var alltfdr fin for dig, min hjaMlid.ii'.ln dA h ui th r och senaste isymu-rlieJeanne tidt ofta, pi ryckte hemlighetsfullt iuAim.I.m pi Ar if.uumat. smft pft sjunga landskapsmftl line" iv,tkaAf-ltAna. singer son! tjuoIt mmu mil nA'1i s nl shalpiin.i dadlai. 4.700 a var den anmarkning hon gjor-i!eliAt puli durfAr an silt ansig diiiVvoi, som hon lart sig bland fiskarfolket. tiden, hon f Att eu uttrvek Ah.1h hr. Milan' 11 art Omt Naiiite tilllka lass r. hn. "elsiin Men hon var pi silt salt en god lit iss klooti, j loii'ol U som I. Ah! varnat o hennes iuh1 i kunde ha su.de hon. hills han frifk inte Man Ar Narv.xh har te, fir Hon sjong med en fbrunderligt mild Han Kh kry ld L.IS lass linlin hustru och inte extravagant for att va- saga allt som man vet. Men om Dug henne att Kin pllga ytterligare sum ouli jare after ftr rost, mi naai 0. s. Art net Hjukdoiu vyssjade Dagmar till somn ra limsliulvinli'iia ulgiia gnagarnes Ptitlllpinormi. .l.i lillftifa, alt hr. Miles eiigelska. Hon var along ens sink. Dagmar, mar inte ar dotter till min Jean oeh Hon kunde afven Pi In huf sal xannin pi sommaraftnarne. at It en rAikliK i idi to Util's initial huh iisUilliga ing. Dagmar 1 sin sida grat ej. Med fdr ihIk .Ja li.ierfla af nr An hufvurt-vftr-k hans hustru, si kan ni lita pi mitt ord aen bortskamda aNklingeii, hade skif Simula som en fisk, och Dagmar gielt ocli nilKiftn och haruldn fnnnit nftot oiu i vildkat-'el.h kolKAlrakt hrnktis bigs il hon spand uppmarksamhet sag att hon ar barn till en rik och forniim tevis af sina skolkamraier nedxiniltats Mini ellerluuinat elt pA.iant ibland ut for att lfira sig denna konst, hjiptaA liuHtitft ua oeh apianti, a :gon - Mrs A hue M.ia.l, InitTalo, hard Mo. tied pi det bleka anletel, men ej med och med alia vanliga liarnsjukdomar, Idling, gift med en skon lady. nar hafvet var myeket lugnt. Men Alla Apot.kare xAlja noli tfarantera fArxta flaxkun .oi'il. oeh mod ibland heD-nsom den it doden fnglnr Mlleu pipigojianti hknmner-vAefruktan, Dr. a Sftial Keiuedh8 inger efter ut fri for Qvinnorna ulbytte sluga hlickar. Dt myeket pengar hade gelts som Dagmar tvckte myeket ilia om att ouh lijftrtHjnkdomar. Vatt- nfiiclar, ultrar oeh AdrepeDr. Allle Medi'n j uk tiuhb de unga. vo-roch fur lal are exh mialikamemer I It men trodde inte de cal ml. Co.. Llklairt, gamla Jeanne, vata sitt vackra hftr och dessutom var n ml a i' f u d rtt s mod lefvande tisk, i Marys lugna anletsdrag, nu ej lfing-ralltfdr radda for hennes haftiga lyn-l- e starkande dfvcrflodssaki r. Men Fanfasligt radd for att drunkna, om hon rneilan takoriia hiifv inlsakligon spisas sammandragna af nervbs smiirta, for att saga det ny, som ingen vardnde sig om.redde sig gick for lingt ut pi djupet, lyckades ej it flamingot'. Till li'junhuset ilgii och skona ut. Hon si re-d- a sago bchagliga de hksom vilda Under tiden ilade Dagmar ofver ponyerna fornojdt SOCIAL GROCERY STORE lektionerna och upphorde, niir Dagmar hade varit en qvlnna med stora naturiagliceii Boo skalp. hastkott, l.v skllp. , berghlintar-ren gultor-neoch hed bevuxen med genom txdning sig pi blef trott af anstrangningen. 502 So. 3rd West St., getkou oeh en matigd ftii'imdfvor. Det liga gifvor, men som sett sig besviken af dot der vaxande taggiga gultor pi hvilken nigra hastar, som slgo Nlgot slags fortrolighet fliekorna i sina a tnrdidas i r.uiom r it 3 lejon, tigitir saljer alia slags ooh som tillbrin Grocerier, samt alia nu fdrhoppnlngar tunne Nar helt ostyriga ut, gingo pi lete nedlt net. sag pa Dagmar emellan uppmuntrades ej af Mary; men Briid, Kakor och Karameller. ich leopaider i slags den sista tredjedelen af sitt Ilf i bhekon, Aptiten atlagei gat imed hela sin till. stranden sjal tyektes Dagmar kom verkligen ej pi den idin, Agentur 16rKuriko,0le Old, Magvigori deii nulogiska triidgir-- i Hvad Hon viste alls inte It hvad hill hon ihon, som i en profetisk svn, se Fanny oeh Uterine. John F. Applequist att bli fortrolig med nlgon, som hon hopplosttilloforenliga omgifningar. Hi fortar ett fullvuxet lejon skiilet detta hennes handlingssatt skulle styra kosan for att fl se Fan- luppvuxen till en smart oeh bleu ung-jno- , omkring Telefoncr: 895. Bell res. 2799-- k Iudep. anslg vara sig si ytterst underliigsen. varit, kunde endast den gissa, som IS skalpund kott dagligen, men dt t hon gissa.de att fliekan kundo men sig att till fullo Iter-galdforetagande ny, huru an folket Sark likval, myeket pi skulle pa lingt nar icke vara tilhack-lic- t kande hennes hemllghet ocb som for ha gomt sig nlgon af de for den bnitada grottor som kunde forgldmma det, gldmde Dagmar lor del om (let vore i fiiliet. Rejostod hennes natnr; och nar hon nu funnos utefter ons kuster. de lAt.it henne vederfaras, t sjolf aldrig, att det var nlgot t atoi in oeksi friskt gras oeh lapar stod och betraktade henne. rann en och kom-mstolthet foraktligt qvasande deras Dagmar hade aldrig forsokt att med hennes bord oeh att hon tit mi skll iiksom lmskatten. om hlda dessa saker njolk i piotslig insigt dem. aeende ned in af dessa Hon pi nlgon grottor. icte harstammade frln landt- eller Dot lilla qviinttnn kott som bjornur-nu pp for Dagmar Dobree. - Det skall hon aldrig gora! hade ingen fdrkarlek for att hestiga utan frln en af England', 11 ma.sto vara alldoles genomkokt Hi ones lappar rrirdes, men intet ord sina hopbitna berg eller att klattra, ty hon var radd mumlade Dagmar mellan mest framstiende familjer, och att pi kom iisMitom ga inn skllpuml broil at ofver dem, utan dessa si aides o for att vricka fotlederna eller gora il- tander. fir min fiende, oeh om Hon on hennes forfader vore Dobreerna. medelbart till den doda, ohorda af de ia It sina betahm d it hjoi ntamiljen som for ofrigt pi de smala och slipp-rig- hon fir lefva, kan hon afven kullkasta Hvarje Ir, det hade hon inhemtat, lefvande. lelver af tillmanhetens gifmildliet. De hvll-kmlna for planer! hen-ngetter, glngstigarne pi sande hennes fornama, rika slfigt u-TA- F Hvad du borjat skall jag afsluta.och hliek tv ft gamla hfitrnarna "llineli" oeh ''Ju-lvSom om skarpan i Digniars Fanny kande sig si hemmastadd. ett tnsen itta hnndra kronor att an stv kostii relsen icke eu penny, dft jag skall ej rygga tillbaka! narvarande fall ledde likval instink-te- skulle ha magnetiserat henne. borjade viindas till hennes enskilda belt of; och den hosokamle allmanlieteli grondligt Sedan vande hon sig haftigt om och att lilfliekan sofvande den lora den till den sig. henne der pi vik, just hvad hon hade var alltid af det basta; sig pi det stora, tornma, llga rummet. la kringstrykerskan gomde sig en Hennes hogra arm kastades omkring sorjer for sina lavoriters umierhlll. lie hon gjorde sldana franyiteg, att hon tot lira daglig( n 30 till t!iill broil. I le enkla ekmoblerna, saknande all liten till halften clrkelrund stracka af Rogers hals, denne store, bruno, e var pi vig att bli den fomfimsta eleqvinlig utsiming eller dekorering, den flack strand full af kisclstenar, hund, som pi stroftlgen var hen- langenskapen si fva hjormirna som ven i skolan, der hennes arelystnad icke sin v iiiiersomil, men de a'a eldlbsa harden ocb ansigtena pi moa nes trogne kamrat. af tvarbranta kliptxir ooh Roger andrade och foresats att utmarka sig fiek of litet utnh r do kalla mintiderna. dern och denne son framfor henne. 22 & 24 E. First South Strut, myeket fiek sin syn stallning och stenhlock, der Philippe Andoire dervid nlgot vel'taget ofver hennes naturliga lattja; Hon sig dem sldana som de voro, med Midi pft v intern behol'ia de icke me Salt Lake City. nedhnkad hon der vid ett tlllfalle mer an solrat upp pi Dagmar, llg pi fin tv a, tre soekorhitar ont dagen. Hy F. W. redan var hon den erkandt vaekraste BYRON GROO, ARMSTRONG, e ogon; och Fanny. skoningslosa ungdomens dem. Han tyck-tfot ifrln klippan nigra enorna lefva endast af ben. Med sina Vice Pres. President. Hlckan pi Guernsey och pi Sark un- Jeans sin hvilken ofver hustru, sorg ej om henne, ooh kanske han afven starka kiikar krossa de lirhenet af en BYRON GROO, Kass6r, Dagmar banade sig varsamt vag der de korta ferierna, dl hon bestan-dig- t var verklig, rorde henne alldeles icke. tangs kanten af klippan, frln hvilken hade djurs vanliga instinkt om, nar fa-r- a oxo. behandlades som en liten drott-uing- . Bankanvisningar utfardas till Han utforde hennes arbete hotar dem de filska, ty han borjade hon sig en stor stracka af det ljusgro-n- a I aphuset aro vaktarna hela dagen personer i Europa sftval som i och han kommer att tankte hon hafvet, till halften beslojadt af dim-m- a att morra och slicka Fannys hand for Forr eller senare, si trodde hon och sakna de sysselsatta ni?d att tillreda djurens Forenta Staterna. hon forvarfvade. penningar och vattenytan nastan helt och hll-le- t attvacka henne. fetn mil tidur. Aporna fortara 1 vec-kahoppades pi det bestamdaste, skulle Troligen kommer han att gifta om sig till och han skulle lyc-kaoeh lugq, utom der den var stilla Ett ogonhlick half 25(1 hananer, GO apelsiner, 27 liter hennes egen s'agt komma.med till t med nlgon inskrankt, obetydlig e hetackt af tunt fraggigt skum. Dagmar viste val hvad hon ten kungllg stlt, och bortfora henne oeh on stor miingd dadlar, druf-vor- , obo, som kan vara modern viste hvad som fort applen En skara hafsmlsar foro latt fram giira nu till hennes egen sfer, tor hvilken hen hrikl och mjiilk. Alla apor salad, att arbeta, och med henne fir ofver vattenytan, tidt och ofta liojde henne dit. Klippans slata yta pi hvil-ke- n lika nes bdrd, skiinhet och talanger dtieka mjolk; den enda som myeket r jag dl sallskapa. hon stod, var bestrodd med de sig Inyo frln den. hvirflanne ar sjimpansen. Dess-ntomin gjorde henne lamplig. Allt hvad ha .ill risvattin vid tanken. Sedan Dagmar ryste i cirklar, under det de fylde luf-teaf olika storlekar, som kastats hon kunde gora tills denna tid kom var vandes hennes kritik mot denne dricker hvarje tifton, gamla Jeanmed sina disharmoniska skrik. Der upp af hafvet. Lutande sig ned, utv aien kopp buljong, t'll den att bereda sig till sin blifvande lysan-d- ne, och hon tankte att denna hvila, sig myc-ke- l funnos naggade, fristlende klippmas de hon en for sitt andamll, oeh tagan-d- e oeh i m gir icke kommer iittnmlryoken t stallnlng genom att inhemta all den karf och fdrtoikad, hbkllk, upp sin nasduk ur fiekan, ordnade sor, hvilka en glng utgjort delar af lardom bon kunde och att pi det skiiker l:an energiskt tills punktligt. ut. fastlandet, men tid efter annan drifvit hon den till en slunga och lade stenen :!i n kcmoier. De tillin' att vlrda sin hy, hander aponni sktila Rigtiga sjallfisa mammonstralar den. ut 1 hafveL och pi en af dessa -- f ii It ch figur. simi oeh bana-iior- ; apelsiner huh Och reflokterade hon. till bonder Att mltta mrgTant var en af Dagtvl ogon Dagmars skarpsynta thtor Som cletta varit Dagmars snii gor vaktaren dot. var Marj Bourgaize mlste lefva och do ororliga brunaktiga gestalter en mars talanger, och stenkastning till det ogonhlick nar Mary bland dem, vara hustru till en tor am im stan-dji i flickas och en hunds oafvanat ski den enda snort fria luften hvilken u s( t i a henne tillhviskat doende ttirti invlnaie aro hvars pi. Bourgaize bon, som var en dande ut It hafvet. pi Stark hon exeellerade. ' Hon stxl ett ogon-blican sma barn. Si lange de denna hemllghet som pligade henne lady ooh bade varit vaeker! Hur kun-u(imtalicurt De voro si stilla ooh till farg si limlttande oeh lat den si flyga. Tnneliallandc JiHer 175 oidor a gmillorna mm (logo i it annu he var det alls inte trollgt, att nlgon verk-lihon tro, att jag nlgonsin sknlle ka den rodbruna klippan, att Dagmar Ett haftigt skrik af forskrfio.kolse amt mantra illii'tralioner o li i kun ens plockn-lt'ller biliiio Zoological Garden, sympati fiirtrolighet sig mig nedsjunka till en sldan stlnd-punkt- glng pi glng mlste se och med lian-d.e- och smarta hordes. itfoljdt af en hunds imd larglngdii plniiM-licroch viiulrul'voi na at de uppstl mellan denna bortskamda vaktarmi afvin Fritl for att ofvertyga ursinniga skallande. Dagmar hade mlt-ta- t ia ogonen skuggn Ixgiirim. lilla Utom ih' upprakntt-s.ikeinur karmimi llskling, Dagmar Dobrpe och det Hon har intot hjerta. denna flic Denna bok ar skrifven pfi ett stenen mot Fannys panna, men flic-ka- loco sig, att hon ej misstagit sig. t fa aporna kokt jKitatis. Isidosatta elfbarmn pi Sark. och lattfattligt satt, sfi att fdrklarade gamla Jeanne. ka! hade hastigt rort pi sig. Hon Tidvattnet skulle snart koinma. men hvem som heist kan forstfi den. tu-- , Hos Fanny fans Ingenting slafviskt kal, bio. I. Hotter oeh atskilligt Det var fel af Mary att gora henne till drifven af en hennes an for upp pi klipivafsatsen, Den har redan raddat mfinga if och kansla, som hon knap-lasdo hi sok.itide. De lida for of ingen krypnnde taeksamhet f5r perlor en fin engolsk dam. Hur ofta har jag kommer att radda tusentals menni-sko- r stora ogon vero vidoppna af vrnlo xih iiniint af kunde forklara, tydligt glomde hensom ooh band, nedlltande skankts igt ii.'iMnn alltid af ofvermtring. och frftn en fortidig graf. Den skul-tra- n inte sagt att pengarne som stiisades strum och rod en frln fruktan, fnr hide lattja Dagmar fft alia ne och som kunde ha smlckrat Dag sou e'-till lycka och halsa. alia ttei vagen h.elgdagar nl hennes nppfostran horde i stallet och varsamhet.ogonhlicket arm. flackade hennes I denna dref hennf r Nlgonting bok beskrifves alia I. ; t lot ingstnedi mars magtlvstnad. Fliekan gjorde tyst ha satts in na banken eller anvandts pi foil hennes hliek pi Dagsom Hastigt hemsoka komma att narmare menniskan och och soiv Fanny; ut gift ei na loi lits hvad man brd henne om; aldrig hade r 1" Men hennes uppfo-strasattet att bota dem. pi detta endast kunde ske genom att .kom- mar; fliekornas (icon mottes, ocn for mi dt li!l iippcingo hon ens ytir ! en enda smickrande Zook gietil Gaiiien till om ar nu afslutad, och niir Mary nu lien lir 'kriltcn titc'liilaiidc do hvarandra. forstodo forsta till ma glngen ned hon viken, att borjade pi roi nde Dagmars litseen-dTo.eoo kn nor Rir Miusl.aine 1 Aiui'iikn nf ar Itorta, kan du giira hvad du vill med ring hlan-da- d af grofva, af fiskare gjorda steg klipivan Derpl, med ett underligt utrop si att den senare aldrig glssade att dem. 4oiliii' nfNevv York professor fortviflan och smarta. hoppade klattra ned. liiiv crsltri. hon 1 Fannys sinne represonterade dot Jean Bourgaize steg med en forban-nelsFanny frln klippafsatsen ned vattnet Forfattaren forklarar pft ett klart Med ilia medfarna hander och t ht nnra k.itarr denna del af landot, fttl hiigsta ideal af fullkomlig skdnhet. upp. ut till hafs. simmade och och a i hi.Im jtiktlmuar si noli tydligt satt hemligheterna bhf fotter kom hon slutligen ned Noblesse oblige var Dagmars tanke .Hill dr ftr.'ii Kom nun1j"tf alt toll. konslifvet och aktenskapet samt Kan du inte ISta mig vara i fred, mumlade Dag rlkade ej! Jag MR.r.fc'.i ftr tl n Ink fnr fArkl.uade lAkarne till strandhradden. t Tnlvattnet dn och hit ills hade hon bcldnat Fannys steg ha huru ett aktenskap skall blifva ukdom vh fdrexkref lokal.i noli dft d mor? - utbrast han. mar for sig sjelf, nar hon skyndsamt Fengarne Iro lik nppr.Addo tlllfrlxkmm.le vid lukal lyckligt och valsignadt med barn. tjeaster mod gifvor af perlor, band fliek.ms och skola alltid fdrbli det. Jag stigt, och fullt tjugu fot af vatten skil-d- gick tillbaka till klippan. dft dn fAr oYxdhtf. Jag skall Vtnnekn-phenne frln klippan, pi hvilken Fanoch bilderbi cker samt llnat henne De som har att k.ttarr Ar en konnUtutUmel denna bok lofvade Mary edligcn att det skulle bli att jag mlttado pi en fogol sjukilniu ooh drfAr krAfver feonutltntinnel ny .ocb hunden sutto. Dagmar matte forege skor for att knnna gl till kyrkan. Oat irrli Ourx", fahnrerad af och anse skall mitt ord. 5rd sin den hllla bli matt af bhvdf.irlust hon Men kan jag ini'd ogat afstlndet och be"af sig till en K J. Cheney A Cn., Toledo, Ohm, ftr dt enda Med haueyn till Fannys fortviflade si, i af t nuikna.len. det allt drunkna. knnfttitntmnelU ixh lftkemedel Det hop pas don Jag Hans pldtsliga haftighet tystade vigt slat klippa, som annu var fri frln vatguld. okunnighet hade Dagmar for inte lfin taex invftrtew l porlmner frftn 10 drnppar till en . Det verkar direkt pft hUxlet rvoh gamla qvinnan. Med ett buttert mura-tne- l ten. Klattrnnde upp till denna hukade mitt hjerta. on lir Del for alia och bok gesedan allvarltgt talat med Mary 1 Plenihmn.ir. tlllhjuda ett hundra lemnade hon rummet. Genom Ma- hon sig ned nigra ogonhlick men title 1'dl.ir- - fAr iiv.uje lilifftUe, icke kan kureraft. ruin nr, iknf efter ctrkulftrer och Intyi?. Adreaa: for ung och gammal, man och huCForta.) Barnet mlste vara niistan Ilka rys dbd skulle hon Itminstone ha en ken ifrtgt fastad pi fliekan. som hon F. J. CHDNEY A CO., Toledo, U stru, for ynglingen och den unga dohon. Den tankte tillfrodsstallelse, var ute fiir att upnsoka. tW Pftljep Inn ppotekare, 75c, gammalt som jag Sr, efter hvad nl sagt kvinnan, for arbetaren, handtverka-ren- , i on 'falli F.ui'llj Pill Aro Je VftHta. och likvfil da qvinnan hade aldrig tillltit nlgon hade hon vttrat; Endast nigra fot af vatten Itskil-dmtg zoologisk kopmannen eller advokaten under sitt tak; ingen ar sft fattig eller sa rik, att kan hon hvarken lasa eller skrifva. Nl personlig illdsamhet dem nu. Men Fannys rygg var till han icke skall draga nytta af att ofta nar did kliat fingrarne pi en del varrd mot land, ix-- Dagnuir mlundervisar val. Hvarfdr lar ni henne ech denna bok. Ni skall finna hvarje Jeanne att sll Fanny, hade him Inte ste JAPANSK-RYSKKR1GET SLUT! framlt rl sin egen Ingenting? krypa langre sida, ja hvarje rad, intressant. laro-riI en Uichai har som hon ville. engelsk tnlning och underhftllande. hade Mary svarat. FRI'DSYILKORKN L'NDHKTI'CKNADH o. innan hon knnde se flickans profil. Jag vigat gora Jag? Sitin' skritvit on intio.-saaitikel om Boken ar nyttig for sft val friska Men allt detta skulle nu fiirandras. DHI F no AhENTKIl. rnfln neh tivtnnor, nndervisa den dor halftokiga lilla va Dl gjorde hon on upptackt: FanAfverallt fAr den mt fullBWinditfH ooh som sjuka. De friska bora lasa om do vilda djutetis aptit. I'r uppsatsiai relsen! lion har inte tillnickligt J,5t mig bara fl tag den usla ny var insomnad. HiMlnrien om verMena fttArnln kn. , som grundt'i sig pa siiidier i l.omloio jAmie Fredevilknron. Ltitven pA 8euxkaodi siiUct nit forhiudrn sjukdo-mnrsade gamla Jpanne for for att lira sig nlgot. narnungen om kOiisllftct ocli f 00 nidor, 200 iilofltrationer. Nagonting mera ofvergifvi t eller mer .no logiska tiiulgaul anloia vi loljan ergel-kfoch jag skall minsann ge HocmLi konnniHHioti, frakt, k rial it hriHl.-ocli huru utt IialXn Jag kan Inte rl for att jag anser sig sjolf den lilla fa- do: gripande In denna tafia noli premier Den bAsta ajfejQtutetyn-oatt drifva sysslolos nu! derfor rn frisk henne. nimil.i. jag. lie sjuka xAndea hade Dagmar sagt er ha oriitt bknf fritt. jfetiAet och moderlosa, med de bleka For nagon tid s dan s.itt s ett lam lifira liDa kapillcu om sjiik-domaJ S. Ziegler & Co , Dcp. C. samt att, med nlgon dressering, hon .Jag skall sll henne tills det varker i af de llnga ogonhlren 'n i jottoonnvns hur i r ilhitsi t Or skuggtide 325 Dearborn St., Chicago, 111. .Asoiii dnlttf Matsuililt-niiii;- , alia hen pi henne, ixih sedan skall jag och det trotta hufvudet till exempol knnde bli en bra kammar lutadt baklt nu n tog etnellcrtid ingen som In 1st no-'il.ungnkoiii-mr- , Udjiiintism, i in hennes hon henne rum, tills mot en klippafsats jungfru. Mon naturligtvis vill ingen stfinga var det omojligt om (let lilla djuia s mi trippnde jur-- och IljrrtlidHiHlc, efter mat. Lita pi mig att jag att tarka sig. Till I. eft crsjukiloiiinr, in. fl. ui. .11 var hon etigagera en barfotad. ohyfsad trasig skriker gestaiten doiinne utan till visa n;dgnn fruk-taskall kufva hennes lynne, niir jag fir med ett ord, allt om kroppens varelse, som into kan sitt A R C. De si stuart och liten att, si der inscun for hitrelis- lailiga invaiiaio. sum Det ar icke en sida I sjukdomar. kunde dessutom undorliitta ert under fria hander! Jag skall passa pi niir nad, hon ej tycktes vara mer an ett alldeles ormlig i (it lioin, tin dan !ig som ar af storsta Inicke beken, aro ute och oeh Jean Philippe Dagmar nftll af henne och sllunda till slut ha barn. Hennes hufvud var i og in tlaekado ot o tolflrigt cron for tresse doss nhvar. spelnndo tillhringar si mycken tid pi sitt rum, sin beloning med sig. och i de lcisa massorna af lien Hut frnm oeh tillbaka. I'cmtio u sen (50,000) exemSlutligen tog att hon inte hlandar sig 1 saken. nos och svarta hlr fdrhojde en kla-s- man Iter ut lainmot, da ormeti vrakat ulilclas fritt till alia som Svensk Mary hade sett pi henne helt sail llnga, plar !ossutom vill jag inte ta emot fore hcililra dcu. roda bar annu mera hyns ovanltga den samt. m.'iltiuen. Den icke vat irbjudna af ett barn. Sand edert namn och adress, stallningnr hvilken var blekhet, fullkomligt Dot iir hast att uppge tan ken pi hungng, ohtiru dot varol'vir tie mana tydligt skrifna, jemte postporto, och Gamla Jeanne trodde tydligt nog att fiir bllst ix1!! hafsstormarne. hade hon efter en sedan den it sisla gangi n. boken sandes med omgftende post. dir nlgot sldant! Ni bor skrifva utan uppskof, ty den Hennes armar, hen och fotter voro ha Lit Fanny for Dagmars kansla skulle kqmma henne kan mall fol ofi igt fa ling tystnad yttrat. leptilhtisot fader- och ra, och hennes enda kladesplagg var en forsta upplagan ar snart utdelad. hon llagre att hes.kydda den olyckliga bli en vilde. Mlhlnda en m1 de otrolicti.-t- e glupsk piof pi tip modtrlosa. Men just 1 detta samma grof kjol af brun sars. som ej rackte lit kan bli din tjenarinna, om du hr Furr dl uppv tirmtunussysi enn t sitt rum satt ensamJieten E, C. till fotleden. pi hofver nlgon. Jag tror verkligen att annu var myeket otullkimiligl, olver-taektden laktta-gandoch ocb tankte Med som Dagmar Fanny; blifvit Utah. iigon, pi MURRAY, skarpt det Ir en god i16. Mon lit henne nu man de sint ro onnaina tin d v MEDICAL INSTITUTE till folje af de svartsjuka vre-le- . erfarenliet i yrket. vara forvlldad. Det ar bast si dil Nandnlng hennes tankar togo var lingt filtar otn natteii. indl do lninde icke 10 West 34th Street, New York. lfrla att vara en vfiulig som gliUde 1 hennes hierta.bmnark- Allt arbete garanteras. fir Inte utan goda skll jag sager det. sallan, att vaktanni om n'otgeueu fun- Dagniar pftminUe sig dessa ord nfi hmlm Jotter. lem-mar- Hafs-jdimma- n Dodlig s ll A dt-- t d- v L -i s ner-vA- , t. ! hvar-jukand- I )IA- - A h 1! t r . i An-k- Anti-Pa- e 111 e fal-te- 1 a 1 hemlig-hetsfull- a - dag-lige- inmttningnr. a a 1 Cofniriercia& Savipgs Bapk, rag-gig- he-ka- inne-slute- n ned-falln- s. grof-hand- aro-nad- 1 kisel-stena- um-srin- g e 1 upp-tackt- e sinnes-stamnir- - landt-brukar- . k e 15-t- , n en-ke- lt n mo-ro- t vi-s- sjuk-doma- 1 1 1 var-kand- -- in-o- cl.-- ii I Drlmnd-ftirkland- n si-n- last der-om- Aptiten tradgdrd. 1 la-s- a k nt for-stln- 1 t, kin-dem- r, , . s i oni-kni.- Xolttor ug.Lupdbeg Tandlakare otill-gangll- Mount Pleasant och 1 DR. e 30-ftrij- 1 I COLLINS |