OCR Text |
Show Utah-R- nom fin-ntjust, om nkgon aunan bos fel och anmkrker dem. Ni ,V.in ?a den hederlige gossen, att ban ar m of, och han skall genast ransaka slna njurar fbr att se, om ni har ratt. Vl artister der uppe hklla alia af honom och ha honom alltid med vkra satu-qvkehuru han ej bor till fao.ket. Jag formodar di, att han tjenstgbr vld edra gkstabud samma egenskap som det oumbarllga skelettet vld eller med andra ord, att han itr ett forkroppsllgt memento mori. Anker sig med en hastlg blick upp mot backen, der det oskyldlga "fdre-milfortfarande botaniserade. och derefter pk HenrLka med hela styrkan af sin magnetlska blick. Sk elak nl kr och finda sk ljuf! yttrade han med en ton, hvars lkga dk och knnu lange, lange derefter dallrade genom Henrlkas hjerta. Jag undrar, fortfor han, dk han lcke tick nkgot svar, om nl skall vredgas ofver min bekknnelse, att jag mycket saknat och mycket lkngtat . . a Jag tror, att oro och langtan Henrika artlstnaturen, svarade cch fbrsokte skratla fbr att slk an eu mindre farllg ton, men hennes skratt fbrstummades. nar hon lyfte sin blick mot hans och lfiste all glbden deri. och jag Sag att nl lcke vredgas Begar icke mer. Ett par fattiga ord blott! bad den unge mannen och lutade slg ifrigt ned ofver Henrika, som ill LEA. Herr Anker! utropade hon filrvlr-ratill den uge man, som med blot-tad- t hufvud och djupt btigande stod framfor henne. Och hans vfin, kandidat Berne, preaenterade arttsten och vfinde stg mot Bln foljeslagare, en l&ng, mork yngllng med fula drag, men med vack-ra- , drommande ogon. en otntressant flgur, Kandldaten tfinkte Henrika blixtsnabt bugade Big tlgande for froken Helltson" och tycktes besluten att lfita Anker beher-ak- a sltuatlonen. Henrlkas hjerta slog vkldsamt, och hon hade all moda att dolja den frojd hon erfor vld att fiterse den man, som stfindlgt lefde hennes tankar och som lefvat der finda sedan det slsta oforgat-Ilgsammantraffandet Stockholm. Jag kan ej sfiga, borjade Anker, hur glad Jag Sr att liter vara p& en ort, frfin hvllken Jag endast har behagllga mlnnen och som Jag ocksfi aldrlg skall kunna forgata. OmoJMgt kunde Jag min van Berne och harlgenom Jag krona foretaga en langre fotvan-drlnutan att aflfigga ett besok , hos frbkens far och tacka for all bevi-sagfistfrlhet! Pappa skall sfikert bll glad att ffi fiterse herr Anker och gora bekantskap P& landet vet med herr kandldaten. man att uppskatta besok. Det fir mer fin lyckllgt for oss, log Anker, som 1 motsats till Henrika gaf sin glfidje frltt lopp och hvar3 vackra, intelligenta anslgte ordentllgt strfila-de- . Men, fortfor han, att bll valkom-n- a hos vfiga vl knappast hop-pa- s ;vl storde vlsst ett romantiskt sam-ta- l med eko? Den romantlken hordes formodll-gevlda omkring, yttrade Henrika temllgen obesvaradt, ehnru hjertat af oro. Endast de slsta orden, fbrskkrade Anker, nlgontlng om 1 morgon" eller 1 dag och slutllgen frbkens hogt och tydllgt uttalade anklagelse: falska eko d 1 et val-Iju- 1 d .Tag... jag finner honom kanske lite; djerf, ehuru genialisk och bchag-lig- och . . . d 1 atom-lands- tILt Jag kunde ieke annat an skratta kt det, ty min mattnor, fru Roper, var sk oeh beumlrade sfi mycket fbrtjust lorden. llau var veikltgen icke luyc en liten, niager man ket att se pk mel rbdaula Hilisonger; men tiara han visade sig, blef lum alldeles heiagcn. Jag passade upp vid bordet, ser nl, och visade gastei na deras rum och ha de alltid ett eller annat att gora sk att jag viste mer an koker skan och Bridget, och lorden forcfoll mig i hbgsta grad obehaglig frAn fbrsta stund Jag skg honom. Han var sk ceremonies, bbgttdllg och vlgtlg, att jag tyckto mer om att se hr Thomas Tallman som friare till fru Ropers dotter, froken Marla. Han var en stillg ung man och Ilka god Bom han var vacker. Men fru Roper hade bllfvlt sk fbrar-gapk det, sedan hon firfde fbrmbgen-heteefter sin onkel, den rlke och glbmde hclt och hkllet bort familjen Tallman; hon tyckte att Marla horde gora ett bfittre parti, och dk lord Pollypod visade slg, brbt hon ett parti for att arrangera ett annat. Jag vet lcke rigtlgt hur det glck till, fbrmodligen bara med att graia och brkka. Frdken Maria var mycket radd for sin mor, och det fbrefbll Marla som om hr Tallman tog sltt nederlag for latt, och det gjorde han ocksk kanhan och hon lat stoltheten segra bfda ver ifirleken. RIk? Jo, man sade att lorden var sk rik, att han kunde kopa halfva lan det, om han vllle. Om detta var Banning, kunde det lcke vara pengarne han vllle kt, och om han filskade henne, var det Icke mera fin man .kunde e vfinta. Och dk brollopsdagen han visade slg ofantllgt sig 1 , 1 skall nog forstk, att den kommer frkn er. Jag fruktar min herre, att nl har en fordrande natur, log Henrika, som litet kterhemtat sig efter den ljufva fortrollning, hvarunder hon kande sig fkngslad; nyss mkste jag lofva er att lcke vredgas bfver. . ofver en smksak, och nu begiir ni helsningar med skyar och svalor. . . En konstnars mil stir alltid hogt, Allt eller inlet bor vara min froken: hans valsprkk. Hvad eager nl, herr kandidat, om detta er vans valsprkk, frkgade Henridet samma slot ka berr Berne som sina dyrbara med till skllskapet slg 'exemplar 1 handen. Hvllket af hans valsprkk, frkgade kandldaten tryggt; han har sk minga Mknga? eftersade Henrika; kan man val ha mer kn etc? Anker har det itmlnstone. Hvil-kevar hans senaste? Allt eller intet! Fbr storstktligt fbr honom. afgjor-dBerne och borrade med tydlig be undran sin blick en af de fina skogs blommorna. Tag dagen som den kom mer, passar biittre fbr hans natur, bk de som konstnar och menniska. N. .kan var siiker iik att jag hurt honon anvanda ocksk det. Henrika blickade litet morkt pk Ber re och sade: NTI rosar lcke edra vau-ner- , herr kandidat. Det behofs icke, det gora de nog Jelfva. Jag rosar fbr resten lngen. e lug-na- d genom Ankers afglfna fdrklarlng. trots vkr omsesidlga: du IJuger, traffas vl nfista dag som Ilka goda van-neEn stackars landtfllcka har ej stort annat att gora an sallskapa med de naturvfisec, som firo sk artiga att lyssna till henne. Inte? frkgade kandldaten och blickade for forsta gkngen uppmarksamt, men utan all Blags beundran pk den un-g- a fllckan. Jag tfinkte, att en "landt-fllckhade fullt upp att lara och under nastan hvarje krstld och att hon endast undantagsvls hade tld for naturvfisendena? Henrika, van vld ett bestandigt smlc ker, blef bkde hapen och fortretad en skdan oartlghet och svarade temllgen snaft: Om ni med en landtfllcka menar det samma som tjenstflicka pk landet, har nl utan tvifvel ratt; dottrarna ha lyckligtvls litet mera frlhet. Ett Bocialt mlssfbrhkllande, kandldaten, mera talande till slg sjelf an till sin vackra granne, men ett missfdrhkllande, som Jemnas att tjenstflickorna troligen aro lyckllgare In husets dottrar. Den san-nt. lvckan bestkr alltid 1 nyttig Men r. 1 t of-ve- hu-B- dert-geno- a skpfa-brLkante- nar-mad- 1 t, sjelfs-vkldig- e nk-la- kon-sien- be-sb- 1 verk-sanshe- Men pk aft siitt blir llfvet fbga angenamt. Det skulle just wa mig alt hora ert valsprkk - om nl har nkgot. Men kanske anser ni allt dylikt Sk der filosofiskt bryr Jag mlg om att resonnera, svarade Henrl-K- a vfti'd.l'wi UK oOi.ti.icn oclt f som trji kotum-- r, arrant mi vfilja Bom on barnslighet. myrane lutz oca tjXxa Vlsst icke; jag anser tvartom att vni ton bar nkgon hvarje menniska bordu Laga ett godt g roj-de- Plan ivlfvel hai hon det. I alia bandelser fir lieimes lif aktnlngsvarda-rfin dagslkndans. Men hvad ser jag, vaxa ds.sa blonimor har? Ursakta! och med nkgra Iknga steg var kandida-teofver dlket och uppe I en skogsbacv ke, der de sallsynta "exemplaren honom ett strop af beundran. F6r all del, min froken. fast er e vld min vans besynnerltga satt, bad arttsten, i det han med sin blick Insog den umga fllckans fagring. HaD fir ett original, en stackars ensto-rlnsom aldrlg haft nkgon ungdom, men Bom kr sjelfva hedem och lkngt lfrkn olntrejisant. dk man liir kanna honom narmare. Porlkt, men hur har nl kunnat v&l-J- a honom till van, ni med prt. lifliga lynne och ert utvecklade skonhetssln-nee n lc-k- itk-so- ? Har nl aldrlg erfarlt kontraster-naHU dragningskraft hvarandra? Man ser dock bestandigt fikdkna exem-pel- . Hans lugn verkar viilgbrande pi min yra, hans betanksamliet pk mitt lfitta slnne. Dessutorn beundrar .In honom som ett original. Hans upprig tlghet kr fruktansvkrdt nalv, oeh ban anar aldrlg, att han dermed kan sira rigon. Om jag till exe"- I :i.i Bkga honom, att han ev. mot er, skulle han ;1 nad. Men skdana mom Kanter aro trkkiga jag ber om . sakt! De aro fulla af egenraufiirdU Icke han. Han bo. Mlddes fbrs , - svarade: Ja, om du lcke hesbker Tail-map- s ! Det skfirns jag allt fbr myc.ket till, var hennes svar. Jag flck fblja henne til! statlonen. Fritblof! Var nu rfidd om slg, froken, sade L'rsakta, bfista Letty! nfir jag hjelpte henne In kupkn. jag Jag tror emellertid det Sr kloIngeu olycka kommer ait handa kast att lemna konstetis omrkde och mlg, Lizzie, svarade hon. Det hander hklla oss till konstnaren. Men, kara farbror, lnfbll kusin bara roennlskor, som onska att lefva! Efter detta hade Jag sannerllgen icArvid, run 1 likhet med tant Letty var ke stor lust att hjelpa till med beso-ket- . mkttligt fbrtjust it det ovfintade besltta mig jag kan hos herrar Hon skulle komma hem lgen den konstnfirer I alimanhet finna sk mycket att gora vfisen af. Deras lediga fjerde December. Den kttonde skulle och behagllga satt, som utgor en del brollopet ega rum. Presten var kallad darners fortjusning, fir, sk sant jag let- och bjudnlngskorten utsklc.kade. Den ter, endast en maskerad konstnarsfk-fanga- , fjerde kom ett telegram frkn froken och af all fkfanga torde denn? Marla. Det lnneholl fbljande: "Snohlnder; kan lcke komma dag. vara den osmakligaste. Dt fir ett fullkomligt mlsstag, Sk forffirligt ledsamt, sade fru svarade Henrika raskt, medan kinden Roper nfir hon ISste det. sprang upp rosor och bgat blixtrade. Och hon var fbrargad hela den Okunnighetens och dumdryghetens Den fbljande och den demist firo vlda bkde stbrre och odrfig-hgare- den femte och kom det ic.ke sjette om Talangens eller snillets bud Den alls. nkgot sjunde dagen kom dessa ha nkgra aro fttminstone mera det ett telegram till: berfittlgade och dprfor lat tare att fbr Snohlnder fortfarande. Omojligt att komma. mod hvllken vfirme Hor bara . valsiirkk och billa sig dertill. Nk, heir kandidat, hur lyder di ert? Xrllg strafvan! Straf firlighet! tror jag vore batt-re- , skrattade Anker och gaf Henrika en skalmsk blick, eller hvad sager ni, min froken? Jag spar mitt oindome tills vida-re- , men forklarar. att jag tinner herr kandidatens valsprkk aktningsvardt fast nkgot prosaiskt. Har ni sjelf nkgot bfittre, frkgade Berne, sA Ur det nu er tur att bik-ta- . 1 Jag har lcke nftgot, men om jag skulle taga ett. tror jag dot blefve: Se och sedan do. Det iunefat-ta- r Napoli sk mycket. Allt fbr mycket., mitt tyc.ke.Hvad man fin ml forstk under Napoli, sk fir det vanltgen lcke vardt. sk hogt piis, brummade Borne. Men jag finner det fbrtjusande.ut-braa- t Anker, och gbr froken min Det hbgsta fbr kompllmang! det hbgsta; blott sk kan llfvet vara nkgot vardt. Ert bifall gliider mlg, herr Anker, och ert ogillande, herr kandidat, nod-gaMen se Jag bfira med tklamod. hftr ha vl nu mitt hem; Jag smickrar mlg med att det fifven fbr en frfimllng lcke skall sakna allt bchag! Det fir Ju stktligt, erkiinde kandi-riateoch blickade med vfilbehag pi den vackra byggningen.som framskym-tad- e piellan lindarnaa kronor, och 1 upp-rigtig- a 1 da-ge- . vackra kusin drager hfirnad fbr konstens adepter. skrattade kusin Arvid tvunget, alldeles som hon bland led bade en bror eller en trolof-tad- min 1 Pk morgonen kom til! den utsatta ett tredje, med orden: de-rn- s . s alltid I hfirnad mot hvad jag anser smktt och lumpet. utan alia biafsigter, svarade Henrika kort oeh skyndade bort till pianot, der hon i briljanta. men nkgot hfiftlga lopnln-gasiikte ett utbrott fbr sin uppjagade Tag drager kiinfLa. Xr du lika Snovadret bfver. 1 den der gyn- Kommer fredag." Lorden var alldeles fbrtviflad. Uppskjuta hrollonet? ronade han. Det lat sig lcke gora. Kunde han lcke hemta henne? Var det oniojligt? Han glck till jernvfigsstatlonen och fann att det var sant. Han kom till haka alldeles rasande, och (let forbiitt stbrsta hast sfindt iade lcke saken. det kterbud till nresten och gasterna, 1 fbrtjust hennes fader. frb-ke- ' sa-ke- alltid kortet In med till frun. En riikntng till frun, sade Peter. Jag vllle gerna tala med fyu Roper, sade tn ung man med ett .kuvert i handen. visade In honum mottagnings-rnmnie- t oeh sade till frun. Efter den ringningen ringde det minst tjugu gkn-ge- r till; den ena tinge mannen efter den andra kom, txdt sk horde Jag frit Roper saga sk hogt, att jag icke kunde underlkta att bora det Ritknlngar till mlg? Jag fir skyldig. Hvad hetyder detta? Xr det en komplott? Jag liar alltid Jag &r. hafrudvftrk och I minga ftr lexl Jag af roten at bjhrtiaii och blf BhiUlen aft d&litf, jitf blnf alldoltvj tmdbrutnn af necvfOr-alappHlnJhr ftek anfall af yrsed och var nA ava ot li utuiattad, att ja( j kurule ftta n&KOt vhlaro. bftntu lasare- mihIo alt jutf tj kutuie lefva, att ju nkull dO af fOrlumuinKv hksni min far och farfar. Juk var an iijilplfts imvalid t tie Ar, dA jag flck bOra s talas om Dr. Milas Kastoratlvo Nervtna och Dan vtntern kftnda jag mlg anvRmia dot. battre An jaw gjort jA flare Ar, oob jag har sedan hufvudvArkaii, af dtn fArfArliga plAfitalrt aldng Min Aptlt Ar god och mina narvar starkaMra. Jir-Ave Oakland , Minneapolis, Minn. Ajucknell, ! mAnga Ar lad jag uf nervsvaghet, och kunde ej so attar milt huahAll, eller haf' a omtauka oiu uA got Min mage var myckathA svag, hade JAfdrfArlig tlo Ars nervft att hufvudvArk, och jag var tld hade aj en enda natt nofvlt mer An en tiuuue At fOr dokl Vl gAfvo ut Uundratale gAugeti. rer cb tnedlcln. Jag blef fArd till Chicago och af spertallster, men till lngen nytta. Slut-- j ltgen flck jag hAia talas otu I)r. Miles Nervine och bArjade anvAnda den. Jag var fArvAnad attdA det jag hjAlpte mig sA snart, och Htir var min glAdje fann, sedan jag anvAiidt sjn fiaskor, att jag var Mrs. W. A. Thompeou, Duluth, fullkomligt frisk. Minn, Alla apotekare sAtja och garantera fArsta fluskan Dr. Miles' KemtHlles. Sind efter frl bok oui hj&rtejukdomar. Adresa Dr. MUesMelh cal, Co., Blk hart, Ind. le 1 glek jag tre i pl&xr utt 1 Nkall IhiNiindartter Hustru och Bam, xyster ol broiler, faler och utoiler oiler on dm sIRkI inar. t.H hum ilifig, att Sciindina-viaii-iio- ri an Unions nya tons l u b bol pro eller-iistare Oiear II Olay och I'niloil Nlalex'1 beTorcIra pa agorarnr frkn Nbaniliniiy ion 10,-OO- O n till Amerika a O1 till lO dagar. utan oinbvte under renaa. be-ta- lt kontant hvad Jag kiipt. Fru Roper mkste vara mycket glonisk, sade en af de unga mfinnen. Dk mkste jag nfimna, sade en annan, att fru Ropers tlllkommande mkg, lord Pollypod. best aide varorna och sade, att de skulle betalas dag, sk nu kanske fru Roper fbrstkr det. Ixird Pollypod! utbrast frun och betalas d insdttnlngar . 1 blef blek. CoTiTiei'cial& Savipgs Bapk, Hon tog rfikningarna och l&ste dem rfiknlngar fbr rlngar och smychbgt ken, hvllka han gifvlt Maria, fbr solfjfidrarna, spetsarna. . . fbr klfider och juveler till ho22 & 24 E First South Strut, nom sjelf, hotellrfiknlngar, hyrkusk-rfiknlnga- r Salt Lake City. alltsammans skulle beta-la- s BYRON GROG, F. W. ARMSTRONG, af fru Roper. Vice Pres. President. Jag borjar pk att forstk, hunt J. E. CAINE, Kassdr, hkngor ihop, sade en af d UDge Bankanvisningar utfardas till mannen. Fru Roper har HI if vit mer i personer Europa s&val som i bedragen fin nkgon af oss, om hennes Forenta Staterna. dotter nu fir lordens hustru. Han oss, att nl llksom mknga rika amertkanskor, gerna vllle betala fbr att fk en tltel familjen, och att vl skulle komma till er for att fk liqvid dagen efter brollopet. Hvllket, gud ske lof. lcke egt rum fin! sade jag nted gliidje hjertat. en mycPlutsligt ringde det Snyo ket fin, elegant herre bugade sig djupt fbr fru Roper. Kan Jag fk tala enrum med er? sade han och rac.kte fram ett kort. Lord Pollypod, stod det pk det. (Tidtabdl frkn och med 19 Jttni 1904..) Fru Roper fbljde honom in i ett t fr.kn, och ankomma arm-bande- rak-ning- Nl fir verkltgen allt fbr storartad hbrde Jag fru Roper sfiga till honom Med vkra formbgenheter aro des sa smksaker icke ens vkrda att tala om! svarade han. Ja, jag har visserllgen etthundra tusen pund, sade hon, men ni mkste nnse nig fattlg trots edra millioner. Nej. visst icke! svarade han. Men tala lcke mer ora de fk pund Jag har ett par smycken, en soifli-dw- , anvlndt bah! litet spetsar Men smyckena voro alldeles fbrtju sande! Ett praktfullt armband, besatt med gnlstrande dlamanter, ringar, och forlofningsringen formligen Och skdana spetsar! blixtrade! En prlnsessa kunde lcke onska sig finare, fastfin den stackars froken Marla knappast skg pk nkgot af det. Hon frkgade sin mor, om hon kunde fS lof att resa ned till Oak wood och sin kusin Ellen, som hade bllfvlt sjuk, stackars fllcka; och hennes mor n 1 spy-dig- t. Nu kom betjiiiteii tillhaka. Jag skall helsa frkn lorden att han kommer genast. Och jag skg pk froken Maria och jppttickte nkgot hennes anslgte, som af mig lust till att frkga: Ah. hvad ar det, froken Maria? Hvad fir det? laird Pollypod infann stg nu, och Maria tog honom med sin In i for att forklata hlomsteiriimniet sade hon; hon hade alltid hatat att vara ensatn med honom. Det ringde sarntidigt pk taintiiirkloc-kan- , txdt jag pick fbr att se hvem det ar, ty fastfin betjenten bppnade dbr-re- n 1 . aftonun-derhkllnln- a 1 Tank hellre pk framllngen derute. sfind honom en helsnlng med afton-akyeller de flyende svalorna; han a der-upp- 1 af fdrlamning liksom Dr. Miles Nervine gjorde mina nerver slarka. rfittar val sig efter froken Maria leras bnskait, sade Lord Pollypod. bekant-skapLetty, en gamnial angenam herr Anker, och en dlto ny, kandidat Berne, dem jag hoppas du hjel-pe- r mig att valkomna efter formkga. Till en borjan torde du lkta Ilina visa herrarne upp gula giistrummet, sk sit-tvl emellertid hfir nere glad for vfintan att snart fk tomma ett med dem. Valkomna snart mina herrar! tlllbaka, Herrarne bugade slg, Berne lugn och tyst som alltid. Anker med ett skimmer af glftdje bfver sitt vackra, ungdomliga ansigte, som gjorde att alias bllckar ovilkorllgt drogos till honom, och att det fbrefbll dem som om solen lyst upp hela verandan vid hans ankomst och holjt sig molr. vid hans forsvinnande. En sardeles angenam ung man, yttrade lbjtnant Hellison fbrtjust; en af dem, som man mkste tycka om, roan vill clk-- ej. Och en blifvande storhet utan tvifvel, infoll baron Fabian. Har herr-skapobserverat i tidnlngarna det berom man slosat pk hans slsta af konstforeningen inkopta tafia och det betydliga stipendium han erhkllit fbr att utomlands fullkomna sina studler? Var det den der vackra taflan, vl sigo 1 Stockholm, Henri, ka? frkgade Ottilia, som holl pk att afnysta en frkn kusin Arvids uppstrack-t- a hander. Badande barn vld ett lknggrnnd, Den var verkll-geJa, svarade Henrika. masterllg. Ett par af de smk gjorde med de knubblga armarna glans&n-d- e rlngar det solbelysta vattnet, under pilarna, medan en annan liten... Mig fbrefbll amnet ganska afbrbt tant Ietty och rodna-dstarkt pk koustnarens vagnar. En ting mklare, som har aktning fbr sig sjelf och allmanheten. horde soka sina tinmen ur historien eller pk det rent s roliglbsa omrkdet, efter som ju vara bbr fbradla. att uppgift Brat, kiira Letty, d t dr fbrstkr du lcke, utbrast lbjtna' t ''!,lof me-luiiprigiigt an belefvadt. Hvad Hs anblicken af de ger fbr upplyftande eviga batal.jstyc.kena eiler, fbr att gk in pk .det "religibsa omrkdet, ett och annat helgon pk halster sanit de finda till leda kopierade munkarna vld sina vinfat, eiler sneglande pk ett vackert skrlftobarn . . 1 frb-ke- 1 tlii Eu lijiilplos invalid Jag har sfindt bud efter honom. ade f run. Hail kommer formodligen; men det vill jag siiga dig, att en adels-maar ieke van vld skdant uppfbran-deNej, vfidret Och till froken Dotty, soin gjort en kbket och det samma kom In, alldeles oforberedd pk de nya gfister-na- , Se bar, bftsta yttrade vfirden: Tack, ttisen tack, cch tlllagg fbr himlens skull Ingen af dessa alldagllga fraser, som borttaga frkn gkfvan dess halfva vkrde! Jag vet nu nog fbr at kunna droja qvar har ute nkgra daga. en ling tld. och hemta lifsluft fbr borjan af Juli resa Jag skall till det hfirligo sbdern til! Ron n forst och slst; men s.,ofva sbdern ski. le bll fattlg, om jag ej frkn uonlon med fbrde nkgot ljuft minne. .. Hvad nl ar lye.klig. som fkr draga ut vlda verlden; Jag kunde afundas Att ng. V. f, hogtidlig. - iFortsJ Bru-nof- g . fall. for-virra- d t&-g- a kunde lfitt ha forlorat honom Han ar mycket forargad. Froken Maria skg ut som om hon icke brydde sig vtdare om hans humor och ic.ke heller om hon glck mite om bottom, nten hon sade lngen- till-hor- 1 1 Du . fbrdel Nu, om herrarne behaga, gk vl om In; gafveln har och tradgkrdsvagen vl bruka samlas pk verandau om Bomd detta. nu. Marla, sade fru Roper for-son- e fYedag kom emellertid och med den froken Marla. Hon skg litet gliulare ut fin nar hon reste, och det fbrsta hon frkgade om var huru Pollypod tog . hon kont hem, och hade fifven slg med Thomas. betala nkgra af Fru Roper ntk-strfikningarna, men hon hade rkd till det. Froken Maria fir nu lyckllgt gift med Thomas Tallntau. att det hetyder olycka att uppskjuta ett brbllop, dum-mar- . a slutet pfi vkr skrattade Henrika, fan-tastls- k nar 1 blad-gruppe- r. Nej, hvad ser Jag, oandltgt herr Anker! ljiid emot denna vftrdens glada stfimnia. Det kan jag kalla hederllgt att lcke glbrnma bort gamla bekanta! All. jasi, en vfin och medvandrare! Hjertligt valknmmen ocksk nl, herr kandiil 'i, och mitte nl bAda, puna herrar, ej liingta harifrkn allt for snart; me.l fotvamlringen blir god lid sedan, dk sommaren stir 1 silt (ulla flor. Ett par gamla vanner, som nog svarade: herr Anker mins sedan slst: fru Jag vet icke, let vill saga Jag tror baron Fabian A. och kusin Arlcke att Jag har rattlghet att vredgas, vid. 1 bul-tad- och lorden var ett fruktausvardt humor. Han skg lcke bara fbrargad ut. han skg forskraokt ut. Och vi veta Ju, e grb-n- a konst-naren- 1 n. slut-tand- e 1 Foljetong till du IJuger! Den vanllga naren som Henrika? frkgade kustn Ar vid harmset Ottilia, som hade skrt att ur hans darrande hander reda silkes dockan. Hvem bar sagt, att Henrika fir Det ar ett paradls helt enkelt. hanryckt artisten; itmlnstone fbrtjust, lnvamle halfhogt Ottilia; him vet jag Intel stiille pk jorden, som har fbrsvnrade konst narerna, tc.ke magt att meddela en skdan stfimnlng, Pk min ftra, anse ni mig lcke som Just denna tacka, snohvita, an jag fir. pfistod kusin Arvid o vlllastil likllna byggnad, kran-saaf gronska som en ung brud. konstladt; men for resten var ditt svar Men man bor se denna brud un- pi min frkga lcke nftgut svar alls. Jag der hbgsomniaren. tillade HenrLka, dk vllle vela din tanke om den dvr oan hennes grona sammetsmantel ar tastlige herr Anker. Min tanke hetyder sk litet. . med tuseutals doftande rosor; Men jag btiskar vela den alia hon tir dk 1 sanning annu mera till sin hvars vldstrackta, terrassformigt gkrdsplan pryddes af ljust grasrundlar med de vackraste er Berattelse af Jan. 1H5. Eredagen den 27 ItRESPORBRNTER, O stv-ke-n OpEGOfi 1 spopf 1 LJPE Railroad. 1 an-na- rum oeh sade: 1'flg afgft till, Salt Lake City sflsom foljer: Itrd Pollypod! Jag fbrstkr ieke! AFGA fru, sade han, jag ar rfidd fbr 7 00 f.m, Till Ogiln (Kh Anttcrn att nl bllfvlt narrad af en bedragare Till Ogilon, HnttA, Portland, Han 20 f .m o Francisco statiouerlO mcllanliggande en af mina tjenare, hvllken bestulit Till Ogilan. alia Astra pnnktr och Han Franriaco l'JOe.m mlg och liar rest ontkrlng landet under mitt itanin, Jag ar George, lord TUIra Ogdon, Cache Valley ...och aUa Ast- 5 45 e,m. pniikter Pollypod, och den etula lefvande per- Till Ogden, (ache Valley. Bnttc, Portmellaniig-gandoclt Han Francisco land, son, som bar ratt till detta namn. 11 45 etationar e.oj. Fru Roper flek ett hvsteriskt onfall, ANKOMMA: oclt blef det vfisen, oeh den sk spring FrAn Ogdnn, Ban Francisco,Portland, hallade lord Pollypod var redan i poll 8 25 f.m. 8pkaue tch Hntte FrAn Ogden (ah mellauiiggande stasens hander. 9 10 f.m . tioner Redan fbr tre dagar sedan hade FrAu (ache Valley. Ogden och Astern 11 55 f.m vfintat att vara gift och lyck- FrAn alia Astra punktor, Ban Francisco 4 20e.m. txh Ogdeu vfil oclt ph brbllopsresan, och det FrAn llgt Ogtlen, ('ache Valley, Portland, var lnte att undra pk, att ban blef rfidd 7 30 era. Hntte och Han Franeisco nfir brollopsdagen hit f uppskjuten. lliljettkontor: 201 Main Men kan nl glssa, hur det hela blef Street . Telefon nr 250. upptfirkt? DmipihIh 1RTIH, Bom i fOrtmins: med Union Pnllniana Jo, froken Ellen, Marias sjuka kusin, naliilxstifvxxnar. NtinrKhegenomK&ende fnrlXUt.rxde tnriMt kria Ifist Kleanta davauar. hadp tidningarna om den vorkli-glord Pollypod. som nyligen gift sig T M SC H r M AC H ER . verks t . trafikehef. D. K. 1U RLEV, Generalageat (or passa-gcrarc- med en rik amerikanska. Hon och vkr lord vara en svindlare oeh D. S. SPENCER, verkst. gencralagent. bad Thomas Tallman anstalla V. H. BANCROFT, Vice president och Adman fbrestkndare Froken Maria viste det alltsammans. Min 1 e miss-tfiukt- . under-sbkninga- LIDANDE QVINNOR. Sedan Dr. ANNA SVENSSON t.iyit fullkomlig och personlig hand ora d aia jiaiicuicr, kan hvar och en all k.01 respondens beagna Mg af denna kanda Specialists tjenster. Otu Ni iulcr at iiAnuiiaf de mAnga sjttkdomar. cgendom'.iga for om Ni hur ondt rygqen. tn Nieitareti betryckande kdntla. (jvinmir hastig rodnad, heuur ait fta brista grat, en kiinsla at mattighet. eller i otu Ni hder af Leucorrhea Hvit fluss, LigeforAndrlng eller Nedfall af lllmodern, Ymnig. Tunn l!er Smartsam manadsrening, Tumorer eller Dor Ni genast tillsWrifva oss i tneiDctande om, att en qvinlig tm-grundhga kunskaper och en mycket vidstrackt erfarenhet tager Kit sjukdomsj.iii undt r sin ui'pMvd s:nm gifver tider den bAsta mdjliga vard. Glom ej att Ni konuner att hehamilas af en Svensk. Qvinlig som kan fullkomli'jt fatta ch forsta iMta ! kymmer. Vi tehamlla I hemmet alia sjuk hga t ilNtam! t or hvilka Ar omtiliga, qvinliga organism ar utsatt samt gora qvinnor friska. Alla forfrAgniuc:.ii am liui lD1"kjut icke stketi utan skrif i dag till : WOMENS HOME TREATMENT CO., UllCAM), 1 LI.. |