OCR Text |
Show till Supplement Predagen den 7 October 1004. Ken Vppfjjlfda profetior. en nom det forslaget ait antingen ofvergifva sina politiska kardiual frdn kyrkan i senaten, eller gora en eller ocksA Rom till En trliffande artikel ur tidningen metodistbiskop till vicepresident Utan tvifvel Annas bdde kardi-nale- Herald". en Provo aposteln, s A skola de ment i munnen pA sina bender bast tjena bAde hans och sina och att dessa argument skola egna intressen om de gora ho- ororsaka hans unffergAng infer tande kannedom i publika affarer for att fy 11a en dylik plats. Bara iden att forena tvanne sd olikartade positioner ar lika ohAllbar som tanken pd att san-d- a Utah. i Utah-Korrespondent- sitt apo-stolisk- senatens undersoknings-kommi-te- Hufyudinnchallet af Parker antagande af Jomina ? tionen. a embete. Och hvad af framtiden; hvad vidt som det demokratiska af denna kampaoj sA vidt som Furst a f allt upprepar ban sin tro ptk riktigheten af en Diskuterar tullreform, imperialism, ekonomisk partiet i Utah angAr, sA ar dess deraokraterna angA? SmootSA r, guld-mvntf- ut. biskopar och apostlar stAndpuokt tydlig. Partiet skul- ismen ar enfrAgaaf republikar.sk som kunde blifva goda senatorer le vid hvaije demokratiskt mote fabrikation. Han bh f vald at eller vicepresidenter, men en vis fordoma apostel Smoots forsok det republikanska partiet. till kyikans man riskerar icke sitt att forena ett kyrkligt och ett trots af om re'ulta-tet- , Under en sAdan politisk kris som tbrestAr folket i Utah i Ar, horde intet tvifvel Annas angAen-d- e den hAlimng som hvarje indi vid och hvarje tidning intager tbraltning och iirlighet i publikens tjenst. Nationalstvrelsen fur mycket centraliserad. I sitt varningar formliga antagande af om landet hafva alltid varit af varde inom kyrkan genom att nationelt embete. och till trots af de aningar norninationen till presidentkan-dida- t olika Asigter rorande tullfrAgan. kasta sig i politiken, och icke Partiet kunde battre fordraga som bland sig fiir gjorde gallande VArt det demokratiska parparti har alltid byllat den Medan vanligen partiskilnadm heller understodja republikens att fdrlora till foljd af denna lans eget partis medleinmar. tiet sager Darker bland annat: principen att tulleas hufvudsyfte erhjuderen saker utgAngspunkt medborgare kyrkliga nominatio-ner- . an att vinna genom en Oaktadt senatens undersdkning Allvarsamma publika frAgor borde vara reveny for guverne-mente- t sA ar detta icke fa.llet i Ar, erne-daDet dterstdr for en man tvstnad. en horde ha lor vanta utgjort tydlig narvarande pA sitt oaffedt hvilka andra rehdgst allvarsamma loka-l- a med apostel Smoots egendomli-g- a Partiets antecidentia inom stasA hafva statens Det demokratiska som sultat kunna folja. Det reparfrAgor med ratta uppslukat blygsambet att foresld att en ten aro klara rorande denna sak republikaner installerat Smoot tiet folket med fu lit for- publikanska partiet framhAller anropar stats och en nations traditioner och att nu smyga sigundan vore om sin ledare och brukat troende om att partiets stAnd-puuk- t deremot att hufvudsyftet med hafva skola ofverandakastas for att en feghet vardig ett nederlag. Repuhlikanerna Smootismen som ett prof pA tro-he- t rorande dessa frAgor skall tullen skulle vara att skydda den vigtiga frSgan: tillfredsstalla hans onskningar. till blifva partiet. antagen och understodd industrien med revenyen sAsom de ega ratt att bedja folHvad Smoot ar vid valurnorna. Medan ett fler-ta- en underordnad sak, men pA detrepresenterar, ket att Ater satta deni till mak-te, forutsagelse Hvarje uttryckt faktionella strider, partisplitt-ringfrAgor aro af storsta vigt, sA ta satt understSdjas affarerna Att apostel Smoot har sina vid inoin staten. De hafva ge ifrAgavarande tid har mer fdr staten och ar det isynnerhet nAgrasom motgAng ofverord-nade- s for nAgra fA pA den stora mas-san- s och nom sitt upp'orande gjort kyrkliga kollegers an renliserats under de tvA Ar inre hvilka kunna om svArigbeter, bekostnad. ligga publiken hjerlat. samtyeke att blifva kan- som Smootisnien till en allt ofverva sedan ofvanstAende komma att racka under Aratal Ibland dessa aro tullreformsfrA-ganforgAtt , didat faller af sig sjelft. Men Denna skilnad i Asigt forefin-ne- s gande frAga under denna redaktionsartikel skrefs. om han annu en gAng understo-de- s ekonomisk det torde ocksd kunna imperialismen, for s I smootismen tagas annu, men vArt parti inser, Med ratt eller oratt har den folk. Utahs af i publioch arlighet iorvaltning auktoriteter att gifvet att. tillfolj d af den lAnga tid unkyrkans hvarje obehag, hvarje verlden fAtt den ofvertyofriga och Emot honom hans kens skall som icke Af for ode. tjenst. ansvara hans Jag der hvilken nu befintliga forhAl-landeoch hvarje forlust af Smoots val att gelsen apostel en val demokratisk och dessa vidrora nAgra gjort sig gallande, sA prestis for vAr stat, hvdket allt ven om de antaga att det icke menade en forening mellan kyrka sedel, som icke blifvit nominerad i detta bref. andra frAgor iir hinder till ett mAste s en reform i tullfrAgan Smoots ndgot af en senator ar foljd och stat i Utah. af en faktion, som icke gtr sA foreta-gde icke skola och nog pA ett varsamt personliga arelystnad. Salt Lake fornekanden hafva varit om ett otillborligt Imperialism. att visa en viss kandidat fore- Inga satt pA det att icke en Heralds hAllning i denna sak har tillrackliga att ofvertyga afven utan som ger lofte om Datker anser denna frAga vara allt for hastig fdrandring skall varit otvetydig allt sedan apo-ste- l trade framfdr alia de andra. Utahs vanner inom senaten och fre i och duglig styrelse inom sta- af stdrsta Apostel Smoot ensam fdr nog underhuset vigt och framstaller fororsaka en revolution inom Smoot forsta gAngen denna stat har ten och om aktning och val vilja att den sAsom stridandetnot landets forhAllanden. sin afsigt att blifva tagabela ansvaretfor den pro- hAllit sina loften till dem som frAn den ofriga unionen. tvifvel test som hvarfor han kommer utan "For att bruka ordalydelsen sager: kandidat till Forenta staternas gAfvo oss statsrattigheter. Vid valet mellan en rtpubli-kansi vAr Om vi bnska vAr frihets-ocatt blifva foljden af hans vi fordra en senat. platform, Ilela landet har kommit till organisation, hvilken vAra konstitutionella rattighe-ter- s och att tullen grad-vi- s Den 16 Maj 1902, omedelbart den ofvertygelsen, att apostel sin oduglighet att styra sA kunna vi icke Mannen har uppvackt reduceras af vannerna till den bestAnd, efter herr Smoots ryktbara Smoots upptradande som dikta-to- r Utah, och den demokratiska vid r ofver eller sina lillfalle for allqvalifika-tionefor och den stora nAgon nAgot massan, dahan framlade sitt proinom det republikanska parkan det icke gerna ifrAga-satta- orsak, underkasta oss en tyrel-s- manna valfarden o. s. v. till och embetet hvad gram for qviunornas republikan-sktiet i Utah ar en del af en noga hvilkendera sakrast skall som ar stridande emot vAr club i Provo, yttrade Herald aro dessa? Han ar moraliskt Talaren pApekar har det infora att kyrk- leda ut frAn svArigbeterua; och ofvervagd plan i Vi borde konstitution. sina alltid ren, han ar framgdngsrik i en redaktionsartikel foljande. uti att sAdana republilig auktoritet i statens och na- splittrade som repuhlikanerna i erinra affarer och han ar omtyckt i oss Websters Fri ord: Reed Smoot har kaner som icke anse nAgon "Apostel tionens civila affarer. vAr stat aro, bor det knappast het kan endast bibehAllas derisocielt hanseende. t sin naturliga af tullagen nodvandig, Detta ar resultatet af apostel vara nAgot tvifvel om att icke vi uppehAlla konsti-- J Oafsedt hans kyrkliga embete att sA pass mvcket att genom komma att blifva star-k- a trohgen Smoots fra mgAng i politiken vid den demokratiska valsedeln for tutionella foreskrifter och en ratt-vi- s inom ban uu sagt att ban skulle tycka har han icke gjort sig bemarkt i slutet af senatens session. nog kongressen for att Utah skall vinna. fordelning af politisk makt. forhindra alia reformer, om desA om att fA bli Forenta staternas publikens tjenst. Der aro hun Endast en forutsattning kunde Hvad har sedan handt? SenaTalaren pApekar harefter senator frdn Utah. 1 iorbigAen-d- e dratals jemngoda med honom onska; men han tror ocksA att forhindra det demokratiska partill a tor Smoot vArt inom foreslog bdda de partier-nsin guvernement borjat mAnga af desa icke skola vAga politiska har han ocksA fororsakat en jernffirelsevis tiets framgAng. Detta skulle va- lagga makten i handerna pA nA- satta i denna stat; bundratals med sig upp emot folkets vilja, van, senator Kearns, nAgot obeokand man, en man obevandrad ra Smootismens intrAng pA fA, samt pAvisar vidare att om denna pA ett mera som skulle gra forstdnd, lAta tjena att tydligt satt hag, genom i omrAde pA ett affarer och som aldrig detta publika okat ett och satt nationen battre pA e staten och vid vid otroligt valurnorna. fram komma ett ningen satt,som ordforanden Spry presidentens makt rakt emot icke skulle kunnat hoppas vinna genom dA senatorn var narvaran-de- , hvars invaljande aro hoga den af meriter. Emot honom stodo republikanska statskom-miteekonstitutionens fdreskrilter. vacka misstanken om att kyrka och lonerna hafva icke stigit i derigenom gifvande det e gifvit hantydan om. Men Imperialismens princip sa- forbAllande dertill, och mAnga att Kearns hade slagit och stat voro forenade i en och guvernor Wells och statssekrete-rar- om vis Smoot bAda pA mdjligen Hammond, nAgot kan mAhanda blifva aro utan arbete och kunna icke dugliga, ger han, sig tillsammans med den aposto-lisk- samma representant. in kunde bland hvilka erfarna voro val sig man, orsak till glansande och ovanta-d- tjena silt lefnadsuppehalle, och tranga Ldtom oss medgifva det moj-ligaspiranten. medlemmar-n- e och och hogaktade af sAval kanda blef-vrycka och Smoot resultat, men demokratiens demokraternas strafvan borde att med I en interview Herald antaga frAn sitt parti under en kris sina som af sina povald till och opponenter sand bestam-dasle princip hAller den styraudeity-gel- vara att forbattra dessa forbAl-landesenaten; senatorn pA det sAdan som denna, sA skulle han Senator medlem-marne- s litiska meningsfrander. och tvingar honom att unde skulle hvad ofriga ndgot som heist samband motstAnda-res vacka en sAdan storm emot Smoots hans triumf, sig. derkasta sig folkets mera lugna med Smoots affarer, och hans stallning blifva gent inberak-nad- , att den skulle hans senior fall, senatorn och omintetgora konservativa kontroll. fdrsakran fortjenar tillit. Ingen emot honom? Jleciprocitet. 1A det att personliga arelystnad Forenta republikanska eller Staternas folk stAr nu partiets icke skulle Ratt i politi-keoratt, med de minsta insigter I denna sak framhAller talaren i senaten och tvinga ho- vid splittring och dess mest fiamstA-ends skiljovagen. Skola vi folja kunde misstankas for att den ofriga verlden tro att for fortullning af attorsakerna medlemmars ofvergAng till nom att for all framtid draga i vAra forfaders fotspAr, sokande kyrka stadfastat sina Senuppsdthgt hjelpa och understod-jen mangd varor hafva belt och ett annat parti allt detta ar sig tillbaka till privatlifvet. Ired, framAtskridande och Smoot, och senatorns foregA-end- e ders ofta upprepade anklagelser sA val hAllet forandrats pA de sednare kommen-taiier inom Smootismen i kandt det att nAgra republiledda af andan den forrattfardigar hans pdstden om atti kyrka och stat voro Aren. med-for- t icke kanska redan har MAnga artiklar, pA hvilka af noden. aro konstit ution som de gAfvo oss, partiet de, att han fallit offer for ett ilia enade Utah. tull fordom var nodvandig for obehag nog. Smootismen eller skola vi folja andra, Staten stAr i dag gent emot Kunde nAgra fornekanden seberaknadt fortroende. vAr hemmarknad, att inom det demokratiska partiet vagar, hit tills afskydda hafvaskydda Och nu till apostel Smoot och dan ofvertyga vAr stats vanner ett fornyande af de gamla, bittra nu blifvit stora export-artiklainom senaten och underhuset att stridigheterna; den lemnardag-lige- skulle mena detsamma som ett af alia, bli nd t jagande efier nya senatorskapet. och om vi onska att i totalt nationell af upplosande bevis som rattfardiggora ideal, hvilka, ehuru tilltalande Endast for nAgra fd dr sedan Utah hAllit sina loften till dem, alia fall i dylika utvidga vAra aflor inbiliningen och arelystnaden, och af- partiskilnad Utah. e som gAfvo henne statstattighe-ter- ? dess Senders anklagelser, var Utahs demokrati i det med farer andra sat-teDet lander, sA mAste t mAhanda skola enklaste, det visaste ven apostel Smoots vanner ndd visa sig vara upplost och mormonkyr-ka- n vi ocksA dem samma gifva att reda sig ur den harfva, irrbloss, hvilka kunna leda oss Dessa frAgor besvara sig sjelf-va- . gas medgifva, att stridigheter, var invecklad i en bitter att utvidga siua affarer med Medan Utah mAhanda san socielt motstAnd och pekuniara som hotar att intrassla Utahs in i sAdana svArigheter att vi bland sina egna raedlemmar oss. den ar demokratifolk, att valja icke kunna losgora oss derifrAn till foljd af apostel Moses That- ningsenligt kunde vidhAlla sin forluster stA ansigte mot ansigte Bn hog tull blir i dylika fall ska valsedeln. med sA utan att skada vArnatioos goda vare oskuld hvad loftesbrott hvarje medborgare, angA, chers onskan att bli senator. en boida i stallet ior en hjelp, namn? var till stor del en lrd-g- a skulle hela landet i en apostels sig vhan h5r till Smoot-partieoch vi bora minnas president vAljande se en bestamd plan in- till dess motstAndare, eller ar af diciplin bland McKinleys ord: vi mAste vidga Tallen och trusten i men dessutom gjorde fora kyrklig auktoritet i bAde likgiltig hela saken. Demokratiska Partiets utloppet tor vArt tilltagande och nationens civila Tullieform ar en af Senator Smoots vanner forsva-rsig den ofvertygelsen allmant statcns och detta kan endast i den demokratiska affarer. hans beteende genom att saga gallande, bdde utom och inom Kandidater Astadkommas genom reciproci-tet- . trosbekannelsen och aldrig var att nAgot brAk aldrig uppstAtt kyrkan, att ingen hogre Den sA kallade Dingley-lage- n icke om det fdr och med Herald till senator varit tror att nodvandigheten al dylik reform till president och egde ratt att hoppas var aldrig amnad att i a storre an just nu. Den skulle i apostel Smoot skall komma att Kearns och hans vanners skuld. att kunna pd samma gdng Forenta staterna: evighet stA oforandrad, utan for Ar icke detta markvardigt? Skulfolkets intresse, omedelbart sin plats i kyrkan och en blifva ofvertygad om att han den var uppsatt sAsom ett maxiett misstag. Den tror ock-s- le icke samma tvistigheter blitvit position inom nationalstyrelsen. mum lor vAr tulltaxa under dA liar pApekas att tullen i mAn-g- a att staten skall besparas den en foljd af Smootismen, vare sig Apostel Smoot har antingen varande forhAllanden, men amfall ar oresonligt hog, och en glomt eller ocksd trotsar han forodmjukelsen att forsvara sig senator Kearns varit med i poli- Till President: nad att efttr hand ledueeras borda i stallet for en hjelp till denna lorutsattning, men han sjelf frSn yttre anfall under de tiken eller ej? Kan icke ALTON B. PARKER. hvartefter vAra affarer med utse att det nya partiet folket, samt att enskilda labri begdr ett stort misstag om han sex &r som en senatorstermin BAde Blaine landet tillvaxte. kanter i vissa fall aio de enda tror att Forenta staternas folk varar. Den tror vidare, att det till stor del bestAr af man, hvilka Till och McKinley iusAgo och fSror-dasom draga verklig fordel af den ar villigt att se en apostels- - och republikanska partiet skall inse motarbetat Kearns anda sedan HENRY G. DAVIS. detta, men de nu makthaf-vandhdga tullen derigenom att de en Forenta staternas senators nodvandigheten af att afsaga hans forsta publika upptradanprotektiouisterna inom kunna tilltvinga sig lAngt hogre makt forenade under en mans sig allt ansvar for den position i de? JCunna de icke vakua upp President och viiljns ej kongressen hafva aldrig ens t hvilken det blifvit stalldt. Se- till det faktum, att Smoot, ge- direkt af priser har bemma an de begara kontroll. folket, utan utses nf dertill denna frAgas vidrdrande, for samma vara som de saoda ; nator Kearns, som ar det verkli-g- a nom sin kornbination af kyrkli-nEtt apostelskap ar en hog elektorer. och de i Dingley-lagegjorda till utlandet. Afven en del sA och civila embeten, represen-terahufvudet inom det republidess skyldigheter och skola reciprocitetstillaggeu kalldde lAmaterialer aro sA hogt kanska maskineriet tyckes aro stora och dess sjelfva karnan af den komma att fotblifva doda foitullade att det icke blott ska-da- r ha oppnat oronen, att hvilken en strid rasat och makt i godt eller ondt ' bokstatver anda tills folket tar li.M t fr'i Ma LSraren (sr:n :",y forne-dandi mer an trettio Ar? Kunna de konsumenterna, utan afven saken i sina begriinsas endast af innehafva-ren- s doma af hans bestiimda nit1 lan .'cs och hd): egna hander och vid af nflgot samforstAnd med icke se att Smootismen ar ett ra sldlnaden stringer exportmarknaden for egenskaper, Tiink er en stor, stat' ; och v.ieker valurnorna fordra att nodvandi-g- a Dylika tullar Sd iifven med senatorskapet; apostel Smoot. Ateruppvackande af det spoke, stolt buret huf t, lion ar ackcu forandiingar fdretagas. med konkurrenseu i Mormonkyrkans auktoriteter hvilket hvar och en som iilsk&r k.iidd och sor hatl n till hocr dl- -i det ar ndst den hbgsta platsen s Vid i. l.cicc och bjelpa de stora det amerikanska folkets tjenst; uppmanas icke att folja sena-toru- s Utah inbillade sig blef begrafvet tenster. I)ct ar in Medel mot trusts. . ri".l u n da se vi on obitydl! kepnad dA kombinationerna att foredome Utah erhdll tr.ed nationella att afsaga sig det har att gdra statsrattigheter? 'ken imp-- la."i gande hufvud och u inom Rorande denna frAga anser och internationella affarer, och nSgot samband med Smoots Vilja de icke se lAngt nog in i mSrke till. N'ft, ka: li gissa, hcm del kontroliera marknaden landet. Forenta de att blifva framtiden fdr att inse att Sinoot dd skall vara? staternas det fordras man af stora egen- forklaringar; men oin De tvA ledande partierua in aro tillrackliga rfid At sjelf lagger alia tankbara argu for att aumodade vidtomfattea maa, den raest att ht ar och Det NUa: gifva skaper frA-g- a, van-hederli- g purti-intresse- t. fram-tving- hu-ruvi- l n sar-skil- val-kampa- inne-fatta- ha-stiga- st civil-em-be- n fore-taga- te a gt kon-ititutio- kandi-datska- k h p. be-vis- kom-mentarie- fisk-midda- g r val-sedel- s, e a an-tagli- for-andri- tillbaka-dragenhe- hu-ruso- guver-nStskandid- sA-da- nt till-fall- sina n a demo-kratern- a a e e fbr-nek- n for-blifv- n. a n e apo-steln- a obe-profva- r, n nar-mast- till-fAll- di-sp- Kyr-kobrdk- e yt et t, od, hufvud-princapern- a a kyrko-dignita- r vice-preside- nt bibe-hdll- be-gA- lore-taga- tt Smoot-faktione- n Vice-Presiden- t: de e kal-lelse- a r pri-vilegi- tro-lige- n an-sv- ar alla-reda- n prin-cipem- M e '. dan-me- otn-intetgb- t indu-stnell- a ta-lare- la-g- - ar |