| OCR Text |
Show H:o 5. REDAKTOR och EGARE: rebagen ben 8 2lpril (904- OTTO RYDMAN, Kontor: 266 State Street, Salt Lake City, Utah. - Vid den sammankomst, som komma, hvem skulle dA komma genom Guds nAd ha fAtt behAlla fordomelse? frAgade tala- lifvet och Aterigen fAtt mota Lolls under under oppen hitnmel A pla Den 74:de arskonferensen med de helige i konfereus. ren. Skulle det vara den ten utanlor tabernaklet, upp den renhjertade, den af Jesu Kristi kyrka af de ytter-stiradde alvenett halft dussin talablott Nej, re, i hvilkas tal foljande anmark-oing- s dagarnes heliga. lognaren, 3 moten pd samma tid. den falske, den mordi-ske- , varda satser framstod. att Konferensen fortsattes kl. 2 AfhAllen i Salt Lake City den den otrogne skulle komma gudomlig fullmakt for handhaf-vonde. m. den 3 April med en under och hans at evangelii ordinanser ir fordomelse, 6 och 4 1904 3, April i tabernaklet, samt skulle sAdana emotsatta for en bereddse for o pA grund af bristande utrymme nodvandig Kristi Finnes det Kristi andra sig regering. att dop Kyrkans allmanna kocferens, nAgra sAdana bland dem som derstades en sammankomst i for de doda arankomst; nddvandigt; att den 74:de Arskonferensen, borja-d- e Hall och en dito under vara heliga? sporde Assembly pAstA sig i tabernaklet harstades den 3 bar himrnel A planen utanfor ta- evangelii kunskap gifver de framholl derpA, att talaren samt onskan om att samlas till bernaklet. April kl. 10 f. m. under stort de helige borde valkomna Kristi en och samma del af jorden; att I tabernaklet var forste talaaf konferensbesokande. och att han bor regera Giver 52 olika nationer redan auktori-tete- r regering, ren allmanna Afkyrkans apostlarnes president Fiani deras sinne. Och hvem vAgar al kyrkans mLsionarer; ces M- Lyman, hvilken borjade voro narvarande ofversta det ar oratt att under-kast- a att hade en manniskoandarna att saga sin predikan med att lasa ur presidentskapet, fern utaf de tolf Kristi regering genom sig samt att trofasta af III Nephi bok i foruttillvaro; ll:te apostlarne, sex utaf de sju ofver att efterfolja honom och kapitlet missionarers lyda Mormons upptradande bland sta presidenterna lor de sjuttio, hans bud? Vi forkunna bok, innehAllande en folk Atfoljes af ett frammande evange-liuberattelse om Kristi uppenbarel-s- e presiderande biskopen och bans i denna afsigt sade talatvanne rAdgifvare samt stiltspre-sidentefor de forne invAnarne i Ame-rik- egendomligt andligt inflytande och amna fortsatta ren Han framstallde derpA, som bringar tro till mAngas missionspresidenter och Han uppmanade derpA (Forts.) andra. att verlden i allmanhet tror, att sinne. folk Guds till att kyrkaus lyda Koren och forsamlingen sjongo den makt, som sammanhAller bud samt att hAlIa manniskors tillsammans: Korn, helige, fram-S- t de yttersta dagarnes heliga, ar Vidare Fran och foljen mig etc., hvarpA konstitutionella lagar. af tyrannisk beskaffenhet; men i han till af betalning bon forrattades af forre rAdgif-vare- uppmanade ar det sade talaall skuld, sA at frihet frAn dylik verkligheten i Salt Lakestiftspresident-skap- , ren Guds tost och evangelium traldom mAtte vinnas. Och till som sammanhAller detta folk. Joseph E. Taylor. afslutning pA sitt tal sade han: Talaren utvecklade derpA, att LAten eder ickeforledas af hvar-j- e En svensk och ennorsk ofInledningstalet Herren har utstrackt sin hand vid konferensen holls af vid ryiiku hdreu. Ryska lardomsvader som listiga man for sista gAngen lor att upprat-t- a ficer hvil-ke- n har medgifvit, att en och F. utan fatten reeeringen Smith, Joseph frambringa, sitt verk bland manniskorna, officer frAn hvardera af de sven-sk- a under inflytande af en stark for eder sjelfva. och sanningen att de helige aro hans. utvJ.-d- a och norska'armeerna mA sinnesrorelse framstallde en del Vandren i Kristi ljus, dA skolen folk samt den Helige Andes de ryska truppernas afsina tankar for de forsamlade. I hafva gemenskap med honom for sA vidt som de gora tempel, Hartill lara komma att Han yttrade att Gud varit och hans blod skall rengora eder Guds viija. med de yttersta dagarnes heliga frAn all synd. utses frAn Sverige kaptenen vid Naste talaren var B. H. Rob- Vesterbottens regeraente Edluud bittills, och fortrostade sig pA erts, en af de sju presidenterna och frAn Norge kaptenen i att Gud afven framdeles skulle I ka n En p dskpred for de sjuttioHans tal rorde vara med dem. Guds makt Nyquist. af holls del manniskans till om derpA stor kyrkopresidentens sade han sig ar fornimbar icke Gamma I bevdring, Vid allenast bland detta folk, utaa rAdgifvare Anthon H. Lund. ande, hvilken han sade ar utan af varnpliktige inom bland alia folk, och hela verldens Han sade. att eftersom det var begynnelse. Han framholl att sA hoNorrland, haromdagen kristenheten i allmanhet antager Arnas, ingaf detta invAnare aro hans barn. Alla pAsksondag, Joblef nom den de bemmansegaren att pA tanken, en den hade Her-rehelige Kristus att laran. som vilja odmjuka sig infor inskrif-ven. i Gidlund Smedsbyn skola derfor fA en del Yalsig-nels- e denna dag firade Kristi upp.tan-delse- . fdrultillvaro, men rorande man- han Ame-riki G. har varit bosatt PAsksondagen ar sA narn niskans (oruttillvaro aro Asigter af honom, och genom evan-geli Kriden bvilken mAnga Ar, men Aterkom na delade. Mormonismen larer, verkliga dag pA ordinarser kuuna de bhfva tor tiotal Ar sedan ett stus uppstod sade talaren att manniskan har haft en intagqa i Guds famdj och blilva att manniskan i sig hans soner och dottrar, samt att vi aro berattigade uti att pA De fveii'tka neatralitets-dtgardern- a. fira den denna en dag vigtiga ande, som vistades blifva medarfvingar till Jesus sjelf ar Knligt telegram dA verldens Fralsare upp- hos Gud innan ankomsten hit Kristus. frAn Visby skulle minor under de Det ar afven Presidenten beklagade derpA, stod ur grafven, men det ar icke till jorden. narmaste dagarna nedlaggas i sA med julen, ty vi veta icke, de att helige aro for mycket lika antaget som en larosats i sodra gattet af FArosuiul saint utan genom hvad Gud uppenba-rat- , kristenheten, att manniskans den olrtga verlden i mAnga i till Slite. hvilken dag som ar Kristi ande har intet slut; men mormo- langre (ram inlojipet men den stora skilnden, Aanskapet utrustas l Tiugsta-dsade talaren gAr sade han, Sr den, att de helige fddelsedag, och det ar mycket nismen och forlagges till Slite och hafva gjort torbund medGud om som tyder pA att Kristi fodelse annu langre och sager att man FArosund samt inqvarteras i att forsaka synden och soka el egde rum i April, men icke i De niskaas ande har icke haft nA- landtgAi darna, De nu inkallade cember. ter sanning och ljus. Den, gon begynnelse. rulIfordelningsomrAdena aflosas Talaren uppeboll sig dervid som icke vill se, kan icke Rapport ofver a ratt-fardig- e, ar-lige- ? ofver-tradare- e sam-mankom- st en-da- st Kar korrespondenten kom till Sdal. En af Stockholms lange forran kaptenen Af p be-sok- ts - m r, a. der-me- d. (Bamla Horbcn. n kyrko-preside- nt for-stA- n 161-j- krig-ro-relse- a r. n gene-ralstabe- - 40-Arig- e n, a ii forut-tillvar- o han-dels- e, all-ma- nt e emel-lerti- d, se, och den som ej vili hbra, kan icke hora; men alia, som kunna se och bora, b5ra vara stAndak-tig- a i utforandet af Guds vilja sedermera, och tjtntgoringen vid uppstAndelsetron, och framVid sammankomsten i Assem- fordelas mellan AterstAende rull-lo- i holl, att de yttersta dagarnes bly Hall upptradde ett baltt ingsomrAden, intill dess Arets heliga ej tro blott pA en andlig dussin mistrenne deraf talare, bevaring bhlvit sA ofvad, att den uppstAndelse sAsom en stor del for kan inkallas och ofvertaga presideuten af kristenheten, utan pA en verk-li- g sionspresidenter, i St. George samt tvanne Det forberedande templet uppstAndeise eller Aterfore-nin- g af de de for ledes af sju presidenterna kaptenen vid e af ande och lekamen. i Deras inneholl tal Bouveng. hafva de helige ej nAgon sjuttio. Mortjenst-goringe- och ej forglomma densamma, afven om man traffar ut for sAda-n- a som ej vilja gora ratt. Talaren uppmanade till for prestadomet, samtfram-ko- fruktan rorande doden, som blott ar en tillfalligskilsmessaaf kropp derpA med den for mAnga och ande, och efter uppstAndel-senya laran, att prestadomet ej skall kroppen blifva ododlig bestAr af personer, utan ar Guds fullmakt gifven till manniskor, liksom anden. Det enda vi frukla sade han ar och detta prestadome bor aktas sA att vi kunna fA vi lefva att ej af alia, icke minst af dem som fAtt sig en del deraf anfortrodt. de rattfardigas Ion. sade talaren Prestadomet kan ej med bestAnd infor Gud Kyrkopresidentens rAdgifvare med minsta grad af John R. Winder boll derpA ett a och det kan ej tal, hvari han framholl, att hos den som ar falsk och de heliges valsprAk ar: FridpA korrupt. Men det vore A andra jorden och manniskorna en god sidan oratt att forestalla sig det vilja, samt att de for sig sjelfva efterlefvande af Guds lag och fordra samma ratt att dyrka prestadome bringar tvAng eller Gud efter sitt behag, som de viltraldom, ty det ar oratt som ja gifva At andra. Han uttryck-tsin gladje ofver att rapporter bringar traldom, och osanning som fornedrar. Det ar Guds ratt standigt ingA till kyrlaos verkets framgAugA att regera ofver verlden, och ingen bor ha nAgon invaodning missionsfaltet, sarat var for sin dcremot. Om nu Kristus skulle personliga del tacksam ofver att ar-bet- gtne-ralstabe- Der-for- akt-nin- g n be-hGf- ut-ofv- oratt-fardighe- t, li-t- et qvar-blifv- e presi-dentskapo- m huf-vuds- n ak foljande punkter: monismen vinner allt mera i verlden; fullkom-ligh- et hos de helige kan uppnAs genom att folja rAd frAn Guds lefvande orakel (namligen kyr-ka- ns hfigsta presterskap); de helige fordom bletvo forfoljda liksom de helige nutilldags; kyrkans medlemmar bora tanka lor sig sjelfva och ej lita pA andra, ty man kan ej stanna i kyrkan pA lAnad kunskap; det ar farligt att tala emot Guds auktoritet (kyrkans presterskap) och blifva apostati kommer afatt tala emot kyrkans auktoriteter, ty Gud s ande bortviker frAn den het Fmska penningar. I office-rar- e Soul, hvilka pA det hjertli gaste valkomnade honom och bAdo honom anse sig precis som bemma hos sig sjelf. Det var ba-ren sak, de ville underratta honom om, och det var, att han och sAsom sAdan bara Tick afsanda ett telegram och dikta-meti. straffvard handling. hem, och det efter deras dA namden finner en dylik Men anlandeock-sTelegrammet till Stockholm samt inneholl: fri och af staten icke erkand mellan man och qvinna "Lyckligen anland till Soul. Mevara ra nar kriget ar slut. oforenlig med god e bestAnd och for den allmanna svenska Tyska farhdgor for engel-s- ka i akten-skapsafta- a l, m fram-gAngefor-kast- lig for-enin- g sto-tand- uppfattnmgen af aktenskapets samt derjemte ett farligt Reichsbote betonari helgd, som kan forleda andra en ledare den fara, som kan bota exempel, till planer jd Gotland. efterfoljd, anser sig namden, Gotland och Bornholm under nu som det jtmte rektor Aligger att rAdande politiska situation, an de studerande vid samt omnamner de svenska och lillse, att icke gora sig skyldiga till danska skyddsAtgarder.som en vandel, forargelsevackande e. for neutralitetens mot edert bora tiiliagvinskrida England hotar iekeRyss-land- , med de discipIinAra medel, som heter det, men Englands och statuer ordningsstadga fi igga ofver Gotland och engelskt DA namden emellertid tror joherravalde i Ostersjon skulle sig ha skal att antaga, att edert inntbara allvarliga faror for hvilar pAungdora-li- g handlingssatt Ryssland och Tyskland liksom och att I icke obetanksamhet lor de skandina viska landerna. tillrackligt profvat grunderna England har alltid, menar den lor detsamma eller besinnat a tyska tidningen, lorstAtt att deraf, har nAmden ansett draga (ordel af forvecklingar. for narvarande stanna bora sig vid att till eder rikta en allvarlig Sveabtrg klart! Det uppgil-ves- , uppmaning att snarast mojligt att Sveaborgs fastnmg i genom laglig vigsel lAta bekraf-t- a Finland sattes i krigstillst And. edert aktenskapsaftal. Qvinnor och barn lata forstandi-gat- s att lemna fastningen fore En brudgum som tvd gd ti1 den Maj. ger dngrar sig. Harforliden skulle en drang och en tjensteflic-k- a Ett .so m vetsdktenskop'. i en af mellersta Ostergot-lan- ds Denna benamning pA ett akten-skasocknar bygga hjonelag. bestod husbondtolk bAde och Bradens utan kyrklig a vigsel ar nAgonting nytt. skjuts till presten, som skulle DA kontrahenterna. pA Stockholmska Aktenskap tillf r Agade brudgum-men- , kiinna vi emellertid till, och de om han ville ha qvinnan till bAda benamningarne betyda val i sjelfva verket alldeles samma akta, svarade han till alia stora forvAning och sak. i 1'or en tid sedan lastes hapenhet ett bestamdt nej. Preen aunons om, sten upprepade sin IrAga.men samma svar. Nu var det ej att sarnvetsaktenskap ingAtts vardt att forsoka mera och bru-demellan filosofie kandidaten antradde Aterfarden, men 1almer och froken Signe prestfrun, som blef rasande, Gatling. stuaro att drangen icke fick Aka kontrahenterna Begge ck rande vid Goteborgs hogssko-la- , med, utan han fick larfva till fots och de ha af sin of verstyrelse, tillbakan Yid hemkomsten fick f. d. sett sig tbrhindrade att utidergA sin varma mat, sA kyiklig vigsel. Till borgerlig vigsel ega de, enligt svensk lag, ej att han Anyo blef Angerkopt och ratt, dA deras aktenskap ej kan lfvade att fullfolja den pAborja-d- e hanforas under nAgon af de vigseln. Presten elterskicka-de- s i hvilka och den gAngen svaradedran-ge- n borgerlig vigsel ar tillAten. ja och nu ar aktenskapet ett fullbordadt faktum. En tid elter det offentliga blef fi 1. kand. Svenskar som afverka Palmer inkallad inlor hogsko-lanKaukasus bokskogar. Ett rektor, professor Wising, IramstAende af kousortium som forelade honom att ofordroj deribland konsulerna ligen genom borgerlig vigsel i GA. Lindgren och Thomas FunKopenhamn legalisera den forbindelsen. Kand. Pal- der samt apotekaren Salomon mer vide emelleitid ej hiira talas Smith i Ystad, anlagger for narom ett sAdant ariaugemang, och varande stora sAgverk vid Batum vid Svarta haf-ve- t a'vi n prorektors torhor med fru lor tillgodogorande af KauPalmer ledde till liknande resul-tat- . kasus enorma bokskogar. lara komma att borja Rektorsniimden sa m mantra e for olverlaggmng om frAgan. sin verksamhet i Maj mAnad. hog-skol- vid-tagi- ts beva-rand- an-vis- a. -- folj-dern- p bor-gerli- g vi-g- vigsel-forrattare- Fri-thi- n nar-varande- s er-ho- ll n of be-tall- - meddelas, att finska kapitaljilacei ansenkga gjorts och goras i Sverige under senare tiden. MAnga af de utvisade finnarna befunno sig i mycket goda ekonomiska in-g- stall-ninga- r. utvisan ie myndighe-terntillato realisation pA viss, om ock mycket kort tid, men ganska natta formogenheter ocksA raddades. I foista hand ar det dessa pengar, som nu pA fullt lojala vagar vilja gora sig rantabla i svenska foretag- Det bebAdas emellertid, att an storre ofveifiyttningar kunna vantas, i tadlande; samt att vittnesbdrdet dA denna alsigt en mangd De a for-radar- e; - val-situer- ade svensk-finnahAlla pA om sanningen kommer genom sina egendomar. lydnad for Guds bud, men kan att realisera millioner flnka tre Minst ett par Anyo fbrloras genom olydnad annu sannolikt mera, vanmark, for Guds bud. i bli tas omplacerade Sverige. r ofver-tygels- uppvak-tade- s ett par japanska Namden bestAr af professorerna Wising, Cederschiold och Stave-noEfter ofverlaggning namden med stod af 22 i hogskolans statuer foljande: Med fastadt afseende pA eder forsakran, att eder forening hvi-la- r pA all varligt uppsAt till e trohet och pA inre om ett sedligt beratti-gand- e i edert handlingssatt, hvilken forsakran rektorsnamden finner bestyrkas deraf, att I fore offentligen sammanflyttandet kungjort edtrt inbordes anser sig namden icke bora stampla eder foreningsA-son en ur osedligt uppsAt resol-verad- e den militate medarbetaren till Soul, hufvudstaden i Korea. Han var alltsA vid mAIet, och nu skulle (let borja Men det drojde ej 21 rg. w aldsta morgontidningar hade utsett en norsk kapten till sin krigskorrespondent, och med legitimationspapper afre-st- e tro-end- e till-lop- I 5 brud-gumme- s - Ku-tais.na- ra Fa-briker- na |
