OCR Text |
Show hmomdoiutt: 91 par REDAKTOR H:o 28. ' It EGARE: och OTTO RYDMAN. 39 S. West Temple Str, 2 3uli 1901 rcbagcn ben Salt Lake City, Utah. 12 2lrg. ett samtal med folket, kotnmer kontttn. Bet fir s&kert, att alia nationer Amerika, gAtt om-- och ej heller nAgon krigsmakt hon pA tal, och vi fA dA tillfAlle fdrena gig used oss denna b&nsla af tring bland dem sAsom lArare skulle behAfvas, deriAr att allt men vi inbvggare i den hdga t mot pA ett mormoaernp det mesta af nAmda tid, men har vore fred; sAdan Ar mormoner-aldri- g att lorklara vAr lAra ocb vittna tackaanihet; norden betlnua oss i en ganska exceptio-nel- l om densammas gudomligbet. Vi baft ett ord sagdt till mig nas lara. Att framkasta ett sA; utfall i at&llning. Vi &ro nordgermtner ooh. de Arsoka pA bAsta sAtt, vi kunna, i denna v&c egenakap ha vi gemensamt af skulle mAste ledande vi om be att jag dant pAstAende, att SanningSYittnet . krAfva ut tionde Jag vet lika vakas af militArmakt, fAr det att att sA den goda sAden; hvad med tyakarne en stark bdjelae Mr och drCuimeri. Vi k&nnadook tArd framtiden har i sitt skftte, Nylund, VingAker, Sverige, den sAkert som att jagskrifver detta, en garnisonaf FArenta staternas den Mr detta folkslag egendomliga ioke veta vi icke. att det icke Ar nAgot tvAog af ar m Ar fArlagd i Salt Lake City, 15 Juni 1901. ben&genheten till att uthreda oat i Gn hjertlig bAlsning till slAgt och utan Kan Ar bland detta om lika som folk, nAgon fjAdras? manikjSras dAraktigt, ordutgjutelaer; vi ha alltid Alskat Redaktor Otto Rydman. KAre nAgot slag och en har sin fulla frihet skulle saga, att befolkningen ilvilseford blifva AterfArd pA den och vAnner samt till Utah hvar och fymlighet; man &lskar v&ra klarhet broder! och preoiaa ord; alia de klara i stA eller lemna samfundet att alia lisare. Tack, aagors nAgon svensk garnisonsstad, till jAtta vAgen genom ett sAdant lag Slt Annu i VingAker, och Art land, ha lagt beadkt sons i derroder Rydman, fAr bref och Nej, han blifver exempel JAnkAping eller mAr godt till bAde ande och leka-me- det, att bo Utah eller resa m&rke till dessa egenskaper i vfLrt bortfArd ifrAn, just sAsom de Anska. Det vail, Ar sA mordisk, att den blifvit mig tillsAnda. Jag Ar tacksam mot vAr Ar dock . N icke Ar arm-HAr som H. som mAste Herrans en En skildt af bevakas medarbetarei Dessa egenskaper nAgot gifves klarhet ooh precinAgonting j himmelske Fader Afver att vara fAr frihet Afver str&fva vi likaledes eftet i vArt E. sitt sion om att till, )ehdfrer C. Pratet nAmligen begA eget vaga Wallgren. mordenglar styrka. en sanningens budbarare ocb att konatn&rliga arbete. Trots den obegrAn-aid- e stA pA en grundval som icke kan synd. Detpredikas och varnas i Utah Ar en fabel, tillkommen ibAsta: Skrif ingenting utan Ni beundran, som vi b&ra f&r den tytka mycket deremot; det Ar nAgot utan stAd af verkligheten. Mord vet att det ar sanning. Det Ar rubbas af sanningens Sender. konsteu och dess djupa genialitet, faller Man bar brAdtom h&r i Sverige som jag vet, och hvad jag sett Ar ett brott, som utestAnger en 'Araktigt att i n tidning skrifva i Jem Kriiti kyrk af yttersta dagarnes det sig vanskligt Mr s att h&nfdrat af heliga. vissa af dess moderna Mreteelsar. Vi med att skrifva och lAsa om oss. med mina egna Agon och bArt person belt och hAllet frAn attln artikel gi unclad endast pA med icke finna den ofta tung och ufverlastad. det och ftfTMsattBlnc mina kan (MosgnuiB ftr ori (insist.) kunna bli upptagen i mormon fiendtliga Agon, rykten Vi blifva skamligt beljugna, mest har den akandinaviske 1. Korn :!iAg, att vi nAr Vltropt Oad, dsn nrifl Fsdwn, oeh p4 knns Viaserligeu af detn som kalla sig kristna. Christina Carlson eller Hilda kyrkan, ty mord anses af denna Son, Jsms Kriatus, goh lA dsn fUli(S And. Lfislan alltid etuderat i tro att mSnnUkofc akola bllfTa atraffa-dDetta skulle vara nedslAende Nordborg taga ifrAn mig eller kyrka fAr en af destArstasynder, tiia oss en rAke; kapsdag.dA allt S (OrVIsina det skulle sAlunda vara begripligt, afna ayndar, ocb a fte Adama . i i vAnda Ar rnArkec till fram fAr Atom skall Att fArlAtelse att hvilken en lAgn. ej saga, nations odddliga mfiatervark, denna synd att oss ior missionArer, isynnerbet I. Vi Uo att alia mAnaiakor, pi (rand at Criati Ni frAn den klaeaitka allt heligt Ar sA neddraget, Ar kan erhAllas i detta lifvet. Un-eitt man skulle (Onoalug, kunna blifra frkUta aanom lydnad aom Mrskrifva sig om vi icke hadedet vittnesbArdet for ooh forotdniacar. aransaUi och lagar beviicke kan erbjuder tinier af aAdan der de 20 Ar, jag tillhArt denna tAnka pA .itt radda dem, som 4. Vi tro att araosalii fOrata srondaataar ooh perioden pAstAende som inristadt i vArt bjeria, att det sA Adel byggning, stAndigt och af renhet heHarran Jaaaa Aro: lj Tro pA kyrka, har jag aldrig vetat om lifvit vilsetdrda af mormonerna. tOrordnianr verk vi representera, Ar Herrans sas. Vi vArdera allt, som Ar aad I) Dop ataa; iruAtui stode pr&glade f ramfdr v&r mnsikhrs 6ga, 1A- I rmttra tUl ifudMiua rliuUa: Hta. Vi Adelt och ni sAka skulle alot ut man gA sAdant som att ligt, lienar godt. bA Lange han lefde. Men denna klassiaka mordenglar nAgot . och icke mAnniskors, bvilket Aoaaa tor dao pilittnlBC HU( vi erbAllit genomlydnad ra vAra medmAnniskor att afstA deri, och H. N. vet ej heller om tt tjara ocb fjAdra dem? Ni period tiiihdr det Miflutna; de unga ft. VI tro tl M pBraoa mfttt blifra kallad af frAn det onda och efterstrAfva sA bcrAm-riratrAfva efter ett uutideideal, med den metod mormoner sAdana bland hftodan ooh Ood nAgra Med Ar till badskapet. "profotla pftlft(Blat" tooa glAdje an ill dart af till oo dan tro bemraditada, pro vittdet goda. Tusenden kunna Tror ni att de kunna om data armtaliaas ooh attfra daaa ffttoadtiattr. nuvarande tidens Mrtjenater, ooh fel. na annat An i sin upphetsad jag derfdr beredvillig att upp Det Ar derf6r mycket lyokligt, att de sA ft. VI tro pt tanuna ortaalaatioB, aam taassa Ar fArbAllandet. De fantasi. as med att mormonerna dan bAra hAn ocb fArakt i ett land na, att anpniBtlltB kyrkan. atnlltat apoatlar, unga kompositorerna beruaa sig I deu inom kyrkan lefva icke Hur kan H. N. sAga, att Andigt beljugas? Ni mAste vAl profatar, hardar, linn, artacaUatar, o. moderna tyska romantiaka skolana fArg- lAngt skild frAn dem som Aro styrande 1. VI tro p t oococat lcif p4 profetlor, T lT, tb, de j Tr cAlm tiUegna stg aAget jf rnedel, ty mAnggiftet Ar sjelfva hjertat fattigas yaer, hlhr(rteel. Wfot fags evangelium att uppeeiwelee, prgier orh att de mig kArast hAr pA jorden, nAmli-ge- n furstligt pA . aieref I deae ltklMka dc fattiga behAfva ej betala ett mormonismen, dA det icken u Jr Afi(TiTdetnnieiI7J FAr egen 'dfl A Vitro att Blah arOeda ord, at vidtaon min familj. Fengar kunde dan Bt&mda oofat Korsoua ratt tro att arkitektar. Henare torde de Afearaett; tr Are eller en cent till dem om de utAfvas, och icke heller predikas Anskar jag veta bvad det Ar, om Bok ir Soda ord. icke kdpa mig att gA ut och fAr ha den atfirsta avArighet Mr att ooh Ood VI har appaafaerat, 9. tro pt aUt head har i Sverige eller der ute? Att li har nAgot bAttre attbjuda pA alltdathaoBBBppaabarar; ooh ri tro att baa kunna en lAra som jag icke visste icke Anska. frigdra sig derifrAn och Aterfinna det kommar att appenbara mtaea atora oeh Vidare sAges det i nAmda ar- - de som under den polygamiska An mormonerna ha, sA komfram anna e vore sanning. Hvad vi Aro Goda riktiga uitrycket Mr sin individuellaooh rika. aakar rOraode rietica fol-Akten-kesA V med 10. folket aammanfftraeda kan ualionella auda. Just i delta 6gonbliok t. tro pt laraala rorklifa tiden ingingo i detta slags det, att ljuset och ansedda sAsom bedra-gar- e tikel: Bibeln undanhAUes ooh da tin atammaroaa ttarapprattanda; att Zion kali studiet af den franaka konaten fAr dra-dse och forstA det. LAgn och akaU uppbrniaa pt datta faatland Aiaarika i att Det Ar ocksA ett pAstAen- Iskapliga for bindelser, annu fAr, ar helt enkelt det sam-m- a Kriatoa panonlisea akall rayera pt Iordan, och dem att Atervinna aig ajelfva, bjela r. tal kan icke vara Kristi lara. som icke finnes minsta be vis ga fArsorg om sina familjer, att Jorden akall fhrnyaa ooh arhtUa aln paradiai fAr bvilket Jesus och hans bli att aig ajelfva igen; med ain lAtta, ka hftrUehet. H. N. sager, att de yttersta da med mina egna som bederliga mAn, kan vAl har . att 11. VI sftra auaprtk pt den itttlehataa lefvande aatabyggning, sin fArfolj-dafordom bleivo Jag amidiga, lArjungar aamvataa dyika Oud AllamtkUs anliet aftrt ain medf6dda harmoniaka sett och med mina egna gen med fornuft och manskliga games heliga gA tysta och ooh fftrnnna alia andra aamma formtns-ratt- , da mt tillbudja horn, hrar och hvad da vilja. Mrm&ga att vi i Aro begagna alia diaponibla vArt land. Nej, . Folk hAr bekymra sig sA myc Aron hArt bibeln lAsas i de ytter- kanslor fArevita dem fAr. 12. VI tro pt att vara naderdtnlea mot blir den v&r musikera ooh nttrycksmedel andra Otverbataparaonar, praatdeutar icke rAdda fAr att komma fram ket om de yttersta dagarnes a sta dagarnes heligas sAndags- - Om tillstAndet i Utah Ar sA att lyda, vOrda ooh andaratodja lacan fr&lauing. i deras ynglaforeningar, 11 VI tro pt att vara rfttukaflana, aaunfsrdiga, Ooh hvad jHg bar Kiiger om nnisiken, och "mormonernas Zion, klagligt som brefskrifverskan i juset. Vi Aro redo att fArknnna kyuka, vtlgOranda ooh ronhjartade, aamt att aOra odt amot alia; vl knnna aannlny aftaa, ntt vi skulle i sam um grad kunna sagas galla jungfrufAreningar och i deras all- "Sanningsvittnet sager, hur vAr lAra hvarhelst tillfAlle erbju I0l)a att de glAmtna sig sjelfva. Panli ord: Vi tro 111101. vl "boppaa hafva nthtrdat myokat ooh boppas vara om det inflytande, den franska littera-turesammankomster. Bibeln kommer det dA till, att i Utah der sig. VAra trosartiklar ha atftadvi att athftrda allt Om dat tnnea utgot, Jag bar just i dessa dagar fAtt manna Sfvar pA Ar egeu; u&got liknaude sA dae aom hr rent, tlakUyt, vftlakudt oeh berOmvtrdt, ilifvit och blifva publicerade boende barn, som hafva sina fatt i en "Bilaga till Sannings-vittnet- " lAses och tros af de yttersta JOSEPH SMITH. aoefva vi davaftaT ock oin de bildande bonsterna. g&ller heliga, som ock sAka ef-- Aldrar i Sverige, skrifva till dessa att enhvar kan lasa dem fAr den 30 Maj 1901, En berCmd dansk komposiMr, Gade, I, som haten mormonerna, till hvilken jng en gfing ofverlemnade deri en viss Hilda Nordborg bar erlefva dess foreskrifter; ty hvad att de Aro glada Afver att vara lAsa bibeln utan bort fordomarne och under-sAkeett nyborjarearbete, preciserade aittom-ddmliyekolanden. der och Anska sina fArAldrar dit? ett bref infordt. Jag skall citera ijelper det att i denna karaktarwtiska mening: Poe. Af Allan vAra lArdomar med det derefter? Brefskrif- MAnga hafva sandt biljetter till Edgar nAgra stAllen i namda bref f5r att bandla l)et icke, att tii har n&got att hjelijer verskan i Sanningsvittnet tror sina fArAldrar for att dessa skul-ick- sinne att mottaga hvad sanning Der drog ietad att visa hur groft man kan om ni icke kan uttrycka det." sAga, en kimpe glad sjelf pA bibeln, ty om hon le resa dit och fA dela glAdjen de kunna innehAUa. Edra tan oss. Vid st&hiir vid hufvudpunkten af hvad att aOka Lyckolanden.... dA kom-ga icke blifva om oss car skulle hon snart skola belju- med sina barn. Om barnen SA sAger hon: "Fattigdomen jjorde det, jag velat p&visa: jag menar verkligen, Kick var hana ging, att den skaudiimviske konstnar, som har mit till en dAlig plats, sA skulle Ar Andrade, hatet skall forsvinna sina medmAnniskor. Ar en tryckande bArda i Utah; han sjong en s&ng. lArt hemligheten att uttrycka, hvad Vidare heter det i hennes skrif-- de afrAda sina fArAldrar frAn att och karleken intaga dess plats den Ar frukten af prejandet med pi ain fiird till Lyckolandefe han vill sAga, aldrig bor gl6mma, att Vi Anska ingen nAgot ondt, utan e velse: Att arbeta der ute i mis- - komma dit; det borde vara tionde m. m., pA det att de hnn har Frankrike att tacka Mr denna ' 61 akredo 4r inom kyrkan mA kunna Mrmiga. Och derMr biira vi eu sA djup tjenst vore ej rAdligt, om ligt fAr enhvar, som betraktar endast godt samt att I mAtten Gritt blef hana hir; aymjati for Frankrikes konstnarer. lefva furstligt. Men svArast af icke de helige i Salt Lake City saken fordomsfritt. Dock Aro de inse edert oriktiga omdome om ooh viigen l&ng han fann den Eov.rd Ghiko. vore bevakade af en armstyrka yttersta dagarnes heligas missio-me- oss. Vi aro Afvertygade om, att Paat gamnial ren allt Ar, att allt heligt Ar sA han icke an till och skall i locka icke sist, for narer att segra sanningen kanoner riktade emot tempSverige att ett gudfruktigt sinne att manniskorna skola nAdgas att en akyuit af Lyckolanden! An- - folk att resa till den amerikan finnes dervid. Eii hmrdagnhiatoria. let, nog ty mordenglar ryser nu bland mormonerna. Om jag ska vestern. De som foretaga erkanna, att mormonismen ar Si motto ban, Brefskrifvaren tyckes vara den riddersinan, Kristi evangelium till frAls okunnig om fArbAlIandena icke visste, att vAr FrAlsare har resau ditut, gAra detafegenfri Jesu eu gubbe med ataf handen i ning for hvar och en som upp i Utah. Jag vet ej huru perso-ner- s sagt, att de som vilja efterfolja vilja och val. 0 pilgrim, nu V mig sag, om du timliga forhAllanden kunna honom mAste lida forfAljelse och Efter att H. N. berAttat, att en riktighet Atlyder detsamma. blifvit tj A Aro iDga bedragarc, utan verka vet vagw till Lyckolanden7 bevisa eller motbevisa en reli- blifva ilia omnamda, sA skulle roormon-missionA- r gion, men lAt mig upplyea Hilda det fArundra mig att mAnniskor rad och fjAdrad i Tennessee samt sAsom pissionArer utaf Afverty Ja aon. kArlek till vAra Afvervkl,betturn Nordborg och Sanningsvittnet kunna ljuga sA groft; men nu vet tillsagd att ej visa sig der mera, gelse samt utaf gen min. dit bort mot den skugghtiljdastrandcn om, att det finnes hundraden, ja jag att detta Arettaf de mAnga sager hon: VAra troende sven medmanniskor. Genom att o' du vundra m A. tusenden svenskar der ute, som bevisen pA vAr lAras gudomlig- - skar i Amerika handla mera for vervAga edert eget tillstAnd.sko fA icke I tid till len att om du vill n& mycken tillhora kyrkan och hafva eget bet. Innan H. N. skrifvit en sA- - stAndigt An vi. HAr visar hon en g&ng till Lyckolanden! hem samt sin fullkomliga frihet dan lAgn som nyss citerats, bor- - sitt t Atta sinnelag och att hon ej klandra andra. Vi vittna, att mormonismen och Anska sig icke tillbaka till de hon hafva lAst och granskat faster mycket afseende vid den kallas,Ar uppenbarac Den musikaliska nordiska sAsom i Der dA innebAll. stAr Matt belns folks historia; hon skulle Sverige fAr nAgot pris. i denna Aihimmelen ifrAn yttersta tecknad Ar personligen bekant insett att det ar ett fredsAlskan- - 5: 44, att FrAlsaren larde: och den franska. Ar den icke populAr konsten med flera familjer bAde i Utah de folk; sett att det blifvit drif- - sken edra ovAnner, valsignen tid, derlor och Idaho, som, Aro glada och vet frAn en ort till en annan, men dem som forbanna eder, gAren och vi lira folket att omvanda Tidnitigen Figaro" i Paris tillfreds och hafva ett eget hem, aldrig varit de anfallande. Hon vAl mot dem som hata eder, och sig frAn synden och blifva dopt lor nAgon tid sedan fAljan-d- e i till synderuas f&rlAtelse nAgot som de sannolikt aldrig borde ha lAst vAra trosartiklar; bedjen fAr dem som fArsmAda vatten den af norske kompositoren Och vidare ii liksom Kristus och hans apost Vi och fArfolja eder. se t. ex. en del af den 13:de: skulle ha kunnat forvArfva sig Edvard Grieg skrifna bref: Sverige, hvarest de mAste arbeta tro pA att vara rAttskaffens, Matt. 7: 12: Allt hvad I viljen lar larde. Baling! liar har du ett Ijusth&rstrA Hr RednkMr! och mitt h&r &r wftrkt; hArdt, liksommAngenAnnu i dag sannfardiga, kyska, vAlgArande att mAnniskorna gAra eder, de p& rocket) Si bar uttalat dnskan om att frAn min sarskilda vA har nvheter tror ock dem. I Ar olvoklig! samt hvad och inga under att rika for sitt Jag ack, Jag gAren jag gAra renhjertade, uppehAlle gAr, denmusika-lisk- a den hand mottaga nAgra ord om godt emot alia. Om alia efter- - icke att mormonerna fArolAnv att meddela frAn missionen godsegare. koustens utveckling, och nl har Du aar akral ut, garni lefde mormonismens lArdomar, pat H. N , sA mycket mindre har a gAng. Folket ar i allmanhet varit bA Alsk v&rd att gifva mig fuTl frihet Evarfirt Prejandet af tionde Ar ett ser Det Men dem. nAut.som oss. mot fAr belutndla behAfvas goaae. hata lAs hvilken vill orsak hon att att af skulle vanligt puukt jag ingen uttryck, tillkommet Ja, det Ar den Mrbaakade infiuan-aafin- - det Ar som om Christina Carlson, som ar det vidlyftiga Amnet. att och dArr falskt personer, ett att tydligt langelser inga begrepp gon ge alsigt som har farit i mig sA, att jag knap-padA Lit mig beg&gna det erbjudna om mormonerna. Der Ar icke nas, ty det skulle dA ej finnas nA- - man Anskar skola blifva tjarade hAr fAr att inotarbeta oss, i stal-le- t kan krypa. den att tacksamhet, Oppet uttrycka Ar till hjelp lor oss, ty der Men hvad i all verldeu behAfver du som da akandinaviaka koinpositOrerna nAgot prejandc af tionde. Jag gon tjuf eller nAgon som sAkte och fjAdrade, dem hatar man fA dA icke kau N. man hon H. siitt med Ar sA annat det vAld sin och emot pA utAfva med folket det visa tArenad den franaka mot krypa fAr? bAra att musikaliska nAsta, bar varit Star Afver 18 Ar till Hilda Nerdborg i 1 1 rik-tad- Sverige-tidoin-ge- n tung-slntb- et vid-t.yfti- e, Sunds-jfcandlingssA- tt? n. sAr-HAng- re vin-gArd- TROS-ARTIKLA- R u-- 15-j- a I anta-gande- n. kom-ponist- Tysk-lan- -- a fltrar-trAdala- a. lju-et- tt fca-je- , Male-4- vitt-nesbd- rd ) daltU-daudB- d. 1 . 1 1 I hA-nad- 1 e, I sA-foin-Ag- obe-mArk- a, I ta konan-(ar- ga-ao- r, he-lig- . 1 - all-tin- n 1 fAr-;arn- ka-ste- n e n e be-lju- tyd-sione- sty-rand- ned-drage- t, d all-del- es 1 I bi-vA- rt n, till-f&ll- |