OCR Text |
Show Xl'.O Lostiuinmer: 5 cents. &r. Prenumerationsafgift. $1 per REDAKTOR 7. och EGA RE: OTTO RYDMAN. forbattra skrymtaren. Han sek-t- e att, till mensklighetens basta, umot frimhilllt motarbeta ogudaktigheten, men iRgirtoll nlgonsin ban hyste ingen bitterhet mot krlstindomen. dem hvilkas gerningar han Detta ar en skilnad sA Besvaradt af aldste C. IF. Penrose, medhjelpande histone-- ! tydlig, att Afven herr Ingersoll skrifvare i Jesu Kristi kyrka borde kunnauppfatta den. Men detta synes han vara antingen afSista Dagarnes IJeliga. Del Msta argument, for-domd- oformogen eller ovillig att Vid forsoket att bedoma de hebreiska skrifterna, skulle han afven taga hansyn till det, dA brukliga, egendomliga sprAk som de skrefvos hvilket ar sA ofverflddande pA, rikt pA ofverdrifter och liknelser. Och att bokstafligen tillampa de satser han anforar hvarken ratt-vis- t eller sprAkenligt. Men Ingersoll ar hvarken det ena eller det andra, utan sjelfvisk. med-gifv- a. (Ofvenittning af for C. A. Krant ) oster-landsk- a (Forts, o. slut.) ' Men Ar det sant, att Kristi lara frAntager godheten ratten till sjelfforsvar? "Visserligen icke. Det ar endast ett infall at Inger-sol- l och af andra hans menings-frander- . Hvarfor sade Kristus: Och den som icke har svard, ban salje sin mantel och kope sig ett? (Luk. 22: 36.) Alla dArskaper, berr Ingersoll betrak-ta- r som foljden af Kristi lara, Aro endast foljden af hans eget falska resonnemang, grundadt pA forvrangande at dessa lArdo-mar- s sanna mening. Ingen derigenom att forsvara sig sjelf, sin egendom eller sin fa milj mot sina ovannefs angrepp. Intet folk lorbjudes att forsvara sina rAttigheter, om det anfalles. Ingen regering foraeka myndig-heteatt bestraffa forbrytare. Tillampa Kristi befallningar pA Kristi lArjungar, for bvilka de aro afsedda, och herr Ingersolls framtrollade svArigheter skola forsvinna sAsom Angens dimmor, nAr morgonsolen kastar sina strAlar ofver naturens anlete. Sbrg icke for morgondagen. Till hvilka voro dessa ord stal-da- ? De voro stalda till man som Kristus kallat att gA ut och predika evangelium, medtagan-d- e hvarken silfver eller guld eller rensel pA sin resa, ej heller tvA for-bjud- I Han visste hvilka brott, fasor och skandligheter skulle forofvas i hans namn. . Han visste att orakneliga martyrers lemmar skulle fortaras at forfoljelsernas hungriga lAgor. Han visste att tusenden och Ater tusenden adla man och qvinnor skul'e forsmak-a-- i -fa Atigels'er, i morker, At namnlosa qval. Han a visste att hans kyrka skulle och anvAnda pinoredskap; och att hans efterloljare skulle tillgripa piska och spopAle, kedja hem-falln- upp-finn- strackbank. Han sAg de krig som skulle komma att toras, och han visste att afven dessa dodens fait, dessa fangelser, strackbankar, branningarochaf-rattninga- skulle, i r, ikladas purpur och krona, att ut-tal- sitt basta argument i styc-ken- ? Den ofortjdliga grundto-ne- n i Kristi lara, den kAnsla hans narvaro ingaf, det lif han forde, och de ord han i sin d5ds-kamuttalade Fader, fdrlAt dem, ty de veta icke hvad de gora forkunna frid, god vilja, a a 1 a for-vrAng- a s a e e Detta var Kristi forfaringssatt talade han icke? Hvarfor icke sina larjungar och han att utbreda evangelium. Det genom dem till verlden: Iskolen bland nutida ordets tjenare icke branna, fangsla och plAga i gangse afloningssystemet, ar i mitt namn. I skolen icke fdrfol-j- a edra medmenniskor? ytterlig strid mot Kristi bud. Hans apostlar skulle icke s5rga Hr Ingersoll forglommer den for morgondagen. De skulle vigtiga lardomen i Nya af dem bland hvilka de att Kristus var mensk-ligsAvInverkade for evangelii sak. som guddomlig. Han gersoll tager detta bud, afsedt var Gud uppenbarad i kottet. endast for evangelii forkunnare, Hans slutsats att Kristus mAste veta allt som nodvandigtvis tillampar det pA verlden i skulle sAledes frAgande: "Kan denna grundad ske, ar Vi tro pA oriktiga forutsattningar och dArskap ofvertrAffas? icke att den kan, sAvida frAgan fordenskull felaktig. Kristus framstalles med hansyn till In- mAste, i sitt dodliga tillstAnd, gersolls forvrangande af Fralsa-ren- s mottaga ljus, visdom och kraft frAn sin Fader. Intet kan jag lardomar. Han onskar veta om Kristus gora af mig sjelf. SAsom jag alskade sina ovanner nar ban hor sA domer jag; och min dom offentligen betecknade dem som ar rAttfardig, ty jag soker icke hvitmenade grifter, skrymtare min vllja, utan dens vilja, som m. m. Hvarfor icke? Kristus har sandt mig (Joh. 5 : 30). kunde alska menniskorna. men Han sade vidare: Min lara ar afsky deras onda handlingar och icke min, utan dens, som har tillvagagAngssatt. Han visade sandt mig. Om nAgon vill gora intet hat i bestraffande af deras hans vilja, skall han forstA, om brottslighet. Det hogsta goda laran Ar frAn Gud, eller om jag som kan goras till somliga men- talar af mig sjelf (Joh. 7: 16, niskor ar att visa dem deras 17). Och Ater sade han: Mjc-ke- t har jag att tala och ddma ondska och dArskap. Och det var Jesu strafvan att gora sA om eder, men den som har sandt mycket godt som mojligt for sA mig Ar sannfardig, och hvad jag har hort af honom det talar jag mAnga som mojligt. Han till verlden. och om sanningen Jag gor intet af mig sjelf, utan sAsom min FaHan osanningen. skrymteriet; men sokte der har lart mig, sA talar jag till-sad- t, al a ig till-grip- er hA-del- n ofull-komlig- a - for-so- k teo-rie- r, an-ledni- e s ofver-trAdde- se-nas- anstrangning Ar Det Herr Ingersoll sager- - att oak-tad- t argument nAgonsin emot kristendomen, sA Kristus visste sAdana gruf-lig-a mAste alia ISregAende forsok i ting sA dog han med stumvara alldeles ma lAppar, och frAgar hvar- den riktningen och ovArdiga uppmAiksarohet, for talade han icke? Detta icke blott stAr kristendomen Ar en grof osanning och utan fullkomligt Ar en skam. frAgan Ingersoll har sjelf vederlagt sin ondskefulla beskyllning, och sjelf gifvit sva-re- t Knttelse. I n o 5, 2:dra spal-tepA sitt sporsmAl. Just den 3:dje raden stAi: andra lefnadslAra han forklarar vara skulle ha varit onda andar. den ytterligaste galenskap, var bA-st- a fram-hAlle- t obe-ror- n an-da- r, af sAdana Lan(aot botad. hat e lungr praktisarande, och etteftertryckligt forbud f&ttEn g&mmal lukire, hSnderna. Irftn ea ostinduk ouMion&r. att mot alia de hemska dAd som hr pi ett aimpolt Tegatabliakt lakemedal, aom ochaakert botartuDgaot. bronehitia, katarr, haatigt Ingersoll utmAlat. Jesu Astma och alia strup- och lungS)ukdomar, itTensi som han forlojligar, ett abeolot och radikalt botemedel mot narr.Tag-he- t och alia narrajukdommar, och efter att halra ofverflodar af skarpa forestAll-ninga- r prOfrat dees mirkTardiga botande fhrmiga mot vAld och orAttvisa. fall, kinds han det aom am pligt, att gdra dot bakact snia lidande medmanmakor. Dnlren Huru kan Ingersoll, i betraktan- af dennaMrbeTehelaogmnd och Onskan att afhjelpa r menakligt lidande, Till jag ainda alldelea fntt till de af de foreskrifter som han alia, aom Cnaka det. detta recertpi tyaka, franika och skrattar At sAsom dArak-tig- eller angalaka aprhken. aarnt lullatHiMllg anTiaeing bruk. Hliadea pr poat, nir man Mr tillredmng till ex., Alska dina ovAn-ne- bifogarfrimurke. nimner denna tidnmg, och . A Noyea, 10 weratckt motstA icke det onda Bocbeater.N. k. en fordomelse er gry-het- 1 bergs-predika- - 1 an-fo- a, ix-- r, En nationel La Grippe utbreder sina mor-k- a vingar ofver vArt land. Denna fiuktade sjukdom har Ater gjort sitt intrAde i byar och s til r der frAn Atlantiska hafvets till Stilla Oceanen. Man hyser betankliga farhAgor for att den skall antaga en epide-misform. Dr. Reynolds, den utmArkte lAkaren och vetenskapsmannen, som st Ar i spetsen for helsovAr-dei Chicago, anser stAllningen sA allvarlig, att han har skAnkt saken den storsta uppmArksam-het- . Penne lArde doktor har Angsligt iakttagit sjukdomens framAtskridande i denna stad under de sista veckorna, i hopp om, att der mojligtvis kunde vara ett misstag i diagnosen och de af lakarne insAnda rapporter-na- , dA La Grippe har mAnga symptomer liknande med andra k Al-sk- r? att tuaen-tal- a n mindrcjgaUvarliga sjukdomar Flera framstAende och erfarne lakares rapporter gor det dock omojligt att betvifla, att La Grippe Ater grasserar. Den sista epidemi af denna egendomliga och fruktansvArda sjukdom, viutern en mAngd 1890-9- 1, lem-nad- e af dem, som i ofver olycka. Forenta staternas krigsskepp 'Maine fUrolyckadt i Havanas hamn och 23S man omkomna. ku-ste- p an-vAn- otV-hord- Chicago, som har besAtt profvet ett Arhundrade. Chi- ETT GODT JtA D. Huru han vederlagger sina egna Huru han rifver antagandtn? en medicin, 111 , saga harom. vs?L-stAld- pre-sterl- A for-dom- cago, Dr. Reynolds, har i svAr-mar- grymhet och lAttsinne skulle verlden; visste att hans kyrka skulle utslacka fornuftets heliga ljus och inholja verlden i Han sAg sina larjungar lifkladnader, endast fortrostan-dep- morker. menniskors ogon, flAen-dutstinga att Gud skulle gifva dem dem lefvande, utskarande dederas dagliga uppehalle, genom ras tungor, frossande af sina ofmenniskor som skulle mottaga fers qval. Och likval dog han dem och tillgodose deras behof. med stumma lappar. Hvarfor et Hvad medicinal direktoreni broderskap, godhet och barm Menniskor hvilka hertighet. icke hafva hans ande och som icke lyda hans befallningar, af hvilka den fornAmsta Ar: hvarandra! Aro icke hans lArjungar. Robert G. Ingersoll fortjenar bAde medomkan och klander. Medomkan pA grund af sin and-ligblindhet, hvilket Ar en Akomma lAngt mera farlig An samt naturlig blindhet. Det hr en pinoredskap, i tusom ofytkasom en del folk icke Aro bestraffningar sende Ar lade mepskligheten pA alldelestnsvariga for sjelfva. At min stone till strAckbAnken? Att KriStf' fir- Och " oyin-nor nAgOjgfvara ett arftligt lyteC jungar torterade man och Men han Ar klander vArd for och aflifvade dem under qval? Huru Ar det moj- sina afsigtliga forsok, att i den verkliga kristendo-menbetraktande af hvad Inligt, afseen-de med lAror, att misstyda Kristi gersoll sjelf pApekat pA Kristi lArdomar, att hans uttalanden, att oriktigt Atergif-vN3'a testamentets innehAU, kyrka eller hans larjungar kunde vara skyldiga till sAdana att l det ena atidedraget ofver-drifvDessa djefvulska dAd den enkla meningen af e af utforda Kristi lefnadslara och att forne-kblodtorstiga dess befintlighet i det andra, hvilkas tillvAllande af makt och ansprAk pA och for den smAaktighet han nAr han i blomstersmye-kad- e gudomlig myndighet, var en sA mot Kristus fraser och hbgtrafvande voro vidt Atskilda frAn FrAlsarens sprAk, anfaller den religion som lara och anda, frAn hans kyrka har bragt honom ocbhelamensk-ligheteoch frAn hans larjungar, som dess storsta glAdje, och nattens morker ar frAq midda-gen- s dess frihet samt den bddning ljus och helvetet ar frAn som upplyser denna annu himmelen. Om de skurkar som tillvaro. Man kan lemlAstade och mordade sina svArligen, Afven med tillAtande af det storsta ofverseende, tro medskapelser under fAfAnga att utbreda sina troslAror att han Ar arlig och uppriktig, eller att befrAmja sina sjelfviska och den fortrytelse, som naturli syften, kallade sig sjelfva Kristi gen mAste erfaras vid betraktanlArjungar, och sitt presterskap de af hans mAnga fdrvrangnin-ga- r Kristi kyrka, Ar detta nAgon af sakforhAllanden och att framhAlla deras verkar synnerligen forsva-gandemot honom, omenskligheter pA det medlidande man hvilkens lArdomar och befallnin- kant for hans andliga synformA-ga? brister. Om denna hans gar de till ytterlighet grAs-lighete- tusende Ar, testa-mente- utfdrts hans heliga namn? det mojligt att Ingersoll icke hur han motsAger Ingersoll? -, ha-dis- kt Ar ser 9 2lvg. cures." dA systemet Ar nedbru-tet- , kunna vi med godt samvete lasta vAra lasares uppmarksam-he- t En ovalkommen gast gor pA det vardefulla preparat, intrade i vara hem. som fabriceras af Dr. Peter Falir-ne- a korsets bloddrypande fanasvaja. Han visste att skenhelighet skul- le antagande att Men Temple Str , T1LLBAKA 1GEN. pA-st- s Hans egendomliga framstall-nin- g afslutas sAlunda; Om Kristus verkligen var Gud, sA visste han allt som skulle ske. Han visste huru hans ord skulle komma att uttydas. och om slagen pA den ena kinden, vAud den andra till, vara sA oforsigtig, for att icke saga orattvis och ondskefull, att att Kristus dog med stumma lappar, utan att hoja sin rust mot de olorrAtter som Jesus visste huru hans ord skulle komma att uttydas eller rattare misstydas; antagande att han visste hvilka brott, fasor och skAndligheter som skulle utforas i hans namn; skall ban hAUas ansvarig for dessa missdAd? Skulle han gifva sig tillfreds och afhAlla sig frAn att forkunna de stora sanningar han kom for att lAra, afstA frAn det verk han var skickad att utfora for mennisko-slAgtetfrAlsning, emedan han kunde forutsc att hans lArdomar skulle blifva forvrAngda, att hans ord skulle blifva misstydda, och att orAttvisa skulle utofvas i hans namn? Finnes det nAgon lefvande, klok varelse, utom R. G. Ingersoll, som skulle vilja en sAdan pAtaglig dArskap? Ar det nAgon sanning i denna FrAlsarehatares pAstAenden, att Kristi kyrka uppfann och I Vest Salt Lake City, Utah. 8: 26, Jesus visste mAhanda nAgot om det tillkom-mande- , som Fadren visade honom, utan att likvAl veta allt som skulle ske. Ingersoll stAr, nAr det galleratt draga orimliga slutsatser, oofvertrAflfad som ordryttare. ! 39 S. ebruari j(898. rebagen ben (8 o- - af kriget A Cu-j- a sande Fbienta staterna nyli-ge- n slagskeppet Maine, ett af de basta skeppen i landets krigs-flottpA en vanlig pAhals-nin- g i Cubas hnfvudstad, Havana, for att ingifva spanjorerna der aktning for vAr flotta och, om sA pAfordrades, vara Forenta Med anledning a, staternas generalkonsul derstA-de- s till hjelp vid skvddande af Forenta staternas medborgare, e som vistas A Cuba. Man och sig gladdes At, att Asynen at detta skepp skulle a en helsosam verkan pA spanjorerna, hvilka uttalat sig skrytsamt emot Forenta stafbre-stAld- ut-ofv- terna. 6 Nu komrner pA telegrafisk vAg den skeppet med dess kacka TThatt- undeu-attelseib,attdiffbl- ningsprangts i luften i Havanas , hamn och att sAval skeppet som storsta delen af besAttningen ; V' tillintetgjorts. Sistlidne tisdags qvall kl. 9:4-3efter det manskapet A skeppet , sjukdomen, i ett sA tillstAnd, att de aldrig hafva varit i stAnd till att vitina sin forra helsa tillbaka, hvarken i andligt eller lekainligt afseende. Huru vigtigt ar det derfore icke att gora allt, som stAr i vAr magt for att begrAnsa dess harj- dA-li- gt ningar Det Ar en kAud sak att La Grippe eller Influenza Ar en sjukdom och smittosam; gAtt till hvila, egde en explosion rum, som slet skeppet i tvA debar och sankte detsamrna samt foroisakade 238 mans dod eller nara tre fjerdedelar af hela som utgjoide 354 man. Ett stort antal af besatt-ningeutgjordes af nordbor. b. n Den vildaste uppstAndebe egde rum i Havana efter det explosio-neegt l nm. Man har gissat pA flere orsa- - ' AfvensA, att ju l.igre ens lifskraft ker till olyckan; men nAgon viss- Ar desto mottagligare ar man het har ej erhAllits. Det har I for angrepp. Vi hafva vid tilllAllen visat, att en framkastats, att nAgon Angpaneld na att borjat stark, frisk konstitution Ar ett blandexploderat, kolen och att krutforrA ' for n bak-teri- e fore-gAen- : verkningsfiilt sjuk den derigenom antandts, och su domsfron af hvilket slag som men den lorsta och vidare; heist, och att det Ar friskt, rent gissningen ar, att span-- r blod, cirkulerande och nArande, varit upphofvet till som skapar en kraftig konstitu jorerna antingen genom insmugg-landtion. Fn person sA beviipnad Ar af en helvetesmaskin elter praktiskt taget saker for antandande at en tope-- ' och om han An skulle genom do under skeppet. Regtiiugen blitva angripen, vill det vara af komrner att vidtaga grurdttgaTv en mild form, och en hastig och det skulltj undersbkningar, folja. (ororsa-katvisa att s sig, exploionen Under den strAnga epidemi eller utilrAn att 1890-189spanjorer 1 som rasade fingo vi na fororsakat verkligen olvekan, 1 ett mycket fordelaktigt intrck all rarl-gast- e dc afKURlKOS verkningskraft, pA komrner utan tvilvel lorvecklingar att ' grund af de mAnga erkAnnanden blitva alle-nafoljden. som kom den till del, icke som ett botande utan oek. sA som ett fotebyggande medel Duylighet och sain Vi kAnna till sjukdomsfall i vArt granhet bringar framgAng.t. Ian har detta battre bevisats A eget grannskap, folk, som bestodo sjukdomsprof-vet-, vid Dr. N. Rosenberg Cos prak-tik- , hvilken nu anses (dr en af de i under det att alia rundt K och mest eftersdkta i he voro dem stdrsta sjuka. omkring Vid undersokning funno vi att la vestern. Hvilken som heist dessa personer hade foljt det go sjuk kan med trygghet lianvfin-.;- " da rAd att beskydda systemet da sig till dem. Deras bok 4 Ungdomens RAdgdvare Ar genom biuket af detta botemedel. I det vi erkAnna hur farligt ypperlig afbandling, som erblU det Ar att begngna starka dro-ge- r les fritt. Se nnnonsen i en an rtf p och sA kallade lufluenza nan spalt, dAligt all-mAn- na oly-ka- n, et p, for-battri- 1 st syn-barlig- |