OCR Text |
Show OT k f'f UWVB' jf-.p-.-- .. i (ff ?;(TAHRTrVISA. SANNINGFRIHE.T Prenura erationsafgift: A $1 per fir. Losnuramer: 5 cents. REDAKTOR och EGARE: Arebagctt ben OTTO RYDMAN. 39 S. Blest Temple Str, (898. Salt Lake City, Utah. 9 2Irt3- - Hora de icke Moses olh dem, som kunna mottaga san- - de: ! hvilken Ande, uppenba-profeterna, sA skola de icke bl-ra- r ningens bAde Fadren och Sonen, ar ler tro, om nAgon uppstode fr4n Ingirsoll niigonsin framhillit imot det ganska latt att fatta huru.de doda (Luk. 16: 31). krisUndomen. Kristus kan vara hos sina lAr- - Ingersoll anmarker vidare: Besvaradt af iildste C. IF. Pen- jungar intill verldens ande, Jag frAgar igen: Ar Nya test. histone-skrifvar- t till han sant? Tror nAgon n oaktadt rose, medhjclpande uppfarit det hordes ett hitj att i Jesu Kristi kyrka melen. jmera, vid Kristi fodVi melskt budskap afSista Dagarnes Ileliga. Ingersoll gor dernast foljandejse; att en stjerna ledde de yi raannen frAn 8sterlanden af sporsmAl: (Ofvrattniii( for Herodes alia dibafnv C. A. Kraut ) Om Knstus uppstod frAn de tvA rs ihjelslog och aider O deruner, i st doda, hvartor visade han sig icke (Forts.) for sina Header? Hvarfor besok-- , te han icke Kaifas, ofverstepre-- ' Dessa frAgor raA val besvar vidare: Ingersoll sAger Hvarfor h6ll han icke jakande. Millioner mennisk Berattelserna i Marci evange- sten? ett i Jerusa-- , in Anyo triumftAg tro. hordes det att ett himmels lium och Lukas evangelium om lem? Om han verkligen uppstod, vid Kristi himmelsfard aro Jesu fodelse, Afvgn ingenting han det icke infor budskap annat an inflikade dikter. Mat-teu- s hvarfor gjordeeller en stjerna ledde de vise mA att i narraro af visste ingenting om him- allmanheten, A5LE.V nen frAn osterlanden, och a melsfarden. Ett storre tecken sina forfoljare? Hvarfor skulle s Herodes lAt ihjelslA gossebarnefn tecken bar visserligen aldrig egc rum, dettai storsta af alia i i Betlehem, sAsom Ar omtaladni hemlighet, skymundan? och likval ansAg Matteus, som Det var ett tecken som kunde var narvarande, som sAg Her-re- hafva FOlidlma at en missriktad Nya testamentet. Det' Ar inge:h Asetts af en stor skara och konst att framkasta frAgor. uppstiga, hoja sig - viferksamhet. ett tecken som icke tillat nAgot det icke vardt att Men framsAtter och ingenhafsom Ingersoll kunde bedrAgeri det. Deremot aro, V st va ofvertygat hundraden af ting som motbevis mot nAgon af Kristi ord sista ett Matteus, S iorsamlingeu de uppgifter, hvilka han sdkr fornekande af himmelsfarden: Citv Make Salt splittrad. Se, jag ar med eder alia dagar Dessa sporsmAl aro foranledda draga i tvifvel. Menantagande, -o- intill verldens anda. Johannes afett grundligt missforstAnd om att fieri alet af kristenheten be-- , som, om Kristus verkligen upp-.fo- andamAlet och tvA Ar sedan afsigten med des- tviflade eller misstrodde Nya " mAste hafva varit narvaranLake City en testamentets berAttelser de, sager icke ett enda ord der-o- sa fenomen, som vanligtvis kal-la- s An hasV-istanCollege tecken. Dessa tillkannagif-vande- dragelserna vid tiden f6r Kortare utexamiiOk inverkan hvad skulbset An all djfr af guddomlig nAd goras fodelse, HvarpA grundarden djerfve lr I E. Aslev tv det pAstAendet, att be- icke for att uppvacka fftrundran, detta t A svensk lu- c tro. sanain rattelserna af Markus och Lu- eller for 9?!?-- . p jjfe n h Arst Ades kas Om Jesu Kristi himmelsfard De afse icke att uppvacka k&rlek er bej&Hva missionsarbete testamentet kunna hafva egt och till det underbara, eller att aro inflikade dikter? Han a de lutherska bland Afven i om alia visa fnligt mau intet bcvis, utan endast lystnad efter tecken. rum, vilseffirda och det bedragliga resonemang, som De aro frukter af tro, men icke nittonde Arhundradet hystesain-m- a fBrvillad1begrepp mormoner-na- . svenska Asigter som den store Dessa tecken, allaredan afsldjats, namligen att dess upphof. Ingersoll. DetjAr ri9sa andra icke saga nAgonting sade Fralsaren, "skola Atfolja Som Atskilliga fore honom, D:r P. J. SVARL), president tor Lutlierska Augustana synoden. derora. BAde Matteus och Jo dem som tro. Nar han botade tydligt att vittnesbordet, som kom den fdresatsen och hajijnied gafs af herdarne, hvilka horde hannes afslutade sina berattelser de sjuka, formanade han dem skall gorat! mormonfolket, hvilket de lite noden hade ingen, den kunde AnglasAngen och budskapet frid fifvertygben: Jag icke natt med Kristi uppstAndelse och saga det for Han b5rjade omedelbart de medan af erfaring visste vara helt sauda hit nu i A:s stalle. Att vaktade hvar pA jorden, hans befallningar till apostlarne. Agon, och din tro hafver fralst traktat.-blad-, ett annat an sAdant, som deras uppgifva den lutherska missio-neMarkus och Lukas gingo lite dig, var hans forklaring ofver sina hjordar om natten, troddes det blifva som skulle har kunde icke komma i af Kristi och derfSr prest utmAlade det for dem och langre och innefattade en kort medlet dertill. Nar Jesus begaf omtalar efterfoljare, medlet till "mormoner-na- s verlden. I och med tviflets kraftiga frAga. Lukas tilldragelsen som beskrifning om himmelsfarden. sig till sin bemtrakt for att omyandande och luthera-nerna- s Forsamlingeu har nu som en forsvann aktningen och historiskt ett bidrag till berattel-sefann han otro i stallet for I detta finnes ingen motsagelse eller rAttare Augustana om FrAlsarens ankomst. Det detta ledde till tvister rnellan foljdaf detta utslag nastau Och cller skiljaktighet. En utforli-gar- e tro, och det stAr skrifvet: beslutat att till synosamma kan sagas om Betlehems-stjernaherden och bjorden, pA samma redogorelse for himmelsfar han kunde icke der gora nAgon och forokande i den inlagga ansokan om att blifhvilken, enligt hvad gAng som bjordens inbordes annan kraft, an att han lade den ar antecknad i Apg. 1: i han va upplost pA satt, som syno-- ; Otvifvelaktigt sAg blef allt annat an som antages vara skrifven af handerna pA nAgra fA sjuka och nAgra nutida stjernkunnige de andanoni af hundratals dens konstitution bestaramer.' vid regelbudna tider r Forsamlingens och Lukas; och att Johannes forstod botade dem. Och han forundra-dkomma svenskarne sin egen vilja tillsatta ny af Att sig pA himmelen och som borjade smalta ihop; och skref om Kristi intradande sig ofver deras otro (Mark den till Atervanda kyrde qvarstAende forsummade att pastor, kan forsamlingen icke, skulle komma vid den i Nya te- begArligt i himmelen, kan ses af Uppb. 1: 6: 5). Enligt herr Ingersolls hvarifrAn ka (svenska kyrkan) kommu-nikant- s emedan synoden betalarnio detta hafva varit stamentet angifna tiden. Att de en gAng efter storastrider med ordentligt inbetala siua 4, 7, 18, och mAnga andra stal-leaf harvarande prestens afgifter, sondagsskolau i samma bok, som ocksA sa- platsen framfor alia andra, bvar-es- t Herodes lat ihjelslA gossebarnen der sin och som 9jelfvia omgifning 15n, sig uppgAr till 1,000 dolupphorde, likasA ungdomslore-ningen- , Kristus skulle hafva forevisat i Betlehem forefaller ganska ges vara skrifven af Johannes forr hemma-- i moderlandet om Aret utom sportier och lars utgAtt. vid betraktande af hans sAngkoren ock den tal tecken och under. Hvilket svar An han skref sitt evangelium. Och allt efter som forsatnlingen rika fri bostad. syforeningen. Trots detta PAstAendet att Kristi sista ord var det, som Jesus alltid gaf, mAngfaldiga grymheteroch hans i antal och goda verk, SAsom de tleste prestman, bar barva-randi tilltoge af en innebara ett fornekande af him- nAr folk kom till honom for att likgiltighet for menskliga rAttig-hete- skulle ffirsamlingsmedlemmarnes tillstAnd forekom svensk lutherske panuvarande dagtidningar nyligen en Encyclopaedia Brittanica, Ett melsfarden, ar fullkomligt likty-dig- t s5ka tecken? Det var: honom f6r harstades varit oemottag-likArlekch storn aktning rapport frAn pastorn, deri allt ondt och horiskt slAgte soker ef- American Cyclopaedia, Dictionamed andra infall och befAstas och hans an. det, som lig-gfdr annat allt rjkte sades vara i godt tillstAnd och ter tecken, och intet tecken skall ry af Bibeln af D:r William tilltaga af den beryktade utrat-tat som for ha varit deu, att inom den for hans samfund af Dictionary forsamlingen blotnstrande. och For det gifvas det (Matt. 12: 38, 39; Smith, utgifvare hvari andra rAdande misslyckats. det, i dogmatiken. Allt anen liknande berattelse forekom 5fver Grekiska och Romerska forsia, sA sager ioke Matteus att Mark. 8: 11, 12). Det stAr ock-sVi antaga, att den varde honom logn, logti! ar lor nat tidningen Augustana. skrifvet : Men ehuru han Antiqviteter, och mAnga andra satsen: Se, jag ar med eder alia var att, pA det hela Och hans emot mormoner-na- " hat afsigt NAgra forsamlingsmedlemmar auktoriteter, omnamna en Gudi dagar intill verldens anda, var hade gjort mAnga tecken infor gallaude utfdra ar blindt, emedan han icke behaglig skref dA till synodens president, taget, Kristi sista ord, sdsom Inger- dem (fariseerna och grekerna), detta mbrdande, anforande som gerning och att stA frarn som en Dr. P. Svard kan bestA i disputation emot i Omaha, och J. hvarfor icke Josefus soll pdstdr, och ej heller forne-kad- e trodde de icke pA honom (Joh. orsak, och Kristi sanningens forkampe verkliga tillst Andet samt dem. Och detta har ledt honom det; att dodandet af Kristi 12: 37). Att Kristus uppenba-rad- e himmelsfarden. efterloljare. i en jemforelsevis liten begardeeit bes8k af presidenten. till ofverilningar, som ord aro i full harmoni med hans sig, for sina apostlar och bemddanden literara Hans pA Denne kom och lorhor bestam-des- , helt andra resultat an lofte till sina apostlar fore sin sednare for femhundra af sina stad var endast en obetydlighet att mormonismen han afsloja hvilket tgde rum tvanne hoppats. Resukatet afhans i ftirhAllande till andra r harva-randdod: en hans till Jag skall icke lemna eder larjungar, var en valsignelse for vackte om bland mormovandelseverk ons-daoch borjan sistlidne tisdag qvallar, af denne konung, hvil-ke- n faderlosa, jag skall komma till dem som trodde. Hvarfor skulle nyfikeu-he- t trosforvandters tvA redan en nerna i a tiler att ar, kyrkan icke tvekade att begA de eder. Annu en liten tid.oeh verl-de- han hafva visat sig for sina Send. v. s. sA lange de harstades. frAn och mormon" bifall, min eller mer kyrkau uffallna MAnga ser mig icke mer, men I sen der? Hvarfor skulle baa hafva ohyggligaste brott eller missger-ninga- r trodde att hans uttalanden om dre blifvit Aterupptagna i grundade beskyllningar gjor-de- s personer f6r befastande af sin och tillsam-man- s voro sanna ty jag lefver, och I skolen gynnat ofverstepresten, som makt. For att mormonerna mot forsamlingens pastor, lutherska samfuudet lyckj s i sina ock lefva (Job. 14 : 18, 19). orattvist och ondskefullt ddmde SA med en hemsjuk qvinna, hais vapen arliga. lange hvilken nekadelill bcskyllningar-na For det andra, sd lofvade Kri- honom till doden ? Hvarf5r planer lAt ban afratta n hustru hade de ock den personliga i forhastande rest till hvilken om och gjorde sin foiklaiing Marianne och hennes t rA sdner, stus afven att alltid vara hos skulle han i sitt rena andliga Men efter-ban- saker och ting. honom. for n och Utah genom lutherska och han gaf Afven befal ning att dem umgAs med de orena och skaflade hemresa mot genom hans svenska Hugsvalaren , som President Svards utslag var, sig afrAtta sin son Anttpa sanningens Anda, hvilken verl-de- fallna? Ingersoll sAger, att om ur den gamla bittra sAsom man kuunat forutse, till att undertecknaen egeuhandig mot mormonis,Forts.) icke kan undfd, emedan hon han visat sig, skulle hundraden litera-turefordei i alia punkter, afsvarjelseskrift engelska pastorns men. icke ser honom icke heller kanner af tusenden blifvit ofvertygade. Mdtttlaer : . I kryddade med hans egna och hans beslut var att pastorn De ofvanstAende teckningarne regAende Detta ar en af den beryktade nummer, forsta spal n, 13 honom; men I kannen honom, skulle stanna qvar A sin fantastiska omddmen och af pastor P. E. Aslev och Dr. P. i trots at harvaraude J. Sward aro ty han forblifver hos eder och fornekarens mAnga ider, som ar den uppifrAn stAr om mormon folket, som gjorda for fri hand skall vara i eder (17 v.). Detta helt och fcAllet afvikande frAn gen i st. f. forsonin ) enftnsknin-ga- r vid forhoret i lutherska kyrkan utan lart lutherska han kanna, aldrig forsamlings Sp. 3, ar mdhanda icke nog tydligt lor den store Nazareens Asigter och raden 11 nedifrAn till det motsatta. Herr A. och foljaktligen ej sA naturtrog-- . Ar fordoma, borjade hans bevi-- h dast na som omde ritats efter faI en dispyt med Ingersoll, emedan det ar andligt, lArdomar. set i st. f. bevisas i sp. 4, hjord betAnka sig och tvifla pA bade haft mAnga svArigheter att men de Atergifva dock de och andliga ting kunna endast riseerna tydliggjorde han just raden 29 uppifrAn st: skrifva den, som icke skydde nAgot for kampa med A denna mark, som bAda ,pre9tmanncns utseende C A, Kramtz. att nedsviirta och skandalisera var cn af de hArdaste, och sy nAgorlunda bra. andligen fornimmas; men fdr ifrAgavarande sporsmAl, sAgan- - i st. f. skrefvo. Det basta argument, hira-iment- et Reti-Upm- ?" go-ra- ef for-svinn- om-nam- en-li- gt - n. vensk-Juthersk- a r, an-eba- lt om,, a ! for-nekar- det&W, fore-bring- ar tradi-tionell- , frAro-framstallare- n . of-tas- t, ut-gifv- a Zions-StjArna- pre-dik- a, n, an-ta- l. e 6-1- for-klar- liar-monis- a, for-villad- e med-lemsant- vi-sa- e tion-dedel- n san-noli- kt e r. g dAr-skape- r er A pa-stor- om-talad- e Astad-komm- it vAlds-bragde- e g, svensk-luthersk- n e akt-ninge- till-stAn- d n d pre-ste- ofvtr-sattning- n anti-mormons- n, pAstA-ende- n toto-graf- i, |