OCR Text |
Show jl-A- PrenumerationsafKift: Tin 47. UNlVKRblTV $1 per fir. REUAKTOR Lilsuuminer: 5 ceata. och EGARE: OTTO RYDMAN. segrande regera pA jorden, med mAtte kunna undervisa dem ora Jesus Kristus till vArt hufvud sitt arende utan att behofva an och vAr kouung. Detta ar allt, lita tolk. Ett tal, billet af Brigham Young vi hafva att gora. Tala om haDet gor detsamma huru myc i tabernaklet i Salt Lake City och det ket af Anden en missionar har, star, jord egodelar, att den 7 Februari 1S5S. vi och att. ej hafva nAgra om bans ord ruAste tolkas af en ar vArt traditioner eller afgudar! Jag som ej har Anden. Hans ord (Forts.) skulle lika gerna se, att en per- aro dA utan nytta fdrfolket; ty Broder Silas Smith har nyss son tillbAde en liten gud, gjord bokstafven dodar, men Anden berattat for oss, att han hade af messing eller tra, som att se ger lif. Det gor detsamma huru icke varit hemma fyra dagar, honotn tillbedja sina egodelar. mycket en person predikar eller forran han blef kallad till en ny har ett antal sAdana smA huru mycket han har af den mission. Han sager sig vara Jag gudabilder, som bragts till mig Helige Ande, om forstAndet ar villig och redo dertill. Jag har frAn Indieu och Stilla hafs oarne. tillslutet sA att Andens frukt ej intet tvifvel derom, ty jag vet skulle lika forni att mines. Om vi lita pA andra gerna se, inte, att han nAgonsin varit Jag af rnina broder tillbAde en till att frambringa rikets gciinda ovillig att gbra hvad han blifvit af dessa gudabilder af messing, skatter om vi alltid lita pA en ombedd. som att se honotn tillbedja sina tolk, som ej har Anden, kunna vi Vi saga, att vi aro villiga att egodelar, och han skulle vara li- icke tillvaxa fort i kunskap om gora hvad som heist som ka rattfiirdigad deruti sauningen. att uppratthAHa informycket Gud. I orstAr denna Yi mAste lefva sAlunda.att vAr vAra religibsa rattigheter att hvad afgudadyrkan ar? kunskap och tro nAr langre an uppoffra allt for vAr religion och I vArt ideal, sak samma hvad detNya testamentet stAr, att vArt hopp. Derfiire fir ett ta ar, och vi mAste hafva kunar afgmWi. Broder Clapp, hvad vill du folk afguda-dyrkarskap om lefvande Gud for oss Allt hvad jag eger! begarligt uppoffra? af eder lika stora iiro Somliga sjelfva. I onsken veta, om I icke sager du. Men du eger ingen-tinafgudadyrkare somliedningarne, kunnen utrona lefvande Gud. I John, hvad ar du villig faslan I icke veten heller kunnen det, lika fort som I blif-veatt gifva for evigt lif? Allt! veta de att de aro det; ej afgudadyrkabereddedertill; inenlmAsten sager du. Hvad eger du dA? re. Om de vore pA jag upphora med att tillbedja afgu Betank val hvad du eger. Du Game och sAge infodin-gam- dar. Nar I hafven upphort svarar: "Jag bor har; jag eger skola personer kunna sfiga, knaboja infor sina afgudar JiXvet. Nej, ditt lif fir i Skapa-ren- s for blifva hcjltregdagjorda, utan att jeraj-- sig derofver, ait att hand. Jageger en bustru.. Ilafven tro! de iiro villiga att uppoffra allt skulle jag saga: du har endast fAtt henne for I Nej, a for Guds rike. en for DA skall icke utesluta att stallet att du mA kunna visa, om du vill for det hon dyrkade en forsamling, som uppfordras behandla henne pA rattfardigt skulle jag uppmana henne till att gora nAgot visst arbete, satt; hon ar annu icke din. Jag att hafva stor tro pA sina afgubeklaga sig deriifver. DA skola har bam, som aro min egen dar, pAsamma grund som jag de vara villiga att kasta sina Nej, de aro icke dina, uppmanar syskonen har att haf afgudar bakom sig och skola ty du kan icke af dig sjelf skafl'a va tro pA vAr Gud Och jag icke sA hogt tillbedja eller alska dem till vcrlden. Jag har ett skulle saga; Om din afgud icke ett parvackra hastar, att de icke jordagods. Nej, det tillhor en kan gora dig lielbregda, vand vilja uppoffra dem for att fralsa annan. Djcfvulen sager det ar dA till det ITogsta vasende Israels hus. Men, for det forsta dig bans; men vi forvanta att Jesus tier bakom, som kan. hafva de ingenting att gifva, skall ega hela jordeu. Jag har kan kallas ett uppoflrande; som utesluta forordar icke, att Jag Betank hastar och egodelar. for for det andra har Gud gifvit dem medlemmar ur kyrkan, det dig val och sag sedan, om du a de tillbedja och alska sina egode- tillrackligt, som de- - kunna. verkligen eger nAgot eller ej. for Guds rikes nytta; for Nar du tanker ofver det, skall du lar mera an Gud, men att hafva med dem dess de det tAlamod till tredje skall det en gAng sagenast inse, att din hustru kan erhAlla och skola kunskap gas, om det som erfordras, icke tagas bort frAn dig, ditt jorda- och inse sina felljus samt vanda sig ar tillgangligt : Tag frAn de gods och andra egodelar kunna till sanningens Gud. Jag skulle personerna hvad de tro sig hafr tagas frAn dig, ditt guld och de kan fA vingar och flyga frAn vilja saga till afgudadyrkare: va, och gif till de viiidiga dA I soken Om som an en kunna sina tron vanda pA egodeafgud, dig, Om Gud undatulrager dig fA lite mera tro pA lar till Guds rikes upprattande. sin uppratthAllande arm, sA for all del att I hafven tro nog, Det skall sagas om oss alia, om livar-ke- n honotn; och om dA och du har sjunker du, skall pAverka vi icke riitt forvalta hvad vi hafhustru, barn, hastar, bus kanhanda Ilerren edert sinne sA att I kunnen for-st- va: Tag det, som de tro sig ha, eller joid. och gif det till dem, som forvalta de valsiguelser, han har i Nar man och qvinnor tala om Och folk. for sitt jag sina pund och foroka dem. att gifva allt for den salighet, de och till man (Forts.) qvinnor, som de vanta sig och som de sager bekanna som vara sig yttersta se! de hafva intet strfifva efter att gifva, ej heller kunna de gora dagarnes helige: Gud gifver och Korrespondens. g kan hAlla undan. Efter sitt nAgot utom sin pligt. Och hvar-ut- i uppreser oeh stortar han bestAr denna? Jo, uti att Burnside, III., Nov. 14, 1897. forbattra hvad de erhAllit att konungar, kejsare, troner och Herr redaktor! Ilans, den Allsmaktiges, gora sig vardiga till att, af deras och som vishet makt, harlighet, och Gud Jag tager mig harmed friheten Fader, innan lAng tid rumruet det skrilva nAgra rader till eder. att oandliga erhAlla en harligketens krona uppfyller A. best och skall verkar pA allting, och evinneiligt lif. DA skola de Korrespondenten ar alltid vAr Till i mitt hem. hvad ar rikedom, godt vara utanfor satans makt och Jag foljer icke Guds verk for att framja med stort intresse striden om hafva makt ofver doden och den ora som doden verkar, och de skola pA jorden, ofvervinna satans sprAket, och ar saker pA att ni och morkret samt Aviiga-bring- skall afgA med segern. Korresegrande regera likasom Gudar-n- e makt e rattffirdighet? Det ar, spondenten ar en heder for och likasom Guds sdner. Yi vi med hvad i allt att Utah. Jag sager for inviga oss, jnAste arfva denna makt och Guds min del, att om jag kommer till hafva till ofver, uppsigt vi innan kunna harlighet saga, att vi i verkligheten ega nAgon-ting- , rikes upprattande pA jorden! PA Utah igen, sA fA ej mina barn gA om ock det ar den minsta sA satt kunna vi vara rattfardi-gade- . till skandinaviska mdten och fA sitt sprAk forderfvadt. Det Ar sak pA jorden eller i evigheten. harVi icke erhAlla den kunna Som sagdt, somliga tala om nog med att de blanda ihop sven-sk- a den de de riken, troner, och engelska, utan att de att uppoffra; men vi hafva intet lighet, ocksA skola blanda in danska, att uppoffra. Allt hvad vi haf- vishet och den makt, som for oss, utan att flitigt hvilket blifver en riktig sillsalat. va att gora, ar att alska och vAra studier och vArt arbe-t- e Sand dem sedan till Sverige pA egna tjena Gud och gora vArt basta under hela lifvet At Guds rikes mission och folk skall skratta At for kunskapens forokande hos dem. Lika ilia tycker jag det oss sjelfva och vAr nasta gora upprattande pA jorden. Yi beliofva att soka vishet lika borde vara for de danska barnen hvad vi kunna for vArt folk, att det mA blifva lyckligt, rikt, allvarligt, som broder Silas och for ofrigt hvem som balst starkt och talrikt, sA af t vi mA Smith bcbofde sbka kunskap om att tala sA att ingen eller hogst pfvervinna morkrets makt och infodingarnes sprAk pA det han fA kunna forstA dem. A.S.1I. Afguda-dyrka- 39 S. Best Temple Str, 5ivbagon ben j(9 Honcmbcr 1897. n. nA-go- n for-samli- be-gi- ir e. g. n forut-namd- a der-me- d, a men-nisk- af-gu- nA-go- n d, a. und-var- silf-ve- be-ha- ri-ke- n. val-komm- a sven-skarn- ts en 8 ilvQ. Salt Lake City, Utah. sig, men att bppna urnan och samt och sjong okonstladt, meo gilva honom friheten ansAgs va-t- sA att det vAekte allmAu hAnffi-relsTill Osterlaud vill jag ett lagbrott, hvarfor han fick Ur tidningen fiirblifva i sin lAngenskap tills fara... Svenska Efter nAgra Ars arbete i lands-orte- n utgifvesi Sioux City, foljande dag, dA andra uiyndig-hetevi kom H. till Stockholm och om s lAtt urnan hade hand. Iowa, Atergifva foljande upp-sat: skdrdade der lager pA lager Vid den blifmnde svenska kanske lika mycket f5r sitt basaren i San Francisco, Cal., qvinnotjusande Den norsk norska anlete som f5r tidningen kommer att visas en fullstaudigt sin friska, men visst icke stora Amerika skrifver med anled-nininredd gammal svensk bondstu-ga- , rost. Han var icke nAgon, om af den insarnling, som bar i , inneliAllatide spinnrock, vi sA fA kulla det, fixstjerna, och andet pAgAtt for konung Oscars knvppling dyna in. (1. verk mycket troligt Ar, att ban lika jubileumsfond foljande: for hemsldjd. Fersoner som tyg Den populara insandingen fdrstA att anvanda dessa gamla hastigt som lustigt skulle frAn konsteus himmel bland norrman i Amerika tick t fi nnes det godt om ock- om icke eu norsk vetktyg beko-sta- t resultat. ett bryggare verkligen lustigt sA, och de iiro villiga att upplra-dhans musikaliska studier Inbjudningen att teckna bidrag der hvarje afton. Dessutom under sdderns himmel. utfardades af konsul Steensland skall stugan blifva ett slags muDiirifrAn styrde han kosan till och resultatet blef foljande: som ar afsedt att frum-stall- czareus land seum, och lyckades i FrAn Iastor J. B. Muus kr.18.50 stveke svensk kulturhi Moskwa bedAra dottern ett till en ,, Konsul Steensland ,,900.00 storia. general, som varit fdrtAnksam lunktum. Nave niber numret af Eu annan norsk-norsnog att stoppa ej sA litet af tidning af materiella gunst i i Amerika vill ocksA vara med pA Yalkyrian, utgifven K. 10S Charles Fark samt Johanson, derjemte egnat sig At ett horn och sager: i York New har dagarne bereduing af rAa hudar.... "Det ar blott tvA norrman i Row, Dess iunehAll ar som Carl Ilagman, f5re detta utkommit. till fria som Amerika, kouunga och intressant. larorikt ar nu en mAkt rik vanligt tvA Dessa konsul aro guust. de frisinnade Asigter, och i och Steensland Madison pastor lienen i luidret. Den engel- han lorut nart, ha drunknat i Muus. Nu borde en orden ej ska tidningen Daily Graphic flod och Nadeschdas lange lAta vanta pA sig. Det bragte for nAgou tid sedan den guldels forsta vi fA hora blir val om ett intressevackande underriit telsen mi'irkblA ogoa. stiernfall horta iJUadison, Yis. att mi hade en engelsk lakare Nu ar det visserligen sannt, funnit ett alldeles Far en ursdkt behojtiy? l osvikligt att man ej fAr lagga norskarne Dr. Feter Fahrney, den vAlkAnde mot sjdsjukan: man skulle till last nAgot vidare deltagande endast, sA snart at Dr. Feters till verkaren skeppet bbrjade i till anmarkte nyligen, pA tal insandingen jubileums rulla och man kiinde qvaljnin-garnvare sig liar i landet eller i om deintressanta hAndelser, som med koinma, lagga sig Norge. Och ingen hade vautat ryggen mot golfvet och benen i dagligen lorekomma 4pA hans lAka-re- , det af dem heller, lAngt derifrAn. viidiet, sA ginge blodet till hjiir-na- kontor.att en viss valkand Men de tvA merabemalda han namn hvars dock ville i stdrre ej mangd iin nar man dA de pAstA dok-tor- n i fel, 111., der taga stode uppriitt, och sjdsjukan niimna, Chicago, att endast tvA norrman liar i skulle forebyggas. Denna uu ar bosatt, en dag kom upp landet velat hedra Norges ko derriitlclse viickte pA hans koutor och reqvirerade naturligtvis nung, En insarnling till eu lie stor uppmarksamhet bland de en qvantitet Kuriko, hvilken han dersgAlva At konung Oscar har mAnga resande, som icke lart imskade mAtte 6iindas till bans i under enlAng tid pAgAtt bland tAla sjfins besvarligheter ; medlet (lakarens) gamla moder Indiasvenskar och norrman i Utah, en na. Ilau tycktes vara smula och miirkligt nog prdfvades dervid norrmannen ingalunda visade det sig i mAnga fall besviirad och anmArkte i en visat sig vara siinire an sven ton, att han At heune Man kan diirfdr nu pA skarne, Svenskar och norrman de allra fiesta oceanAngare se ordinerade allt som varnbdvan-digt- , i Utah afsiinde ocksA geineu-sam- t men att hon tycktes tanka alia fie eleganta ett ombud till Stockholm att ingentiug dugde utom Ku ligga pA diicket, att gratulera konung Oscar och hvilket naturligtvis var kon vei serande, med hufvu-de- t riko hos henne. endast en fix id bedja honom hAlla till godo med ncdAt och benen i viidret. den gAfva hans forna uudersAtar Dock ville hau uppfylla hennes lion knnde inte tala om cinskan, om han endast kunde. sammauskjutit At honom. Fru A : lag kanner mig det. ombudet och gAfvan emotto-goHan Aterkom uugefar en mAnad sA olu-kligoch senare och erhhll ett nytt fori Ad, konuugen ytterst val, B.: IIurdA? Fra tackade hjertligt. hvilket han Gppet erkande skulle Fru A. : " Fru C. talade om Norrmannen i Utah aro i alia blifva tillrackligt, enAr modern for migen hemlighet, och jag kan fall ett undantag, dA de vilja henu tillfiisknat och var uppe. dra konungen ofver det land, inte minuas, hvad det var. Han sade, att hennes fdrtroende der deras vagga stAtt! Heder till medicinen var orubbligt. En lyckans guldgosse. At dessa norrman! Det ar dock sannolikt, att om som hon ej haft denna fixa den medicin rbrande han i sade, Nvligen uppkom Norrkopings harnn lustjakten Nadeschda, hon onskade, hon nu ej skulle vasom eges af en Kysslands rikaste ra frisk. tabrikanter, Carl Ilagman. Amerikaner, som liira sig Denne kan man med skill saga ;Skandlnaviskt mote komsvenskan. I Kush City, Minn., vara en af lyckans guldgossar. mer att afhAllas i Pleasant ar svenska sprAket sA allmant Nedskrifvaren haraf skrifves i Grove soudagen den 21 Nov. rAdande, att andra nationalite-te- r Ostgoten" kamle Carl Hag-ma- 1897 kl. 10 f. m. och kl. 2 e. m. mAste lara sig svenskan for pA den tid hr II. ansAg 8kandinaver, isynnerhet i nord-lig- a att ej blifva isolerade, Elfva deruti att delen af Utah staf, inbjuda9. lycka ligga amerikanare hafva nu borjat vackra och hAllbara O. H. Berg, taga lektioner i svenska sprAket strutar. E. C. Hendriksen, af pastor G. Fetterson darsta-des- . Han var Lars P. Nelson. uamligenpA den tiden bodbitriidei en mycket ansprAks-los. k. diversehandel i Halm-stad- . l.ungsut Sotaid. En katt politisk fdnge. Ki. gaaimal lfikre, ej lSngr prflMrnd. hf Medan riikning af valsedlar i (lit hBodenm, (rCa an eatlodiak mlaaioolr, at hvilken Den forde ynglin-gepi ett einipelt aegatebliakt lkkemedal, mau, tisdags qvall Atta dagar sedan baatigt och alt Vert boUrlungaot, broachitia, keUn, tillmillio-narens frAn boddiskenoch Aatma och all atrup- och lunfajmkdomor, Uroaak pAgick i en af Iittsburgs, Fa., tt abaolul och rodikmlt botemedel not Bamaag-ha- t afutidsvarda A en stalluiug, katt valkretsar, passade och alia nerTaJukdommaf, och artor ati hafra I och lade sig i den tomrna valur-nan- . var Knutte Sellstrom, nu piOfrat deal mirkrirdiga.botaada tdrmiga tom aia pligt. at t0r da has kinde At fall, dt vid betaieforeningens bakant Ki aina Udanda n.adannlakor. Drlfraa NAgra timmar senare lades de raknade sedlarnetillbaka i ur teater harstades. Det var pA en af denna baaakelsegrnnd och dnakaa att afhjelaa recett fur hr. S., som Ilagman menakhgt Udanda, Till jag oinda alldaa tritt till nan, utan att man miirkte alia, eom Bnaka det, detta raoep p tynka. frak euValaka aarikan, aanit fuilatandig aaTiaamg och urnan blef derpA, sAsom forsta gAngen betradde de bra-de- alter frtr tillredning och bruk. Biadaa pr poet, Dir man hvilka forestalla verlden. hitaeur frimirke, nirnner dauna Udnlug. och tub lagen fordrar, lAst och forseglad a rif Ter t . A. INovca. SHU fowaraISlvclM Kort derpA borjadekatten jamra Han upptradde dA mycket blygNorrmannen I Utah och kunga-jubilee- t. a e: Moni-toren,so- r g viif-stol- fftr-svun- a a tid-skrift- kej-sare- k fic-ka- u bod-bitrade- t, po-tenta- t, me-de- Ku-rik- fon-de- o, n a n e t. e if-ri- BA-d- e s . id, itet af Ipnarje. n lif-vet- "fa-hrice- s ra s 1 n - an-stall- d kis-se- r, iaaaa-tal- a |