OCR Text |
Show nTA.ll UNIVERSITY Prenumerationsafgifl: H:o UTAH $1 per Sr. Losiiuuuuer: 5 REDAKTOR 44- - och EGAKE: rebagcn ben OTTO RYDMAN 29 ll'J S. (Dftoku- 1897. - Lfike Lindeman den 28 Sept. af-ve- n p n fin-ne- fin-ne- s i a 1897. I korthet bnskar jag harmed lAta tiler veta att jag annu Ar vid lif, fastan jag ofta haft det besvarligt under min resa till a inbill-ninge- n nA-go- J I evan-geliu- t, ined-lenun- a a, miss-forstAu- of-ve- plot-slig- sam-lingsor- t. d - s, mb-te- r a dA-li- gt for-bjud- ut-fbr- hit-san- d li-t- upp-fordra- fler-tal- et mis-sionfir- Ada-galagd- er t. nar-varand- e guds-tjenste- n for-ena- d e En a I dre ma unperson, som under vintern onskar antaga ett lattare gbromAl fbrkost och logi samt nAgon Ion, kan erhAlla detta om anmalau gores hos Alseen & Faldmo, 4:de vAningen, Wa- satch Block. Det sallskap, i hvilket jag Klddninysabmnad emotta-ge- s mig, nnkom till Dyea den och ut fores af undertecknad 26 sistlidne Augusti och har nu efter senaste modet. Ett be-fan- n vSl-gjor- passerat detberyktade Chilkoot-passet- , arbete utlofvas. Mrs, Eva Carlstrbm, 170 S, 4 th East. lUinta fotoy rafter i staden hvars langd Ar 32 eng. mil. JaghAllernu pA med att byg-g- a en bAt for resan till Dawson fAs hos Alseen & Faldmo frAn City. Om allt gAr vAl antrada vi resan om 3 dagar, eller den 1 EN Dollar dussinet. Ateliern Ar nr 209 & Oktober samt hoppas vara i i Wasatch-bygnaden- , 211 Main street, hornet af Main Dawson City den 15. och street 2nd South. jag har ej tid och ej heller med elevntorn upp till Tag att beskrifvn de svArighe 4:de vAningen. som aro med en fbr-mAg- forenade ter, a of Airs. Olaons vergAngaf Chilkootpasset. Ar i nr 174 East har omvexlande regnat, snbat och stormat hvarje dag under en 2nd South Street, Salt Lake mAnad, sA att vi mAnga aftnar City. Flickor, gAn dit och fAn ersatt-ninnodgats gA till hvilageuomvAta. en god plats filr en ringa Det g. fanns veil att att vi kunde elda i vAr lilla taltspis, fiugo vi ofta lAta klAderna torka pA kroppeti. Vi tro dock alt vi nu. Aro ofver det vArsta af vAr resa. Vi ha haft ett forfarligl svArt arhete med att bAra vArt frakt-god- s frAn Dyea och hit ofver bergsklyftor och moras. Vi hade ej rAd att betala 50 cents per pound for att fA det buret af andra, ty det hade belopt sig till en hel formogenhet. MAnga ha blifvit sA forskriick-t- a ofver resausbesvarligheter att degAtt tillbaka, men vArt motto Ar: Klondyke eller doden. Dock Emedau det ej a, sA llefornuitlona - predikan hAlles i svensk-luthersk- kyrkan a hornet af 2 South och 4 East streets sbndagen den 31 Okt. kl. 7:30 efm. Alla valkomna! F. E. As lev. llattar! Hattar! Hattarl Stilfulla vinter-hatta- r priser hos oss. A ldre till mo-dera- ta hattar emottagas till modernisering. IIAgaktningsfullt, Carolina Wrathall, Emma Skoglund, 45 S. West Temple. Hr. Cetera medlciner Ilerrcns bjelp att riko, hoppas vi skola lyckligt och val vi med Ole-Ou- l etc. saljas Ku- - fortfa-rand- e A samma plats som fOrut, E. 114 2nd South Str., hvar bref under tecknad hade sin butik. fruiu-komm- a. Jag Arcj saker pA att detta kommer fram. Jag kan derfor ej lagga nAgra pengar i detsamma. Af allt att doma ar jag viss om att fbrtjena pengar, dA jag kommer till Klondy ke, ty ingen arbetare betalas med mindre an 10 dollars om dagen, men alia nod vandighetsartiklar aro dyra i proportion. Ett pound kiitt kostar 60 cents och 100 pound mjol $55.00. Jag har traffatj. E. Erikson, som Ar val bekant i Salt Lake City; vi aro nu 45 i et d 21 rg. guldlandet. n han-dern- 8 Salt Lake City, Utah. djerfhtt att skrifva pA detta nfsigtligt,men de ha kant det. liJag har haft nojet att stifta bekant-ska- satt; men jag forsakrar eder om, ka djupt for det och de ha fdrlo-ra- t intresset for dessa moten, med sAdana af vAra sven- att ni i mig kan lita pA en van Nar tungt ofver trdtta sinnen till hvilka de genast vid ankoin-steska broder som hafva haft och och opartisk broder, och for min Det hvilaren dof bekliimning, nu innehafva ansvarsfulla plat-se- r del ar det utan skilnad antingen begAfvo sig med sA glada Nar tankar och viljor domna blif-v- a ett tal ar pA svenska, norska eli skulle det men 1 hAgldshet och furstamning, forvAntuingar. kyrkan, for vidlyftigt att namna dem; ler danska, ty jag bedomer hellre Brefskrifvaren anser det skad-lig- t Nar lager hopas p A lager de an aro alia sAdana man, som aro personen sprAket. for kyrkans medlemmar ute Af Syktande seklers dam , kanda i Utahs mest framstAende Med hogaktning tecknar jag i veilden att fA veta, att det s DA ljuder ur hvardagssorlct eder forbundne och hvilkas namn i stader ! mig Det Zion. fram jag Ett trotsigt manande: tvistigheter F. F, Dorius. skulle vara stolt af att namna, John hvilka ausedet battre, andra, Det slAr som en blixt i natten men skall ej gora det, emedan de sonPej kommit till Zion.fA att Sitt ljus ofver skumma nejder, hAllan-dendet mAbfinda skulle betraktas i OfvanstAende bref ar synbar-lige- en inbliek de verkliga for Det lockar betryckta andar sAsom for mycket personligt. har.sA att de ej mA ankom-mskrifvet i de basta afsigter; Till frihetsglddande fejder, frAn mun deras har med den lyckliga hit aldrig Jag men det innehAller likval nAgra Det skakar slumrande sjalar hort den miusta antyilan om t att allt ar frid och som b5ra tydliggoras. Med vackande torddnsrost, AsidosAttande pA grund af punkter, eudast for att vi.l Den arade brefskrifvaren sager Det far en elektrisk gnista i om t nationalitet, hvarken frAga for honom aro svenskarne framkomstenstota sig sa mye-keatt Igenom tusende brdst. dem sjelfva eller deras landsman, hArdare mot forargelseste-narne- . lika kara som danskarne, fastan Och tata, vapnade skaror och jag skulle for rain del kalla Det finnes de som anse, ban ar dansk. Det tro vi, ty I boljande led sig samla, det lAgt och oratt, ty det det ar battre att omtala att sAsom medlemmar i kyrkan iiroj att Och Jerikos stolta mvrar vi hafva antagit, forenar vi forenade raed ett tros band, har finnes ofverfldd pA krogar, Omsider i spillror ramla, oss till ett; sAsom Paulus sade: som ar starkare an karleken till bordeller och tobaksbodar, hvilAllt klaiare stiger llamman det gor intet till saken, antingen fadernesland och nationalitet. ka af vArt folks fiender upprat-tat- s Ft An lAgande ofl'erbAl, eller annat. i vAra stader, an att ilolja nAgot judargreker Men vi kunna ej tro, att han och Och folken sig lara tala Dessa aro nAgrn af mina Asigter, danskar Alska svenska detta forhAllande. Det finnes de, Med renare tungomAl. och jag hoppas de skola blifva ofriga som anse, att man kan lika ger sprAket lika hogt som danska na tillstA, att oarligliet, sniken-heOch tanken,som nysslAgbunden, antagna. sprAket. Det vore onaturligt. Orsaken till denna min skrifvel-s- e PA samma satt ar det med svenUr fjettrarne djerft sig svingar, .falskhet, dryckenskap och i en svensk vid mote annat ondt afven finnes i Zion, att ett Och djupare biter plogen Sr, skarne. De alska danskar och men foil hus broders harstades Och skonarc sAngen klingar, pA samma gAng beratta, alia andra medlemmar i kyrkan A af den 24 Sep- som tros syskon, men de alska ej Att alia uppriktigt menande Till dess sig nyo samla t i tember och 1 Oktober mig i De flyktandc seklers dam, kyrkan siika ofvervin-ndanska sprAket sA hogt som sitt och afskafla allt sAdant. De och att jag, dA jag laste Till dess det A nyo tarfvas eget, emedan det forstnAmda ar och den om deri med andra ord, att man ar anse "fram!" Ett trotsigt, manande sprAkstrid dem mer eller mindre frammande i stAnd att stA fast vid ha som battre utveck tyckes och svArfattligt. Hell er, som forsynen stable dA man ar beredd pA i Att blAsa till storms i striden! lat sig hemma Zion,ickekande migr Brefskrifvaren gAr sA lAngt, sanningen t minst mycket bedrofvad, att han sager det gor honom det profuingarne, an dA man Nar frihet och ljus det guide finnei vAra goda syskon har samma man att att sig hangifvit Att vinna igen At tiden. antingen han hor tal pA At illusioner i vAr skulle kornma till att tanka, att om frAga Vi eller svenska. norska i som danska, Hell er ratta stunden de skulle mota samma ode nar kunde FAtt fardigt ett Ivstrings-ortillagga, att det gor oss, de kornma dit, ty har ar man fri och flere med Brefskrilvaren fruktar, att kyrMot trdghet och bokstafstraloss, detsamma om sAdana och for skulle kans tankar, ledande man skola saga jag vi hora predikan pA engelska, dom, slu-tabrAk kunde att detta onska, Mot logn och vAld pA vArjord! svenska eller danska; men det ar "stopp till skandinaviska icke kan ett om de fA reda pA att skandi ty jag ogonblick icke dermed sagdt, att alia vAra Algot Ljunggren. eller man att i tro, nAgon god syskon aro lika lyckligt lottade i naverna tvista om sprAket desaldste i kyrkan kan gA sA lAgt det afseendet. I Salt Lake City, sa moten. Detta ar en slafvisk Korrespondens. att gora skilnad pA grund af hvar nordbor af skilda nationa-litete- tankegAng, som ar oviirdig en sprSket eller nationaliteten. Jag och sprAk bo i tusental.ar Nordens son, och den innebar en och hAllet ett det helt det tror ar mycket vanligt att hora dan- misstanke om, att kyrkans nuln Nlgot mera om de skandinaviska missforstAnd. I dag hade jag in- ej skulle vara full t rattvisa i deti-nskar saga: motena. sAval som i andra saker. Att Jag skulle onska att Korre- gen nytta af att besoka skandi(Ofversatt frSn danska.) hAlla vi moten pA de skandinavinaviska motet, ty predikan var spondenten ej framvisade, att den 15 1897. ska hafva ibland 0kt. eller andra sprAk ar en riitt, Chicago oss, ty pA 6venska, som jag mycket tvistigheter Redaktor for Korrespondenten! det utofvar intet godt inflytande kan forstA! eller att hora som ej med rattvisa kan bortta-gas- . Man kunde lika gerna Det ar kanske bekant for eder pA vAra nya och spada medletn-ma- r svenskar yttra sig pA liknande i i verlden. folk att tala nAgot annat ute till och mAnga af Korrespondentens de satt nar suttit oci lyssnat kyrkan i lasareattjag ar Chicago som Jag vill tillfoga, att dessa en dansk predikan utan att ha sprAk an engelska, eller pAbjuda, missionar och att jag blef skandinaviska moten, som hAl-la- s kunnat fA nAgot sammanhang att allt missionsarbete skulle endast pA engelska sprAket. i Zion, aro en formAn som deraf. Derfor skall mau val icke hufvudsakligen for att ver-k- a VAr ratt att mbta tillsammans dem bland den skandinaviska doma ar det p och oss att af president-skasaga gifvits kyrkans i den tanken att de aronyt-tig- a bara nationalhat och tvedragts-and- a och uppmuntra och undervisa Hur mycket eller hvarandra pA vArt eget tungosom betagit dem. sarskildt for de gamle, som jag har utrattat skall jag ej saga mycket om; men ett vill jag der fA hora evangelium pA det Den arade brefskrifvaren sager mAl ar ej nAgon nAdegAfva. Det och likval saga: att som dansk-fodsprAk som de bast forstA; men vidare att han aldrig hort nAgra ar en fri sak for bAde unga man har det aldrig fallit mig in skulle vAra ledande broder fA framstAende svenskar i kyrkan gamla! Afven tanken, att dessa att gora nAgon skilnad, vare sig reda pA, att vi aro oense, dA klaga ofver AsidosAttande. Det moten endast ilro for de gamle, vid i tanke eller uppforande, mellan kunde handa att de sade stopp! ha vi heller aldrig hort; men ,vi pA det dessa mA hanga fast oss de dess till ar do, danskar, norrman och svenskar; till sAdana moten, och det skulle Anna intet markvardigt deri, ty kyrkan de aro mig alia lika kara. vara en stor forlust for vAra go- narhelst en framstAende person ovardig. Dessa moten aro de d ungas sak lika val somdegamles, visar sig i ett mote.blir han Chicago gren bestAr hufvud- da gamla syskon. pA det de mA kunna utbilda sig och samma af sak n skandinaver att tala, Eder artikel om Forsgren-familjesakligen han Det ar till sprAkkunnige och gode ar. af dessa aro svenskar, raed och hvad som blef ut. hvad landsman for sina landsman, som i hvilka jag ar innerligt fdrenad fordt i Gefle Ar 1850, fann jag icke deras talan som har forts i Ahorar-nes, annu aro i okunnighet om evanevangelii band genom deras tro mycket intressant, ty John E. Korrespondenten, utan och goda uppforande. folkets, de nykomnes talan, gelium. Forsgren, med hvilken jag var Under en foljd af Ar har jag, ge- tillsammans som missionar pA dessa som komma for att lyssna Kyrkans ledaude man hafva nom mina broders godaonsknin-gar- , danska on Falster, berattade till sAng och tal "pA det sprAk reda pA, att skandinaverna ej haft den aran att presidera mig om sin verksamhet i Gefle; som de bast forstA. Nar nu aro tillfreds med sina moten, sAsom dessa hittills varit ordnade i de skandinaviska motena i men det ser ut som om den for-st- a danskan, sAsom det blifvit forberr-skande och ledda, och de hAlla for har varit det Ephraim, Utah, och jag tors sadopshandlingen i Danmark i med denna i losa och pA att fruktan utan for tal om sAng sprAket ga motsagelse, blifvit genom okunnighet skall knut. det Att de nastan motena skandinaviska eller har Asidosatt att jag aldrig gordiska verkliga forhAllandet framstald inbebofver derom i tyd-ligsA t kant mig till att bemota mina som den forsta i Skandinavien ofverallt Utah, ar det ju lyckas dem, Red. tvifla. svenska syskon med minstagrad och alls icke for att Asidosatta att de nykomne svenskarne gen af skilnad i dessa moten; och John eller Peter Forsgren. Hade blifvit Asidosatta, derigenom att hvarfor skulle jag eller nAgon en gren blifvit organiserad i Gefle de icke erhAllit den uppmuntran Bret f ran Klondykefararen br. annan broder gora det? eller de 17 personer, som omta-las- , som de skulle ha erfaritom C. J. tSberg. forrattats pA det for stannat qvar en tid, dA hade Jag har, alltsedan jag blef Ur ett privat bref till fru C. J. med de yttersta dagarnes den tilldragelsen nog blifvit me- dem fu lit begripliga svenska sA sprAket. Det arju mojligt att Uberg hafva vi tillAtits gora heliga, eller lAngt tillbaka som ra kand och omtalad. sommaren 1850, varit intim van utdrag: Jag hoppas ni ursaktar min detta Asidosaltande icke varit med svenska man. FRAM. Best Temple Str, ctut. sallskapet. Mrs. E. J. Peterson. Nuvaiaiide bostail: Rustic Court No. West Tcuiplc och 7th South). 1 En oornojaam. Fastoiu: Vackert vader i dag, Fetter! Fetter: For dem som inte ha nAgot att gora, ja! Din trSdgArd ser Fastorn: praktig ut, Fetter! Fetter: For dem, som inte behofva grafva i den, ja! Det var ju roligt, Fastorn; att din hustru ar pA battrings-vAge- n, Fetter! DA man betraktar det stora Fetter: I'or dem, som inte antal personer, som Aro pA vag behofva bo med henne, ja! ihop till Klondyke, samt de svArighe-ter- , sin prome-tiad- . fortsatter Fastorn de Aro utsatta for, sA kommer man till den slutsatsen att detta ar nog den stbrsta Lakte ett sAr pA hennea under sA svAra fot. "Loramies, O., den 19:de som onkel Sam december 1896. Dr. F. Fahrney. sett. MAnga, bAde Min hetre! Jag anser det vara och djur, hafva drunknat, min pligt att for eder omtala det ihjalslagits o, s. v. gagn jag haft af att nyttja eder C. J . Oberg. medicin. Min fot har nu helt ocb hAllet lAkts, tack vare bruktt af Vi skulle numera ej Kuriko. Salt La lie City. kunna vara mediciuen lorutan i SHK SI TIC A MA Gud valsigna vAr familj. eder for det goda Ni utrattat! Laud till .saht. En del land llogaktningsfullt, med fiirsta klass vattenrAlt finMrs. C. Wagler. nes till sain i Salt Lake county. Dr. Feters Kuriko eger ett 16 acres pA en plats och 20 acres obrutet rekord af framgAng i pA en annan plats. Billigt pris. a blod- - och af Narmaie upplysningar medde-lasjukdomar. Saljes ej om man skriivr till J. D. till utan endast af apotekare Salt bake Korrespondenten, Om ingen sAJau City. finnes i eder narhet sA skrif till Dr. Feter Fahrney, 112-11Att hyra. Utt slort rum South Iloyne Avenue, Chicago, st adens centrum $3.00 i 240 E. ihigham Street. 111. folk-vandrin- g, in men-nisk- 1 konsti-tutionell- s n.:i-1- mA-nade- a 4 |