OCR Text |
Show U tk H v SAHNINGTRiHLTCUDSFRUKTAHFiAI TVISA. Prenumerationsafgift: Losmummtr: 5 Ceuta. $1 per &r. REDAKTOR H:o 58. EGARE: och OTTO RYDMAN. klarhet har mAneu, och en annan klarhet har stjernorna; ty en stjerna gAr ofver den andra i klarhet. i In. r del framstaende trosartiklar, grundsatser och regler i Jesu Kristi kyrka at de ytfersta uppen-barelse- Salt Lake City, Utah. 8 Sir. Det skepp, hvarpA jag oeh DA yttrade Petter den bnskan, medresande nu befinna oss, r att man skulle fbrsbka taga appDet fir 443 let utan att betrada mattan Waesland. Richmond den 11 September fot 43 bredt och med fbtterna. Engelska sAnde-kudfotlAngtoch 1897. bad om ett metspo, det har 4,752 tons dragtighet. Far-teHerr redaktbr for Ar icke stor, blott 13 knop. franska trodde, att han skulle Derimot ar lyekas fA tag i Applet med ett Harmed sander jag eder betal snore, oeh tysken att det skulle sA tae-kaMen Peter och r ar fbFresan' Och J priset gA tiled en kapp. ning fdr tidningen. jag de tid-fbrklarade att s k mycket fdr eder goda uttryekligen, mycket'.billigare anylet'ar pA ning, som regelmcssigt kommer stbrre fartygen, att det betalar Applet skulle tugas med hauden. mig tillhanda, med dess inne-- sig vill att resa med Waesland, Nar alia fbrklarade detta onibj-ligt- , h&llsrika lasestoff, som pA sed-tog Peter ena hbrnet af Passagerarne frAn Utah utom vAra! Thatcher undertecknad mattan i handeti oeh rullade nare tiden bar pAverkat aroGuy 'frAn oeh vAra danska och A. Parrel Logan, T, ihop den tills han nAdde applet I.ik som och norska broder att presente- - Gilchrist frAtiPark City samt T. och tog det i handeti. ra det uti det danska religdsa Fieher ,oeli ,broder Jensen frAn jag ensatti afer alia tick applet i mdtet, som afhAlles legelrniis-sig- t Star Valley, Wyoming. Systrar-n- min hand, sade han, sA skall Thatcher ochFarrel Atlblja jag hAdanefter ocksA fA minu hvnije sbndag hArsUides,i an-sina rnAn. Vi befmna oss alia fiender i mina hAnder. och enligt deras fijregifvande natio-nalhavAl nu, ehuru nAgra af sAgs det sAsom ett slags In- Sitter nar hun ydr hafva varit ganska eller dvlikt, hvilket de dianerna aro ingalunda fbrtju-stUtah jhar, icke mAnga i tyckte horde ingenting bet yd a arbete, men de tyeka ej om emedan det stod i det "Idle blad duktiga sjoman. Vi lAngta efter lata hvita mAn. "En rysligt god sAsom att se Liverpool, ty clfva dagar hvit man Ar den som arbetar Utah - Korrespondenten spaltfyllnad. Men jag for min pA hafvet ar lange nu fdr tiden. som en slaf frAn morgon till A AngbA-teAndre stvrmannen del tycker att det ar mycket bat-trqvall ich euindianjiaknar det iir en herr Ilazelius, en att vi sAsom svenskar kunna som ett storartadt nbje att fA Han Ar en ling, intelli- sitta bredvid pA en stubbe hela uppehAlla ett "lille bladA egen hand, an att hafva en stor gent man, oeh han bar stiftat dagen och beundra den hvite Avis som behofver $1,000 i bekantskap med ilera af de vAra. mannens'tlit. donation en gAng emellanAt, Bland passagerarne ar en ung NAgra ungai"kt igate" suttoen Det ar saligare att gifva' an att kopman frAn Philadelphia vid dag oehbetraktade' jertivagsur-betarntaga, sager skriften, oeh deriore namn Iluelings. Han sager, att pA en bana, nAr en aro vi svenskar lyckliga, allden-stun- ha ns fbrfader kommo till Ameri-k- a r kom ilandefram i vi icke behbfva att liisa sallskap med William Penn som priiricn. Indianerna, pA Gustaf II Adolfs tid, oeh nar per donation. fbrr sett cn sAdan vfigur, Ilvad det betraffar, att sven-sk- han lick veta, att undertecknad under lijulry ttaren sprAket, som enligt hvad pA ar pA vag till Stockholm beslbt tysdnad. Slutligen sager en sednare tid orntalats, har blifvit han sig fdr att fblja med, sA att tillbakasatt, sA ar iifveu en del om han icke fattar ett nytt be "Icke god hvit man! utaf vAra egna landsman skul-de- slut innan vi komma till LiverNcj, sAger en annan mycket hartill, enligt min erfarenhet. pool, (Ar jag resesallskap belt allvarligt, mycket lAttjefull hvit Som ett exempel skall jag anfora ovantadt. man sitter nAr han gAr. foljande. Jag hade en gAng ett Det ar icke ofta vAra iildste Eu samtal med en svensk som bor hafva anledning till att hAlla Kantike icke en fru fbrnam sade sbndagsmor-gohar. Han sade att det svenska gudstjenst pA hafvet, men en af frAn landet nyss sin till sA lifligt intres sprAket var ett dAligt sprAk.ja passagerarna har nAgot enfaldiga piga: till oeh med dAligare an det dan- serat sig for att Ik hora oss, att NA, Gretu, gbr nu raskt ska, emedan dess uttal giek sA han airangerade en samman dina sysslor, sA fAr du kloe-kamycket ut pA sje ljudet. Men komst och bad oss om att tala Med elfva gA i hbgmessan. till dem. Detta gjorde vi, och jag bevisade for honom med vill detsamma jag saga dig, att mAngapersoncr en gAng man lyssnade till oss med stor for sed att de afmitt bus-folhar jag fingo slappa till lifvet for att de uppmarksamhet. som besbka kyrkan, skola En hjcrtlig helsuing frAn oss icke kunde uttala och vid hemkomsten kunna gbra a att det svenska sprAket ar lram-o- alia till "Korrespondentens" l;i bctrnktelse-iimne- . och for ingAng sare. Jag skrifver pA Atlanteus danskan med fiera; ty kunna rent utsaga gungande bblja; min katlek till Jaha, frua, mente Gieta oeh (Domarebokcns 12: 6), svenskarne i Utah har derfbricke giek Astad. hvilket icke danskarna kunna blifvit ostadig som den blA oeh Vid hennes hemkomst mbtte ehuru det stAr i deras egen bibel. oroliga bbljan. frun henne med sin frAga: M. S. Och afven tror jag att amerika-narn- e NA, Greta, bur var det? aro lika tafatta i den Jo, kara frua, ingAng var Ni kunna ju sjelfva libra det pA tre stAllen, det sAg jag, efter om ni aro intresserade uti men betrnktclsearnnet Ar jag vArt svenska modersniAI. liktigt snker pA, men jag tror MultipUkatiouH - kbktnm. att det var ett par granna ag vill icke langre trbtta eder. oerfar-nVi mA godt har oeh all t gAr som Husmodern (till sin nya, som kom sedan alia anIlur lange ha kbksa): vanligt. Det fabriccras ost dra voro komna, for dem betrak-tad(Att koka? till utskeppning pA de hvar enda, bA herre oeh "Nio minuter. Nanni: hvilbAda mejerierna harstiides, fruntimmer. "Men jag sade er ju tydligt, ka ni omnamde for en tid sedan att man icke skall koka ett iigg En uti eder tidning. en lany promenad i or Nix-domer an tre minuter. Med all hogaktning: Hr. Ernest konvaleacent. Nanni (med kriinkt sjelfkan-sla)- : Anders Adnmson. i Erbsville, Canada, har men jag Ett Agg.ja saudt fbljande intressanta bref: r har kokat tre iigg, och tre "For kort tid sedan sAlde jag en Ombord A Angaren "Waesland, nio." ire gbr flaska af Dr. Peters Kuriko till Atlantiska hafvet, den 30 Kolmnbi upy" i vijsk ett fruntimmer, som var sA svag, Augusti 1897. e Hr redaktbr! f orm. Ebljandc anekdot tinners att lion ej kunde gA till sin meddelad i "Ryska historiska granne. Nar lion hade Som bekant reste niistan I'iire utbrottet begagnat den giek hon utau vAra missionarer fbrut med underratelser; hjalp en vagstriicka af sex mil Guionlinien, men nu resa de med afdelstora nordiska kriget siinde-bud, for att af mig fA en nv flaska. Petter den stoic alia Amerikanska linien. Detta sallhufvud-staden. i som belunno sig Detta visar hvad rnediciuen kan skap har nu 22 bAtar, som Niir voro alia utratta. Den fbryngrar de gam-la- ; samlade, fbrbindelsen mellan i dem han bad intriida stora gbr de svaga starka. Den ar staterna och England. En var med hvars en betaekt ej del gA mellan New ork ceh golf apoteksmediein. Saljes till )A mattan lAg allmatiheten Midt en matta. direkt af special-agente- r mellan och andra Southampton Sandebuden visste Dr. Pefor ett tillverkaren, ajiple. oeh Liverpool. Philadelphia South frAn oeh till Utah taga icke hvad de skulle tanka och ter Fahrnev, 112-11- 4 111. fbrvAnade hvarandra. sAgo pA oyne Ave., Chicago, vanligtvis den sednaie vagen. lie-te- et n t. 2:dra Korinterbrefvets 12:te kapitel: Mig ar icke nvttigt att beromma mig, dock vill jag nu komma till syner och Herrens dagarnes heliga. H( Temple Str Korrespondens. Sammaledes ock de dodas uppstAndelse; det varder sAdt forgangligt, och skall uppst3 ofor-ganglig- En 39 S. vebagen ben J7 September 1897. det'mycketvaljnrA-tadtfbr,"passageraresbeqviimlig-h- r. 1 (Hcarbetning for Kristo for fjorton dr. Jag kanner i Om han var lekamen, det vet jag icke, eller utom lekamen, det vet jag heller icke; Cud vet det. Den samme vardt uppryckUmtill tredje himmelen. Detta hoga amne utvecklas i en syn rorande de dodas tillstdnd och jordens innevdnares hvilken syn Joseph Smith och Sidney hade den 16 Februari 1832. BerMttel-se- n Rigdon om denna syn dterfinnes i 76:te kapitlet af Forbundets bok. en man (Fortsattning.) l)e yttersta dagarnes heliga hafva hittills uppfOrt sex tenipel, nUmligen ett i Kirtland, Ohio, ett i Nau-voIllinois, och fyra i Utah, hrilka fyra sistnitmda aro de som nu finnas till. Templet i Kirtland invigdes den 27 Mars 1836. Det upptog en yta af 80 fots langd och 60 fots bredd. Vttggnr-nvoro 50 fot hoga och tornet 110 fot. Templet i Nauvoo invigdes den 30 Apil 1846. Det var uppbygdt af ljusgrA kalksten och var 128 fot l&ngt, 88 fot bredt samt 65 fot fr&n golf till tak, Tornet var 165 fot hiigl. Bygnaden kostade Ofver en million dollars. Den och fQrstOrdes af en mordiskt sinnad pdbel. Templet i S.t George, Washington county, Utah, invigdes den 1 Januari 1877. Det fir 141 fot l&ngt och 93!'a fot bredt. Hojden fr&n jordytan till toppen af brostvSrnet omkring taket Or 84 fot. A dess Ostra Unde Ur ett fyrkan-tig- t torn, som slutar med en Attakantig kupol. Templet i Logan, Cache county, Utah, invigdes den 17 Maj 1884. Det Ur, med torn och stCdjemurar, 171 fot l&ngt och 95 fot bredt. Det har vid hvardera andan ett torn, som Ur 30 fot i fyrkant. Det ostra tornet Ur 155 fot hogt och dot vestra 143 fot. Templet i Manti, Sanpete county, Utah, invigdes den 21 Moj 1888. Det ur 172Vj fot lAngt och 95 fot bredt. I'r&n marken till takets kant Ur 82 fot. Ostra tornet ar 170 fot och det vestra 169 fot hogt. Bygnudens lage Ur ensamt i sitt slag, omgifven som den ar af terasser. Grtmden till bygnaden.ilr 63 fot Ofver ytan af den nedanfor kulleu e i 1 1 dansk-svensk- a e 1 Utah-rese-niirern- t a sjo-sjuk- SLUT-OR- Fdrlattaren gbr icke pdstdende pd att denna afhandling utgor annat an en i hast skrifven framstallning af nAgra af de yttersta dagarnes heligas mest framtradande trosartiklar, grundsatser och regler. Endast ringa forsdk har gjorts pd att stodja denna framstallning med skriftstallen eller filosofiska argument. Xmnet ar dock, enligt bans tanke, synnerligen passan-dfor en dylik behandling. Mdhanda mycket nog allaredan har framvisats, for att ddagalag-ga- , att detta religiosa system sdsom ett belt har en tvdlighet, vidstraekthet och fullkomlig-liet- , e Templet i Salt Lake City Ur 186Vi fot l&ngt och 99 fot bredt och tOr ofrigt af storslagna diniensioner, samt eger utomordentlig arkitektomsk skonhet. Det invigdes den 6 April 1893. Lorenzo Snow, hvilkett, sSsom redan blifvit namdt i en ioregdende not, ar president for de tolf apostlar-nc- s rdd, ar al ven president for templet i Salt Lake City, hvilken plats han inneliaft sedan templets invigning. som ar Gud vardig. frdn hvilken dess bekanna att det har utgdtt. re n e stock-holmar- e d of-ve- al-dri- a fbr-aktlig- Andra Aftonstamning. tros-satse- r. Profeten Joseph Smith lramstaller Atskilliga rf de vttersta dagarnes heligas trossatser med foljande tydliga ord: Vi tro pA Israels verkliga insamling oeh de tio stammarnes Ateruppratande; att Zion skall uppbyggas pA detta fastland; att Kristus Dunkla skuggor jaga Solens sista strdlar, Som mof vester draga, Jord och himmel mdlar Med sin purpurglans; Gyllne skyar vandra Invid himlapellen Sakta vid hvarandra per-sonlig- Under Kristi regering skall jorden hvila och fred skall vara allmant rAdande. Under denna tid, det tusenAriga riket eller millennium, skall fortfara utan afbrott. Aterlosningsarbetet skola uppforas, och arbetet med MAnga tempel stallforetradande bandlingar for de doda, hvil. ka dott utan kunskap om evangelium, skola fortgA till dtss Aterlosarens gerning fullbordats och till dess Lamruet, som dodades foreverldens grundlaggande, skall hafva segrat ofver fiende och alia skola hafva boj t med sin kna och tunga bekant att Jesus ar menni-sko-sjalarn- V- -' e. g L un-da- n n den lugna qvallen Som till brollopsdans. Yestanvinden leker Mellan tradens toppar, Kjsser dmt och smeker Blommans rosenknoppar Som en karleksgud. k, sje-ljud- et re-d- sven-skarn- a Schib-bolet- Nattens stjernor blinka Ofver land och vatten, Till sig vandrarn vinka, Lugn framtriider natten es Klassificering af fornuftsvasenden. SAsom forut namdt, tro de yttersta dagarnes heliga pA alia menniskors fralsntng sA vidt som det ar forenligt med lagen och deras fria vilja sAsom sjelfstandiga fornuftsvasenden. Denna icke med ofverensstammer tro laran om en himmel, till hvilken A ena sidan de fral-st- a komma, samt en enda bestraffningsplats, till hvilken A andra sidan de fordomda komma och der i evigbet plAgas. Nar menniskan i uppstAndelsen erhAller sin kropp, blir denna en evig boning for hennes an-dHon kommer dA att standigt bestA af de det tvenne allmanna tillstAnd som finnas i och henne hvilka materiella blifva andliga oskiljaktigt forenade, och denna forening skall, enligt uppenbarelse som gifvits genom prpfeten Joseph Smith, Astadkommaen fullkom-lisallhet i Jorening med formAga till evigt framAtskridande och utveckling. I evigheten skall det blifva en klassificering af fornuftsvasendena, grundad pA de lagar, som de efterlefvAL l:sta Korinterbrefvets 15:de kapitel: Och det fir himmelska kroppar och jordiska kroppar; men en annan harlighet hafva de himmelska, och en annan de jordiska. En annan klarhet har solen, ocb en annan n I Svept i h . skymningsskrud. va-ge- itet af IpiHtrje. Menskligheten somnar I Morphei armar, Larin och oro domnar, Himlen sig forbarmar, Andar modans strid. Dagen andtligt hvilar, Herrans roilda oga Uppd jorden smilar Ned ifr3n det hoga, Skanker lugn och frid. Broder Nets. m ; t: n skall regera pA jorden, och att jorden skall fornyas och erhAUa sin paradisiska harlig-het.- " r g in-t- e I frun-timme- r, a fort-farand- e iig-ge- n e rf Obevapnade arbetare skjutna a f Efter ett besok vid Hazlegruf-vornpolls-tjenstemd- n. a Pennsylvania voro i fredags strejkande kolgrufarbetare till ett antal af inemot ett hun-dr- a p& vag till Latimer i samma stat. Komna i narheten af Latimer tillropades dera ett barskt halt af sheriff Martin, som der fattat posto, i omgifven af 102 deputies. Strejkarne ansfigo sig ha ratt att pk hvart de behagade, dA de sig pA allman landsvag, och amnade fort-satmarschen, nar knallen af gevarskott ljod. Samtlige deputies lade an, sigtade p3 strejkar-n- e och skoto. Seende sina kamrater falla, sokte de, som annu voro oskadade, att skyndsamt taga till flykten. Strejkarne voro ofornuVgna att forsvara sig, fy de voro obevapnade. 22 man blefvo dodade och 40 s&rade. Arbetarne aro nu samlade i tusental, och man fruktar, att det minsta ofvergrepp fr&n militarernas sida skall bli signalen till strid. be-fun- ta gAn-ge- nAr-mast- all-ti- d d Fiir-ent- a sa-lc- Re-san- |