OCR Text |
Show ,TA.U Frenumerationsafgift: UN1VUKS1TK Lusuuiamrr: 5 cents. $1 per Sr. REDAKTOR H:o 56. EGARE: och 39 S. West Temple Str, rcbagcn belt 5;. September 1897. OTTO RYDMAN. Kyrkan utomkring i hennes icke samlade tillstAnd ar indelad i missioner, konferenser och Salt Lake City, Utah 21 rg. kropp och gick derpA Ater ut i korridoren, hvarest tvAnne lAka-r- e stodo och diskuterade mitt I Minneapolis bor en haiulels-resande- , SA infann sig min broder; fall. Herr redaktbr for Utah-KorW. A. Laufman, som respondenten! jag sAg hans sorg vid anblicken upplefvat en ytterst marklig I den dansk-norsk- a Han har bekraftat sin af mitt lik, fbljde honom hela tidningen utan att kunna gAra mig Bikuben hafva ett par brefskrif-- berattelse med ed, de skickliga-st- e bemarkt af honom och satt hear-vare sokt att motbevisa de lakare deribland tvA ' vid hans sAng i la natten tiklar, som stAtt i Korrespon- hafva undersokt hodenteu angAende dc skandinavi-- ; nom och funnit honom alldeles Dagen derpA gick jag med min ska religiAsa mbtena. I)e soka normal, och hundratals personer, lAka-r- e namligen pAskina, att det bara som val kanna Laufmnti. hafva broder till likhuset, och en infann sig dA och badom Ar nationalhat af Korsesponden-- ' gifvit honotn det basta vittnes-bdr- d ntt fA profva en elektrisk ten och svenskarne att fordra om pAlitlighetochsannings-karlek- . Min broder sitt eget sprAks talande i del Han lerattar om hvad apparat pA mig. och sade "ja, jag gick med dem skandinaviska religiosa motena. han upplefvat foljande: Undertecknad tror, att det ar "Jag gifte mig 1887 med Em- till det stAlle, der mitt lik lAg i mycket fA eller inga svenskar i ma Miller i Marion. Vi lefde paekadt is, tor att se pA expelnstrumentet fAstes rimented Utah, som hysa nAgot national-ha- t mAnga Ar i det lyckligaste akten-ska- p vid mina fotter, och jag kAnde mot danskar eller norrman och lion plAgade fdlja inig en underligfAtnimmelse, eller personer af nAgon annan pA mina lAnga resor i Sydameri-ka- , tydligen medan nation. Men jag frSgar mi vAra Central-Amerik- a jag stod tnidt pA golfvet. oeh pbren-tderefter erfor jag Ett Agonblick danska och norska broiler och Staternn. FcirlvA sedan, i helakroppen smArtor systrar, om icke I tyeken bast dA vi uppehollo oss i Mankato, fdrfArliga fann och om edert eget modersmAl; om mig liggande i och del drojde icke sjuknadejag, icke I tyeken det Ar bast att ho-r- a lunge, innan jag kom underfund NAgra dagar derefter var jag evangelii principer forkunnas med, att min hustru fdrsbkte alldeles frisk. Ater for eder pA edert eget sprAk, taga lifvet af mig med gift, som I hvaraf forstAn hvart ord som hon lade i den mat, jag fbrtarde, Jin h foritod sin sak. Ja, talas. I behofven icke gissa eder oeh i den mediein, lakarne ordi-nersade den hederlige farmaren, jag till hAlften, sAsom nar I horen for mig. finnes mAnni-skor- , I Undren annat sprAk. nAgot Trots den allra storsta fbrsig-tighe- t vet nog, att det hvilka alltid lagga de stQr-st- a dA om svenskarne fordra, att n A min sida blef jag dock de skola fA vara likstAlda allt applena - Afverst i tunnan sjukare och mAste siutligen men det g5r icke jag. med eder? Undren I ofver, om lagga mig pA hospital i Omaha. Ar rAtt, sade pastorn Det de skulle vilja hora evangelii HAr var det, jag upplefvat nAgot, oeh nickade. Jug bar alltid sAkt principer talas och sjungas pA som val mA kallas enastAende. sitt eget sprAk? Det Ar bara Under inllytande af en sbmn-dryc- bfvertyga folk, att sAdana knep endast kunha skada i lAngden. nonsens att konirna och pAstA, lakarne gAfvo mig, Om de ginge till stan sjelfva drif-ver att det Ar nationalhat som jag i ett tillstAnd, som och sAge efter, skulle de komma oss till att fordra att fA tala doktorerna trodde vara doden. underfund med nAgonting.... Jag och sjunga svenska i svenska Klockan var 11 pA formiddagen alltid mina storsta app-lee liigger religiosa moten. den 26 December 1890, i bottnen af tunnan. brefskrif-varfAr e Jag saga som en lakaren forklarade, att i den danska tidningen saJust sA, min vAn! jag dott af lijartslag och min Ja, inanniskorna hafva blifde, att han icke hade nAgon kropp fdrdes till mr Mauls sA knepiga mi for tiden, att mot nAgon; jag Der telegrafera-de- s vit tror heller icke att nAgon svensk, till min broder i Des Moines, de nastan alltid oppna tunnan r som har antagit evangeliet, att han skulle komma och ordna nedifrAn.... nAgon nationalkansla mot allt till begrafningen, Vetenskapens martyrer. (Z nAgon. NAgra minuter efter det jag .sangkammaren kl. 4 pH morgo-nen.- ) vill ett bara ge exempel: plaeerats pA ett bord i likhuset, Jag Huru skulle vAra danska och erfor Frun till sin lierre och atikom-njag en besynnerlig fbrnim-melsom norska syskon tycka att gA som begynte i fotterna make) : till tyska moten? Skulle de icke och fortsatte genom hela min NA, hva' ska du an hitta pd motstAnd det? mot Jo, Det om gora jag kropp. var. som nAgot fir historier om hrar du har tror det forvisso, emedan de icke ryckte sig lost frAn mig, vAxte i var it? icke for nA- storlek oeh sA forstode sprAket smAningom antog Manner): IIAraf sen I en got nationalhat. af Hitt . . a pd hick)! Ingen-tinman, som var gestalten att det icke Ar pA grund af na- minst tre fot langre An jag. Jag alls. Annerson d' jag ba tionalhat som svenskarne oppo-ner- a stod plotsligen midt pA golfvet i varit omkring li. . hite hvarstans sig, utan bara for att de den stora salen med de mAnga ocli tittat efter Andrtes hallo .. icke fdrstA danska sprAket. borden och sAg min doda kropp hong. Han kan komma ner nar . Med all aktning: ligga pA ett af dem. Sedan jag som heist d det rore ja . . bdk-lig- t betraktat den en stund, lemnade om ingen vore dcr d . . . . A. Af. Rosell. i och motte korridoren Rid A.) Salt Lake City den 30 Aug. jag salen en af lakare. Det hospitalets 1897. Krontskn Ibynare, baktala-re- , fdrvAnade mig, att han icke sade brAkmakare och bedragare nAgot till mig; men dA han ha alltid en gemensam egenskap: hade brAdtom, ville jag ltornnde judarnes Aterfiyt-tand- e den namligen, att aklrig sluta till sitt land har fdrslag icke hejda honom utan gick ned En Korrespondens. grenar. 8 uppstAndelse fran de doda, -. En Bibehallandet af endragt och ran vandal del framstaende trosartiklar, grundsatser och regler i Jesu Kristi kyrka af de yttersta dagarnes heliga. (Bearbetning for (Fortsiiltning.) Kyrkans organisering. nt och sA vidare. Vi tro, att en Samme profet sade afven: person mAste, genom profetia och handers utaf dem som utgora den ratta blifva kallad af Gud till att predika om evangeliet och forratta tillhorande ordinan-ser- . n, Denna mvndighet bestAr af prestadomet samt befullmaktigandet till att utbfva dessAlig-gandeDet ar tvA hufvud afdelningar i prestadomet, hvaraf den lagre kallas det Aroniska prestadomet, hvilket innehar nvcklarne till till omvAndelsens evangelium och dop i vatten for syndernas forlAtelse, samt bandhafver en del timliga saker i samfundet. Det har dock icke makt till att forratta handers pAlaggning for den Helige Andes delgifvaude eller nAgon af de hogre evangelii ordinanser, som Aro rent andliga till sin beskaffenhet. Den hogre afdelningen kallas det melkisedek-skprestadomet och innehar fullmakt uti alia andliga saker i Kristi kyrka. Embetsmannen i den aroniska afdeluingen aro: biskop, prest, larare och diakon. De i den melkisedekska afdelningen aro: apostel, sjuttio och aldste. Alla embet9tnan, med undantag af biskopar-ne- , aro organiserade till fleresA kallade quorum, och, med undantag af hogpresterna, hvilka utgora en allman forsamling i hvarje staf (eller stil't ) i Zion, finnes ett visst antal medlemmar i hvarje quorum. De Aligganden, som tillhora hvarje embetS-man. a hog-pres- t, . n prestadomet, aro noggrant bestamda, till strid eller ovisshet ar undanrojd; men det skulle vara allt for vidlyftigt att i denna afhandling framstalla desamma. i sA att orsak att liafva uppsigt ofver bela kyrkan ar forlanadt At ofversta presidentskapet, hvilket utgAres af trenne hogprester som Aliggandet da-ge- n Anordningarne for bibehAllandet af endragt, fred, godt samfund, rAttvisa och ren vandel bland de yttersta dagarnes heliga Aro rikliga och verksamma. Tukt och ordning fordra att nAr nAgon medlem anser sig fArorAtlad af sin medbroder, ar det hans pligt att begifva sig till ' den fAregifne forolAmparen och frambringa f5r honom. Om denne vAgrar att godt-gor- a hvad han forbrutit, infinner sig den hos honom i ett vittnes nArvaro och framfAr Anyo besvAr Afverhans uppfArande, Visar sig detta forsAk utan verkan, Ar det van-- ' ligt att hAnskjuta saken till lArarne i det db strikt, hvar den, som pAstAs ha fArbrutit sig, UK boende. Om icke en uppgArelse pA detta sAtt, Astadkommes, kan saken bringas upp infAr och hans rAdgifvare, hvilka utgora en kyrklig rAtt, ty biskopen Ar en allmAn doma-r- e i Israel. Om endera af de i saken intresseroV de parterna Ar missnAjd med biskopensafgSran-- ; de, kan detta Afverklagas till stafvens hbgrAd forutsatt att saken Ar af tillrAcklig vigt oehi tillrAckliga grunder for ofverklagandet finnes i NAmda hogrAd, hvilket (sAsom redan ArnAmdt) Ar under prebestAr af tolf sidium af stafvens presidentskap. Denna kyrk-lig- a domstols framgAngssAtt ar i hog grad men en utfdrlig - beskrifning derofvcA skulle taga for mycken plats i ansprAk for att tillAta dess inforande i denna afhandling. Ifall missnoje uppstAr ofver hogrAdets utslag, kan detta under vissa vilkor ofversAndas till ofversta presidentskapet for granskning, pA det att nAmda presidentskap mA afgoraom en ny rAtt-sliundersokning Ar nodvAndig. I annat fall Ar det redan gifna utslaget afgorande. Om den anklagade beskylles for brott mot sedelAran, blifver kyrkan den anklagande parten. Alla mAl profvas pA rAttvisans och jemlikhe-ten- s grundval, och man undviker omsorgsfullt att komma i strid med landets lag; isynnerhet Ar man mycket noga rorande upprAtthAllandet afkontrakter och aftal. Domarena och alia som deltaga i forhandlingarne, tjenstgora utan betalning. De Aro erfarne mAn, som utvalts ur skilda affArsgrenar och yrken, och de Aro derfor i allmanhet hemma i lifvets olika forhAllanden. Inga straffbestAmmelser inbegripas i utslagen, om man undertager upphorande for en tid af personens samfundsrAtt eller hans uteslutande ur kyrkan. et Kristi sanna kyrka Ar en systematiserad af utsokt fullandning, och utgor icke, sAsom somliga antaga, en olikartad tnassa af hvarandra motstridande vasenden. De yttersta dagarnes heligas tro i detta iimne ar nog-graframstAld af profeten Joseph Smith, Vi tro pA samma organisation som fanns i den ursprungliga kyrkan, namligen apostlar, profeter, herdar, larare, evangelister, myn-dighete- 1 inne-hafv- a apostel-embetet- . De tolf apostlarne verka under ledning af ofversta presidentskapet, hvilket de stA narmast i presterlig vardighet, och innehafva hog som resande hogrAd. Ett af de tolf apost-larne- s sarskilda Aligganden ar att oppna vagen full-tna- kt f5r evangelium bland alia jordens innevAnare och att, dit de icke sjelfva kunna begifva sig, sAnda budskapet med de sjuttio eller andra som kunna kallas till denna befattning. Kyrkans distrikts indelning i hennes samlade tillstAnd bestAr af staVar (presidentskaps och ward (biskops-distrikt)- . Hvarje ofverinseende af en president och under staf ar dennes tvA rAdgifvare, och de understodjas af ett for stafven tillsatt hogrAd, hvilket utgores a f tolf hogprester. Hvarje ward a r under uppsigt af en biskop, hvilken afven ar en liogprest, och han understodjes af tvenne andra hogpre-ster- , som aro bans rAdgifvare. t) bestAr for liarvaraude Ofversta presidentskapt (1897) af: Wilford Woodruff (president), George Q. Cannon (torste rAdgifvare) oeh Joseph F. Smith (andre rAdgifvare). Pe tolf apostlarnes rAd utgores for narvarande af: Lorenzo Snow (piesident), Francklin D. Richards, Brigham Young, Francis M. Lvman, John Henry Smith, George Teasdale, HeberJ. Grant. Johu W. Taylor, MarrinerW. Merrill och Anton H. Lund. Det ar tvA lediga platser i rAdet, den etia lororsakad af Abraham H. Cannons dbd, soni intrafl'ade den 19 Juli 1896, och den andra lororsakad af en medlems uteslutandc ur rAdet. fAro-rAtta- , en hogrAds-medlemma- r, -- g fiirsta grundsatserna och forordningarne. Profeten Joseph Smith sAger foljande om och forordningarne i kyrkan: ser och forordningar Aro: 1) Tro pA Herren 2) OmvAndelse; 3) Dop, medelst Jesus Kristus; neddoppning, for syndernas forlAtelse; 4) Handers pAlAggning for den Heliges Andes gAfva. Utom dessa finnes det mAnga fiArordningar.som hAr icke kunna upprAkuas, hvilka alia bestAmts af Gud for deras nytta, som antaga dem. Skrif-ternaro fulla af forklaringar om deras beskaffenhet, deras utforande och deras AndamAl. a "Utan tron Ar det omojligt tackas Gud. (Ebr. 11:6.) Tro pA Herren Jesus Kristus, sA blifver du fralst. 2: 26.) gerniugar dod. (Jak. Johannes evangelinms 3.dje kapitel: Jesus svarade: Sannerligen sager jag dig: Utan att en varder fodd af vatten och ADde, kan han icke ingA i Guds rike; Romarebrefvets 6:te kapitel: Veten I icke, att alia vi, som hafva blifvit dopta till Jesus Kristus, vi hafva blifvit dopta till bans dod? SA hafva vi dA blifvit begrafna med honom genom dopet till doden, pA det att, sAsom Kri- s stus vaidt uppvackt fr An de doda genom hArlighet, sA skola ock vi vandra ett nytt lefverne. Ty om vi hafva blifvit plantade tillsammans i liknelse med hans dod, sA skola vi ock blifva i likhet med hans uppstAndelse. Fa-dren- (I'ortsattes ) liotell-rumme- t. tillA-tels- e i a A- - islA-da- at Af-ve- fdr-sjon- k n Yakt-hafvand- hy-se- e e, -- tro att evangelii forsta grundsat- (Ap. 16: 31.) "SA Ar ock tron utan dAr-huslaka- re j g De Vi 1 san-noli- for trapporna och ut pA gatan. gjorts att kopa Palestina af n DA jag der tagit nAgra steg, fick Det tros att turkiske skall vara villig att salja jag syn pA en gammal van, mr ifall han kan erhAlla pengar nog, Blose. Jag fbrsokte slA honom ty Turkiets finanser lara vara i pA axeln som ett slags helsning, ett dAligt skick. En kongress men min arm gick tvars igenom af judar kommer snart atthAllas honom Jug talade ieke till hoi Basel, dA frAgan om inkop af nom, utan slog honom gAr.g pA Palestina skall forekomma, gAngpA axeln med sutnma s Det var mig icke mojligt redan hafva hvarfor planer tur-karn- e. upp! sul-tane- utar-betat- och en fond med pennin-ga- r alt vacka hans uppmarksamhet, redan finnes, hvarforutom eliurti jag fbljde efter honom He- bonds kunna, enligt Rothschilds mening, gifvas for resten och anordnas sA att de med temligen god lAttbet kunna inlosas pA sina tider. HArigenom kunde judarne fA ett land och en hem-orFramstAende judar IrAn nastan alia lander komma att nArvara vid kongressen i Basel. t. ra gator. JagAtervAnde gick dA till hospita-let- upilor trapporna , och Om blodet dr orent, skall detta visa sig i Edert allmanna lielsotillstAnd; styrkan skall af svaghet. Eder hy med utslag. FAr bebaftad blir s mer an en hundra Ar sedan en mot dAligt blod som aldrig ofvertraf-fats- , Kuri-ko- . namligen Dr. Fetters Den renar blodet och gifver ny lifskraft. Kan ej erhAllas hos apotekare. Endast lokalageoter sAlja densamma. Skrif till Dr. South Feter Fahrney, 112-11- 4 111. Avenue, Chicago, Iloyne upp-fann- ort-medici- n, bortAt korridoren till likrummet. Dorren var stangd, men dA jag kunde se in i rummet, fdrsbkte jag gA genom dorren, nAgot som Att hyra. Ett stort rum, ej ocksA lyckadcs mig. Jag stod lAngt frAn stadens centrum, 240 en stund oeh sAg pA min doda E. Brighatn street. |