OCR Text |
Show Prenumerationsafgift: RF.DAKTOR H: o 55. j I $1 per Ar. egarp och 27 2(ugufH rcbagcn ben OTTO RYDMA N. Losnuuimer: 5 cents 30 S. Best Temple Strx 7. 8 Salt Lake City, Utah. - En Uppenbarelsebokens 12:te kapitel: Och hans stjert drog tredjedelen af himme-len- s stjernor och kastade dem ned pA jorden. Och der var strid i himmelen; Michael och hans Anglar stridde med draken, och dra ken stridde och hans anglar. Och de vunno icke; och deras rum vardt icke mer funnit i himmelen. Och den store draken, den gamle ormen, som kallas djefvul och satan, blef utkastad, den der bedrager hela verlden; och han vardt e pA jorden, och hans anglar blefvo ock med honom. I Judas epistel lases: Och de anglar, som icke behollo sitt forsta-domutan 8fvergAfvo sitt hemvist, dem forva-rad- e Han med eviga bojor i morkret till den sto-r- a i dagens dom. . verkli-genfinnes En anda John Ruskin sager: som larer myran hennes vAg, fogeln om hans bo och menniskorna de skSna konster oeh adla handlingar som Aro henne raSjliga. Att det finnes dAliga inflytanden, hvilka leda a menniskorna till onda handlingar, nAr de sA sig At desamma, Ar tydligt, att man endast behofver namna det f5r att fA det er- ' kAndt. Genom Kristi forsoning skola alia menniskor efter dodeu Ater mottaga sin kropp genom kraft, men beskaffenlieten af deras tillstAnd efter uppstAndelsen kommer att hero pA, huru de utSfva sin fria vilja, hvilken de ega efter den Allsmaktiges lag och beslut. Bref frail framstiandc trosartiklar, grundsatser och raglar I Jasu Kristi kyrka at de yttersta ka-sta- dagarnss heliga. (Fortsattning.) t, a folk. Det a.r logiskt omojligt, att kanua eller vara bekant med nAgot innan det finnes till, tv det ar dA intet i samband dermed som kan fornimmas; ej heller kan en person blifva utkorad fore sin tillvaro, etnedan det ingenting linnes som kan mottaga utkorelsen. DerfSr lefde Jeremia innan hans kdttsliga kropp danades. Denna tro pA en fSrut tillvaro af menniskan inbegriper den uppfattningen, att kroppen i sitt naturliga tillstAnd ar i skepnad och likhet med anden, till hvilkens form och utseende den passar. Doktor Joseph Butler, fore detta hogste i Durham, en af de mest upplyste man, som England nAgonsin frambragt, snafvade I sin ovetande Bfver teorien om bok Analogy of Religion (Reljgionens arbete af bogsta ordningi sitt slag, framsatter ban grunder for ett tillkommandc lif, och bans bevisgrunder, hvilka hufvudsakli-ge- n rora sig om fornuftets oforstorbarbet, syncs vara omojliga att gendrifva. Utgifvaren af den Ar 1893 utkomna boken anmarker, att man gjort den invandningen, att om Butlers bevisgrunder for ett tillkommande lif skulle antagas, - bi-sk- -- forut-tillvaro- n. likstam-mighet),e- sA mAste de med lika kraft nodvandigtvis tt an- tagas som bevisgrunder for en. Denna punkt erkannes af utgifvaren, som sager att han kan icke inse, att detta forsvagar den larde forfattarens stAndpunkt. Detta ar som ett erkannande af teorien om tillvaro fore hennes dodliga tillstAnd. forut-tillvar- o. det-samm- a men-niska- Attrlosningsn. Genom mennisko-andendet en grund for s d -- n . . Joseph Smith yttrar, att det finnes tre som utdela till menniskorna pA jorden: Gud den forste eller Skaparen, Gud den andre eller samt Gud Vittnet eller Bekraftaren. Menniskans Aterlosning planlades innan hon framtradde pA jorden; foljaktligen forutsAgs syndafallet. Derfor kallas Kristus Lammet som slagtadcs fore verldens grundlaggande. Andarnes harskaror, hvilka voro de i saken deltogo i detta planlaggande. TvA trcdjedelar af dem bifollo planen och Kristus utvaldes till Aterlosare. Satan, som var en stor och hogt uppsatt personlighet, satle sig upp emot forslaget och ville att alia skulle fral-sautan vilkor, dymedelst foretagande sig att tillintetgBra menniskans fria vilja. Han pAver-kad- e en tredjedel af andarne till att understodja honom, och han och hans foljeslagare i uppro-re- t fingo icke tillAtelse att komma till jorden och erbAlla en kropp, utan blefvo nedkastade till denna verlden for att fresta menskligheten till ondt, under det den Helige Ande skulle beve-k- a dem till rattfardighet, och pA sA satt skulle menniskan utvecklas under utofvande af sin fria vilja, smakande det bittra i lifvet och sAlunda larande sig att vardera det ljufva. De andar som antogo de afden Evige Fadern e foreslagna vilkoren voro de, hvilka blefvo under sitt forsta pr&fningstillstAnd, och om de bestA under sitt andra profningslillstAnd, skola de i oandlighet skrida framAt. De som gjorde uppror och blefvo utkastade, bestodo icke sitt forsta profningstillstAnd, och de aro genom sitt eget val uteStangda frAn den harlig-lie- t och kraft som medlolja oandligt framAtskri-dand- e val-signel- se Ater-losare- s stAn-dand- i rAttfardighet och tro. , dodlifa tillvarons andarall. y d n nom, nar han kommer hem pA'hoppas pA hans tillfrisknamR. morgonqvisten, fArbetaln kala- set. I morgon bittida kl. 9 trAf-fa(lnsAqd.L vi Ater hAr, ochdA skall hvar ' Jomnlikhititinkir. OCbVn pA heder och AraberAtta, Infor llerrrn 9ro alln lika,;-..- . hvad hans fru bedt honom gftra. SA vi idsa i ' hanahelga ord, Derom voro alia bfvereus och Deft Ii0rde8 Frillsarii ock prrJik- i t . begAfvo sig med stapplande steg DA ban vawdrade uppA vAr jotd s . . - j Afsigten med menniskanstillvaro i docHf-'- " heten har blifvit antydd i hvad som redan fram-sattPA det hon mA utvecklas ar hon till stor del lemnad At sig sjelf, och minnet om hennes forra tillvaro ar borttaget frAn henne. Derige-noutvidgas hennes inneboende egenskaper. Den Allsmaktige har gifvit henne medel for hennes ledning genom dodligbcten. Han utgjuter ofver henne sin Helige Ande, hvilken verkar i med personens flit for sanning och framAtskridande. Genom sin Son Jesus Kristus, hvilken sade, att han gjorde intet utom det, som han sett Fadern gora, har Gud sjelf dessutom gifvit menniskan ett foredome pA den bogsta mojliga rattfardiga lefnad. Stora andar utsAndas Afven under olika perioder i verldens historia for att vara ledandeljus forfolken. Dessa inbegripa icke endast profeterna, utan andra goda oeh stora man, hvilka, utan nAgon direkt himmelsk kallelse eller uppenbarelse frAn Gud, hafva varit mensklighetens valgorare. Sedan finnes Jesu Kristi evangelium idess fullkom-ligheinbegripande hans kyrka, hvilken afven e kallas hans hjord eller fArahus, och hans den Gode Herdens fAr. Denna fralsningsplan har blifvit uppenbarad under olika tider i mensklighetens historia, men pA grund af menniskornas blindhet och forderf under utofvandet af deras fria vilja, har den blifvit forkastad och foljaktligen Atertagen. Men enligt Kristi och profeternas loften har den nu Ater blifvit gifven till jorden i all sin kraft ocli skonhet. s. m efter-foljar- (Fortsattes.) Dei beraitas om Horace Greeley, New York Tribunes illustre grundlaggare, att en af hans tidnings lasare kom i misshumor ofver en af de artiklar Greeley skrifvit i tidningen samt gick till Tribunes byrA och sade upp sin Senare pA dagen motte han Greeley p& och sade dA: Mr Greeley, jag har stop-pgatan g. at Det mAste vara ett misstag, er tidning. frAn genmalde Horace, ty jag kommer just voro lemnade dA pressarne i officen, och jag likabrAdtom hade gAng som vauligt, skrifvarne som alltid, sattarne voro flitiga vid arbetet och affaren gick samma jemna gAng som i gAr och i forgAr. Nej, upplyste f. d. prenumeranten, jag menade inte att jag stoppat tidningen, utan endast att jag sagt upp min prenumeration pA ett exemplar, emedan jag ejtj'ckte om en af edra Well, svarade Greeley; om ni uppsatser. tror er kunna kontrollera Tribunes innehAll genom att kopa ett exemplar om dagen, eller om ni tror er kunna finna nAgon lasvard tidning, som aldrig uttrycker Asigter afvikande frAn edra egna, dA ar ni domd tillmissrakning. jg vi svenskar be-so- kt finge sjunga en vid hvarje mote, svensk sAng men tick till svar, att det inte garna kunde lAta sig gora, ty och sAngkoren var dansk-nors- nar jag horde sAdant, tankte jag det var bast att lAta det bero. Men nu nar jag hor och ser, att borjat forfakta de svenskes sak liar i Logan, kan jag icke annat an vara mycket tacksam till redak-torederfor och bringamitt till, att det som ar skrif-ve- t n vitt-nesbor- d derom i Korrespondenten for den 20 dennes, ar till alia r de-la- riktigt. Om nAgon skulle med att gora sig be-sv- ar motarbeta dessa fA uttalanden bland dem som sig besvara dess angAende, skall han icke bevardigas med nAgot svar A min sida, utan mitt vittnes-borstAr fast. d Med all hogaktning: John S. Persson. Logan den 22 Augusti 1897. In gen eger nAgot framfot herfiAt. sall-skap- et J bar Hvad i all verldcajll det Jtvarfor dA div varrmi fostei'.ttadsku , t d5da? . KSnsln Ej det tuckes Gud. sAga, sporde de. ika svenska dm hu-strIlvarfdr .iltjudsi u jetnt Jag g8r blott hvad min x npp mid mindre sl.'ir.a limb, bcfalt- - mig. Nar jag kom, Rlandn DA vArt sjirali Tiafrsvensku fo!iuf)(rdofr-Ivlangfu- llt hem, sade hon: GA du tillbaka Ar som nAgot sprAk pA jordou5 igen och tillbringa resten af nat-te- Sakert mins du i dc flydda tiller i ett vinfat, din gamle Svea ndra undergAngen stod, Oeh jag tog henne pA Ilur bon kanipade i hArda stridor Till bon sArad lAg der i siti blod, DA jag kom hem, vidtog en Huru Hciren dA sin hand utstrAcklo Och At henne lijclp i noden rAckte. annan, stupade jag omkull ofver troskeln. DA sade hustru min: Detta vittnarom att llciren hyser folk ocli fosterland, Vack nu upp barnen oeh visa KSrlck for vArt Att dot land linns midnattssol bolysor dem, hvilket fyllsvin de ha till OcksA skyddas af bans starkbets haml pappa. Och jag gjorde sA och Derfor sfik ej att doss sprAk uttrdnga dansade med stapplande steg for Eller (let i minsta inAn fin vrAnga. de smA, hvarAt de hade mycket Vill du liiiia evangclii liira roligt. IppA svenska tolkas rent oih lutt, du Skapnrns storu visliet iira Jag, fortsatte den i ordnin-ge- Vill PA dot sprAk som iln du kallar ditt' n t. fyll-trat- or-de- u. n foljande, stotte en smula Kom till Nordens" niuten, livarcst alia emot ett par tallrikar, nar jag Tala svcnskl, livar svenska toner skallu! kom hem. Vill du inte hellre slA B ruder AWs. ned hela tallrikshyllan, din ropade hustru min. Och Inkomna bidrag jag hogg tag i inrattningen och ref ned bAde fat, tallrikar, till fonden fdr engAfva frAn och syltburkar, sA att allt iUtah till Konung Oscar gick i kras. A II hans Och jag, sade en annan, Union: gnolade vid hemkomsten pA en 25 Deter Jbnson visstump. Derofver blef hustru West Jordan: min ond och ropade: Men .hor 25 du, sjung med din brAnvinsbas I. E. leterson Salt Lake City: alia edra supsAnger for mig. Med 50 storsta noje, svarade jag, och Pauline Broman 25 sjong 15 nummer fdr henne, sA Hans Wikstrdm 25 Emilie Peterson att det brakade i hela huset. I Det var huggarn, menade listan publicerad Rattelse: nr 5. Nar jag kom hem, rAkade den 13 Aug. stodo under Salt Lake City Nils Anderson 25 ets jag stota till baktrAget med i, och dA sade hustru min: och Jonas Anderson 25 cts; Klif du i med bAda benen och skulle tara Nils Anderson, Richtrarnpa. Och det gjorde jag, mond, 25 cts, och JonaS Anderg anda tills degen lAg rundt son, IleberCity, 25 cts. som en krans pA golfvet. AlltsA ha ni alia gjort edra IMrklyf eerier. Under det hustrur till viljes, hvaste betank-sam- t lakarestAndet sig sysselsutter hr Johansson. Endast jag med i vetenskapliga hArklyverier som foreslog allt sammans, har och dunkla frAgor lida tusentals varit olydig, sA att det val blir Akom-moaf pesoner dagens vanliga jag som lAr betala kalaset. hulVudvArk och dAlig Hvad fordrade dA din Man nasttm tycker att du skulle gora, spoule att det ar alltfdr mycken de ofriga i korus. ft'ir mycket teoreti-serand- e Jo, kan ni tanka er, nar jag och for litet praktiskt kom hem, sade bon: Herre Emellertid fortfar Dr. resultat. sA rod du ar i synen.gub-be- n ko-kGA Kuriko att vara i'olkets Peters for all del ut l miu. och driek ur de bAda medicin. Den ej endast lindrar, som jag bar upp i gAr utan den botar. I'dr vidare Det afton. svalkar. Aldrig, tanktorde man skrifva till te jag for mig sjelf, oeh sA hade 112-11- 1 So. Peter Dr. Fahrney, nog ni ocksA tankt. Hellre 111. kalaset. Ave., Chicago, Hoyne jag sud-der- ? fla-sk- or de-ge- Del var eu annan Hvad tycker du om Smith? Jo, det ar en treflig och qvick karl. Han talar inte sA val om dig. Tror du jag bryr mig om hvad en sAdan Asna som Smith pratar? andra Iblnnddemsom pAGudsstigar vandial , Morgonen efterAt pA bcstAmd tid trAflades de Ater A vArdshu-set- . Riiiga giir dot, bvilkol api Ak du ralur, som sig W. Men hur fbrvAnadc blefvo Blott ditt sprftk du talnr tlcrrcn tili liimlens lfoga aalnr, de icke, 1A de funno en .iif Han foistArdig, och dm lifin ban b5r Yin-fa- t. i stort ett TA liggnnde v det spiAk, du I din barndomsstuudef ' L3rde tala I ditt iiemfomls lmuler. , . n 1t tid-nin- hArstades och kan derfSrerVedo-gorfor desamma. . De skandina viskareligiduf too ten, som liAr afhAllas, kallas alb tid af den danska befolknipgH for dansk meeting och den kan' dess gerna med skal kallas sA,-ttendens ar nAstan nteslutande dansk; endast undantagsvis har blifvit kal-lanAgon svensk-taland- e som och en fE5ljd att predika, deraf ar den svenska befolknin-gemycket tillbakadragen och bes5ker mycket fAtaligt motena. Men minst trojrjag attnorrman-nevarit kallade till att predika. Hvad sAngen angAr har densam-ma.pde- r dL,tid som motena, alltid varit dansk. For min del har jag en langre tid sett det oriktiga bari och afven talat personligen med den af de presiderande, som ar svensk och skall forsvara dc svenskes sak, och jag sade till honom, att det borde stallas sA med sAngen, att a t, foruttillvaro finnes fralsnings-planen- Den hAnderna. pK'ett I Sfvei-lemn- dA i an-gAen- e, Annu ettskriftst&lle Jeremiaslrsta kapitel: Och Herrens ord skedde till inig, ocli sade: Jag kAnde dig, f8rr an jag tillrcdde dig i rnoder-lifveoch utkorade div, forr An du af modren ftSdd blef. och satte dig till en profetibland mAn-g- iharom dagen tbrstiga.herrar 9ntto vid i par gossar i Ogden. Den tillh&r- Ilerr redaktor f8r de den ene gossarues fader, och midnatt A en restaurant. . Hvad skola vSl vAra htistrur hade i lAng tid legat i buset. Det har ett par artil4lar varit saga, nar vi nu komma hem, ut Gossarue togo vapuet ut i $dan synliga i eder Arade tiding plotsligt en af sAllskapet. for att under95ka detsafluma. skandina verna ah'aeh ropade 'Ah, lAt dem siga hvad delRAtt som de fingrade derined, senast for den 20 ;es om vilja,' menade en annan, under jbrann ett skott af och trafeade skandina verna och detf. Ttligif det att den tredje, som hettejo-ideene gossen i hufvudetfocb sa moten har i Logan 3 med fingrarnejfAlde honom till marken. Hans hansson, Undertecknad har bosatt och sade: knappte namn var Wm. Stevenson. Han har i Logan i sju oc&Cjt'kalft var dagen efter olyckhandetsen Ar och har under dennaltpr varit Annu vid lif, men. den tillkalade narvarande vid de fiesta' fru hans fSrklarade sig ej ktfia tillsager sammankomster som AAllits gSrhvad bort-kastad- (Benrbetning for ggyg En gamma I revolvetf koua Ltm. ; Sex . dl 214 -- skan-dinav- er n ora-krin- r, liUngMotbolad. w praktiserande, bar oitindisk misaioo&r, ett re oeptp&ett simpelt vepatabhikt 13 kerned el, tom bectigt och tuert Uotarlungsot, broorhiUs, katerr, Alima och alia itmp- - och lungijukdotnar, kfremft ett abeolut och radikalt botemedel mot Demvag bat ocli alia nerTAjukdommur. o h efter att hafva prrfvat dels markvardiga botaode Wrmftgal tusea tali fall, kiinde haa det som nn phgt, ett gora det Dnfvea bekant ftfr sina lidande u.edmenmikor. af deaoa bevekelsegrund och dnskaa att afhjelpa meoikligt lidande, Till jag innda alldelea fritt till alia, into on ska det, detta recept pft tyska, franika eller eogeNka sprfiken lamt JullHtnodug aavlseing ftir tlllredmng och biuk. 8ude pr poit, nhrman dnna tidning. och till bthcsr frnuurke, A Noj ea, 820 Fan ereHlor skrifver , N. Hoc heett-rEd gftmmal lakaro. f&tt i biinderna, Er.n j l.tngra mat-smaltnin- g. liu-str- u veten-skaplighe- t, et vatten-Ambare- n, upp-lysning- ar be-tal- ar |