OCR Text |
Show UNlVBMW'1 UTAH XI: o REDACTOR och EGA RE: 51 rcbciijeu ben 5Q OTTO RYDMAN, 39 S. 3iU 1897. H es Temple Sir, Salt Lake City, Utah. 8 2Uq. 10 10 Peter K. Kristensen Ilallen Ibsen har nog gjort ett jdrig blifvit n&got af, och numera att de i tn&nga fall fbrlorat 10for C. om icke tron, 10 Anette Johanson M. Soderberg evange-lie- t bra arbete med att rensa forhAl-- ! anser man ett politiskt samman-lande10 och det iir dA mestadels for A. Soderberg 10 Jensine Petersen bland en viss del af.smaltande mera aflagset an Ett ord for dagen. 10 10 Andrew Christoffersen cch han fbrtjenar gonsin. I stallet- arbetar man sent att fd dem p& riitt str&t F. Soderberg Nils 10 Anderson K. skulle 10 det Ilur annorlunda tor skandinavism icke men ett annatslags Soderberg igci. att uppskattas derfbr, Vi svenskar bora ej vara leds-na- , i de de T. skandinaviicke. i om 10 mellan ett sammanslutande vara, Eureka: Soderberg ar det storre an allt annat har for det man kallar oss 10 Oscar I'orslund verlden. Norge har nu en man, folkens tankar, AskAdningssiitt ska! motena, till hvilka de vid John Grandin 1.00 ty skandinaver aro vi, som det sarskildt har orsak att loch mAl, hvilket sistnamda ar, ankomsten hit infinna sig, kande Mrs Annie Williams 25 Smith field: om vi oeksA icke tala 10 kiinna sig stolt ofver, namligen att gemensamt fram&tskrida p& sig ; s&som herama bland egna N. I. Tranberg L. E. Danielson 15 och det har afven haft den fredliga taflingens omrAden. itidsniiin och under ljudet af Salt Luke City: 10 Danielson Kristina En svensk ar likamycket skan-dina- Nansen, bemarkta man. Nar detiAfveu en sammanslutning af sitt eget spr&k, p& hvilket de Amanda W. Anderson andra LOO eller en norrman som Richmond: bast irliemta undervisning och Klara W. Peterson ar tal om sAdang, aro ocksA sprAken tyckes man ha 25 10 Ohlson Karl dansk, fastan ban sallan kallar i har i landet norska vit. Se Lara p& norrmannen. I uttala sina tankar, stallet for Ida Johnsson sig skandinav, utan belt besked-lig- s& det forsl&r, men annars kalla stallet for attbeh&lla det danska att, som nu, det mesta af tiden, Mr Bidrag mottagas fortfarande Bohman sager att han ar svensk. med de sig hellre skandinaver, d& de(skrifspr&ket, sbkade att utarbe-derme- d om icke alltid, nodgas lyssna till C. M. Anderson tacksamhet. Insiind dem 10 Nar en dansk har i Amerika f och frammande i ett for och ljuden i tro sig synas storre an itaregler stafningssatt C. J. Aroscll 25 till nAgon af foljande: A. W. skall visa en i geografien okun-ni- g dra folkslags ogonsamt gbra sig ett eget norskt spr&k. Man har stnndom for demofattligttungo-m&j- . John S. Lew Carlson, Z. C. M. I.; Korrespon-denten- s 25 ;.... person af anuan nationalitet i ara som tillhor Sve- - i v&ra hemland kommit s & lflngt, redaktor, eller till F. S. 25 Karolina Kimball bvar Danmark ligger p&Europas delaktiga IWt till ili att man hvarandras de ingen eller fastan nytta Danmark, respekterar Johnson, Bikuben. rige Carolina Conley, Midwife, afjatt dc--t karta, mAste han peka p& halfon alia skandinaver aro de som de skandinaviska spr&-keKommittn. riitt till sitt eget tungom&l. 216 4th North 25 Skandinavien, ty ballon Jutland mest hAUa s& aro hvarandra att lika, och p& sjellstandighet Detta borde vara en all varlig Charlotte Griinstrbm 25 oeh bn SjAlland aro sA sm& att det ar er. smAsak for svenskar P. W. Madsen st& hvarken under sven varning for skandinavismens vilja 25 ej de knappast synas, ocb han i v&rt eget Utah, att ej att furstA danska och tvartom. John skars eller danskars lormyndare-skap- . 50 Hagman skAms for att visa hur litet en sammanslutning som I'aktuin iir, att svenskarne som Carl A. Erickson soka 25 tionde-del banshemland ar icke en Svenskarne aro de som minst ar omojlig, utan h&lla sig till en ett helt iiro lriimmande for det Mons Pedersen 25 s& stort som Sverige ochdA l)en extra sessionen af den ej som ar mojlig. A ingen plats i danska sprAket och att danskar- P. Hagstrom 20 I'emtiofemte kallasigskandinaverocha.ro raddar han sin ara med att saga heller vidare kongressen afsluta-de- s om den Amerika iir fiirestallningen om ne iiro i lika grad frammande for N. P. Anderson angelagna 25 kl. de 9 aftonen ban ar att pA skandinav; ty lordagen den Att det finnes De skandinavism s & oklar som har. svenskan. fr&n andra. benamningen Hilma 10 Peterson tillsam-mans 24 liinderna skandinaviska Juli. iiro fodda i Sverige men Mrs C. Petersen aro vanligen nojda med benam- De fiesta 25 aro storre an Frankrike, broderna i kyrkan hafva somynom lAngvarigt umgiinge Onamnd ningen svensk. Det fuller aldrig 25 Strejken vid kolyrufvorStorbritannien eller, huf-vTyskland, a en svensk in, att kalla Ole Bull, den felaktiga uppfattningeu att md danskar Hanna llalvorsen 25 na. SAsom forut meddelati nAgot annat europeiskt land vid inham arbetarne toodersmftl och sitt kolgrufvonitt . V v Halvorine Halvorsen ...:.. 25 Frithjof Nansen, II. C. Andersen, skandlnaverna endast" hafva eit Ryssland, och det och andra stater eller f&tt Breda Erickson det andra n tat Pennsylvanien Brandes eller n&gon sprAket, del en och skandinaver George 25 spr&k, &r ju som bekant storheten som DA en eller dansk bemarkt forestalla sig att alia skandina- till vana att tala pA ett satt som Sven Erickson norsk 25 nedlagt sitt arbete. imponerar pA folk, om den ar och arbetsduglig en skandinav, utan ver skola tala ett och samma ar en forvirrande blandning af Nils A. Mork 25 arbetsvillig sA dJLlig. Men dansken har personlighet icke kan genom ett l&ter dem vederfaras den rattvi-sa- n spr&k. Ilur lange ha vi icke sett bAda spr&ken, forandrar icke John Halvorsen grufarbetare 25 intet att skammas for, ty hans i heller foran-dra- K. Ilaraldsen faktum. bestraf-vande- n detta som norrEj omnamnadem att norrmans och danskars 25 lifsfarligt och traget arbete hemland ar i mAnga afseenden innandorae finnes det det "jordens deraf, att eller danskar; men det ar fortjena p& att alltskandinaviskt ett bra land och folket i Dan- man Santaquin: en torftig bergning for sig och de som lart danskt-norskticke norrfullkomligt P& att sig deremot skall vara ovanligt, mark ar i allmanhet ett vanligt Anderson 20 sina,ar det alls icke underligt att omnamna Lin-n- detta satt kriinka de syenskar-ne- s lorstA bAda sprAken och till och John man och danskar och godt folk, fastan det har Anders Anderson 15 han a upphor med detsamma. Det Tegner, John Ericson och rattigheter, liksom danskar- med kunna uttrycka sig pA bAda O. H. Olson samma nationala fordomar mot 10 finnes i de ostra staterna gruffins tusentals det i svenska storman sSsom ne gjorde Sverige under den s& sprAken; svenskar och tyskar, som 10 arbetare, hvilka under loppet af som kunna mer an ett Nils Eklund i stallet for att kallade Kalmar-unioneskandinaver, ha mot ryssarne. Men Anders Borgeson 10 tvA veekor icke kunnat tjena dem svenskar. spr&k. Hvem kan val forundra sig det kommer sig af de politiska kalla C. 10 Anderson mera an fern dollars och sjuttio-fyr- a Om svenska immigranter vid om knotande roster hojas handelserna under gAngna tider Skandinaviska nationen Ar 10 Johnson mA-stLudvig cents. Och dock nfidgas e som icke finnes till, ty bland svenskarne i Utah, d& de ankomsten hit finna, att de och de maktegandes bestrafvan-de- n 10 Anders Hendrikson i alia de vestra staterna i landet lara sig annu ett sprAk utom uppdelade i trenne alltid skola behandlas som ett att i skolbarnens bjernor L. Olson 10 Lars boende medborgarena betala ett ldr att komma i Atnju-tand- e dessa fordomar. Annars nationer med sarskilda regerin-ga- r slags reserv for att iylla upp engelska Anders Larson 15 af andlig foda, ar det ej ganska hogt pris for hvarje ton och tvenne betydligt skilda skandinavernas leder under skulle sAdana fordomar ej Annas H. Anna 10 Anderson h&rda kol, som de kttpa. att de finna de skandis danskt-norsk- t spr&k, for att icke namna formyndarskap? underligt till. Alve Anderson 10 The United Mine Workers of naviska motena motbjudande; e folk, hvilket till stor del Att allUd libra det for dem Norrmannen berattar ocksA W. 10 Sandberg America Onska att den de bora ju ha lika ratt med alIsdansk-norsk- a tungomd-le- t Blixt for det mesta att han ar skandi-nav- . utgores af skandinaver, eller 25 J. I. som g&r under namnet ia blifva andra att uppbygde i tal och s&ng i de skandinaDet gor han ej for det hans lands folk, hvilket ar det enda Peterson 10 John scale skall the Columbus de det pA sitt eget modersmAl, behS.ll det viska religiosa motena, blir hemland ar litet 10 Peterson Louisa ty Norge ar folk som har i Densamma bestammer att biist kiinna och forstA. skandinaviska sprA-keett ganska omfattande land outhiirdligt till och med for Om de 10 Lundholm Anna i Pennsylf5r skall kolgrufarbete broder, som ha de skansom dock ar s& olikt b&de de t&lmodigaste svenskar. Med utan for det hans hemlands C. 15 ... Gustafva Lundholm vanien betalas 69 cents, i Ohio dinaviska motena om hand, en ar s A liten. En nation, svenskan och danskan, att ingen en n&gorlunda jemn fordelning A. G. Janson 25 60 cents, i Indiana 60 cents och lor alia kunde lara sig inse, som endast i omkring 80 Ar haft svensk eller dansk kan forstA mellan de. b&da spr&ken skulle g&ng L. Ockander 15 Illinois 55 cents. Till foljd af de for detsamma utan sarskildt studi-u- de vara s& hjertligen nojda och act det ar af stor yigt Ahlen 20 Lars egerf flagga, under hvdken tid hArda tiderna tillampades denna af en god kiinsla bland s&som vid inlarande af hvar-j- e ej vidare br&ka, som en del dannationen icke kunnat vinna n Gunnison: taxa icke under forlidet Ar, men annat frammande spr&k. Det skar och norrmiin pdst& att de deras skandinaviska syskon, att Yidare ryktbarhet annat an i Nielsen 25 Ar yrka arbetarne att den skall de bAda sprAken bAde i tal och SvenJ. miss-nojgenom lite gnabb med Sverige, skandinaviska spr&ket ar alltsA gora d& de uttrycka sitt 25 tillAmpas. DA "the boss miners s&ng gifvas lika anvandande i Mads C. Anderson med svenska spr&kets har ej nAgra stora rainnen att afven n&got som hvarken svenAndrew 25 till svar pA denna yrkan gifvit Johnson de icke allenast motena, skulle sammanbinda med sitt namn. skar, norskar eller danskar kun-n- a C. Soren 10 ett bleklagdt nej, har striken Jensen kiinna med sig att de gjort sin gora sanningsenligt p&st&en-d- e I Salt Lake City har man Nog har Norge ett par lorfatta-re- , 15 utbrutit. Christen I densamma aro icke Hansen som ledare for dessa moten, p& att ega. Endast islandarne andtligen kommit s& l&ngt, att pligt som lAtit mycket tala om sig, S. Andrew 10 mindre an 250,000 personer Anderson utan de skulle vinna alia rattan-kand- e men i verkligheten ar deras stor-he- kunna gora ett s&dant p&st&en-de- , svensk-taland- e personerinbjudas DA den nya tulltaxan Larsen Kristen 10 fullastesym-patieskandinavers men deras spr&k g&r under till att tala i mdtena, och afven ej sA stor. Att norrmannen 10 nu snart kommer att af kongresi sitt aibete. Om de icke P. N. Rosberg anse dem sA stora, beror pA att namnet islandska. Ordet skan- svensk s&ng toloreras numera, Nils C. Nilson 10 sen antagas, vanta afven arbeutan fortfara med ett den norska literaturen, liksom dinaver a.r ej heller riktigt annor-lund- a nar s&dan ar tillgiinglig; men gora det, Sorensen 10 tarne och yrka med r&tta att de Martha an som en beteckning for det finnes dock de danskar och ensidigt ledande i sprAkligt den norska historien, ar ganska 10 skola f& skorda fordel af kan det omojligen droja Juliane Jacobsen skral i jemforelse med Sveriges en och samma folkstam, likasom norrman, som ej tycka mycket 10 verkningar. de ofver dem stAen-d- e I. Hansen slaver, om det, emedan de ha s& sv&rt liinge, innan och Danmarks. Hade de norske man sager anglo-saxeHansen 10 Johan och broderna mAste ingripa Cuba. General Gomez har forfattarne Ibsen och Bjbrnson franker, germaner och s& vidare. att forstd det svenske. Mount riittvist Pleasant: ett ordna sakerna s pA en proklamation till varit svenskar eller danskar, Skandinavismen ar en vacker A andra platser, deremot, M. K. d& 25 Hallstrom blir och skaminen deras, folk, hvari det bl. a. heter, till exempel i Ogden och Lo- satt, skulle de aldrig blifvit ansedda tanke, emedan den innebar en eller som attbedoma haft ej vilja inom kort skall infinna han och Murray: belt att svenska tillrack-ligt sammanslutning af eri splittrad gan, ar sA stora, ty det finnes spr&ket sina L. 25 Erntrom medsyskons tillmotesgA i i oaktadt skym-undasig provinsen Havana med med storheter bland dessa folkstam. I Norden sokte man h&llet sin C. A. Lai son efter an satt annat 10 pA af insurgenternas landers lorfattare. Norrmannen en g&ng p& allvar att Astadkom-m- a svenskarnes antal der iir ganska E. 25 Andrew Anderson egen st&ndpunkt. har. Detta bar till foljd, MAnga af cubanernas en skandinavisk nation med betydligt. hafva fAtt ord om sig att vara E. A. Olsen 10 starkaste truppafdelningar aro bli svenskar det ar att men cch likgiltiga det m&nga ett skrytsamt folk, gemensam regering 10 redan forlagda der. Karl J. Johnson Inkomna bidrag val p A grund af denna deras misslyckades emedan de danska for de skandinaviska motena Gust C. Klawson 10 General Weyler har nodgats satte sig och gA antingen blott till engelSYaghet som deras ofvannamda ofverhetspersonerna skan- Karl A. Lundell fr&n till fonden for 25 eng&fva ocksA till uppgifva sitt falttAg i oster och inga forfattare blifvit sA vidt utbasu-nade- . upp som herrar och krankte de ska m5ten eller i Utah till Konung Oscar C. A. Lind berg dinaver 25 vandt tillbaka till Cienfuegos. I Boston och Philadelphia andras rattigheter. D& drefvo moten alls, emedan det ena ar A hans II C. 10 Oscar Wallin an50 af Havanas mest framstA-end- e dyrkade amerikanarne en tid svenskarne for sin del danskarne dem lika frammande som det Peter Peterson 25 Ogden: kopman ha pA befallning af Ibsen, men snartblefvo de trotta bort och blefvo, s&som forut, en dra. Nar de slutligen inhemtat 25 Per sprA-keIngemanson i 10 A. sA reIlallen stor kunskap engeLka general Weyler kastatsifangelse, pA att lolja med honom i sjelfstandig nation med egen Elsinore: enar de sAlt lefnadsmedel m. m. 10 C. Ilallea . fr&n gering. att de med n&gorlunda Detta har, om till insurgenter. Nilson 10 10 Peter kunna tala och forstA det, F. Ilallen . norska sjostader.och nu ar Ibsen Man bar sedan dess tankt sig 10 mojligt, gjort Weyler annu mera 10 Mathilda Sorensen sA godt som glomd i Amerika, en sammarslutning under en och ha de pAverkats sA mycket af II. Ilallen 10 hatad an han lorut var. 10 J. P. Jensen undantagandes bland sina lands samma regering, men det har al- - motg&ngar och onda infly tanden I. Ilallen . man. Skandinaver och svenskar. kar-leke- n, - n - . j skan-dinave- r, i dansk-nor-sk- a. j v uppgif-norrmanne- n j j t I sii-g- a, n . (ir-kamp- 2(mcrifanytt. na-sta- n perso-nerjso- anglo-amcrikansk- m a eller-norrmii- f5r-lor- at JET- - an-na- al-dri- g s per-sone- r, per-sone- r, ? e, an-di- sven-skarn- e n. of-ve- n&-g- ot skan-dinavernaa- ta Fin-land- friim-mand- afici-ningstax- a, f51-ja- s. slut-lige- n t, ia bibe-h&llan- m igno-rerand- e. r den-samm- as r, ut-fiird- at Cu-ba- s&-so- m be-h- an t, HTTP |