OCR Text |
Show Prenumerationsafgift: H:o 22. $1 per Ar. REDAKTOR 5 cents. LOsnummer: och rcbcigcit ben 28 2Uaj (897- EGARE: OTTO RYDMAN. 39 S. I lest Temple Strx 8 2trg. Salt Lake City, Utah. - En svtnsk om Cuba. som de ville, de skulle fortrycka j och fastan kanske ovetande ' De icke. skadat Guds Derfor skulle det verk. nAgon? sager For det en person har del i preJjag att de mAste omvanda sig, F'n svensk man frAn Karlstad, stadomet, derfor behofver han hvilka de an aro, annars skall hvilken nyligen vistats A Cuba val icke nodvandigtvis afstA frAn Herren frAndraga dem sin Ande och pA nflra hAll sett tillstAndet allt deltagande i statens angela- - sAval som sina gAfvor och pA den olyckliga 8n, skrifver derDet skulle blifva ett signelser. annat mAste slA fel. Vi aro na. o om bland annat foljande: vi kunna lika gerna lara oss DA jag begynte detta bref.var (Forts.) turligtvis, sAsom jag forut sade, fdrfarligt tillstAnd for detta folk, Vi aro Annu i ty hvarje anstandig man i vAr irstA detta forst som sist. Jag felbara man. sedan forestfilla sig, Somliga jag i Cien Zuegos pA Cuba. i prestadomet, ochlan ickeupplyfta min hand emot del har for utsatta kyrka Gud Atergifvit sitt prestadome profningstillstAndet, hade ett vaksamt oga folk och hafva framgAng till jorden, att det fir fara f5r fall; men till trots for detta har skulle en sAdan regel vara gal- - (detta pA mig, och jag kunde ej vara nAgon annan hvarken natt eller dag. att det skall utdfvas pA oratt prestadomets gerning varit frid-oc- lande, skulle den utestanga Hela Heri, ejdet.heller kan kail forena sig saker, den mormon Ingen delen af d manliga Som karleksbringande samt satt. Den beskyllningen gora jSra jag ej hade lust att med vArt folks flender och halva frAn tiden folket hela att befolkningen deltagande De oss. emot fiender gora mAste jag lemna vAra saga Gud nAgon derat; IramgAng statens afiarer. ty battre. men Cuba. vi Aro ett ganska bra folk, olvergitva honom, hur hog Det ar i sanning hemskt att se att det ar fara for att de som Det finnes, sAsom I latt kunnen Vi hafva gifvit efter sA mjcket mA innehafva, han an vi Sat for dessa ltaHning kunna ha mota att orsaker f5r att det tillstAnd, till hvilket denna bafva myndigheten ibland oss forstA, stora och alia som folja i hans lotspAr, skona skola anvanda den till skada for tan skulle soka hindra prestado-met- s angrepp. Vi hafva gjort allt vi 'skola o, den rikaste af de finna sig forfarligt besvik- inflytande. Satan onskar kunnat utan att uppoffra vAra na. samhallet. oarna, blifvit bragt vAr Men frihet. och och denna makt att icke, rattigheter medbestfimd-hemynden t fortviflade strid som nu NuvAl, jag kan Vi kunna lika gerna varna eder ar till pA samma gAng finnes det ingen om pAgAr. Odelagda stader, saga, att nAgot sAdant icke dighet skall Annas, ty den besitt-ningadetta och saga e,tjrsannin-gen- , grund hvarfor en man, som inne-ha- r banes ibland oss. Nar personer skada for bans rike och sockerplantager och hvadhelst man mA tanka Det var detta, som prestadomet, ej skulle gora eller hafva forsokt att utofva sin rnbta iigat saga derom. Vi onska in- landtegeudomar i saker som rora staten. han sokte att nAgot man Den hvart bringa oratt blodtihsti-g- e gAr. tnyndigliet pA blod pA vAra klader. Vi onan- gens med Det ena det har och Son Guds om lifvet ej hans dem Herren frAndragit spanske tyrannen general satt, har ska icke innehafva vAra platser sin Ande, sAsom det stAriFor-bundet- s apostlar och andra inspirerade dra att gora. Weyler gor ej stora framsteg; for att tiga stilla och lAta folket Vi hafva frAn borjan blifvit det s bok att hAn skall gora. man i forntiden. Han ville icke tvart om som om synes vilseledas. Gud har satt oss till sA lAngt vore Han vill hafva ett rent folk och att prestadomet skulle Annas pA larda denna vigtiga grundsats, herdar bfver hans ej frihetsdag hjord, och om borta. Cubas ett folk som vill lAta sig ledas af jorden. II an upphetsade menni- att Guds kyrka ar nAgot annat vi icke efterse hjorden arin uppgAr for skall han och dem skor till det hata att Guds oss rike. till an narvarande bans tjenare. 100,000 man, Joseph gaf slA oss och flytta oss undan. Vi och afven deras Nar en person upphdr med att som innehade det, och dessa som monstret innan han dog, JIan. aro satta ora utrustning ar vaktare pA Zions battre An den var for blott ett vara en trogen Herrens tjenare, innehade det blefvo dodad- e- Det gaf sina broder'ett exempel som murar, och om vi icke gifva Ar sedan. samma har det varit allt sedan icke har blifvit glomdt intill den--ndrager Herren.sin Ande ifrAn se faran, dA aro vi nar vi De och lemnar honom At sig denna kyrka organiserades. dag. Han lade dem det pA dAliga vaktare och skola blifva Cubanerna slAs ej gerna pA s innehafva som en skulle sAdan att personer, som icke straffade af Gud. prestadomet sinnet, oppna faltet. De smyga sig till sjelf. Lycklig och de af af hatas a Satan, mealemmar kup-naro om han af kyrkan, man vara doge innan Om I viljen veta hvarfor vi ta- spanska lagret nattetid; spanio-rerndem under som i aro hans rusa ut, cubanerna fly, inflyvara medlemmar det rike, la han gjorde nAgot sAdant. pA detta sattet, sA forst An att Dessa skulle tande. ha forstort som Herren skall uppratta nar orsaken ar dem till nAMenniskor hafva iakttagitpre-sterskape- t Vi aro ansva. spaniorerna forfolja denna; for denna sedan om han regerar. Han utvalde de i verlden och de lange kyrka got bnsksnAr eller dylikt, hvar riga infdr Herren for eder, och vi est kubaner det med prestadomet; det icke varit for de loften som yngsta ibland dem och sade till kunna icke ligga gomda, och pA oss undan detdraga Gud om densamma. for-sten det1 dem gifvit l sakert att men jag onskar, att skolen gifven signal oppna de i Jag ibAgkomma ta ansvar. VAra motstAndare icke som innehafva tror att de, en forstA ta. Hos alia af oss, som mordande liggande att det ar en stor skilnad skola mAhanda blifva stotta sina mot fiender. mellan prestadome och prester-skap- . prestadomet, kunde hafva und-gA- denna sak, ar det en klar skilnad dessa anmarkningar och de snaror och planer, som mellan kyrkan i hennes kyrkliga Nar spaniorerna marschera Man, som utofva prester-skap- , Atergifva dem; men det den onde utlagt, om det icke va- egenskap och det som kan kallas blifva fortryckare och betyder icke det ringaste. Icke framAt, utsanda cubanerna en liten kolonn for att uppehAlla stora synder under religio-nen- s rit fdr Guds loften angAetide den Guds regering i dess politiska kunna vi stA ororliga och lAta tackmantel, gilvande sig nuvarande liushAllningen, att egenskap. Intet folk ar mindre folket gA bort utan att upplAta dem, och under tiden drager sig den cubanska hufvudstyrkan unsken af att vara i Guds tjenst. den icke skulle gilvas till nAgot skyldigt till beskyllningen om vAr mun till varning? Vi kunde annat folk och att Satan icke ett forenande af kyrkan och staPrestadSmet ar icke af det lika gerna do i dag och bli fardi- dan At sidan. Talt och tunga Dess verkningar aro valgo-rand- skulle fA makt derofver. Hade ten an de sista dagarnes heliga med det och lAta andra taga saker lemnas qvAr, och nar spandet icke varit for detta, sager och isynnerhet kyrkans ledande ga Det valsignar, det vAr och utratta arbetet. iorerna komma, ar lagret tomt. det styrker, det utbreder jag, skulle prestadomets innehaf-var- e man; och hvarje pAstAende ora Hvadplats ar det vardt att inneha Den spanske befalhafvaren suni denna tid ha blifvit undan-rojd- a att Yi hafva der naturligtvis genast en rapkArlek, forening, frid och annat nAgra sAdana afsig-ter- , denna plats med mindre vi aro liksom deras foregAngare frAn komma vAra och fiender bland menniskorna. Har godt man och hafva beslutsamhet att port till general Weyler, att aro osanna. icke prestadomet varit vAlgoran-d- e i forna dagar. lager blifvit foi kunna Guds vilja utan afkort-nintaget efGud har gjort ett lofte. Och Sak samma hur samvetsgiant for eder? Jag lemnar det till sAsom den kommer till oss. ter en fruktansvard strid. Spanedert eget besvarande. Har icke trots det hat som Anns och det vi vandra eller hur mAnga iorerna marschera pA, glada r (Forts.) vi gora om vAra afsig-ter- , e blod som har blifvit utgjutet oeh cubanernas flykt, men prestadomets arbete och eller hur mAnga loften vi , bland de yttersta dagar-ne- s som annu kan kommatill att'ut-gjutakomma strax efter och (Insandt.) fram-A- t skall verk detta sA finnes det alltid ett gA slA varit af slags heliga valgorande lager pA samma plats der de Yaren. och genomfora hvad Fadcrn folk, som aro fardiga att miss-tyd- a beskaffenhet? (Ropaf'jo!) varit forut, . barn vid modrens Spaniorernas det och gora falska beskyll-ninga- r Yi gl(ids som visserligen! Jag har intet tvifvel har till afsigt. ' grymhet mot de brost, emot oss derom. Och Nar nu Satan ser, att hans utan att hela denna forsamling infodde ar fruktansvard. SmA Nar vArens flagt vi andas. skulle saga: Jo, vi veta att dess verk nedrifves, att sanning och mAnga af vArt eget folk aro lika barn slitas frAn sina modrar och Den ger oss styrka, hopp och vAl skuld dertill dem ar som det varit mycket mordas pA det grymmaste satt, sprides, rfittffirdighet handljngar valgorande. trost, Man horde aldrig profeten Jo- nAgot under att han hatar det hvilka ej tillhora oss. De hafva Och under det modern kanske till gladje blandas. sorg och som alia den af och soka utofva samma dem, Smith anda insupit af spanska soldater, hvilseph yttra nAgot som var du ren vAr, 0, lAtit Ar ledas pryder grafven det val ka tvinga henne att se pA, hur sig deraf, derigenom pA minsta satt fortryckande for rattfardighet? nAgot Och lagger grbnskadt blad pA hennes barn dodas. SpaniorernAgon menniska. Hau var en under, att han soker snarja och hjelpande dem som aro vAra kullen; van till frihet. Af alia menniskor vilseleda vAra barn? Nej, det ar motstAndare. Och dock kalla de nas grymheter A Cuba aro en Du gldmmer ej de dodas ben, som lefvat.tror jag Joseph Smith blott en del af hans plan. flack pA det nittonde Arhundra-det- s sig yttersta dagarnes heliga. De Som hvila djupt der ner i mullen. hafva varit sitt var den ifrigaste foresprAkarefor Det ar vAr pligt och mission medlemskap historia, som aldrig komHvcm som och . ar mennisko-rattallt de menniskofrihet och detta glans, mer att utplAnas. lorbund ger att soka Astadkommatt battre otrogna otrogna Hvem ar som gronskar tradens Han forfak lade detta Cubanernas befalhafvare, getillstAnd. Och det mAste goras vi gjort med hvarandra. kronor? Han trodde pA Vi hafva aldrig gjort nAgot neral Gomez, ar en gammal god medelst prestadomets inflytande. af menniskans fria vilja. Jag menar icke harmed, att kyr-ka- n forbund som ej tAl att uppdagas Hvem vAgar saga, Gud ej fanns, man. DA man ser hans vanliga President Brigham Young hade skall blanda sig in i staten. eller som vi ej skulle vilja att he- Hvem ar som styr dess regioner? blick, kan man ej annat an onsamma sinne. Hans arbete bland Detta ar, sAsom I veten, det rop, la verlden kande till. Vi hafva Jo, stor allsmaktig Gud det ar, ska honom framgAng, och innan dessa berg visar tydligt af hvad man oafbrutet hojer for att icke gjort nAgra bemligaforbund VAr Fader vi ock honom kalla; detta Ar gAtt till anda, ar jag sinne han var. Synbarligen kun-d- e skramma oss frAn att foretaga och eder som hindra oss att al- For honom boja sig all kna, sAker pA, att denna oceanens medmenni-skoAlska r sina for Och vAra ska skona Det vi medmenniskor nederfalla. hans och throu ar ett rop ingen perla skall ha kastat af nAgonting. mera an han gjorde, eller utan grund och borde icke begag-na- s den dem som broder och Hans Nilsson. sig spanske tyrannens ok. Men vi hafva gjort formot de yttersta dagarnes Yara mera villig till attlAta bvar Spamen har velat underhandla och en ha sin fria vilja. Detsam-m- a heliga. Vi hafva icke inkraktat bund om att alska hvarandra om lred, men cubanerna kanna Jlio Grande Western-iehar varit forhAllandet med pA staten. Vi hafva uppbygt och att alska Merren. Vi gora vagen saljer biljetter den 5, 6 och nu sin styika, och frihet eller d staten. president John Taylor och Inflytandet af prestado- forbund om att uppbygga rattf- 7 Juni till ostern och till Mexico dod Ar deras loseu. Och dA .CuWoodruff och med hela kyr-ka- met i Kristi kyrka har gjort den- ardighet pA jorden, om att vara till enkelt biljettpris lor tur och ba f'Att sin frihet, for hvilken hon sA lange karnpat, skall hon Ater under alia hennes upplefvan-den- . na ort till hvad den ar. Det har Guds barn, om att vara Jesu retur. Ptiserna aro till Det har visserligen funnits forvandlat den frAn en oken till Kristi tjenare. Vi gora forbund $30, till St. Louis blomstra som en ros, ty naturen en del man, som hafva raissbru-ka- t dess nuvarande fruktbarhet. af detta slag nar vi nedgA i $37.50, till Chicago 42.50, till har med slosande hand beskart s sin ratt och sin myndighet; Tron I, att om de, som innedenna underbart skona 6 vatten. Men det finnes per- Mexico City $70.00 o. s. v. rikedomar. men de hafva icke blifvit stAn- - hafva prestadomet, kunde gora soner, som brutit detta forbund alia den 5 till Sept. galla Tal af pres. Geo. Q. Cannon. dande lange, De hafva forlorat sitt inflytande och sin plats i Kristi kyrka. Men som ett helt IMile 1 1 tabernaklet i Saltsjosta- - har prestadomets inflytande vaden den 5 April 1897, under rit till fordel for menniskorna. konferens. kyrkans Hvarje forsok pA att visa nAgot -- ! j j , Spa-niorern- a Hvad ar En kinjgfrdya. skilnaden mellan tvA gAnger och tvA gAnger fern och tjugu? Efter mycket lAnga funderin-ga- r och berakningar blef svaret: Det finns ingen skilnad alls. Ar det inte? TvA gAnger 25 ar 50 inte sannt? TvA gAn ger 5 ar 10 och 20 dertill Ar 30, eller hur? tju-gufe- m h En mdrkvardlg heltming. eg-na- ; i vest-iudisk- a ge-no- m ned-brand- a r. e, pre-stadom- Cu-ba- var-nin- ho-no- g a m ha-ta- a upp-blan- da bak-hAl- ld of-ve- r tt be-g- sla-ge- t. Sonerna af det himmelska riket, (Kina) helsa hvarandra med frA-ga- "Ilurudan Ar din lefver? forsta hast lAter detta bra i vAra 3ron, men vid narmare eftersinnande finna vi. att det uttrycker samma mening som vArt: Hur stAr det till? fastan i annan form. Kineserna voro en gAng i tiden jordens mest bildade folk. Vi veta att krutet, boktryckerikonsten, I Fdrg-ning- , porslinsmAlning och mAnga andra konster och vetenska-pe- r funnos och blomstrade i Kina medan vestern Annu var i barbariets slummer. Bland detta folk funnos ocksA mAnga framstAende larda i och anotomi, hvilka till f8r-san- g of-ve- infly-tand- s, gif-va- J, fast-hAll- utof-vand- et be-mot- a sy-stra- r. m fullo insett lefverus viktiga do-pe- ts a 4 tropi-kerna- er tillstAnd af detta organ. Mrs Catharine Abuhl i New Comar-stoO., har ocksA erfarit detta. Den goda damen skrifver; For Ar tvA sedan anfolls jag omkring afgulsot, jag undergick behand-lin- g af tvenne lakare, men de lyckades ej bota mig. Hvarje droppe medicin jag iutog vagra-d- e magen att behAUa. Jag led forfarligt. Innan jag blef sjuk n, vagde jag 200 pounds, men der min sjukdom blefjag sA att jag liknade ett un- ske-let- t. En medicin kallad Kuriko botade mig. Min matlust Ater-kooch med denna mina kraf. ter, och jag kan saga, att jag for allt detta har denna tnarkliga medicin att tacka. Gulsot Ar en af de naturliga foljderna af en sjuklig lefver, och Dr. Peters Kuriko Ar det naturliga botemedlet. Den renar sporrar den trogalefvern till verksamhet och aflAgsnar vederborliga kanaler gallan ur kroppen. Den arej en apoteks-medicim blo-de- t, ge-no- m n. Saljes endast genom lokalagenter eller direkt af Adress: Dr. P. Fahr-ney- , 112-11- 4, So. Iloyne Avenue, Chicago, Ills. n, Stor lustresa dsterut UNION Tur- - med PACIFIC-JernvAgen- . och returbiljetter saljas den 5, 6 och 7 Juni, gallande for Aterresa till den 5 September, till foljande priser: KansasCity, Leavenworth, St. Joseph, Omaha, Sioux City och retur $30.00 St. Louis och retur 37.50 42.50 Chicago och retur Detta Ar den enda jernvag som har genomgAende vagnar till ofvannAmda sAsom platser, Pullmans palats- - och turist-sof-vagna- r, , restaurant-vagnarlas-vagna- n n funk-tion- att kroppens allmanna helsa beror pA ett normalt och Wil-for- Missou-ri-flode- kt me-diei- n e. uppe-hAlle- r, n: med r, sof-stol- ar rok-oc- h samt till fritt vagnar begag-nand- e. 12 timmar fortare an med nAgon annan bana till Chi- cago. Besok kontoret 201 Main Street lor natmare underrattel ser. |