OCR Text |
Show Prenuraerationsafgift: Losnummer: 5 cents. $1 per ftr. REDAKTOR H:o J3. och EGARE: OTTO RYDMAN. Tal af George Q. Gannon. sAdaua barn som ej komma till har lagt marke till, att nar och uppmana (kor Aro likgiltiga med hvem de dem att komma. For min del gifta sig och med hvilka de vara detta utmarkt. jgAs, kan det ofta spAras till mo-V- i jag hafva mAnga okynniga gos- - derns inflytande. sar A somliga platser, och kan En moder kanske har en likgil-hand- a afven okynniga flickor. tjg raan- hon kanske har en man, Om alia dessa kunde formAs sttlsom ej bryr sig mycket om sin komma till sondagsskolan, skul- - religion; men om hon sjelf ar tro-l- e det mildra deras sinne och lfast och utofvar kontroll och har kontroll ofver sina barn, kan upplorande. son-i hon uppfostra dem till trogna Jag tror det ar af vigt, att barman och qvinnor i kyrkan. dagsskollarare undervisa n uen om godt uppforande och kan lara dem att bedja i nat, som de mAhanda icke fA un- - deras tidiga Alder och kan om hemma. VAra'pragla onskningar och kanslor barn behofva sAdan undervis- - hos dem, som forblifva hos dem ning, ty A mAnga platser forsum- - genom hela lifvet. Atminstone mas de i detta afseende och till-- 1 kan jag for min egen del intyga lAtas nppvaxa pA ett satt som detta. Jag kan se karaktersdrag ej arar hvarken foraldrarne eller j hos mig, som aro en foljd af min moders undervisning, oaktadt samhallet. vahon dog par jag var ganska ung. det Mina syskon, jag anser ra af storsta vigt att vi fasta Jag och mina syskon blefvo vid tidlg Alder, men uppmarksamheten pA denna om barnens ratta uppfost- - verkningarne af vAr moders aro fdrnimbara hos oss ran. Jag, sAsom antagligen en hvar af eder, vet att det s alia, oaktadt de yngste knappersoner, som varit lange i past komma ihAg henne. Jag tala nAgot om min egen erkyrkan, hvilkas barn sorgligt att saga icke uppvaxa uti evangel ii farenhet, emedan det skall belysa tro; att unga man och qvinnor, det hvarom jag talar. Min moder hade stark afsky isynnerbet unga qvinnor, gifta sig utanfor samfundet, och att f5r allt som kunde leda till lion inpraglade denunge man uppvaxa utan tro pA evangeliet. Jag vet knappast na afsky hos mig. Nar jag var nAgot som bedrofvar mig mera ett barn sade hon hon hoppades an detta, ty foraldrarne hafva. i att jag aldrig skulle fortara nAmAnga fall, gjort stora uppoff-ringa- r got af berusande slag, och jag for sanningen, De alska kommer ihAg att hon, dA jag var sanningen, och de ha visat sin tolf eller tretton Ar gammal, sakarlek med hvad de hafva gjort. de till mig: om du ej dricker Att tanka sig att deras barn nAgot af berusande slag till dess skulle uppvaxa utan tro pAevan-gelie- du ar femton Ar, skall jag ge dig likgiltiga och vArdslosa en silfverklocka. Hon kopte ett angAende detsamma, ar ganska ur, som hon lade undan for att bedrofligt. Mycket deraf ar vAr gifva mig nar jag blef femton Ar. Sant Hon dog emellertid utan att jag skuld sAsom foraldrar. i hans och verlden fAtt uret; met) jag fick det efter nog, Satan ar makt fornimmes af alia; vi hafva hennes dod. Nuval, det intryck, ingen forsakran om, att alia hennes ord gjorde pA mig, har vAra barn, oaktadt den storsta varit outplAnligt. Afven onska. blifva skola de icke skulle dricka sanningen omsorg, hon, att jag trogna och uppvaxa utan att te eller kafife, utan efterlefva ! IIAllct vid Weber stafskonferens i Ogden den 18 Jan. 1897. o INNEIlALL: YSra sondagsskolor och de sekteriska presternas bemodan-den- . ll'a uppfostrade barn. MAnga barn och goda barn. Slumrande beinflytande. en frestelse. vanor Garala gar. Yarma dryckeroch spritdrycker gent emot kbld och strapatser. (Forts.) Mo-dre- Jag tanker ofta pA de stora resultat, sonj foljt vAra sondagsskolors upprattande, sA-so- m oek de . omsesidigabildnings-foreningarnes- Hvilken stallning vi ieke skulle ba varit uti, ora broderna icke blifvit inspirerade till att uppratta sondagsskolor! De hafva, kan man saga, de sekteriska inflytanden, som annars skulle ha begagnats emot de sista dagarnes heliga. Det Yar en biskop i episkopal-kyrkaharifrAn, som besokte New York, och jag fick reda pA, att han en qvall i ett sallskap yttrat, att Brigham Y'oung var en mycket klok och duglig man, men forstod icke vigten af ban visste . icke hvilken stor betydelse skolunder-visnin- g hade vid utbildandet af ett folk; och den namde sade att det var ett tillfalle att borja med skolor i Utah. MAnga af de tillade han, visa stort unga, begar efter att inhemta kunskap och bildning, och om vi kunna anskaffa medel till upprattandet af skolor der, skola vi utratta mycket med att omvanda ute-stan- gt n g; prest-manne- n ut-mar- kt mor-monern- Det ar ej a. lont att vuxna; men att gilva barnen tillfalle till undervisning, kunna vi utratta mycket der. Som en foljd haraf borjades skolor pA nAgra platser, till ge-no- el Saltsjostaden, och Atskilli-g- a barn tillhorande de sista dagarnes heliga besokte dem. Folj-de- n blef, i hvarje tillfalle som jag vet, att laijungarne i de skolor-n-a erhollo falska begrepp om religion och blefvo frammande for sina foraldrars tro. Jag Yet ej, om de nAgonsin hade mycket tro; men om de hade det, forlo-rad- e de den, och om de ej hade dea, fingo de den aldrig, utan nngo andra tankar inpraglade i sinnet. I kunnen nu se resulta-te- t i de familjer, hvilka i sin AtrA efter bildning voro likgiltiga angAende medlet genom hvilket den skulle erhAllas. Katolikerna hafva nu stora bygnader i Saltsjostaden, och de hafva visst en har (i Ogden). Episkopalerna och andra samfund hafva likale-de- s upprattat undervisnings-an-stalte- r ibland oss, och larare hafva sandts af olika samfund for att inpragla deras Asigter i de ista dagarnes heligas barn. Men genom vAra sondagsskolor har faltet upptagits och af hAllit dessa personer frAn att uppratta sbndagsskolor for vAra barn. Jag tror nAgra forsok ha gjorts, men de hafva icke Astadkommit nAgot, vardt att omnamna, och faltet ar ganska val upptaget af Y&rt eget folk. VAra skolor gA framAt, och de draga, sAsom de bora gora, alia barnen till sig. PA mAnga platser aro unga personer utsedda till att besbka 26 JUars 5rcbagcit ben i ura-ans- er - r an-'Ho- for-aldralo- sa frA-g- a lar-dom- fin-ne- on-sk- ar dryc-kenskap,o- t, fdrbryta sig; men vi hafva den Jag har aldrig druc-ki- t te eller kaffe; jag vet knappt visshet, bAde genom erfarenhet och Herrens ord, att foraldrar huru de smaka, och jag har alsom gora ratta anstrangningar drig rort tobak eller nAgot berue sande. med sina barn, skola blifva Detta ar foljden, Atminmed att se dem forbattras stone till stor del, af hennes samt blifva bevarade frAn synd. och det intryck hon gjorde sinne om dessa saker. mitt pA Jag kanner med mig att detta bel5-nad- lar-dom- ar nAgot som borde uppmark-samma- s af alia foraldrar ibland oss. Det har funnits en bdjelse i Atminstone har jag kyrkan sA att ha en stor trott ibland familj. Man hafva varit stolta ofver det antal barn debaft; men somliga hafva synts vara likgiltiga med hurudana deras barn varit. De brydde sig mera om mangden an beskaffenheten. Jag har ofta anmarkt att en Isak r var battre an en hel mangd so-ne- som sveko Gud och ej lefde sA, att de kunde erhAUa af hans Det ar battre valsignelse. en att hafva vardig och trogen son som ar val omvArdad och uppfostrad, an att hafva mAnga som uppvaxa utan ratt kunskap och utan ratt vArd. Detta ar af vigt for qvinnorna i denna kyr-kDet sages med ratta, och det bevisas af historien, att modern till stor del bildar barnens Det har ofta sagts, att det knappast finnes en stor man som ej haft en godmoder, en mo-dsom har varit omsorgsfull med sina barns uppfostran. Jag a. ka-rakt- er ar Jag har iakttagit, att personer hvilka haft dessa vanor och t sig dem, ofta frestas att Atertaga desamma. Kaffe har en for mig angenam lukt, likval har jag aldrig kant mig frestad att dricka deraf, ty lust derefter har aldrig blifvit vackl hos mig. LikasA med spritdrycker och Jag kan gA pA gatan och folja nAgon person som roker en god cigarr; lukten kans behaglig i den oppna luften, men jag har aldrig kant ringaste lust efter att rora det. Om jag hade bru-ka- t dricka kaffe eller roka, skulle jag utan tvifvel ha begar derefter nar jag kande lukten deraf; s men nar smaken aldrig derfor, kan det foljaktli-geej utgora nAgon frestelse. Jag tror det ar af vigt, mina syskon, att vi lara vAra barn att icke anvanka dessa ting. En af-sag- an-na- t. upp-vackt- n aktningsvard medlem i kyrkan berattade mig en gAng foljande. Han hade blifvit uppfostrad till att aldrig smaka berusande dryc-keMen af en handelse kom han en gAng att smaka konjak. r. (897- 39 - S. Best Temple Strt 8 2lrg. Salt Lake City, Utah, i ett sallskap af unge man och degAfvohonom ett glas konjak, sagande ait det var cider. I denna tanke drack han nAgot, och frAn den tiden anda till dess han talade med mig der-6en tidrymd af omkring Ar hade han alltid haft sjutton denna smak att strida emot. Det hade hos honom uppvackt ett begar som hade slumrat honom till dess han smakade dryckcn, och det skulle sannolikt aldrig ha brutit ut om det ej varit for den der drycken. Jag tror mAnga hafva ett slumrande begar efter spritdrycker, efter tobak, efter te och kaffe, hvilket de hafva arft, och nar de blott fA smak derpA, bryter Han var Jag har fardats ofver terna till ocb frAn California nar vArt vatten var sA dAligt att somliga af broderna ej kunde dricka det, utan kokade kaffe med det. Jag har fardats nar det var sA kallt att nar vi sutto omkring och Ato frukost, vatt-ne- t fros i kopparne; men jag tog alltid vatten, och jag lade marke till att jag kunde tAla kolden m in-o- bredvid hvarandra dessa tvA sA olika bilder: A ena sidan kontantkoparen, som koper sina goda varor for billigaste pris, som kommit pA den ekonomiska fot, att han betalar hvad han behof-ve- r kontant, och hvilken det ligger i hans intres-satt ofvervaka. A andra sidan en bland dem, hvilka lefva ur hand i mun, k5pa pA skuld i en bod, sA lAngt det gAr, fA varor derefter, till pris derefter, bete sig slarfvigt och behandlas slarf-vig- t, till sist forsvinna frAn den obetalda bodrakningen, hvars belopp butikegaren ar- tvungen att taga igen af en annan slat-- 1 m kon-tantaff- e battre an de som fortarde de varma dryekerna. Under andra forhAIlanden var jag battre i stAnd att utstA strapatser an de som fortarde spritdrycker. I alia fall ar det battre for oss att ej anvanda stimulanter. Det ar battre bAde for hjernan be-g- ar - e. och kroppen. En person som Kop kontant, och de gamla brukar stimulanter kan icke haf- skuldertia skola ock dervid efter mon i blodet, hvilken ISsslappes va samma jemvigt i sinnet eller hand foisvinna, samt sinnes-lugvi(J smakandet pA dessa ting. vara sA klartankt i sitt omdome sjelfaktning, stigande och mera allmAn redbar-he- t Jag har hort personer saga, att som den hvilken icke brukar fA dA de hort ljudet af branvin eller insteg. andra spritdrycker som tappats Jag tycker ej om att tala om Var ofbrmbyen att rora ur en kagge,harhela deraskropp mina egna saker; men det fore-fol- l aiy. Mrs. Susanna Kranak i skakat och det har vattnat sig mig att jag, genom att i bref i munnen pA dem; sA gerna om min egen erfarenhet, Sharon, Pa., skrifver ett 2 den Juni 1890: de det. Det ar mycket kunde battre framsatta hvad jag dateradt I Oktober 1895 begynte jag battre att aldrig vacka till lif ville om delta amne. Jag skulle en karsla af.ytterlig svag-he- t s onka dessa begar, och detta kan att hvurje barn i vArt erfara i hela min kropp, jag faste ej genom att lara vAra barn samfund blefve lardt af dess fo dervid till 'en att aldrig rora eller smaka nAatt afstA frAn dessa ting, mycket i afseende det tAnkte, att det borjan, got af dessa ting. Modrar bor- och jag ar viss pA att vi skulle val skulle gA jag ofver, men i stAllet de icke lara sina dottraratt dric- blifva ett lyckligare, ett friskare, ufmagra och blifva ka te. De borde icke lAta dem ett mera sinues lugnt och i alia borjadejag mattare ocb min hy gulnade; ja smaka te eller kaffe. Fader bor- afseenden battre folk. hvitogat t. o. m. antog denna de icke, om de kunna hindra det (Forts.) nodsa-ka- d var be-gar- et ut. Det ar sAsom en de- n, vAl-mA- sA-dan- a. be-rat- on-ska- ta de go-ra- sitt inflytande, med smaka bak. lAta sina spritdrycker eller so-n- er to- Jag hade ett exempel harpA i min egen familj for nAgra Ar sedan. Jag skulle resa till Washington, och sammankallade dcr-fo- r mina barn for att gifva dem n nAgra foreskrifter. Jag talar aldrig om Yisdomsordet hemma; ty vi foregA vAra barn med exempel. Men det traf-fade sig sA, att jag hade det i mina tankar och jag sporde dem nAgra af dem voro vuxna om de nAgonsin hade druckit nAgot af detta slag, och jag fann att det endast var tvA, som nAgonsin smakat vare sig te eller kaffe. En af dessa var min yngste son, det yngsta barnet till min forsta hustru, som ar dod. Nar han var liten, var min hustru sjuk och hon anvande litet t6. Gossen fick afven nAgot derna-sta- af och hans systrar berattade for mig hur mycket han tyckte om te. En annas af gossarne hade smakat kaffe. Men ingen af de andra bade nAgonsin smakat t eller kaffe. Jag tror att barn som uppfostras pA detta satt, hafva en fordel framfor andra som uppfostras vArdslost. Jag har lagt marke till uti mitt umgange med man och qvinnor, som en gAng brukat dricka t och kaffe, att om de aro trbtta eller kalla eller illamAende, aro de frestade till att taga det. Den gamla lusten uppvaknar hos dem, och de aro tillbojliga att gifva efter for frestelsen. LikasA med spritdrycker, tobak och allt annat som Herren har sagt ej ar bra for oss. Hafva vi icke sAsom ett folk varit organiserade lange nog till att fora ett battre lif? Denna kyrka bar nu funnits till i sextio-se- x Ar, och jag tycker att dessa lardomar, som vi hafva motta-git- , borde efterfoljas af oss alia. farg. Slutligen att intaga jag sangen. Mina Kop kontant. vanner sande efler en lAkare, men han tycktes vara ur stAnd Nast dryckenskapen ar det att hjelpa mig och jag blef efter-han- d som forstor folk sA som varre och varre. Min ven-str- a hoft svullnade upp, sA att skuldsattning. Den som koper pA skuld koper dyrt. Han fAr de nodgades anbringa sjutton helt naturligt for sina fornoden-hete- - blodiglar pA den angripna delen; vidkiinnas helt andra men Viet forfelade att lindra an den som koper kontant, Det gick sA lAngt, att och kan derjemte ej betinga sig mina lemmar, hander och fotter lika goda varor. Den som ko- och t. o. m. tArna och fingrarne per pA kredic fAr i de fiesta fall tycktes vara helt och hAlIet och jag var oformogen noja sig med hvad kopmannen ger honom, och ej fAr kreditko-pare- att rora mig. Jag trodde, att den basta biten. Kopjag ej skulle kunna lefva lAngre, mannen har ej det ringaste alldenstund jag kande mig styf att lemna kreditkoparen ofverallt. Medan vi voro nara det basta. Till kontantkoparen att fortvifla, rekommenderade utsoker kopmannen de basta man Edra mediciner At oss, Min och lemnar det billigaste man borjade gifva mig in afDr. priset, och detta ar helt natur- Peters KURIKO och gned mig ligt, for att fA behAlla honom pA de stallen, der plAgorna voro som kund. Vi som varst, med OLE-OIMen om det andA stannade anvande mAnga flaskor af harvid. DetgArlatt att skuld-satt- a men det drojde ej lange forr an jag borjade kanna mig sig, men betalningen efter. Fdrr an man battre. Ni kan gora Eder en ute i ett vigilans-svsteman ar om min svaghet, nar tror, deri tid, krafter och Ni fAr hora att jag ej kunde nju-t- a odslas pA att lAna upp nAgon foda med undantag af fdr att betala igen. Och sA lig-g- mjolk, ty min mage vagrade att frestelsen sA nara till hands smalta nAgonting annat. Min att icke gora ratt for sig. Man fdrbattring skedde gradvis men fors vinner helt enkelt frAn skul-de- sakert. Jag var forsigtig med i den butik man gjort sina att intaga KURIKO i strang med samma och med bruksan-visningeborjar uppkop Inom tre mAnader system i en aunan butik. Hvad som ocksA fdrsvinner, veta vi. varjagAterpA fotterna, och jag Det ar sjelfaktningen, det goda tackar Gud for mitt tillfrisknan-de- . medvetandet att hafva gjort Mottag mina vanligaste hvar man ratt och att kunna se helsningar. hvar och en i ogonen. Vidare: Dr. Peters KURIKO ar ej en kontantkoparen vanjer sig vid apoteksmedicin; endast lokal-agtntsalja den. Adressera: sparsamhet och gor dessutom en 112-11- 4Dr. So. P. medel. sina Fahrney, vinst sparade pa god 111. Ave., Chicago, Hoyne det ett ar maktigt Slutligen uppfostrande inflytande som sA gAr till uti denna vArYerld kontanthandel: Hvarje per- JaBulle fille denna vAr verld, son, som vanjer sig vid att beta-l- Att den som ar dummer han s for lard, kontant, vmner dermed en ekono-misBulle bulle for fille bom. fille, hufvudforutsattning oberoende. Stallen nu Sjunger Carl i Karlek eller Guld yil-ko- r, a. plA-gorn- f5r-lamad- n se va-ror- medi-cine- n, kora-mersu- rt sin-neslu- er n n. er 151-j- er a an-se- kt |