OCR Text |
Show V-- Prenumt-rationsafgift- : H:o 7. f Losnummer: 5 cents. $1 per &r. REDAKTOR och EGARE: OTTO RYDMAN. a David B. Delle gifver foljande berattelse ora sitt besok hos Martin Harris, som di (den 15 Sept. 1853)stod utanfor kyrkan. Han bodde i Kirtland, Lake Co., Ohio. Nar jag kom till hans hem, fann jag honora pi sjukbadden. Han hade ej kunnat spisa nigot under tre dagars tid.ochhan sig mycket medtagen ut. Jag berat-tad- e honom mitt arende, och vi talade tillsammans en stund. Sedan han hade gjort nigra angiende kyrkans framging, yttrade han sig pi foljande satt: Jag forniramer, att morrao-uismen- s gamla ande har kommit ofver mig, och mina kanslor bor-jatt blifva sidana, sora de for-u- t voro, och jag vill ej saga, att jag icke skall gi till daleu. Jag talade derpi till Mr Harris om hans en gingsi vigtiga stall-nin- g i kyrkan och hans nuvaran-d- e g fallna tillstind. Derpi foljande sporsmil till honom, som besvarades med storsta beredvillighet: Ar Mormons bok cn gudomlig uppteckning? Mr. Harris svarade och sade: Jag var Josef Smiths hogra hand och jag vet, att han var en Guds profet. Jag vet, att Mormons bok ar sannfardigjoch ni, fortfor han, i det han slog sin hand i bordet, vet, att jag vet den ar det. Jag vet, att plitar-n- e hafva blifvit ofversatta Guds gifva och kraft, ty hans rost forklarade det for oss; derfcr vet jag med visshet, att verket ar sanning. Ty holl jag icke en ging plitarna i mina knan en och en half timme, under det jag samtalade med Josef Smith, som di skulle nedgrafva dem i jorden, si att fienderna icke skulle fi tag i dcm? Jo, jag gjorde det. Och si minga af plitarne, som Josef Smith ofver-sattbeiorde jag med mina eg-n- a hander blad for blad. Der-eftafmatte han, i det han talade om plitarna, deras storlek med venstra handen pi den hogra, och sade: Jag antager, att de voro si linga (ungefarS turn) och ungefar si breda (cirka 7 a fram-satteja- ge-no- m e, er man veta, att plitarne voro der hvar han fann. dem? Jag sade, att en engel hade vist honom dem. Professor Anton begarde di att fi se beviset, och utan misstanke upptog jag det ur min vestficka och leranade det till honom. Han ref sonder beviset i vrede, sagande, att det skedde ingenting sidant som englasan-dels- e nu for tiden, men att r var dikt. Jag gick till d:r Mitchel med afskrif-ten- , allt-samm- der-efte- han stadfastade hvad professor Anton hade sagt. och Kriget pa Kuba. Man skall soka lange i bistori-e- n for att finna ett sidostycke till den massutveckling af menni skor och penningar, som Spanien smula intelligens, han satt inne med, under den synda-flo- d af SYordomar, som haglade ned ofver honom. Plotsligt sitter karlen i vig allt hvad tygen hilla, och office-rarn- e och det ofriga manskapet efter honom. Ett ogonblick ar allt forvirring. Halften af office-rarn- e den och soldaterna aro pi jagt efter flyktningen, och andra half-te- n foljerjagten med spandt Spanningen nir sin karlen faller och en 20 dl 30 man ligga i en klunga och krafla pi marken. Under jubel-tju- t fores flyktingen tillbaka till sin kanon. Den utbildning, dessa kubasol-date- r fi, ar i hog grad bristfallig. Blott nigra fi minader gi de i skolan.innan de sandas ofver till dtn vestindiska on for att offras. Hvar ging man firbevittna en dylik afsandning, gor den det mest trostlosa intryck. Under full musik och med militarisk honnor inskeppas alltid trupper-na- , hojd-punk- t, di gjort i Kubakriget. Tvi hundra tusen man, en million pesetas pr dag. det ar offret Spanien bragt for att bevara af Kuba, snart den si men detta har ej kunnat dol-j- a sta iterstoden af landets en qvinnornas snyftningar och gingsi vidstrackta kolonier. mannens bekymrade miner, Det ar mer an tvifvelsamt, om Det som hade man narvarit ar, nigot annat land i Europa kun- vit ett liktig. nat gora det konststycket efter, kunnat afsanda 200,000 af sina soner ofver Atlanten for att fi tillbaka endast nigra fi hundra-tal- s krymplingar. Ingen vet eller ingen tors saga, huru minga man under vapen slap-marsc- n; er en-rad- ig si mycket som en cent. Mr. och skor, de fiesta emellertid enSmith betalte mig allt i forskott dast skor och nigra ingenting och mera till." Harris fick alls. Till itskilaad frin menige en del af namligen fortjensten man bara sergeanter ochkoipra-le- r vid bokens forsaljning. roda snoren pi armarne, Mr. Harris fortfor an vidare: med sakerhetsnilar. Jag tog en afskrift af hierogly-fern- a Pi den stora oppna platsen pi plitarne och visade dem Salon de San Juan gora de halt, till d:r Anton i New York. Di och si borjar en del officerare sojag ankom till professor Antons ka bibringa de stackarne den all-r- a hus, fann jag honom allena pi nodvandigaste inblicken i den afskrif-ten sitt kontor. Jag framlade adli konsten att handtera gevar for honom och bad honom och kanoner. att lasa den. Han sade, att om Askidarne plaga i allmanhet jag ville lita honom fi plitarne, kurraa hilla sig allvarliga, men ibland miste afven den allvarli-gast- e si skulle han bistiossmed sade till honom Jag spanjor skratta. r att jag kunde icke gora det, En dansk korrespondent en dylik formiddag. emedan de voro forseglade. Proe Luften var varm, och de fessor Anton gaf mig ett skrifvet e bevis pi, att karaktererna voro snurra-dunga krigarne . verldsbe-kantoch i kaldeiska egypti-skaa Dufvas Sven rundt arabiska, exercis. En ung man, som Derpi aflagsnade jag mig; dit-fasta- ofver-sattninge- skil-dra- svett-drypand- hvitaste marmor, knappast samre an den pariska; helt visst pi svensk sida samma mineralskatt nigot ar ju redan upptackt. Det fattas blott foretagsamhet och tillrackligt frin statsmakternas sida. finnes afven in-tres- a. Anda till britiska Colum- kar-rorn- s. forsta, kom icke hotellets betje-ninvid. Man hade siledes icke annat rid an att polisen fick bara den diunknade till kontoret. Nar lakare kallades dit, var allt hopp att radda den drunknade redan ute. g lUn och en half million uppdt vdggarne. Grosshand-lare- nt iterfin-nas- Di tog hans gumma kastade der-stade- i i utsade. . en yngling i Hudiksvall 20 kr. af en arbetare som hjelp till I dagarne har lingifva-lenfriAmerika fitt ttl bref med 500 kr. Dessa skall du for ha skrifver afsandaren din hjelpsamhet, ty hade du inte hjelpt mig ofver, si hade jag aldrig yarit den jag nu ar. res-peng- n i Lybeck 1895. Frin finskt hill amnar man nu arbeta for, att en del afden ryska paviljongen blir uteslutanstorfurstendo-me- t de forbehillen Finland. it 8tarka menniskor. Dioch di i m sist-namd- a en e, at lysnings-presentern- min-nesgifv- a. lat-tas- i n hon slangde den i sjon. Hade Finland fdr ej upptrada hon det gjort, skulle ocksibennes n I hand. Ryska egen p( besynnerliga draggningsmetod har fattat ett beslut, som ha lyckats, derom ar hon fullt ett pinsamt intryk i Fingjort ofvertygad. emedan man anser, att det land, hvilken ngenioreii 'Nobel, grundar sig pi politiska skal. hade medel att, om han si velat, Finland har, pi uppmaning att omgifva sig med ett helt litet hof deltaga i den nordiska utstall-ninge- n i Stockholm i ir, redan och upptrada medfurstlig prakt, var till kladsel och vanor den lange sedan forklarat sig vilja ansprikslosaste bland de deltaga i densamma. Sedan afven Ryssland, att ha skulle Ingen i anat, att ingenioren den enkla det antog inbjudningen. Dessa dragten varen af Europas rika- bida lander fingo stora platser ste man. Ingenioren Nobel till sitt forfogande. linoch sina Frin finsk sida voro forbere-delsern- a sig pi minga till ett omfattande resor ga aldrig med nigon i stan-digt denna industriella taf-la-n utan packade sina kappsackar sjelf. redan lingt framskridna. erholl den finska Men di krigsred-skapeAlfred Nobel och ett meddelande DaiLondontidningen ly News inneholl harom dagen frin Petersburg, att storlursten-dome- t till loljd af bristande nigra reflektioner med anledning icke kunde fi uppfora af Alfred Nobels donation till s finsk utstallningspa-viljong- . sarskild en beframjande. I samma De finska utstallarne finnes ett par dagar senare derfdr noja sig med, att deinfordt foljande bref frin den finge ras utstallningsforemil anbrag-te- s svenska ingenioren och i den ryska paviljongen. Axel Welin: I Finland anser man emellertid, De af edra lasare, som ej hade ndjet att kanna personligen att det icke blir fordelaktigt for framlidne hr Alfred Nobel, torde detta land att sammanblandas med Ryssland. Storfurstendo-me- t finna den paragraf i hans Finland intager si val i g hvilken utfaster en den mest lyckosamma statsrattsligt som kulturhisto-risk- t afseende en egen stallning framjare af fred, varaidisharmo- rege-ringe- blef hon te mycket utmarglad och svag och var helt och billet oformogen att skota sina litta-st- e hushillssyslor. Pi samma ging hade hon en svir vark i smalryggen, si att vi trodde att hennes njurar voro Sedan hon borjat den andra flaskan bbrja-d- e hon blifva battre. Hon intog tillsammans sex stora flaskor och har sedan den tiden kant sig som en ny varelse. Hon kan med god smak ata hvad slags mat som heist, ser frisk ut och ar si stark, att jag tror, hon kan arbeta fdr tvi. De af vira grannar, hvilka sigo min hustru nar hon var sjuk och som sett henne nu, forklara att denna utrattat under, och min hu- tid-tal- s, an-gripn- a. an-van- da me-dic- in stru och jag veta, att si ar af d n. del-tagan- utstall-ningskomit- ut-rym- fn Kuriko ej endast sin egendomliga genom Dr. Peters ar sammansattning allt orent ur lifsvatskan, utan det bildar nytt, kraftigt, rodt blod, som starker hela systemet. Den ar ej en och kan ej erhillas hos apotekare utan endast hos lokalagenter eber direkt frin Adress: Dr. Peter 114 South Hoyne 112 Fahrney, Ave., Chicago, 111. n. fre-deu- tid-nin- g Verldens Ion dr ej alltid otack. For fyra ir sedan lina-d- e i bringas yerlden i forundran genom upptridandet af nigon man eller qvinna, som synes vara i besittning af en nastan fysisk styrka. Medan sidana fall endast kunna riiknas till naturliga fenomenen, finnes det andra sidan tusen-tal- s man och qvinnor, hvilkas Korges folkmatigd utgjorde styrka ar lingt under medelmit-tan- , enligt sista folkriikningen, den detta sisom en foljd af sjuk-do17 Januari 1891, 2,000,917. Uneller ett utarmadt tillstind der de 76 iren sedan 1815 hade af lifsvatskan, blodet. den mer an fordubblats, ty Hr. Martin Hanna i Del Norte, ir uppgick den blott till Colo., .skrifver, pi talDr.om den 886,374 eller nigot derutofver. underbara verkan Peters 45 ir innan Norge itervann sin ll Kuriko haft i hans hustrus d sjelfstandighet var dess och huru det botat hen-n723,618. att bon tyckes nu vara En af Nobels huslulller-skor- t stark nog att arbeta fflr tvi. sora varit i den aflidne Han sager: Det ar nu ofver tvi ir sedan millionarens och maecenatens vi forsta gingen erhollo en lida tjenst i fjorton ir, di hon skulle Dr. med Peters Kuriko. Fore gifta sig, uppmanades vid detta tid hade min hustru rid-frigtillfalle af husbonden att namna denna hafnigot som hon onskade. Han va rontlakare utan att deraf a nigon synnerlig nytta. ville gerna bidraga till Hon led af nigon allvarsam med en htderlig Efter nigra inviind-ninga- r magsjukdom, tillika med dilig slot samtalet dermed att matsmaltning, si att hon ej ens hon fick ridrum for att ofverlag-g- a kunde knappast fortara det slag af foda. Till foljd har-a- f med ett par vanner. Dessa ha vattnet mitte varit ganska forstindiga, rigbulle hon begarde, om ingenioren samt gick sedan hela dagen och ty inte hade nigot deremot, att fi vantadc, att gubben skulle flyta hans inkomst for en enda dag. upp. Ett gammalt skrock ar Det och Nobel utskref beviljades, namligen, att ett dylikt btod efter vederlorliga kalkyler alltid flvter och stannar ofver en bankanvisning pi 40,000 den plats, der en drunknad ligfrancs (28,000 kr.), hvilken blef ger. Men liket fans pi ett an- en som hvarken nat stalle och enkan trostade sig denlysniugspresent, eller bennes bruden blifvande med, aft hon glomt vanda bul-levanner torde ha dromt om. motsols tre ginger, innan och K6-penha- sjuk-domsfa- i och kroppen kunde icke erkand pi utstallningarna i 1888, i Paris 1889 och folk-mang- n kam-martjenar- e, bia har Skinska frokontoret under senaste tider utstraekt sina forbindelser, och i ir hafya kommit order dels frin en gammal s kund i staden Westminster en dels frin 1,000 kg., samma qvantitet svenskt ny di 1 be-sto- Svenskt utsdde till Ameri-k- synnerhet under inom det ryska riket. Denna fi stallning blef ocksi fullstandigt de kannedom om, att han var si afsigtligt eller af vida kommit i godt som uteslutande egare af vattnet, berattar Smil. For Sveriges storsta kanonfabrik. att si snart som m5jligt kunna Att hr Nobel emellertid hyste en fiiretaga upplifningsforsok med djup motviljd mot krig, var val den drunknade ville man fora ho-- bekant for alia hans vinner. Nar nom till narmaste polisvaktkon-- : jag en ging skref till honom antor. Man vande sig derfor till! giende vissa forbattringar i Stora hotellet, utanfor hvilket krigsmateiial, erholl jag ett svar alltid flera karror plaga'sti med (dateradt San Remo den 5 Jan. skalmarna i vadret, och bad att 189G), som slutade med foljande fi lina en af dem. Men oaktadt kuriosa sats: det skulle droja omkring en timFor min egen del onskar jag, me innan nasta tig kom eller att grofva kanoner med lavetter a och allt dertill horande mitte gick, foregaf man att alia behofdes for att bringa lorpassas it helvetet.som ar den ned saker till stationen. Att ett lampligaste platsen for deras menniskolif mojligen kunde rad-daoch begagnande, om hjelpen bragtes med det (Barnla Horben. de i den 12 Jan. en man, som bok-staflig- a aro de iforda blihvitstrimmigt turn). Derpi sporde jag Mr. Harris dralltyg, byxor och en kort, om han nigonsin forlorade tre troja. Pi hufvudet bara tusen dollars genom tryckningen de en rund mossa utan skarm af af Mormons bok. Mr. Harris samma tyg som dragten. Nigra svarade: Jag har aldrig forlo-ra- t ha pi fotterna bide strumpor lifstiden, s J. Lidberg Falun har i sitt landstalle nara staden ett rum, hvars tapeter han betalt kon-tamed half annan million. Ytterst forundrad ofver ett sidant sloseri blir hvar och en som nor detta, hvilket dock ar Fran sannt. Tapeterna utinlosta vexlar! af goras Yulskepelse. Foi en tid sedan drnnknade en torpargubbe i Sverige ar i storlek det tredje en skogssjo i Norra Asbo (Skine) af Europas lander; endast Ryss-lan- d Spanien iinnu eger. Men man vet och man hviskar om att enoch osterrikisk-ungersk- a dast en liten forsvinnande brik-de- l finnes qvar och att de fitali-g- monarkien aro i afseende pi lansoldaterna utgoras af ynglin-gar- , dets ytinnehill ofverlagsna. Val som i nasta drabbning sko-l- iro stora delar af Sveriges nord-lig- a omride ogynsammare bli offer for gula febern eller af naturen in sydligare kubanernas kulor. icke desto mindre men lander; Hvarje morgon kan man i Barder uppe i polarcir-keln- s celona bli vittne till en exercis ligga just de rikaste skatter nejder som ar Yal egnad att satta gomda. Dvergarne bamra sitt skrattmusklerna i rorelse. uti Jern. som rac-ke- r (jailed. guld artillerikaser-nen den stora Frin till for en hel verlds behof unSan Augustin Viejo kommer der sekler, ligger der uppe och dragande i den omkligaste vantar pi den uppdagande ett par hundrade grona apatit ligger pi ungdomar de aldsta se ut att i oofverskidliga massor lager a de yng-stvara en tjugu ir gamla, skatoch vidaflere troligen ligga aro bara pojkar. Smi kanske ter af annu art adlare fora de med sig. De un-g- a i I salar. Norge menniskornas uniform ar i gomda bergens funnit berg med den 'man har enkel. Allesamman hogsta grad bergs-kanon- uppfi-skade- 8 2lrg. Salt Lake City, Utah. Ur ni med hans verksamhet di jag kom till dorren, sade var mer an vanligt inskrankt, Vpprdrande egmhet. han: Huru kunde denne unge tycktes alldeles pi vig att forlo-r- hamnkanalen i Jonkoping men Martin Harris vittnesbSrd. 39 S. Best Temple Strx 2 Aebniari S97. 5rcbagcn ben kanon-instruktor- testa-ment- belo-nin- it e, sum kopas af Grande Western-jernvigeelter den 15 Februari, aro foljande banor: Rio Grande Western, Colorado Midland, Denver & Rio Grande, Florence & Cripple Creek, Midland Terminal samt Rio Grande Southern. Dessa biljett-bdeke- r galla for resor till 1,000 mil och kosta $30. liiljelt biicker, Rio n gal-land- e i 1 |