OCR Text |
Show $ personer, skrifven dem, om de vilja Republikanska valsedeln. omstan-dighetefrigen ten skulle under i mod nodvandighet haftaga betalning till 100 cents pi dol- va Amerikas finansiella ruin till larn om fri och obegransad foljd. Derjemte skulle den a af infores. Om silfver Forenta Staternas myntning I forbindelser med Euro-pa- . goren det, si aro vi forvissade I skolen om, att vara desista Huru skulle man i sidant fri att rosta for och obegransad fall kunna ordna ue redan Atag-n- a m) ntning af silfver. forpligtelserna, de stora fore- FOR PRESIDENT: WILLIAM silfverdollars i brnk, men nu ha vi i omlopp ofver 438,000,000 silfverdollars, som aro lagligt betalningsmedel. Mr Harrison erinrar om att, di Sherman-billevar pi forslag, de ledande med mycket storre tvarsakerhet an nu mr Bryan forutsade att silfverdollarn, derigenom att regeringen irligen kopte 54,000,-00uns silfver, snart skulle samma metallvarde som gulddollarn. Lagen antogs, men hvad blef toljden? Jo, sedan silfverdollarns varde under en kort tid stegrats till 92 cents, borjade den iter stadigt falla, till dess r silfver omoj-liggorkom-mersiel- MCKINLEY frin Ohio. FOR VICE PRESIDENT: silfver-senatorern- TILL ELEKTORER FOR WILLIAM McKINLEY: C. IF. liENNET. J. B. PAGE. JOS. A. SMITH. u'len, cents. Foljden haraf ar, att denna rika inkomstkalla for Utah sjunkit ned till den uslaste indust! ivi har. Och dock pisti utan att blygas att detta varit till fordel och valsig-nels- e for Utah. Om det kan kal las en valsignelse attruinera industrier, di veta vi icke hvad forbannelse ar. Sedan tullens nedsattande i ull, har landets ullprodueenter forlorat 63 millioner dollars. Hvart hafva dessa penningar ta-gvagen? De ha gitt till andra lander, kvarest ullen ar si billig, till folje af de usla arbetslonerna, att vira ullprodueenter icke kunna konkurrera med dem. Och huru ar det med vira En stor del hafva i de fi som aro i och stangts, verksamhet har arbetslonen till halften. Och detta ar en valsignelse for landet, ar det, hrr demokrater? Folk gi och se i butiksfonstren huru rysligt billiga kinder och andra varor aro, men det oaktadt sucka de. Hvarfore? Ty de hafva intet att kopa for, emedan minga af dem aro utan och de andras daglon ar si usel att de knappt kunna hilla lifhanken uppe. Och kopman-nen- , huru gir det dem? Jo det se vi nastan dagligen, ty den ene efter den andre gor konkurs. Och allt detta ar till folje valsignebringande lan-de- Till Utahs fiisilfw- - och frihandelsvanner. ts it Frisilfvertalare resa nu staten rundt ocli skildra i glodande far-ghvilken outsaglig lycka det skulle bli for landet om vi blott er finge fri och obegransad myntning af silfver; ruen en ting fram-hill- a de icke, antingen af eller oeksi emedan de a att det skulle skada deras sak, och det ar silfverdollarns verkliga viirde om fri mvntning iofores. De soka inbilla folket, att emedan frisilfverdollarn prag lats af regeringen och dess stam-pe- l finnes A densamma, si ar detta en garanti for, att dollarn ar vard 100 cents. Men det ar just haruti som de begii ett stort misstag. Regeringen kan icke garantera frisilfverdollarn vara yard 100 cents. Hvarfore? Emedan regeringen under fri och obegransad myntning af silfverdol-lar- s skulle fBrlora allt kontroll ofver dollarnes mangd, och kan foljaktligen icke garantera att vilja inlosa namda dollars med 100 cents i guld, om si fordra-des- . okun-nigh- et ve-t- ylle-fabrike- r? ned-sat- ts ar-be- te demo-kratern- as Med allt detta for ogonen hur-rkan di nigon vara si blind att vilja rosta pi den demokrat-populistisk- a Sakernas stallning skulle blifva presidentkandida-teungefar si har: I bringen ert Bryan, som endast skall silfver till myntverkct och regebringa landet i annu elandigare vill kostnadsfiritt pragla ringen stallning. det till dollars, samt gifva dem Arbetare, kast af dig demokra-tisk- a it er med foljande ord: Har har oket! Det ar din pligt mot du dina dollars; den som vill ta dig sjelf och din familj att gora dem for 100 cents varde kan g5-r- a det. Erfarenhetens skola ar bitdet, men vi knnna icke garan- ter, men den har lart oss alia, att tera dem vara varda detta, eme- frihandel endast bringar elande dan vi kunna icke inlosa dem och forderf. Derfore litom oss med guld, om si sknlle fordras. alia rosta pi den man, som vill Huru kommer det sig di att nedbryta frihandelr, oppna vira regeringen garanterar vir fabriker och beskydda vira arsilfverdollar och inloser betare, namligen William Mcden med guld om mansifordrar, Kinley. oaktadt dollarns silfvervarde ar 50 cents? Emedan myntningen af vir Myntfragan och presidentvalet. narvarande silfverdollar ar Regeringen praglar Den beromde franske national-ekonome- n inte fler an den ar istind att Paul Leroy Baulien med guld, om si fordras. Det ar just detta som gor att vir har nyligen publicerat en artikel silfverdollar ar vard en dollar i om det forestiende presidentvalet har i landet. Rorande mynt-frigaguld ofver hela verlden. Detta ar bara prat, saga yttrar han deri bland an-n: a om med vi ty En stor fara, som hotar Arne-rikatt silfrets vardeforhil-land- e ar den ensidiga fria till guldet skall vara 16 till som den demokra-tisk- a 1 si miste regeringen inlosa t med guld enligt denna presidentkandidaten Bryan skrifver pi sin fana. Sedan ir Antag att si sker, hvad skall 1873 hnr silfret forlorat omkring foljden blifva? Foljden skall blif-va-, 45 procent af sitt forra varde, att vi gifva silfretett dubbelt och si val den stigandeofverpro-duktione- n som de forbittrade si hogt varde 6om det har i marknaden, och andra lander metoderna for grufdrifteu vacka skola skynda hit med sitt silfver, farhigor, att det kommer an att falla. Forsoket att fi det pragladt till penningar, samt bringa dessa till skattkam-mare- n iterstalla silfrets varde ar otank-bai en tid, di utom England och fi dem utbytta mot de latinska landeina samt afven guldmynt. Pi si satt skulle det endast taga nigra fi ir att belt Tyskland och Osterrike si och billet rensopa landet pi Sfvergitt till guldmynt-foten- , di Indien nedlagt sina guldmynt, och oar vi si handla och Ryssland har med andra nationer skulle dessa silfverdol-lamesta r gulddet, som under endast vilja taga vir de sista iren kommit frin dess ar silfvervarde hvad for tvi I den kejserli-g- a Forenta Staterna. i vardt marknaden. Detta ar si den kejser-lig- a banken eller ryska tydligt att hvem som heist kan fSrsti det. ryska skatlkammaren, si Nu en annan ting. I som baf-vc-n att for narvarande denna kejser-lig- a bank ar i besittning af verl-delinat penningar pi farmar storsta guldreserv. och hus, vare sig frin byggaads-foreninga- r, banker eller privata En Aterging till silfvermyntfo- u n nar-varan- en-da- de st in-15- n at a; lagbe-stamm- a, silfver-utpraglinge- n, silf-re- . rt smi-ningo- m or ns ett godtyckligt vore en sidan transaktion en af lagen sanktio-nerastold af 43 procent vid R. P:n. den fore hvarje penningliqvid. tned isatt pris-fallet- a ner acres varde, d Sherman-lagen- s 1875. upphaf-vand- titel bar Forum for Oktober, hvariforre presiden ten Harrison pi ett drapande satt blottar det forvrangda i de nu med sidant nit predikade Sitt forsta skott riktar deruti mr Harrison mot den position frisilfverkamparne intagit, di de icke forneka att deras plan gir ut pi att utplina halften af alia lagliga skulder. Han finnerklaf-ve- n till deras kampanj i foljande, en af senator frin Nordvestern falda yttrande: Jag vet att fri Litet af hvarje. myntning af silfver skall forrin-gde summor, som mina i de hafta i skuld for och detta ar hvad vi onska. Vi aro vestra staterna forsoka ofverty-gSena-torn- s vira svensk - amerikanska fattiga och skuldsatta. landtbrukare att det republikan-sk- a yttrande framkallades af i sista i S:t Louis sitt hans onskan att visa det han partiet icke vore nigon narr, och han antagna paitiprogratn visat sig lyckades, men bevisade sig pi vara en fiende till silfver. Hvad har det republikanska samma ging vara en skalm ty kan annat man ej garna partiet di sagt i detta sitt pronigot kalla dem, som soker undandra-g- a gram? Jodetharsagt belt detta: Det republikanska sig betalningen af hvad han vet sig vara skvldig. partiet gynnar obetingadt arligt Men hvad mr Bryan vidkem-me- r mynt. Det antog lagen om berikar denne annu varre ut talning i klingande mynt 1879, an den senator, hvilkens ord bar efter hvilken tid hvarje dollar ofvan anforts. Bryans forslag har varit i varde lika med guld. Vi aro ofdranderligt motstinda-ra ar namligen att godtgora till hvarje mitt och steg, som af 1896 for en oforratt, afser att forminska vardet som han pistir hafva begitts mot galdenarerna af 1873. Men virt mynt och skada landets i huru minga fall aro galdena- kredit. Vi aro foljaktligen till fri silfvermyntning rerna i ir samma personer, som forutsatt att en internationel voro galdenarer 1873? Vi vilja ofverenskommelse med verldens lita mr Harrison sjelf svara: fornamsta Nastan alia obligationer.som handelsnationer, en lopa i tjugufem ir, aro sidana ofverenskommelse, hvilken vi som utfardats af jernvagsbolag lofva att vi skola gynna, icke kan traffas. Intill dess sidan och andra korporationer. i landtegendomar lo- ofverenskommelse kan ingis.mi-st- e den nuvarande guldmyntfo-te- n pa sallan langre an fern ir. Jern de stora uppratthillas. Allt virt vagarne, bankerna, a med-borgar- e Demokrat-populist-talar- e, a en-ke- lt e galde-narern- i mot-stindar- e silf-ver- bo-lage- n och Forenta Staternas aro de stora galdenarer och pappersmynt miste i varde lika med guld, och vi af 1873, som annu tillliora den gynna alia mitt och steg, som hafva till mil att bibehilla och bland galdbundna klassen; alia Foienta Staternas forbine deras fordringsegare aro de mindre bemedlade.enkor, delser obrutna och allt virt faderlosa barn och de lemmalyt-t- e mynt vare sig klingande mynt vid dess veteranerna. Forslaget ar nu eller pappersmynt att dessa store galdenarer skola nuvarande varde enligt en som antagits af de tillitas att betala sina skulder med dollars, varda blott halften mest upplysta nationer pi si mycket som de nu i omlopp och ingenting annat Detta varande. Men denna min upp. spar-samm- e, jor-de- gift tarfvar rattelse: Meningej ar ej att de skola tillAtas utan att de skola tvingas att med en underhaltig dollar betala sina skulder. Oarligheten gores ej af galdenarens godtycke utan ar for honom obligatoi isk. Och annu mera: man lofvar att stifta lagar som skola forbjuda att lofva i guld Aterbetala det guld vi linat. Mr Harrisons jemforelse mellan det foregifna brottet af 1873 och det tillamnade brottet af 1896 ar kraftig och bindande. Di silfverdollarn utelemnades frin rirt myntvasende, var den icke nigon billig dollar utan hade samma handelsvarde som gulddollarn. I dag har den den ofantligt okade fallit till ett varde af endast 50 cents. Forandrin-ge1873 innebar ingen orattvi. sa eller oarlighet. Den foreslag-n- a forandringen 1896 erkannes innehilla betalningsvagran. funnos blott 8,000,000 e ge-no- silfver-produktione- n n J ' f ar hvad det republikanska partiets partiprogram yttrar i myntfrigan. Partiet har alls icke for afsigt att afskaffa silfveroch pappersmyntet har i landet, men val att bibehilla det vid dess nuvarande varde; och partiets fdrklaring i et ofverensstammer med innehillet i den repealing act, som antogs af kongressen ir 1893 med 239 roster mot 118 i representanthuset och med 43 mot 32 i senaten. Man forsoker inbilla viia landtbrukare att priset r deras hvete af pi mangden silfverdollars, som aro i den allmanna rorelsen. Ar 1873, di myntningen af silfverdollars instaldes, efter det silfverdollars under 40 ir varit svensk-amerikansk- a i be-ro- litet eller intet i den allmanna rokostade hvetet $1.15 relsen, busheln. Sedan den tiden har antalet silfvermynt i Forenta Staterna okats till 625 millioner dollars men priset pi Forenta Stater-u- a Det iren 186S-- 72 frin Ryssland irligen Under hvete mellan varor af samma slag, samma rimateri-alie- r och lika mycket arbete, nis detta genom att reducera alia, si att de blifva lika med de lag-stDen hjelper icke den vara, som Atnjuter minsta skyddet, men forstor den som erhillit ett storre. Den forstor det under forsoket att gora det hela Intet afseende fastes vid, ej heller lemnas skydd it en enda inlandsk industri eller produkt, kanske medun-danta- g af bomull och ris. Ingen tyuande amerikansk indystri hjelpes pi fotterna; intet hjul sattes i rorelse; ingen nv eld a. lik-stiilli- ame-rikans- k upp-g5re- s; medeltal omkring L2V2 millioner ljushels hvete, men under iren 189395 irligen i medeltal 112 millioner bushels. Under iren 186872 utforslade Indien i medeltal hvarje ir 574 tusen bushels, men under iren 1893 95 nara 22 millioner bushels. Argentinska republiken, som under iren 187882 utforslade i medeltal 37 tusen bushels om iret, utforslade under iren 1893 65 nara 45 millioner bushels hvarje ir. Di tillgingen okas mer an efterfrigan, ar prisfall pi varan en oundviklig foljd. Derom behofva vi knappast upplysa en erfaren landtbrukare. Man forsoker inbilla vira landsman att myntforridet skulle hafva af det republikanska partiet fbrminskats under de 20 iren. Det ar icke sant. Ar 1860 uppgick det mynt, som var i den allmanna rorelsen i Forenta Staterna till nigot ofver 442 millioner dollars, ir 1872 till nigot ofver 738 mil lioner dollars och i Juli inneva-rand- e ir till naral,510 millioner I Juli 1860 voro 14 dollars. dollars 6 cents hvarje man, qvinna och barn i landet i den allmanna rorelsen, i Juli 1872 uppgick namda belopp till 18 dollars 70 cents, och i Juliinne-varand- e ir till 21 dollars 15 i t, Denna ofverraskande en uppsatsi tidskriften i ? hvetebarande hade under tiden jordomridet okats niira 50 procent. Arl875 skordades liar i landet 292 millioner bushels hvete, ir 1891 skordades 612 millioner bushels eller nara 3 ginger mer an ir nedgitt till 45 cents. Skola vi annu en ging till vir skada satta foreroende till dessa falska profeter? Dessa aro nigra af de grund-skotsom mr Harrison riktar mot frisilfverskutan. Ett slutar ar, han, mynt antingen man bedomer det frin forauftets eller frin erfarenhetens svnpunkt, en forbannelse. Lyckligtvis har afven flertalet af det amerikanska folket numera detta forhillande klart for sig och har beslutit att om vi mi-st- e hafva en tnkel myntfot, skola vi ha den basta. (Sv. T.) Obligatorisk oaillghet. bar hvete. er-hil- la nt pro- sjun- kit till i mcdeltal 50c busheln. Hvad ar di orsaken till En blick pi nedanstien-d- e uppgifter torde gifva en vink derom. Ar 1875 skordades hvete A 2612 millioner acres bar i landet, ir 1891 buro 40 millio- 0 fin-g- o Jersey. har ICKE stigit i samma portion. Det har tvartom n tag, som borjats och underhillas af minga millioner utlandska Fore frihandelns inlorande for att icke tala om alia ullproducenterne har i Utah kapital, enskilda penning transaktioner? 17 18 cents per skilpund for Om hartill skulle anvandas nu fi de endast 5 (a G GARRETT A. HOBART frAn New' och den 16 Oct. 1896. Predagen sidana se-na- i cents. Man pistir derjemte, att verlguldproduktion minskas, hvilket skulle hafva till foljd att gulddollarns varde okas. Detta ar icke heller sant. Ar 1873 uppgick verldens guldproduktion till omkring 96 millioner dollars, ir 1880 hade den stigit till 106 millioner dollars, ir 1890 till nara 119 millioner dollars, ir 1894 till I8OV2 millioner dollars, ir 1895 till 203 millioner dollars och for innevarande ir nppskat-ta- s den till 220 millioner dollars. Ar 1873 producerades i hela verlden guld, vardt 96 millioner dollars, och silfver, vardt nara 82 millioner dollars eller, de bi-dmetallerna tillsammantagna, guld och silfver till ett varde af 178 millioner dollars. Forlidet ir var vardet i det producerade guldet ensamt 203 millioner dollars. dens a ingen starkare efterfrigan efter arbete fororsakas- om en industri ligger nere, blir den qvarhillen der; denna bill andas forlamning; den skadar allt hvad den kommer i beroring med och stracker ut sig, pi det att den mi kunna skada. Om tulltaxan och i vis-s- a behofver forandring fall skulle den kunna forbit-tra- s miste detta goras af dess vanner, som aro villiga att tullskyddsprincipen. Det miste g5ras af ett parti, som ar i besittning af mod nog att hoja tullen, nar detta behofves, och - nedsatta den, nar den ar otillb5r-lig- t hog, samt visdora nog att och traffa anstalter forutse att for hvad som et fordras till stats-inkomste- r, och pi sidant satt att olikheterna rattas och ingen orattvisa gores nigon, utan bringar valsignelse ofver alia. Det ar lyckligt att vir regering ar grundad pi undersitarnes mcdgifvande, att hvarje medbor-gar- e eger rattiget att taga del i skapandet och afsattandet af representanthuset hvartannat ir, och afven om han dessemellan ar si ar det dock en dag, di han kan gora hindrad frin att rosta, sitt inflytande gallande; ty om vira arbetare ej egde rostratt, skulle vi inom 12 minader hafva frihandel, och deras och vira protester skulle vara lika fifan-g- a som den vind, hvilken Yi alia lemna utan uppmarksamhet. Lyckligtvis ega de rostratt, och om de underlita att anvanda den for sina hem och sina famil-jesi visa de sig ega mindre d mandom, sjelfstandighet, r, for-stin- och rattvis forbittring an de aro i besittning jag antar att af. Republikens framtid, valfard och framging samt arbetarnes framtida stallning aro beroende af det sporsmil, som skall afgo-ra- s i November. Amerikas hvilka alska sitt land, vara miste pi sin vakt denna ytterst vigtiga dag, deras enda gynsamma tillfalle. Partierna miste underordnas massornas vigtiga intressen. Inmed-borga- re gen partinodvandighet bor tvin-g- a anhangarne att handla tvart-em- ot deras faderneslands vigti-gast- e intressen. Jag lemnar utan afseende hvad det parti i framti-de- n mi beta, som representerar detta system, hvilket skyddar Skyddstulls-prlncipefolkets intressen; jag skall folja ett sidant partis fana utan afsom Hvad mera an nigonting seende pi benammng eller anfo-raremedan detta ar mitt foannat gjort McKinley si popular ar hans arlighet och hans sterlands fana och representerar allvar. Ett af de basta och mest dess storhet och ara. ofvertygande tal, som nigonsin hillits till skvddstullsprincipens K11 kristlig broder. En rudh&rlg forsvar, holls i representnnthu-se- t herre med liimsk och lurande blick ooh i Washington af Wm McKin- barande namnet Ahlbom bar dag&raa ley pi viren 1888, under det att afdunstat frSn San Francisco, Cal., efter den si kallade Mills-billedi att hafva pantsatt saker, aom ej tillhor-d- e honom. Ahlbom bade anstallaing i var under dryftning. Han slu restaurant innan denna staagde, Swam tadc detta tal, sager Medborga-ren- , och till horde friilsningsarmAn. Han var n. e, 1 n med foljande yttranden; derjemte medlem af Svenska muslksall-skapoch tjenstglorde som dess Det ar svstemet man vill llelt frackt kom ban in en icke tullen pi en eller flcTa et for-stor- artiklar, utan principen pi hvilken det hela hvilar. Intet steg med hansyn till vir tulltaxa, som tages af den andra sidan, kan blifva annat an skadligt. Om de ratta ett enda misstag eller en enda orattvisa, sker det genom uppoflrandet af stora Det ar tillintetgorelser, de aro efter, icke rattelser. Nar eder bill gor nigon jemkning alls.jemkar den nedit. Di den soker istadkomma likstallighet trum-slagar- e. dag p& den plats, der siillskapet hade sin bastrumma fdrvarad, tog den och glck tin viig. Efter att ha pantsatt den jem-tett althorn, som han lAnat af tar IKra, samt en annan sak, som ej tlllbSrde Aht bom, afreste denne smyg frin siadeo. Han tros ha begifvit sig till Sacramento och amna fortsalta vagen till Portland, hvarifrAn han kom till San Francisco. Landsmunnen der sAviil tom p4 andra orter uppmanas att taga sig till vara for den krlsUige brodern Ahlbom, hvilken antagiigen fortfarande tanker roka genom skenhelighet vlnna fdrtroende, tills han scr ett tillfalle att Aterlgen be drag aigoa. e 1 |