OCR Text |
Show TAH-KORR- ESP Fred agen den 25 Sept. 1896. Bleckslagare. gaste nationer. En republikan, som amnar rosta pA en or. Staterna Mexiko till Forenta RepuWlkanska Yalsedeln. frihan-dels-demokr- Sta-tern- FOR PRESIDENT: MKINLEY WILLIAM frAn Ohio. FOR VICE PRESIDENT: GARRETT A. HOBART frAn New Jersey. Sanning skall segra. at Och ock uti sin kjortelsack. 7.50 Med ogon strAlande af frojd, de 7.50 satt sig i en vrA 3.96 Och klingade med pengarne och som sA: hviskade 1.10 $14.35 as president, kan icke kallas en republikan och ar det heller icke, huru mycket han an vas nas han ar en demokrat. Och demokraterna hafva tillfogat Utahs industri ett sA krossande slag, att Atminstone ingen som kallar sig republikan, skulle vilja rosta pA en demokratisk ty huru mAnga millioner dollars hafva icke gAtt forlorade for Utah genom tullens nedsattande A bly och ull, som aro bland Utahs fornamsta Finnes det nAgon demokrat djerf nog att vilja att tullens nedsattande A slantar hade Kersti Peru Ryssland Japan Kina Nu vAnnen lilla", sade Per, Ar For. Staterna jag min egen karl $16.00 7 25 Och kan ta upp ur odesmAl det Mexiko Peru 7.50 torpet efter far. 3 66 Med nitti daler fick Ryssiand jag ut min 1 20 Japan i kyrkherrgAln Ion Kina 1.63 Och jag har sexti, Kersti sad; Murare handtlangare. dA stAr man sig i SmAln. For. Staterna $ 9.50 3 50 Men bor du Per" frAn Kerstis Mexiko Peru 4.90 hAr leendet forsvann 2.88 Dendrag Ryssland sortens pengar, som vi fAtt, 1.14 Japan 75 Kina jag aldrig lika kan. De kallas nodmynt, sager folk Dagsrerkare. och det Ar visst och sant artiklar varit vAlsignelse-bringand- e For. Staterna $ 8.88 Det for Utah? Deledande Mexiko kostat nod att skrapa hop Kopparsmeder. pA-st- deras demokraterna namda Chicago insatte en i platformen och frisilfvermanneu William J. demokraterna veta huru skadlig frihandels-systevarit for Bryan till presidentkandidat deras de nu derfore hafva landet, har uppsteg ettmaktigt jubelrop frihandelspolitiken pAhyllan i Utah. Folk voro nastan och a och fyllt deras blAsbalg med af glAdje, hvemkan for att dermed slA blA derpA dA de rikaste mannen i folks dunster ogon. barstades Aro egare af och dessutom egare af Republikanerna aro icke emot de i Salt Lake City utkommande silfrets upptagande i myntfoten I till en bestamd ratio; tvartom, tvanne morgontidningarne. t flera Ar har dagligen de ifra for dess upptagande, men i tutats oronen, huru godt har pA det vilkor, att det skall ske i skulle bli om vi blott finge fri och forening med verldens ledande obegransad myntning af silfver; handelsnationer, pA det att vAr silfverdollar mA kunna beskyd-da- s har skulle bli ofverflSd pA af regeringens kredit och och till folje deraf folket sitt vArde i haadelsmark-naden- . med ett komma i ett tillstAnd af Det bor vara klart och valmAga, ja rikedom. for eahvar, att om Under sAdana loften om para-disis- tydligt icke garanterar pennin-garne- s harlighet, ar det icke varde, sA gA och gAlla att folket hurrade for dessa endast for deras metallvar-de- , Bryan; de gjorde det omedvetet, hyilket ar ett i dag och ett utan att tanka. annat i t Men bdrjar vakna Om morgon. enhvar vill tAnka for sig ur fdrblindelsen; fortrollningen och noga bfvervAga sjelf ldses och sdnningen i all sin dA ar det ingen fara for blifver mer och mer klar vAr hArliga republiks bestAnd, for dem. Folk borja namligen resonera ty sanning skall segra! for sig sjelfva ungefar sA har: A DA kon-ye- i frisilf-verplank- upp-satt- nt a e ka-st- at half-vild- a un-dr- silfver-grufvo- r, Utah-folke- pen-uinga- r, be-hAl- rege-ringe- n k un-derli- gt Utah-folke- forhAl-landen- a. et fri och obegransad myntning af silfver, sA blifver den naturliga foljden den, att vi erhAlla en silfverdollar som icke kan garantera vara Om yi fA rege-ringe- Huru tycken I om detta? n frAn tabell, uppgjord FSljande vard 100 cents utan att ruinera officiella visar skilna-de- n rapporter, sin kredit; foljaktligen kommer de som beta-la- s veckoloner pA silfverdollarn endast att vara en i frisilfverlanden Mexiko, e dollar till namnet, men dess Peru, Japan, Kina och Ryssland, endast hvad silfret ar mot de veckoloner som betalas i vardt i handelsmarknaden, hvil-k- Forenta Statcrna: for narvarande, om dollarn kop-vard- et Murare. nedsmaltes, endast ar 53 cents; alltsA, komma vi att erhAlla en For. Staterna Mexiko mangd billiga penningar, som Peru eller nAgon annan hvarkenjag for mer an hvad Ryssland vill emottaga Japan aro varda. Skall icke dessut- Kina om fri myntning af silfver hafva de samma forskrackliga foljder som frihandels-systeme- sA haft. Om t sA, bevare oss Gud fordetsamma! ty nu inforas varor frAn Eng- land, Tyskland, Kina, Japan och andra lander och saljas med till ett pris.som vArt lands fabrikaater icke kunna tillverka det for, och sA skulle vi nu till pA kopet inbjuda dessa nationer att komma hit med allt deras omyn-tad- e silfver for att fA det prag-lad- t till amerikanskt myntjjo, det skulle bli harligt! Nar den enskiltepA sAsatt bor. jat resonera for sig sjelf, sA kommer det nog att ske omslag i fore valdagen. For omkring en mAnad sedan fanns det nastan icke annat an for-tjen- st en Telcgrafister. For. Staterna Mexiko Peru Ryssland : Japan Kina For. Staterna Mexiko Peru Ryssland Japan Kina Peru Ryssland Japan Kina i dA A konventet som af-hol- ls Ryssland stora teatern harstades Japan lordags afton for valjaDdet af ombud till konventet i Ogden, McKinley republikanerna, efter en het strid, lyckades vAlja nastan alia ombuden. Detta har i Kina utan bAlla fastvid de valsignelse-bringandoch beprofvade For. Staterna repu-blikans- as e $15.25 9.00 3.30 1.56 2.15 $16.00 8.00 9.80 3.72 1.85 1.25 Kursvenner. Mexiko Peru Ryssland Afven intraffat A andra platser i Japan staten. Haraf ser man, att folMobelsnickare. ket borjar vakna till eftertanke, For. Staterna och om detta fortgAr till valda- Afexiko gen, sA skola de erkliga republi- Pern kanerna vinna en lysande seger. Ryssland Med verkliga republikaner Japan Kina menas de, som icke lAta sig Typografer, af allehandalardomsvader, om-for- 3.75 1.80 1.60 Smeder. r forvAnad $17.30 8.40 Snickare. For. Staterna For. Staterna Mexiko Peru Ryssland principerna, som lyf-ta-t vArt land i jemnbojd med Japan verldens fornfimstn och maliti Kna Peru Ryssland $10.80 3.60 3.50 3.60 1.50 $13 30 10.00 9 00 5.76 1.12 2.25 $16.42 5.76 9.42 5.76 1.75 3.25 I nytt Men OfvanstAende poem I marknadsbrAket vandrade de tu med muntert mod Vid Vernamo pA marknaden en Och tittdde och prutade pA allt aftonstund det var, frAn bod till bod. DA Per och Kersti bj'tte ring DA skar igenom folkets sorl en som troget fastepar. rose afvAlkfindt Ijud... Sen skildes de att taga tjenst Hos Per och Kersti klack det till enhvar med mod och hopp. hAr kommo onda bud. Om sex Ar ses vi hAr igen I rock ochblankaknappar prydd, sA hade de gjort opp. med embetsnAsa rod OchPer han kom til kyrkherrgAln. Och stAnsma barsk, kief lansman Fast An hans tjenst var str Ang ffatn och allmAn tystnad bjod. sAslapp han att gAut som knekt Han oppnade ett tryckt plakat, man tar ej prestens drAng. och hastigt rundt omkring Och Kirsti hos befall ningsmans Slot sig med hapna anletsdrag fick skota plog och harf, en stum Ahorar-rinSom blifvit kvinlolksgora nu i Det var med alldenstund, ithy Carols tidehvarf. och mer af samma sort a tun-gde den I sina trAskor gingo Ett kungligt bref, der meningen sA kundefattas kort modans strAt, Och rorde aldrig af sin Ion en Att kopparbiten, som i gAr for enda kronans plAt. daler gAtt och gAllt, Om sex Ar", sA det hette jemt( Numera galde ingenting och sA dA blir det annat slag, var det bestAldt. Vernamo tnarknad. g. gruflig dom i forstone ej Kersti fullt forstod: Och tiden skred med snAckans I adder slots ju skrifvelsen och drottningen Ar god! fjat evinnerjigen lAng, PA mAnga mAnader ibland de tu Men Per, som stod der blek, p nAd: en omsider denna motts gAng. knappt For dans och lek var ingen bojd Acfc nej du Kersti, stackars tos, i dessa sorgens Ar, hAr fins ej nAgon rAd. Men efter yAntans mulnatid var Vid Vernamo pA marknaden, det sjette gAngen vAr. var en aftonstund, Af ljuflig oro brunno dA bAd Der vandrade ett fAstepar med ungersven och mo, sorg i hjertegrund. FrAn alia hagar kom en doft, det Med bittert loje Per sAg fly sin glittrade pA sjo, fagra lyckodrom, Utaf ett vArregn tvagen nyss, Och bakom randig forkladssnibb den spAda gronskan log, flot Kerstis tArestrom. Och goken gol for fastefolk lAngt De satte sig bland blommorna ban i dunkel skog. pA daggig Aker-reDen arma svenska jorden nu sig Bak fjerran skogar dunkelbli gjorde riktigt grann sjonk qvallens rosensken. Och sken som utur tArar upp till Emelian tallar steg en rok ifrAn lust for fattigman ett litet hem Och strodde glada fArgers prAl Ack.hoppet om en egen hard var slocknadt ut for dem! lAngs hvarje dikes vail, Liksom i vintras aldrig smAllt Det suckade sA tungt i norr ett skott vid Fredrikshall. det var en sorgegok. Vid Vernamo pA marknaden de Och djuparc i forklAts famn dA mote stAmt, de tvA, Kerstis hufvud dok. Bland magra stutar var ej svArt SA mAnget brost i Sveriges laud hvarann att hitta pA: hans dubbelsuck forstod: Med rorelse och kOpenskap det Den ena tonen sade sorg, den andra t&lamod. jemmerligt gAtt ned, Fasan det sports att herrarne Den starke Per han lindade ora snart skulle gora fred. hennes lif sin arm, Men prestgArs Per han hade mynt Och veka ord sig broto fram ur och var sA morsk ochknck, svallet af hans barm. SA be-gre- n, torde historiska tarf-v-a konimen-tarie- Under konung Karl XII:s r. se-na- re regeringsAr, dA landets voro genom det lAngva-rig- a kriget till en stor del uttom-da- , ar framkom konungens baron Gortz med finans-ministe- all-ti- n fA nAgra repu-blikanern- as Repu-blikans- dyrt Snoilsky den styfvern slant for slant." det Ar bara koppar, Per Gortzens gudar pA med Kina Och namn.som ingen kristen sjal Arbetare! om I viljen forhindra kan lAra sig forstA. eder arbetslon att sjunka ued till vore nojd om pengarne blott Jag den Ion, som betalas i Ryssland, bure kungens bild... Kina och andra silfverlauder, sA TAnk Per, om smulan.som vi ha, misten I rosta for McKinley; ty skulle gA forspild! rakt dA landets styrelse varit i d hAnder, har det En stolla Ar du, Kersti lill! Mig varit godt om arbete, och klockarn battre lArt: har varit god. Det ar den h5ga kronans mynt partiet har alltid varit och guld och silfver vardt; arbetarens vAn; det varnar om Och denne krigsman som du ser, hans rAttigheter och beskyddar med lejonet bredvid, honom genom tullskydd frAn an- SA flink och fardig, Ar kung Carl dra landers svMltloner. Derfore just som han drog i strid. lAten eder icke bedragas af pratmakare, utan Nog Ar det ratta pengar, du rosten den republikanska valse-deldet har ej nAgon nod! och goda tider skall blifva Ej kronan tar med svek och list frAn fattigman hans brod. resultatet. Kom nu, sA gA vi gladeligt att kbpa till vArt bo BAd slef och gryfa, tosen min, Carl Xll:s nOdmynt. och forst och sist en ko. Japan $20.00 11.50 12.10 5.25 DA vi ha sparat sammannog att 2.00 6.00 bygga hjonelag." Taktackare. For. Staterna har i staden, Mexiko och man blef derfore icke litet Peru Bryan-republikane- $21.00 10.80 14.76 6.72 2.18 1.60 2.90 3.60 2.88 1 14 1.00 mild som mAnen ofver sjon, afrAttats och envaldet mot Ulri-k- a kora trosten till hans brud: Eleonoras uppstigande. pA Och fins for oss ej lag och ratt, tronen upphort, sjonk n5dmyn-tet- s sA fins dock Herren Gud! vArde Annu mer An f5rut. Under riksdagen 1719 upply$tes, Vi ha ju helsan, hurtigt mod och att nAra 25 Y2 millioner nodmynt raska armar tu hvardera med Asatt vArde 1 daOch borja bara om igen, det Ar ler silfvermynt, funnos i rorelsen. ej varre, du. Med ett penndrag reducerade Vi ta oss tjenst, sA fAr det bli, standerna detta vArde till 2 miltills gladt en annan vAr lioner. I stAlIet for att gAlla 32 Vi satta bo och kopa kon, som ore forklarades silfvermynt, ej vardt kopt i Ar. "kopparbiten galla endast 2 Han talte mAnga andra ord af ore, hvilket varde 1724 nedsat-te- s ytterligare till 1 ore. Tusen-tal- s kraft och bcigfast hopp, menniskor blefvo under denOch Kersti radian tArarne sAg na reduktion ruinerade. Den, ur sitt forkla opp, som den ena dagen egde 100 daOch frAgade med ogat ljust af den ler, egde andra endast 6 karlek och af tro: SA rAkas vi om sex Ar dA pA samt efter en kort tid endast 3. MAnga folk pA jorden hafva fAtt vid Vernamo? SA att slA s. k. r fdr-sla- g nodu-nt- . DA regeringen slog sin stAmpel En daler pA en kopparbit, sA blef den en daler. Kreditiv- - och trots som, myntsedlarne, maktsprAk, jemt sjunkit i vArde hade icke formAtt oppna vederborandes ogon for den sanningen, att endast Gud formAr skapa af intet. I Maj 1715 utfArdades en att A en million hvilka voro nAgot mindre An vAra gamla koppar-centa-r har landet, skulle prag-laEn daler silfver-myn- t orden , hvarefter de skulle gA i den allmAnna rorelsen for denna summa. Konungen vidtog denna AtgArd bogst ogerna och ville A detta mynt hafva bvarken sin bild eller svenska vapnet, utan i stAllct begagnades andra namn och bilder. Det var dock forst 1716 som Krodet forsta mynttecknet nan utslapptes i 2 millioner exemplar i den allmAnna rorel-seSedan konungen en gAng betrAdt den farliga finansbanan, framgick han pA Karl XII ma-neA densamma. DA Gortz Aterkom frAn Tyskland 1717 fann han 15 millioner utgifna, af hvilka 13 millioner voro i den allmAnna rorelsen. Antalet oka-de- s sedermera sA att vid konungens dod funnos 27 millioner i rorelsen. Allmanheten borjade snart att det var omojligt for regeringen att med guld och silfver inlosa denna myekenhet, och denna insigt hade till foljd, att nodmyntens vArde sjonk, att alia jjriser stegrades, dA skulle i denna myntsort eilaggas. Den ena stranga utkom efter den andra, stadgande hArda straff for n en och hvar, som ratade for-ordni- kop-parslant- 1 s n. r in-s- e, betal-ninge- n n nod-mynte- och ej mottog dem som fullgod betalning. Slutligen att ingen enskild person fick innehafva myntadt eller och silfver. Allt omyntadt guld skulle sAdant foras till banken ocli der utbytas mot mynttec-ken- . stad-gade- Derest s, icke skedde, sA "varan till kungl. maj:t plikta for underhaltigt mynt, men fA hafva lidit sA mycket som vAra egna landsmAn under denna tid. Dessa historiska upplysningar torde kasta ljus ofver ett och annat som i ofvanstAende poem'j mSjligen Ar dunkelt och otydligt. Sv.V. Ja, det kastar ett ljus Sfver mera; det bevisar klart'och tydligt att en underhaltig silfverdollar, hvilket nu sA ifrigtfor-orda- s af frisilfvermAnnen, skulle bringa Amerika i samma elAndi-g- a tillstAnd, som) Sverige den gAngen var, samt ruinera tusen-tal- s menniskor. En demokratisk metkrok. Weber counties demokrater den 19 d:s ett konvent i Ogden, A hvilket en resolution af-hol- antogs i hvilken ISrekommer paragraf: lo f5l-jan- "Vi inbjuda alia i Weber county. utan afseende pA hvad deras politiska tro forut varit, att slu-t- a sig till oss i denna kampanj och stAlla sig under Bryans och frihetens banr. Kroken ar fin, men icke finare An den kan ses. Endast de komma att rosta for Bryan, som tycka att vi hafva for mAnga fabriker, att arbetarens Ion Ar f5r stor, att farmaren fAr for mycket for sina produkter, att ullproducenterne fA for mycket for ullen och att noden och i landet icke pA lAngt elan-dighet- nar Ar sA er stor som den bor vara. Konseqvent, eller hur? Den kAnda signaturen C. A. S. meddelar: Altgelds, Stewarts och Jones samt andra silfverleda-re- s sAtt att gora obligatioper till dem sjelfva betalbara i guld, hAHer pA att blifva populArt ibland deras efterfoljare, Nyli-ge- n sAlde en af de talforaste och mest radikale frisilfvermAnnen i McPherson, Kans., en farm till ett par sparsamma unga sven-ska- r for $3,000. De lade fram $1,500 i kontanter och skulle just gifva inteckning for de $1,500, dA frisilfverraan-ne- n insisterade pA att fA in den bestAmmelsen, att summan skulle betalas i guld. DerpA gingo de unge mAnnen icke in, utan to-g- o upp sina pengar och vandrade sina fArde. Det Ar icke alls logiskt att mfin, som vilja beta-l- a skulder med halfdollars, neka att blifva behandlade pA samma sAtt sjelfva. En McPherson-tid-nin- g pAstAr, att frisilfvermanncn i frAga var en valkAnd svensk, som forr i tiden bodde i Illinois och som nu lefver pA sina pengar och for resten Ar demokrat. (Hemlandet.) Ater-stAen- de och kronan forbruten. Genom dessa AtgArder, som djupt ingrepo i den enskilda eganderfitten och fororsakade otaliga trakasserier, okades icke fortroendet till nodmyntet, men vAl forbittringen mot det nya finanssystemet och dess upphofs-ma- n Lycklig guldshkare. For nigra baron Gortz. De "gudar, da rar sedan anlande Ull Juneau, Alaska hvilkns bilder han lAtit anbringa frSn Yukonfloden en man vid namn Peter Wikborg, som efter namnetatt doma A myntet, voro de hedniske lycktes vnra skandlnav. Han hade Saturnus, Jupiter, Mars, Yukon trakten tre &r och som Mercurius och Phoebus samt af silt arbete derstades mediorur bilder med ofverskrif-tem- han Icke mindre an $40,000 guld. affordrade honom $1,000 for "Flink och Fardig, Wett ts I 1 a och Vapen, "Publica flde och "Kronan. Ett mynttecken "Hoppet praglades.men utkom icke i allmAnna rorelsen under konungens lifstid. Sedan konungen stupat, Gortz ntt fora storre delen af bans skatt 1 lill banken I San Francisco. F5re sin afresa synles Wlkborg promenera omkring Juneau med en liten kappsack bauden, ur hvilken han utdelade guld-bittill en och tvft dollars varde Mind barn som ban m&t. 1 ar |