OCR Text |
Show 1 PAUL och VIRGINIE (it) s Allt slags arbete ar mig odragligt och allt slags sallskap misshagar mig. Gifve Gud, att kriget Yore utbrutet i IndienL. DA skulle jag fara dit och do. Min son gemnalte jag det slags mod, som kastar oss i dodens armar, ar blott ett s ogonblicks mod. Det harror oftast af bifall. Deremot gifves det fAfangliga ett mod, som ar sallsyntare och nodvandigare det, att lor hvarje dag kunna, utan vittnen och utan berom, utharda lifvets motgAngar. Det ar t&lamodet. Det stoder sig hvarken pi omdomen eller pi impulsen af vAra egna passioner, utan pi Gads vilja allena. TAlamo-de- t ar dygdens mod. Ack utropade han jag har di ingen dygd! Allting nedtrycker och ofvervaldigar m:g. Den dygd, att alltid kunna vara lugn oeh oforanderlig, har ej kommit pi nigon menni-ska- s Midt iblanri alia paslott svaradejag sioner, som uppi ora oss, f'ormdrkas icke sallan virt fornuft. Men det gil'ves fyrbikar, vid hvilka vi kunna tanda den slocknade lacklan, och det ar vetenskaperna. Vetenskaperna aro himlens dottrar, till jor-de- n nedstigna tor att mildra menniskornas De stora skriftstallare, som de inspire-rat- , hafva alltid uppstitt i de for menniskoslag-te- t sviraste och outhardligaste tider, rihetens, fortryckets och lorderfvets tider. Min kare Paul! Vetenskaperna hafva hug svalat en mangd menniskor, som varit tusen ginger olyckligare an du. Xenophon blef frin sitt fadernesland, efter att hafva dit iterfort tiotusen Greker: Scipio Africanus blef uttrottad af romerska folkets bestandiga Lucullus af deras kabalei, och Catinat af hofvets otacksamhet. De alltid si snillrika Grekerna, hade it hvar och en af de singgudinnor, som hade ofvetinse-endofver nigon vetenskap, inrymt en del af virt begrepp. Vi bora siledes it dem ofverlem-n- a vira bojelser, vira passioner, vir vilja, si att de mi kunna tygla dem. De bora pi vira sjalsformogenheter hafva samma inflytande, som timmarne, hvilka spande hastar for solen och styrde dess vagn. Anvand derfore, min son, mycken tid till Forntidens forfattare hafva varit resan-de- , som gitt fore oss pi olyckans stigar. Annu racka de oss handen och uppmana oss att soka deras sallskap, nar allt annat ofvergifver oss. En god bok ar en god van. Ack! utropade Paul jag behofde icke di Virginie var hetuma. Hon hade icke t mer an jag; men nar honsig pi mig, viste jag att hon hbll af mig, och nar hon smilogit mig. var det mig omojligt att kanna mig menni-skorna- an-dr- as for-vis- ad sma-delse- r, e las-nin- la-s- a, stu-dera- kan ingen van Visserligen genmaltejag vara si argenam som en alskarinna. Dessutom ligger i qvinnans karakter en latt gladtighet, som skingrar mannens bekymmer. Hennes behag forjaga alia dystra betraktelser. Pi hennes ansigte tronar det ljufvaste fortroen-de- . Hvilken rynkad panna skulle icke jemnas vid hennes smileende? Hvilken vrede magtar tju-sand- e val motsti hennes tirar? i, Virginie skall iterkomma med vida mera an du eger. Hon skall bli magta forvinad ofver att ej Anna tradgirden belt och hillet i ordning; hon, som i trots af sin slagtiugs och allt, hvad hon lidit af den hyari hon hillits, jemte afstindet frin dem hon alskar, sakert aldrig haftnigon annan tanke an pi hemmet och all dess trefnad. Tanken pi Virginies stundande iterkomst lifvade Pauls mod och iterforde honom till sina landtliga sysslor. Han fann sig stundom lyck-li- g midt under sina tnodor, ty hanhyste nu, mer an nigonsin, den forhonpningen, att all sorg skulle en ging bytas i gladje. Den 24:de December 1752 hade Paul i uppstigit pi Upptacktsberget och der hvit flagga. en se fitt Denna flagga var en signal att ett skepp filo-sof- besyn-nerlighet- er p, dag-ninge- nal-kade- . kunde anlanda till 6n Isle de France forr, an den stormiga irstiden infoll. Hon berattade vidare att hon gjort allt for att beveka tanten, henne, att hon langtade tillbaka till sin mor, hvars ilderdom hon var skyldig att yirda, samt att ett heligt lofte redan band hennes hjerta. Ingenting hade hulpit; den gamla a froken hade kallat henne en halfgalen och i sin vrede gjort allt for att hennes afresa, di den unga flickan till den grad gackat hennes forhoppningar. Virginie befann sig siledes om bord pi Saint-Geraoch hennes langtan att komma hem var outsaglig. Hon hade redan samma eftermiddag velat begifva sig till on, om kaptenen icke hade satt sig deremot derfore, att det var si lingt frin land och stark sjoging, ehuru det fore-stallan- i n s. Genast ilade han till staden, for att fi veta om detta fartyg mojligen medforde nigot href frin Virginie. Hanstannade qvar for att in vanta lotsen, hvilken, enligt bruket, hade i bit begifvit sig ut for att mota fartyget. Lotsen iterkom ej forr an om aftonen. Han inberattade till guvernoren, att skeppet, som de sett signalera, var Saint Geran, om 700 laster, fordtafen kapten Aubin; att det ligfyramil s frin on och kunde icke ankra vid forr an nasta eftermiddag, i fall vinden di vore god. Det var nu stilla lugnt. Lotsen lemnade guvernoren de dokumenter, skeppet medforde. Bland dessa var ett bref frin Virginie till fru de la Tour. Paul tog det, darrande af gladje; och sedan han med hanryckning kysst det, stack han det i sin barm och skyndade hem till plantagen. Di han pi lingt hill blef varse de bida och slafvarne, som pi Afskedsklippan afvaktade bans iterkomst, holl han brefvet hogt i vadret, utan att kunna frambringa ett ord. Omkring fru de la Tour samladcs nu alia, for att bora skrifvelsen upplasas. Virginie berattade sin mor, att hon blifvit ganska hirdt bernott af den gamla tanten, som hade velat bortgifta henne mot hennes vilja; att hon derfore blifvit forklarad arflos.och slutligen bortskickad i en tid, di man val viste det hon ej Port-Loui- mo-drar- Fredagen den 15 Maj 4. It, ISbO. 3 Mims' de Den gor eder frisk och stark. Profflaskor af c'etta botemedcl samlas pr post vid mottaandet af 25 cts. "5 DROPS ar namnet och dosen. Flaska af vanluj storlek $1, eller 6 flaskortor J5. Det kan icke uppvacka de diida, men botar ovilkor- (traoi hark ligen Reumatisin, Neuralgia, Astma, Katarr, Nervositet. Hufvudvaik, Ryggvark, Huftvark, IIAU. Hotar vark. Arett utmarkt Siiljes endast af oss och vftra agenter. Skrif i dag efter cirkular. roman-hjeltinn- a n, n hushhlls-botemedc- En bliste. Knappt var brefvet list, forr anhela familjen icke (Zions Co-operat- Mercantile Institution) ive Dot ftorfta fyanbclsfyus t IDcftcrn, rekommenderar sitt rikhaltiga lager af - Alla sorters Varor l. for den stora allmanheten inom Utah augrtinsande territorier och stater. behofliga hjelp for alia. Under mera tin tjugu har denna handelsinstitution &r och haft det Jag ar bfvertygad om att 5 DROPS ar bra, s& att jag pA det basta kan anbe-(all- a storsta och bast sorterade lager af: HEADER, TYGER, MATTOR den, och jag slimier dcrliir pengar och TAPETER, SKODON, LADER och SELDON, KOLONIAL-VAROR- , for ett dussin flaskor. Var god sand mig JERN, PORSLIN och GLASVAROR samt MED7CINER rirkularer. Man har sagt n.ig det verkar C. Christenson, fiirvAnande fort. och AIOTEKSVAROR. Allt af biista qvalitet for bestamda och Hurd I.u Tiber Co., Svenska handelsbitriiden alltid till tjenst. April 3. 1890. Cheyenne, Wyo. billiga priser. Jag bar mot tagit llaskan med 5 Drops T. G. WEBBER, och tinner det vara ett filrtraflligt medel mot Katarr, det basta jag nAgonsin lliiri inneslutes $2 for j tterliga-r- e Stora och sinti Nils Krlander, tvP flaskor. Jan. 22, 1890. Upsala, Minn. 5 DROPS ai den basta medicin jag vet om for Rheumatism, och det ar mig ett noje att rckommendera den. Jag har sAlt flere dussin flaskor oeh kan fA ett Glas-VajofrAn hvar och n som begagnat den. utom sig af gladje, utropade: Virginie ar hemkommen! Fru de la Tour sade till Paul: Min son, gi att underratta vir granne om Virginies ankomst! Genast upptande Domingo en fackla, hvaref-te- r Paul och han skyndade till min boning. Klockan kunde vara omkiing tio pi altonen. Jag hade nyss slackt ljuset och lagt mig, di jag genom springorna pi hyddans vaggar varseblef att det var ljus i skogen. Straxt derefter horde jag Pauls rostropa mig. O. G. Oleson, jan. 18, 1890 Soudan, Minn. Jag sieg upp och kastarie pi! mig kladerna. 5 DROPS botade Mrs L. Franzen, Medan jag annu var sysselsatt dermed, instor-tad1827 90th Place. for forlamning Paul i min hydda belt andtruten, kastade som hon haft i tvAChicago, Ar. Alla erkunna 5 DROPS att vara den sig om min hals och ropade, utom sig af hanbasta medicin som fumes. Den fiirekom-me- r ryckning: sjukdomar oeh botar de sjuka. Virginie ar kommen! Litom oss gi tier till "THE SWANSON PILLS aro de bahamnen, der skeppet skall laggatill idagningen! sta pdlcr som Anns. 25c med posten, Skrif i dag. Genast begifvo vi oss vag. Di vi komrao till landsvagen, som leder ofver Linga Berget, SWANSON RHEUMATIC CURE CO 167 Dearborn St., Chicago, UL och di vi redan voro pi vagen frin Pample-moussetill hamnen, horde jag nigon gi bak-ooss. Det var en neger, som nalkades med For cn SilUr, Angeniini ocli Snabt stora steg. fXrd, tag uhn gamla, pAlitliga Si snart han upphunnit oss, frigade jag hvart han ilade med sidan briska. Han svarade: Jag ar skickad frin den del af hvilken rjort den snabhate resan 6fer Atknten on, som kallas Guldpulvret, att underratta minuter l det ett franskt skepp ankrat vid finparne Det skjuter nddskott, ty hafvet ar myc-kLUCANIA och CAMPANIA, 320 fot langa, 12.950 ton. 30 000 hdstkrafter oroligt. Destfirsta, snabbaate och tuest elegant verlden, Di slafven yttrat dessa ord fortsatte han sin UMBRIA, ETRURIA, AURANIA, SERVIA 620 lot langa. 8.500 ton, 14.500 hastkrafter, vag. lamtamlra flytaude palats, utpbrande en ojem fori flvlta, Min van sade jag till Paul litom oss gi NEWatci II VA It. IK lOItllAG frAn YORK, BOSTON o. LIVERPOOL for huru det stir tttAertr&ffade till Guldpulviet, att hora beqv&mlifheter f6r andra klasa och melland&ck paantigerare till billiga iiruwr Svenska passagerare till. Det ligger endast tre mil harifrin. sin besl&iiiiiieUrt jl kurtaste tid. 8 DAGAR 5 TIMMAR Vi vandrade siledes it norra delen af on. MELLAN NEW YORK OCH SVERIGE Det var en qvafvande hetta. Minen var i sitt sXnd efter edra vanner med denna lame, snm vant verksamhet Mver den tre svarta fyl!e. Omkring 65 ir och aldrig forlorat en passagerares lif. syntes ringar. G. WHITING Mgr., Clark and Randolph, Chicago Himlen var for ofrigt alldeles jerngri. Nu borjade iskan gi, och vid skenet f de tata blixtarne upptackte vi tjocka, svarta och liga moln, som skockade sig ofver on, och som frin hafvet kommo rusande med en forvinande fart, ehuru det pi land var helt lugnt. Medan vi skyndade vidare, tyckte vi oss hora isk knallar; men narvinogare lyssuade efter, var det kanonskott, upprepade af eko. Denna skjutning, jemte luftens stormiga uppfylde mig med forskrackelse. Jag genast att det var, sisom slafven sagt, frin ett skepp, som var i fara. De tjamle goras unga. n Efter en halftimmas forlopp upphorde helt och hillet. Denna tystnadforskrack-t- e De svage goras utarka. annu mera. mig Lifttkraften dter tit alien. Utan att saga ett ord, piskyndade vi vir Iloppet titer ko miner tin ging och vigade ej meddela hvarandra vir en Superintendent. Kokggpip ar5 g e i j l stort urea I och till de lagsta priser, TA PETE 11 af alia slag, och allt som behofres for ett has, fi lines att tilgti It os II s CUHABDu.'! n, Am-bra-o- n. 5DAGAR et Furniture 3743 W. 1st handeln South str. storsta Den i Co., mobel. territoriet. kopa eller salja begagnade eller fll nya NOBLER, SPISLAR, med mera, si gk till i iE Vi 168 State kunna rckommendera denna plats. MATTOR Street. it nik i i - in-si- g dr fuitncn. nod-sko- tt Main Street, - Mellan l:sta och 2:dra Sydgatorna, Den basta och tilllorlitligaste plats i Utah att kopa Fruntim-mers- och uarnkappor, Tyger, Ilattar och Skodon, Band'och Spetsar, Gossklader m. m. ENDAST ETT PRIS TILL ALLA. Ni kan ofta hos oss f5r 1 dollar kosta $2 p& andra platser. I Las F. ofvertygad och kom och kop. Allt hvad ni behOfver om-sesidi- ga uktan. Vid midnatten anlande vi, badande i svett, till hafsstranden vid Guldpulvret. Vigorna broto sig der med ett forfarligtdin. Det blandhvita skummet, hvilket stundom tyck-te- s kasta eldgnisstor, betackte klippor och strander. I trots af det djupa morkret urskilde vi flere fiskarebitar, som voro dtagne lingt upp pi sandbanken. Pi nigot afstind derifrin sigo vi, yid sko-geen flere af hvilken eld, mynning, omkring ns byns invinare sutto forsamlade. Dit gingo afven vi, for att sattaoss ochhvila, tills dagen skulle gry. Medan vi sutto omkring denna eldbrasa, en af ons infodingar, att han pi ute i vida hafvet hade sett ett skepp, som af stormen drefs emot on; att det inbrytan-d- e morkret hade insvept det, men att han, tvi timtnar derefter, hade hort nddskott derifrin. Sjon vrakte emellertid si forlarligt, att ingen kunde fara ut med bitar till de arme nodstaldes raddning. Kort derefter hade han sett upptan-d- a lyktor och fruktadederfore, att fartyget kun-na- t gi mellan fasta landet och Ainbra-on- , som det i m5rkret tagit for Coin-dMire, sisom det icke sallan hande med fartyg, hvilka anlande till Port Louis. Om nu si skett, hvilket man-nedock icke kunde med sakerhet veta, svafva-ddetta skepp i stor fara. En annan pistod sig deremot hafva flere ginger farit fram och tillbaka genom den kanal, som skiljer Ambra on frin fasta landet, han sade att han pejlat dess djup och att fartyget kunde ligga der lika sakert som i den basta hamn. Jag ville, tillade han, der vi-g- a all min egendom, och jag skulle der sofva lika tryggt, som pi fasta landet. Kalamazoo, Mich., ar beromdt for sitt selleri sSsom Tbos. Slaters bem, hvilkens annons hones liar nl lefvat nom sig bar? Insand edert namn och adress och jag skall personligen skrifva och l&ta eder veta, huru jag blef en annan menniska. Helt enkelt genom cn Thomas Slater, Box 614, Kalamazoo, Mich. Bifoga frimarke for svar. i UlJd medel mot reumatism. DR. t'JESTFELT, 40 Patienter som like hafva till faile att se honom personligen, kunna sknftheen hanvAnda till honom med nnrmare nppgift om ejukdomens beekaffenhet. I)e emottagna orefven laaaa ilg oc h beavaras personligen af doktorn, bA att man med fullt fdrtroende kan Tanna aig till honom. All korreapondens hcmlighAllos, En bok p& svenska aprAket, Agrn HU belna och ett 6 a mdes fritt till en hvar, eom maunder Qp R.WESTFELT, och Ilvanlagar IO 4. Onedagar Sondagar 163 Randolph st betalar frimarke. Chicago, 11L SI03 Beloning till jag hvar och en, som medelst en huskur for blifvit botad kbnssvaghet, dess orsaker och dermed 'S' foljande oliigenhe-er- . Ingen liuskur ar hiirvidlag mbjlig; men till patien ter, som lida genom fbljderna at oforstSnd i ungdomen och manna aldern, siinder jag p& svenska spr&ket gratis det recept, som botade mig sjelf efter Ursllngt elande. Siind porto for svaret och skrif till Charles VlHnson, Box 292, Hammond, Ind STREET, CHICAGO, ILL Katarr, reunintiMm, dHpepwia, nerVHjokdoniar. qvinvumjakdovnar, smartNam nrinkaNtninic ocn utMla aamt alia audrariag8 hudFjukdomar liotaaofelhart. Kontoretid: iindes fritt forett DEARBORN Bohandlnr forWrftdenvis kroniHka och privatn Rjnkdotnar, ftfven om dernaa firo Iflnpt framekridua. Sjukdomar i form af ett heniligt lidande, hvilket man genom lutteinno AdraLUt alg. fOrlorad mandom och ofnvilliga uUdmuingar hotaa anahht och aakert. Adre.e: (ung eller gainmal, gift eller oglft) som lidcr af stLom : sraartsam menstruaunderlifalldandea tion, framfall af lifinodern, hvita flussen ellel andra sjukdomar. aom aro egendomliga for qvln-no- r, kan kureraa sikf rt och billlgt. Sand eftei vtr bekarta bok 'Qvinnans ragledare till helsan'; ED. T. STUDNESS, Examinerad apotekare. lyrkligt lif. SIOO sidan 3. finnes att tillgi i medicin-vd- g HIT. raifT 40 E. 2nd Soutli Str. liehover nl nya krafter ? Vill ni bliva nng Igen? e MVensA & AUERBACH & BRO. p n (Forts.) stora priskurant, blif v&r Vi hafva ett stort och nytt urval af amerikanska och europeiska gting. for Victors botemedel Det blir en frojtl att lefva. droger och kemikalicr.host-siru- Ilufvud-agentu- r mot katarr, Victors och lcfver-pillc- r samt Turngrens efter-middag- e ARLIGT BEMOTANDE, kopa samma varor, som T1 skjut-ninge- fi handelshus i Salt Lake City. 30-tiri- gt 10-- 1. cents 1 friuiarken. 40 Dearborn Street, LOrdagar IO THIPAnn tniUMUU, Room III 7, ' |