| OCR Text |
Show DENIED ZSrdagen rtah-KORRESP- PAUL oeWjRGlNlE af BERXARDIX DE (2) (I SAIXT-PIERRE- . Den ena inneholl nfra trakten af denna allt ifrSn den der molnholjrla berg-spetse- n, der Latanier-flodeborjae, intill den der branta oppningen, som ni ser der borta pA berget, och som k alias skott tluggt n (embrasure) just emedan den liar utseende at en skottglugg. Denna jordmAn ar sA stenigoch gropig,att man knappt kan gA der. Emellertid vaxa der stora strad och den ar full af smA backar och kallor. I den andia lotten inbegrep jag hela den n la-gr- e delen, som strackcrsig Rings Latanier-flodeanda till den daloppning, der vi nu aro, och hvarest de na flod bbrjar flyta mellan ttenne klippor anda ned i hafvet. Xi ser der nAgra angsbitar, och en temligen jemn mark, men som dock ar foga battre, an den nyss beskrifna; ty dentil sumpig under regntiden, och under den torra Arstiden ar den hftrd som blv. Yill man dA gora ett dike, ar man tvungen att begagna n 188G. mn iimymmm mm mmTrrrri rmTioirmrmiTrrrrrrjiTn 0 FINNAR Sveda och Kiada i huden VAMT3 (Ur Svenska Amerikanaren.) o Forliden lordag, denfjerde kl. 10 formiddagen, satte andets fader, presidenten Grover Cleveland, sitt namn under det dokument, sominnehAller grund-agepA hvilken det fornaomyn-dig- a a barnet, den numera tosen Utah, ar uppta-ge- n som en syster i det systerfor-mnd- , som kallas Forenta den-r.e- s, n, i Janvarl En ny stjerna. uppfoddes har, samt dAoch dA gAtill rort-Loui- s for att foryttra, hvad som var ofver af jordens afkastning, hvilket dock var ganskaobetydligt, sedan den lilla kolonien tagit hvad den behofde till sitt liisuppehalle. Xar jag hartill namner nAgra getter, hvilka fbrsAgo de bAda hushAllen med mjolk, samt en stor bund, som om natterna vaktade bonings-husesA har ni ett begrepp om hela egendo-me- n och om dessa smA liemmans bAde inre och yttre hushAllning. Hvad de begge vaninnorna betraflar, syssel-satt- e de sig med att frAn morgon till qvall ett arbete, hvarmed de dels spir.na bomull fordrefvo ledsnaden, dels forskaffade uppehalle At sig och barn; ty man mAste ju, utom hvad jorden afkastade, afven hafva mycket annat. Men hvad framm inde tillverkningar, lyx och beqvamlighet angAr, hade de deraf sA litet, att de gingo barfotade, dA de voro hemma, och nyttjade icke strumpor och skor oftare, an om poljctong. den 18 tiro bevis pa, att blodet ej ar fullkomligt friskt. Genom att anvanda det gamla palitliga Dr. Peters Kuriko allagsnas orsaken till sjukdomen och fdljaktligen iifven denna. lake-medl- n, sjelf-tandig- Sta-tern- Kail crliallas emlat et hos lokalagenter eller direkt frau DR. PETER FAHRNEY, a. 112 114 So. Iloyne Ave. Utah arej mer ett territorium, det ar en stat i unionen.med alia felrumnHTiTi mi immnninm rattigheter som de ofriga. Och - - Chicago, 111. unga tarnan styra can nu den ut sin farkost pA den stora republikens nord-amerikans- glitt-rand- e stjern-janere- ts sondagarne, dA de gingo i kyrkan i Pample-moussehaf. FrAn och med den som ni ser der borta, for att bevista jerde dennes lyser ytterligare en gudstjensten och bora messan. Pample-mousseny stjerna pA det arorika D till Emellertid ar det mycket langre och helt sakert himmel, ; men de gingo hogst an till Mercantile Institution) fruktan af till att der behofva jelsas den nya stjernan valkom-me(Zions staden, ogerna frAn kust till kust. benga-lisk- t blAtt af ofver klader sina groft, blygns Hvad som liAllit Utah tillbaka i larft, sAdan som vanligen begagnas af frAn systerringen, har varit slafvar. sarskildt det budet de mAnne val det yttre anseendet Men rckommenderar sitt riklialtiga lager af a den husliga lyckan? Om ock de bAda lafva, som ar bygdt pA de gam-lbibliske patriarkernas system, qvinnorna utomhus hade nAgra besvarligheter dA det var frAgan om giftas, d. de och forodmjukelser att utstA, sA Atervande s. v. mannen kunde glfta sig att med desto storre gladje till det kara hemmet. n allt hvad tygena hollo och Och det var icke heller underligt om hemmet till. rackte behofllga for den stora allmdnheten inom Utah och var dem kartjty denna lilla verldinnehollju allt, Ar tillbaka Men sedan nAgra hvad de pA jorden alskade, allt, hvad de sok-t- e aiigrdnsaiide territorier och stater. aro upphafda, bigamiaflarerna frid. af lvcka och Under mera an tjugu Ar har denna handelsinstitution haft det och de goda Utahgubbarne ha Domingo och Maria, som vid den tiden, dA och bast sorterade lager af: KLADER, TYGER, MATTOR storsta de vantade sina matmodrar frAn Pamplemous-ses- , funnit ut, att det ar bra mycket och TAPETER, SKODON, LADER och SELDOX, K0L0NIAL-VAROhelsosammare att ha en, bara stego upp pA den der kullen, der de kunde JERN, PORSLIX och GLASVAROR samt MEDJCINER ofverskAda vagen, varseblefvo dem knappast, en, gumma, och taga val vArd och APOTEKSVAROR. Allt af bilsta qvalitet for bestamda och forr an de skyndade dem till motes vid foten af om henne, an att ha flera dussin Svenska handelsbitraden alltid till tjenst. oilliga priser. en gAng. Ty det mAste berget, for att lijelpa dem ofver. En oskrymtad pA att hur dugtig en karl an T. C.WEBBER, Superintendent. gladje lyste dervid i de trogne slafvarnes ogon. i sA andA fruar skola mAnga ar, de bAda vaninnorna I sina smA kojor funno langden gora en gubbe Aen i och frihet formAner, trefnad; lugn, snygghet, for hvilka de hade dels sin egen flit, dels sina fortid. Stora och snnl PA alia omrAden ar trogna tjenares ihardighet och omtanke att Utah med sin tid. Med sitt tacka. lage emellan de klippi-gDe sjelfva, forenade genom samma behof, bergen9 evigt snobetackta att hafva erfarit nastan samma olyckor, Glas-Vajoar Utah i all synnerhet en hojder j gAfvo hvarandra de ljufva namnen vaninna, den ena kamrat, syster. Allt hade de gemensamt. De paradisisk dal, hvarest ar vackrare an i stort vrral och till de spisade vid samma bord; de hade blott en vilja landtegendomen TA1E-TE- ll de bordiga tdgsta priser, den hvarest andra, och ett intresse. alia slag, och af Akerfalten alltid afkasta en rik Om det n Agon gAng hande, att foina kan-slosom behof res for ett allt starkare an vanskapens, af minnet vacktes groda. Och vidare: dessa has, flnnes att tiltgd de rikaste guld- - och i deras brost och der villegora sin rattgallande, hos i de stora bergens sA leddes deras tankar afreligionen At ett battre aro bottenlosa och lif, likt den lAga, som uppstiger mot himlen, seouttomliga, nar de val korama dan den upphort. att Anna naring pA jorden. med full fart arbetas. Egentligen var det dock naturens pligter, att skall i en snar framtid visall-heUtah t. som i betydligaste mAn bidrogo till deras Co., Deras inbordes vanskap fordubblades vid sa sig blifva hvad Rika Arabien i var den gamle kung Solomos 37-- 43 W.lst South sir. Asynen af deras barn, frukter af nastan lika tid Saba och af med De drottningens roade sig att satta olycklig karlek. Den storsta mobel. dem i samma bad och lagga dem i samma vag-ga- . Utahs folk och Utahs innebygga re fortjefta all aktning for sin handeln i territoriet. Icke sallan lade den ena af vaninnorna den energi och sitt arbete som de nedlagt i staten, sedan de slagit andras barn till sitt brost. Min basta Marguerite 4o8 Mihraakee Are. 4o8 yttrade en gAng ned sina bopAlar derstades.Utah en dit vid deras ankomst var tvenne skola vi bAda de ha la Tour fru barn, Chicagos LED ANDE iSPEC1AL1STER. som en dast sAg odemark, hopp F.LLI'.R QYI.NXA, om d ;ir licliof af rfld och lijclp frAn MAN och hvartdera barnet skall ha tvenne modrar. sft rAdliAjia dig med M1.U1C1NENS MAST ARE, en odla for Bkieklij; os menniskor att bpecia'i'st, ut Liksom tvenne knoppar, de der ensamme al Stalen och de erKiindt liASTB. lliardjga,- plflgiiiide, mattande bebo. Men tack vare na pA huden och kroppen, HEMLIGA oeli kroniska nervosa sjukdoitiar qvarblifvit pA tvenne trad af samma slag, af samt k ti n n a qviekt och sakert betas at desse erfarne och arbeeller ra nog ofveranstrangande hvilka stormen skoflat alia grenarne, bara battliikare. PR I A KAL). Alla href och tnedieiner siindas IRIVAT. UNGE re frukt om de inympas i hvarandra. an om de ten med konstbevattningar och MAN, alia (oljder at lieniliga vanor betas fortasi af dem. SKRIF I DAG. alia andra anordningar, som vafA qvarblifva pA sin egen stam, sA voro ock dessa tvenne smA barn, skilda frAn alia sina ofriga rit nodvandiga for att aftinga dess rikedomar, kunna slagtingar, uppfylda af kanslor, vida ommare jorden de tradgArdslika farmer-n- a numera an en sons och en dotters, en brors och en afkasta en storartad skord. oA en af de vaninnor, som- gifvit dem i:XtJIIM:HAI MVKNKK I.AIiAUK. tog dem bAda pA en gAng i sina armar. RoM. T. Redan medan Yirginie annu lAg i sin vagga Det vdlkdnda 40 DEARBORN STREET, CHICAGO, ILL. Behantllar fitr.lrndiiB kroniHka och prl vat a sjnkdoniar, SfieD om de.ua Sro ISntrt och dA Paul n3'ss hunnit lemna sin, talade bAda berts Supply House i Minneapoform af elt hemtigt lnlimde. hvilket man eenom laUainn framaliriiliia. Sjiikdnniar Adraeit aln, fdrlorad inandom och ofnvillitra iitti)iiiiiint!ar hotaa anahht och aakert. modrarna om en aktenskaplig forening dem lis mottog sistlidne jul tusenden q vlnnowjukdomar. Knliirr, re n unit ini, ocnli . samtnorveJukdoinHr, alia andra slaes hudejukilomar hotasotelhart. nrinknwt ulna emellan. Talet om denna framtidsplan, hvar- af orders och hade en styrka af aniUrtHiiui iilrln( hanvanda Patlciitcr. smn like hafva till tulle att s honom persnnlliron, kunna skriftliei-brefven lasaa med de sokte stilla sin egen sorg och saknad, ofver 100 personer arbetande aip till honom med nnrmare uppuift om epikdomens beskHtTenhet. De emottnena och besvaras personliaen af doklorn, sA alt man med fnllt forlroende kan vimla Big till honom. I1 helsn ocli ett hemliph dies. En hole pA svenska sprAket, I ttcen slutades merendels sA, att de bAda folio i grAt. dag och natt. Firman beklagar 1Allrkorrespondena sandes fritt till en hVBr, som insnnder 6 centB fnnmrken. kliiit lif. Den ena erinrade sig hvad hon lidit af att vara de fbrhinder och fel, som Adress: DR. R. WESTFELT, 40 Dearborn Street, Room 7, den skulle vara andra icke utan KontorBtid: hvilket att maka; handt, Ihftrrtftgar 10 4. Onsdagar och Lftrdagar 10 8. moder, begrat CHICAGO, ILL. bOudagar 101, och sin sA hastigt forsvunna aktenskapliga lycka; de icke aldsta om nAgra af den ena Angrade sin dArskap att hafva velat basta bitradena blifvit sjuka i hoja sig ofver sitt stAnd; den andra gratnde sig, nervfeber. Firman ar emellertid mA banda, ofver att hafva sankt sig under sitt. nu istAnd att fylla alia orders Men de trostade sig dock snart med hoppet punktligt. att deras barn, lyckligare ande sjelfva, skulle en hvilket gor gAng, lAngt ifrAn Europas gamla fordomar, sA Piller lattaatt taga in, Ayers njuta bAde karlekens och jemnlikbetens lycka. i smalter genast magen och lAter Ingenting kunde ofvergA den innerliga och medicinen genast sprida sig. r varma tillgifvenhet, som de bAda barnen hj'ste hos eder apotekare en af for hvarandra. Om man visade Virginie for Ayer9 svenska almanackor, som Paul dA han gret, blef han genast tyst och smA-loutkommit. FAs fritt. Om nAgot kom At Yirginie, att hon stotte just F dr barn under tauuperioaen. sig, o. s. v., blef man af Pauls skrik genast derom. Derfore dolde hon, sA snart Ett gammalt och Taikandt lakemedel. jrup ytf. Iimiow'i sin icke for blef OrvEEKT am tif million smarta oroa att hon harbDfvitanvima storre, fllr drrM fiMR TANDSMllt KVUtKJI s, s, Port-Louis- n yxa. mor-monern- n Sedan dtlningen var gjord, foreslog jag att draga lott. De gjorde sA och den ofre delen tillfoll fru de la Tour, den nedre Marguerite. Begge voro belAtna mcd head de fAtt.men de bAdo mig att icke skilja deras bostader lAngt frAn hvarandra, pA det sade de att vi stan-dimAtte kunna se, tala vid och bistA hvaran-drfrun-timre- upp-vag- Co-operat- ive Dct ftorfta Ijcmbclslpts a, IDcftcnt, er sorters Varor Alla kar-leke- gt a. var likval nodvandigt att en hvar hade sarskilda boningsplats. Marguerites hyd-d- a byggdes derfore midt i dalen, just vid gran-se- n af hennes omrAde. Kara derinvid anlade jag fru de la Tours, men pA hennes eget omrAde, sA att de bAda vaninnorna voro nara grannar och andA bodde hvar och en pA sina sarskilda egor. Sjelfhoggjag byggnadsvirke der pA bergen och hemtade palmblad till taktackning, ehuru hyddorna nu hafva hvaiken dorrar eller tak. Dct sin R, med-gifva- Men, ack! det qvarstAr andA tillrackligt af detn, for att i mitt mmne Aterkalla allt. Tiden, som sA hastigt torstor monarkers minnesvArdar, tyckes har i dessa ode trakter bara aktning for vanskapens minnen, och det liksom med flit, for att anda intill sista timmen af mitt lif forlanga min saknad. Knappt var den andra hyddan fardig, forr an fru de la Tour nedkom med en dotter. Jag hade stAtt fadder At Marguerites son, som lAtt namnet Paul. Fru de laTour bad mig gora henne samma tjenst, i frAga om hennes dotter, At hvilken Marguerite gaf namnet Yirgi-nisagande: Hon skall bli dygdig och lycklig. Jag kande icke olyckan forr, an jag upphorde att vara dygdig. Efterfrudela Tours tillfrisknande egnade jag de tragnaste omsorger At de bAda hyddor-na- s ytterligare inredning, dervid bitradd af de trogne slafvarne, sA att dessa enkla bostader snart voro lika vackra utantill, som beqvama e, invandigt. Den slaf, som Marguerite hade kopt, var en mulatt, vid namn Domingo. Denne var, ehuru gammal, vid god kroppsstyrka och hade ett erfaren-henaturligen godt forstAnd, jemte mycken bAda de Han odlade pA egendomarne skif-tevde jordstycken, dem ban ansAg mest och sAdde der de sadesslag, som han ansAg kunna bast frodas. Han sAdde hirs och mais der jordmAnen var samre, men deremot hvete der den var god. PA sumpiga stallen sAdde ban ris, och vid loten af klipporna satte han meloner, pumporoch gurkor, som tycka om att med sina stanglar fA klanga upp och utbre-dt. is bor-dig- a, li-t- et sig. FA torra stallen satte han potatis, hvilken blir sardeles sot i detta klimat; bomulls trad pA bojderna och sockerror i kraftig jord, samt kaffebuskplantor pA kullarna, der bonor-n- a bli smA, men utmarkt goda. LAngs utAtflo-deoch omkring hyddorna planterade han hvilka under hela Aret skanka en god frukt och forlana en harlig skugga; samt under och emellan dem nagra tobaksplantor, dem han forstod att sjelf bereda till snus, mest for egen rakning och for att deraf gora en present At mig. PA de naibelagna bergen hogg han bransle och bortrojde deremellan en hop stenar ur for att fA vagarne jemnare. Med utmarkt klokhet och flit utforde den go-d- e Domingo alia dessa arbeten, och det derfore, att han med nit och ett gladt hjerta forrattade alia sina sysslor. Yisserligen tillborde han egentligen Marguerite och var henne af sjal och hjerta tillgifven, men han varderade icke mindre fru de la Tour, hvars negrinna han hade gift sig med, just dA foralskad Virginie foddes. Han var outsagligen Hon var Maria. var namn i sin hustru, hvars forvarfvat hon der sig fodd pA Madagaskar, i hvarjehanda saker, sardeles fardighet mycken i konsten att forfardiga korgar, samt ett slags som tyg, kalladt pagnes, hvilket gores af brter, vaxa der i skogarne. Maria hade mAnga goda egenskaper; hon var munter och vdbg, och, som var bast afallt hon var trogen, samt utmarkt renlig. Hennes gdromAl bestodo i attlaga maten At de bAda familjerna, skbta nAgra fjaderfan, som n s, Kpkpiglar, a ef-te-r r, kan-land- a H. Dinwoodey Furniture befull-maktiga- IlLOD-siukdom- a sy-ster- s, - lif-ve- t, i Hi-in- fore-komm- o, Socker-omholjc- t, Be-ga- MoDKAB Paul. Enligt landets sed gingo bAda under de for-st- a Aren alldeles nakna., Knappt istAnd att gA hollo de hvarandra om lifvet, eller under armar-na- , sAsom konstellationen tvillingarne forestal-les- . Icke ens natten kunde skilja dem At. Ofta sAgos de slumrande i en och samma vagga eller korgsang, med kind mot kind, brost mot brost och med armarne lindadeomhvarandrashalsar. (Forts.) HAKJI luowar hahmn, li'P- Died utkAkkt E.l 8JLaTtH, BOTAH MJUKAE OOXhiKM, 8Tn.t.A niedel in vaitKKHPtLNNisoAR och hr det b non V mARKE. Chlje af apotefcare eeni'ltat. Put akt att keglr MtS. t&tf Ingren hrar WiNnLUWe annan sort. SDOlUIMi TJngofem eeutfl flaskan. Fri lakarelijelp och r&d for qvinnor. Hvarjeqvlnna,gift eller ogift, gammal eller ung, 4nBrs Qvinnans Vaqledare till Helsa. SlndeB fritt under 8 veckor till alia, som uppiritva tdreBB till THE HEALTH CAPSULE CO., 163 hit, - - - Chlcmto, Ilk Randolph |
