OCR Text |
Show frenuraerntionsafift: RECAKTOR H:o 51 TAL orbagcn ben dag. Jag vill namna en handelse 1S95. frAn lAga prestado-met- . Tusenden af detta folk hafva kallats att begifva sigut och a evangelium. SAsom det skedde med mig, sA har det skett med mAnga ofverallt i verlden. If varifrAn hafven I kommit? Jo, frAn hvarje stat i denNordameri-kanskUnionen, frAn England, Norge. Sverige, Danmark, Tysk-lanpre-dik- a d, Frankrike, Irland och i forbindelse med denna mission. i Stafforshire. Jag hade god framgdng der och forrattade dop nastan hvarenda qvall. En afton begaf jag mig till Ilanley for att hdlla ett mote. Salen var full. Innan jag steg upp for att tala, kom Guds Ande ofver mig och sade mig, att detta mote var detsista, hvilket jag skulle hdlla med dessa menniskor pd ldng tid. Jag hade gjort for tvd veckor der i trakten. Efter det jag var fardig med mitt tal den aftonen sade jag att det var det sista mdte, jag tankte hdlla med dem. Jag gick ned i vattnet och dopte ett an-dr- a motesbe-stammels- In-or- ego-dela- - sam-manha- ta-lad- sall-ska- r, eng-larn- . g sy-na- s r. Der-ifrA- upp-ratta- n de ar e, ge-no- m hand-lingssa- tt Och afven Dodsfall. Tillkdnnayifves, n svensk-amerikansk- n vag-lednin- liar gor snarkafleda-retjenst, ty der har icke funnits att vdr lille en son enda alskade John innerligt rdtta, sedan apparaten a tidnin-ga- r I Ephraim, omkring 3 dr gammal, kom i bruk. lases foljande bit, som efter endast ndgra dagars sjukur tidningen dom, blef kallad att lemna sin Ett bref som talar tagits for sly korta mission har fdr att gd fore Skandinavia: oss in i andarnes verld. sjeljt. En annual bekant ha vi Han dog af Typhoid fever Iattonville, Mo., 1895. fdtt sigte pd i den svenska pres-se- den 22:dre sistlidne Okt. och her- doktor Fahrney! Arade vdr bostad N:o 3G0 Guds namligen f. d. prestmanneu S. 7 W. frdn rika valsignelse hvile ofden 24de af samma, i A. Fryxell, hvilken nu hedrar narvaro af anhoriga och mdnga ver Eder aflar! Redan for liinge det gamla fosterlandet med ett vanner, hvilka vi harmed hemba-r- sedan borjade jag tanka pd att besok och der upptrader under ,vdr hjartliga tacksamhet for skrifva till Eder, men forst i dag den ldnga titeln af Teologie deras innerliga deltagande och har det kommit till utforande. Professor vid Lutherska kyrkans sympati i denna vdi plotsliga For omkring ett dr sedan e och smartsamma ofverraskning. Uni versitet i Nordamerika. 'Proberom-vard- a enldda afEder Sarskildt br. C. A. Carlquist fdr jag fessor Fryxell gor en tourne i hans mcdicin och har anvandt synnerhga bemodande och landsorten och hdller foredrag smak i anordningen af begraf-ninge- alltsammans, med mycket ofver amnet: 'Mormonismen, Nar man resultat. eller hvad jag horde och sAg i Salt Lake City den 12 Dec. 1895. blifvit till dren kommen, ndgot Anna M. AVahlquist, Utah.' Behdllningen foregifves fodtl Sandahl. fungera ej langre de inre orga-ne-n skola lillfalla en fattig svensk sd, som de bordc; menniskan Andrew J. Wahlquist. studerande. I dtskilliga dr blir Saliga hopp.uppstAndelseiis hopp,etc. skroplig som ett gammalt Fryxell har i landet draga hus: detta ar min erfarenhet. Ett bdde amerikaner och svenskar Orsaken att ofvanstdende ej dylikt hus kan emellertid repare-ra- s vid nasan, men slutligen, dd blifvit infordt i tidningen forr an och gora god tjenst annu en icke langre gick, fann nu ar fortsatt sjukdom ifamiljen. tid. En sddan reparation ar det, insjuknade allvar-lig- f som han for godt att afdunsta. Nu Br. Wahlquist nu ldtit utfora lyckhgt i Typhoid fever just som gos-se- med jag fortsatter han emellertid, som vardefulla af Eder sd tillhjelp var begrafven, men ar nu det synes, sitt gamla business mycket dterstald att han kan medicin. Jag kan ej upprakna pd andra sidan Atlanten. Dd sitta uppe emellandt. I samman-han- alia delidanden, hvilka hemsokte harmed kan afven namnas, min Fryxell icke blott tillegnat sig gamla kroppshydda, men att syster Wahlquist sedan ett skall dock anfora en vdrdigbet.till hvilken han icke matthet, par dagar mdst intaga sangen eger den atlagsnaste rdtt, utan och det ar ovisst, dd detta brist pd aptit afven genom detta sitt om bvad andring hennes och en mycket envis forstopp-ning- . till tag kan komma att sjukdom kommer att taga; vi Dd jag hade intagit 3 vilja dock hoppas det basta och satta de lutherska undervisnings-anstalternaDr. Ieters Kuriko, sade af md komma namda har i landet larare-kd- att allt Gud ske lof till sjelf: mig jag till en onskad utgdng. i vanrykte derhemma, ty och tack, att jag kunnat bli ! hvad skall val folk, som kommer dr 70 ar gamEhurujag i beroring med Fryxell, fd for en mal, kanuer jag mig nu 25 dr tanke om ett universitet.som byngre. estir sig med larare af professor Svennkarne dro ej tlyyare. J ag ar en dlderdomss vag prest, Fryxells skrot och korn? sd anse 1 en uppsats i Rockford tidnin- som i 45 dr har varit i tjenst hos vi det vara vederborande s gen Morning Star sager mrs den kyrka, jag tillhor. Jag ar rektorers har i landet pligt Julia K. Barnes bland annat fol- fullt och fast ofvertygad om, att att, for sd vidt de aro nograkna-d- e jande: I regeln underkasta sig om Eder vardefulla medicin ej med sina institutioners anse-end- svenskarne den storsta fattig-do- hjelpt mig, skulle jag hafva blifvit oduglig att ndgonsin utriitta sd fort som mdjligt soka och forsakelse innan de mer. afslbja humbugsmakaren, innan och och efter till med ndgonting hjelp, han annu hunnit gora ndgon sedan deras nod blifvit kand, Det skall stadse vara mig en stbrre skada. Torsdagen den hafva sddana, som dtnjutit hjelp gliidje att rekommendera Dr. Ie14 November holl teologie mdst noga vaktas sd att de icke ters Kuriko och derigenom gag-n- a A. Fryxell ofvannamnda skulle lida brist. Vdra svenska den lidande menskligheten. i Med d teatern Uddevalla. foredrag aktningoch hangifvenhet, medborgare satta en stolthet uti Rev. J. M. Winkler. Hvart han sedan styrt kosan att icke falla sina medmenniskor veta vi icke. till last. En forelapare om Utah. delar af Europa, sA val som frAn oarne i hafvet. En af desse ringe aldste kom till eder och I horden honom pre ganska stort antal.och pdfoljan-d- e morgon sporde jag Herren dika evangeliet, och han lofvade han onskade af mig. Han hvad eder att otn I omvande eder frAn eder synder och late eder dopa sade mig att gd soderut. Jag fordesammas forlAtelse, skullen for med omnibus 80 mil soderut och kom till Herefordshire, och I erhAlla den Helige Ande. I densamma? Ja. ty annars den forste persons hus jag stan-nad- e a vid var John Benbows. skullen I icke ha varit har i dag en - timme fans- jag kvarfor Det var ingeu som den gAngen Herren sandt mig dit. Jag nam-ne- r kunde hAlla er qvar. Vi hafva emedan det stdr i detta hitsamlats enligt Guds bud. SA med hvad jag nyss e till vida hafva vi forsdkt attupp-fyll- a p om. Jag fann har ett Guds vilja. Men vi hafva man och qvinnor, omkring endast gjort en borjan. Jag var sex hvilka hade forenat den-nhundra, a narvarande vid konserten i den under gemensamma byggnad i gAr qvall, och jag sig De forenade broder-n- a kunde ej lAta bli att tanka att de och efterstrafvade om president Brigham Young kristna gdfvorna. De varit narvarande och skAdat den stora forsamlingen af tio tusen onskade evangeliet, sdsom det lardes af profeterna och apostpersoner, icke allenast frAn Utah utan frAn kringliggande statjr larne, liksom jug hade gjort i min e med kraft attpassera och territorier,. kunde han ej an-n- ungdom. Nogaf, trettio dagar och till upphojelse gudarne Hereford-shir- e an ha varit tillfreds dermed. efter min ankomst till och harlighet och vara i Guds hade jag dopt fyrtiofcm och Lammets narhet for evigt. Nar han bygde detta tabernakel fanns det ej folk nog attfylladet; predikanter och Here hundra Jag omnamner detta for att men han sade, att i vArt arbete medlemmar, och jag hade till visa, att det fanns ett folk, som med att uppbygga Zion skulle vi mitt godtfinnande alia kapell var beredt for detta verk. Hvar-heis- t eller lokaler som registrerats f5r vdra missionarer hafva bealdrig fA ett hus stort nog till i enlighet med moteslokal, huru stort vi an gudstjtnstbruk sig, hafva de funnit andar Vi intogo omkring tvA gifvit lagen. i det. Detta Det arorsaken af detta gjorde uppfyldes tusen medlemmar pA 8 mAnader. hvarfor slag. folk afton. gAr har kommit detta LAten mig saga nAgot mera MAnga af dem hade forvantat hit frdn jordens olika lander. Vi och bedit om just detta verk, och hafva ofverbringat evangeliet till angAende ett folks forberedande af Herren for detta verk. Hela de bAdo derom dA jag ankom. alia folk sd vidt vi kunnat, och vArt folks historia gAr i deuna Jag tog ingen ara till mig sjelf vi mdste fortsatta dermed. Herfor allt detta. Jag kande aldrig ren tanker fullborda sitt verk riktning. Jag bnskar hanleda er med mig sjelf att jag kunde gora 184-0Aret pA uppmarksamhet snarligen i rattfardighet; och sdHerren gaf befallning till de tolf det. Allt hvad vi hafva att gora som jag har sagt forut, det gor ar att folja Ilerrens .Andes detsamma hur obetydliga vi apostlarne att begifva sig till och gifva Gud aran der-foi verldens ogon, himmelens England. Ndgra hade begifvit Vi gjorde ett godt verk der Gud hdller oss dock ansvariga sig dit forut. Sdlunda hade bro-de- r och Gud valsignade oss. Kimball och dtskilliga andra for evangeliipredikandetill hvarbegdfvo vi oss till London. begifvit sig dit 1837 och upprat-ta- t je folk under himmelen. Vi mden forsamling af kyrkan. Heber C. Kimball, George A. ste gora det eller blifva fordom-da- . Men dr 1840 blefvo apostlarne i Smith och jag predikadeoch Vi kunna icke undvika det. den forsta gren af kyrkallade att Faulus sager: Ve mig, om jag begifva sig lorening i dit. Djefvulen tyckte icke om kan London. Jaggladdes myc- ej forkunnar evangelium. ket ofver mitt arbete i HerefordDet finnes blott ett evangeli-um- , det, utan forsokte doda oss alia. "Wooch Gloucestershire shire, de Det fanns knappast enenda af har aldiig funnits mer an och dem tusenden af rcestershire, tolf apostlarne som vid affarden ett och skall aldrig finnas mer var frisk. Nar jag begaf mig som blefvo dopta der aro i Utah. an ett. Paulus sager afven: Om vi eller en engel frdn himmelen dstad frdn hemmet, rodde presi- Vi hafva haft ett stort antal har i territoriet, hvilka dent Young mig ofver floden i en predikar ett annat evangelium den gdngen. Den yng-st- an jag dopte r led frossbryt-ningaoch af det, vi hafva forkunnat eder, kanot, jag jag dopte der, var broder han vare forbannad. och feber. Jag hade varit Detta i som var biskop Rowberry, i horen och tvd dr Tennessee det, mina evangelium Kentucky, e midt ibland sjukdom, men jag Tooele. Han var endast en gos-s- syskon och hela verlden! ar i den gdngen. hade aldrig haft ett anfall af .vdra hander, sandt till oss en handelse, namna onskar febe? och an forr Jag englars betjening, det samfrossbrytningar ma omnamda under rum som blef kallad att evangelium, som lardes ifrdn egde begifva mig jag till England. Pd samma satt mission, och jag gor det sdsom Adam och intill Kristus och sedan dess till vdr tid, nar Gud har var det med de fleste af oss. Men ett exempel pi Herrens med oss i timligasaker. haft ett folk pAjorden. Jag bar vi begdfvo oss dock dstad. Det var den gdngen skordeti-de- n John Besbow var en adel man, en stark onskan for de sista for det landet. Vi gjorde ett och han var rik sem en engelsk dogarnes heligas valgdng. Vi stort arbete. Vi dopte ungefar lord; han var, antager jag, en af hafva ett stort verk att utfora. sju tusen det dret, dppnade dor. de rikaste man som ndgonsin in- (Forts.) Fin-ge- n 5 cents. 6 2(rg. Salt Lake City, Utah j r, er 39 S. Best Temple Stp 2 December 1895. sade att han hade last i Nya huru i apostlarnes dagar de sdlde allt hvad de egde och lade det for apostlarnes fot-teoch han sade att han kande med sig att det var hans pligt att uppfylla denna lag och han onskade gora det. Jag lyssnade tdlmodigt pd honom, och nar han var fardig tog det mig unge-la- r en half timme att visa hoaom skilnaden mellan vdr stallning nu och de heliges stallning den gdngen. Jag lat honom forstd, att Gud hade icke sandt mig till England for att taga vara pd ndgons guld, hastar, kor och egendom, utan for att predika evangelium. Jag sade honom dock att Herren skulle erkanna hans beredvillighet och offer, samt att narhelst han kunde gora ndgot godt, han skulle gora det. Han skulle hjelpa de fatti-ga- , bidraga till tryckandet af Mormons bok, med mera. Nuval, hvad skulle foljden ha blifvit, om jag gjort tvartemot och sagt: Ja, gif mig dina sd skall jag taga vara pd dem? Jo, han skulle troligen hafva affallit. Och ej nog med det. utan det skulle ha funnits en dum apostel, som afven skulle ha varit en vardig kandidat till affall. Var det en frestelse for mig? Nej, och det skulle icke ha varit en frestelse for ndgon aldste, som haft tillrackligt af Guds Ande for att veta skilnaden pd ett hundra tusen pund i pengar och en del i den forsta uppstdn-delse- Jag var (Forts.) forhAllanden i lifvettill EGARE: reti for evangeliet ofverallt i Eng-- j kommit i kyrkan. Knappt en and och Skottland och lade en mAnad efter det han blifvit dopt grund for verkets utbredande, kom han tillsamrnans med sin ivilken har burit frukt intill den-n- a hustru till mig der jag bodde och af Willord Woodruff, hafva alia kallats och OTTO RYDMAN. IhWct i tabernaklct i Saltsjosta den sondagen dcti 6 Oktobcr Vi LGsmnntncr: $1 per Sr. - n, a reqvi-rerad- n. lyc-kad- es et n g ned-skref- ofor-skam- fla-sk- or s fa-m- ilj r biit-tre- 21mcrifanytt. laro-verk- e, be-ga- ra pro-fesso- Sd rn ldngt notisen. For vdr del Bland skandinarerne har Den storsta forsaljning genom der standigt varit ett djupt betvifla vi att den omnamde auktion, som ndgonsin forekom kandt behof att alltid ha Fryxell ndgonsin varit i Utah. mit i verlden, ar den, som holls i vid pdkommatule Atminstone kunna vi icke min-na- s Topeka, Kans., i gdr, dd till den en vagledare, till hvilatt ha sett honom eller hort hogstbjudande skulle utbjudas ken man kan hauvanda sig. Dehela Atchison, Topeka & Santa om hans besok harstddes. tta behof ar nu af hjelpt genom Fe jernvagen, med 10,000 mil sd som att han, mdnga af en liten bok. "Va-geandra, har kommit ena dagen, jernvagsspdr och all annan egenoch ett lyckligt if, helsa till dom, vard tillhopa $350,000,000. sett sig om ett par timmar i utarbetad af den bekante och sedan fortsatt n Ingen spekulant fick afgifva lakaren Dr. Westfelt i som fcke kunde deponera igen med tdget. En sddan Mot insandandet af till-han- sjuk-domsf- Moj-ligtv- is n huf-vudstad- skan-dinavis- an-bu- re-sa- fransk visit brukar vara tillrack-li- g for att kunna gifva ldnga om hurudana mormo-nern- a aro och allt det markviir-dig- a man sett ibland dem. Det man ej sjelf vet nigonting om, det tillverkar man efter tycke och smak, eller ocksd Idnar man ur brosebyrer. Hur som heist det nu md vara med Fryxell, sd fdr man antaga, att enpeison, som gjort sig kand som en och bedragare, nog skall gifva uppbyggliga foredrag om Han bar mormonerna. kommit till den ogonskenligen fdr kunna att att slutsatsen, g, hum-bugsmaka- re kdnnbart hjelpa den der fattige studeranden (sig sjelf?) har han tillsamrnans med sin ldnade titel mdst valja ett riktigt lockande amne: mormonerna. Skall ej det taga skruf, var det val ke d kontant. Jernvagen Chicago.i cents frimarken tillsandes den afett reorganisations-bola- g 6fritt. for $00,000,000. Endast ett enda anbud afgafs. LungN )! Imtari. $500,000 inropades , C. J. hvilken under en langre tid Smdlandsjdtten Dam-berg- tagit anstallningar i krogar, dit han pd grund af sia storlek dra-gi- t kunder, har nu slagit sig pd skddespelareyrket att upptrada i den komedien och kommer svensk-amerikansk- a A yenuine yentleman. Han ar antagligen verldens storste skddespelare. En afledare for snark oljud har uppfunnits af en gift dami Hartwell, Ga. Den bestdr af en tnossa, som drages ofver ansig-te- t och ar forsedd med en ldng slang. Nar uppfinnerskans man borjar snarka, placerar hans gumma mossan ofver hans ansig-toch slangen lederljudet genom ett ndl i golf vet ncr i kallaren. e Ta auiina! vj T'ngro raktiscrande, bur fat t i biindorna, fran ch ost tio.si nuhiiniir,ett pi ott simpelt vepatubl.skt i Ikemedel, tom baatit ocbtli urtbotarlungaot, brootliilis, katnrr, Astma och alia atrup- - och lungs, ukdomnr, ett abtolut och rudit alt botomedcl n ut nernTag-be- t och alia nerTsjukdonmiar. och efter att hafva prof vat dew nuirkvardiria. botnmle fonndpn Hnteu tale fall, kiinde han det torn sin pligt, att g'5ra det bekant for sina lidande ruedmeniuskor. Drifven och out.kaa att aflijelna af denna menskligt lidande. Till jag sandik alldelefl fritt till alia, som flnska dot, detta recoptpAtypka, franska ilerengdka spraken, saint fullstlindik anvinmnii filr tillrodnina och biuk. Sandes pr post, niir nan bifogar fnmarke, riimner denna tidninR, och till1120 I'owera'Hlocki sknfvcr V. A Noj W. . k IlocIieaU r, Enhrar kan ydra detta. Skrif tvA namn med adress och namnet Korrespondentcn samt sand det till Alfred Jespersen, Bldg, Salt Lake City, Utah; dA fAr ni er tillsandt t en af Nordens for dAlig matsmaltning, och ett exemplar af Nordens Scott-Auerbac- h Sund-lietssa- lt prof-pake- illu-strera- journal fritt. |