OCR Text |
Show 0fu Prenumerationsafgift: H:o TAL UTAH- - csivtusnu Losnumtner: $1 per Ar. 49- - RECAKTOR och EGARE: orbagcn ben 7 December OTTO RYDMAN. n med kt t. de-ra- for-sok- r, nA-g- ot han-delse- e: och ingifvelse frAn Gud allsmak- um eller forratta en endaaf Guds tig. Och i sammanhang harmed hus handlingar utan det heliga onskar jag saga nAgot om prestadomet. Det ar lika nod grundsats. vandigt i de yttersta dagarne Lasen verldshistorien. Gamle som det var i Kristi och hans fader Adam sammankallade tre apostlars dagar eller i Isaias och Ar fore sin dod sju af sina soner, Jeremie dagar. Man kan icke alia hogprester Seth, Enos, Atskilja dessa saker; de tillhora Jared, Mahalalel, Canan, Enok en och samme Gud, samma frals-ninoch Methusaleh och all sin och de samma grundsatser och han stod lange pA om evigt lif. sina fotter ibland dem, med den Jag har suttit och lyssnat till Helige Ande och Guds kraft ofver hvarje apostel, som fore mig tasig, och han profeterade for sina lat under denna konferens. Hafsoner hvad som skulle ske med va de icke talat af den Helige dem och deras efterkommande Ande och Guds kraft? Jo, och g allt intill tidens ande. GAn vida-re- : deras vittnesbord ar uppteck-nad- t Alla de forsta patriaikerna i Guds himmelska rikes stooch profeterna, och de som ra bibliotek. De kunde icke upp lyfta oss med sitt tal utan genom a den Helige Ande. Jag skulle for Guds skull, att menniskoma pA jorden ofvergAfve den iorestallningen att uppenbarelse upphorde nar Kristus dodades. Detaren falsk lara. Uppenbarelse ar nodvandig for menniskornas fralsning. Och Ater, hvarfor utvalde Herren en sA skroplig man som Wilford Woodruff till att presidera i sin kyika och forsamling? Hvarfor valde han Joseph Smith, miss i och hAla en en olard yngling, sAsom han kalblef kastad handlades pA olika satt, emedan lades? Hvarfor har han utvalt han sade hvad som skulle handa detta slags personer? For det om de ej omvande sig. Han be- - han kunde handtera dem. Han sena-r- e funnos, hade uppenbarelse. De mAste hafva det. Narhelst en stad blef mogen i ondska, och menniskoma hadade Gud och broto hans bud, uppreste Herren profeter och inspirerade man till att varna den staden och dess om Guds domar, som skulle komma ofver dem om de icke omvande sig. Jeremias att varna Jerusalem och Judeen under konung Zedekiahs e regering, men han endast folkets hat emot sig och re kal-lad- upp-vackt- es an-da- r straff-portot- n Woodruff borjade att lasa ett stycke ur 68 kapitlet i Forbundets bok angAende att blifva rord af den Helige ande, samt sade derpA foljande: Jag har last dessa verser pA det I mAn forstA den stallning som jag intager infor Gud.englar och menniskor. Jag onskar tala till en profetibland mAnga folk. en stund till de sista dagarnes Jeremias gaf ut Herrens ord, heliga, men jag vill att I skolen och icke nAgot deraf blef oupp-fyldforstA SA har det varit med alia sAsomjagnu har last att jag icke formAr, ej heller Guds profeter. former nAgon det, undervisa Foljen historien ned till vAr tid: menniskornas barn eller upplyfta Har det nAgonsin funnits en tid dem i Jesu Kristi evangelium dA Guds folk ej behofde uppenbautan den llelige Ande, utan relse? Jag sager nej. utan ingifvelse frAn Nu vill jag frAga denna forsam-ling- , Gud Allsmaktig. Derfor onskar jag vill frAga judar, katoli-ke- r s och de afven tro och heliges jag prctestanter, jag vill frAlorboner. Jag ar i behof af ga presterna ibland alia folk: Guds Ande till att hjelpa mig, Kan denna stora hushAllning, och det ar hvar och en som hvarom hvarje profet har talat, att gifva undei visning om uppfyllas kunna dessa stora Gads rike. haudelser ega rum pA jorden Jagharvarit sjuk ungefar en utan uppenbarelse frAn Gud? vecka,sA att jag mAst vara inom Nej, visserligen icke. hus och for det mesta hAlla mig i Gud har aldrig gifvit en storre sangen; men jag ville icke lAta hushAllning till nAgon menniska vAr konferens gA forbi utan att an den till Joseph Smith, som mota med eder. Under de tvA kallades och invigdes af Gud till senaste dagarne har jag haft att organisera Jesu Kristi kyrka nojet att umgAs med mina van-ne- afdeyttersta dagarnes heliga och jag onskar nu saga Kyrkan mAste ha uppenbarelse om vAr tid och detta slagte for afslutningshandelserna. Zion och Guds verk. kan icke uppbyggas utan uppenDetta slagte frAgar sig: Har barelse; profeter och apostlar president Woodruff uppenbarel-se- ? kunna icke utratta sitt verk Hafva bans rAdgifvare och jordens folk kunna icke var-na- s Hafva de tolf apost for de forestAende domarne larne uppenbarelse? Har detta utan uppenbarelse. Derfor saga folk uppenbarelse? vi till alia menniskor: Joseph Yi lefva i en allt for vigtig tid Smith kallades genom uppenba r relse frAn Gud. och ibland allt fur vigtiga Och vi saga for att nAgen skullc vara i Ingen har haft eller skall stAnd att kunna leda Guds folk nAgonsin hafva makt till att en enda timme utan uppenbarelse varna verlden, predika evangeliPresident sitt tal 6 2Uj. Salt Lake City, Utah. cr-kan- for-folj- Hdllet i tabernaklet i Saltsjosta-desondagen den 6 Oktober 1895. 895. Stadsfullmaktigen Schneider: landsman, fbrsummar med en taga verket nar detupprattades. Det fanns menniskor, hvars Kommunalstyrelsen har antagl- otrolig liknojdhct att frankera hAllits tillbaka i andeverlden igen myndighet att forhindra sina bref, mottagaren A sin sida ; jryr sig ej om att betala for Gud ej valt nAgra af de store tusentals Ar for att blifva iforda upprepandet i allmanhet slAr han i han Ordforanden det (i nojer sig beromde presterna. Helt enkelt kottet delta slagte och bara Ni kanjufor-soka- , med att igenkanna afsandarens for det att det ar ej hans satt att det heliga prestadomet och vitt-- ihop protokollet): sammantradet ar afslu-tadt- ! handstil och lasa namnet pA den a derom for bfiiga af jordens gA tillvaga, och har aldrig varit stad, hvarifrAn brefvet kommer, det. Tag till exempel apostlarne invAnare. Desse man hafva blifoch han sluter haraf, att afsan-dareoch profeterna frAn hvilken som vit fodda i denna tid och de haf befinner sig i hogonsklig heist tid de hafva all tid varit va blifvit pAverkadc att bereda Helsa och kanaka p aro de valmAga. livarpA han lemnar (F'orts. af de odir.juke SA aro de ock i s:g for detta arbete. hdsta rikedoiaar. brefvet tillbaka At postbudet denna tid, annars skulle Herren Vi laste nyligen i Alunseys utan att lbsa ut det. Mycket icke kunna handtera dem. Det for star dorren. Juen Magazine Atskilliga uttalanden langre kan man ickegerna drifva ar orsaken hvarfor Herren har af flera valkanda millionarer sparsamheten. valt de ringaktade i verlden till FrAn barndomen hafva vi lart fordelarne A ena sidan och att komma de vises vishet pA att njuta julens alia nojen och olagenheterna A den andra att 45 dagars fast a. Den be. Tanner skam och pA det att de som valsignelser; men huru kunna vi varafbddrik eller fattig. Oak-tad- t ryktade svaltkonstnaren i 40 dagar utan annau fastade skola till intet aro, dela denna gladje med de mAnga btinga de alia aro ense om, att an vatteu; men han dem som nAgot aro. Kunde sjuka och sangliggande? Den nu for tiden ar den makt, fortaring dessa l har saSmith dagar ofvertraffats Joseph basta julklapp , som ni kan gifva som regerar verlden, sA tyckas uppresa sig och i en ko af Soda infor Israels Gud: "Detta ar edra sjuka slagtingar och van-ne- de A andra sidan vara Springs, Idaho, ga eniga dermitt eget veild? Kunde Brigar Dr. Owens elektriska biil-t- om, att det i sjelfva verket ar hvilken i 45 dagar varit utan n bAde vAtt och torrt. Kon ham Young gora det, eller John ty det bringar helsa och fbrdelaktigast for en menniska 1 Oktosin for egare den Taylor? Kan jag, Wilford Woodgladje i htmmet, pA samma att vara fodd fattig. Medvetan-de- t och den 14 November fann ber, ruff gora det, eller nAgon af dessa gAng som det ar den baste och om att stA allena i verlden, i en 8 fot djup uttor-ka- d man henne Yi som aro apostlar? tagna billigaste lakare. utan att hafva nAgon att trygga brunnshAla pA nAgot frAn plogen, hvfvelbanken, sta-de- t Om andra medel misslyckats, sig till, skall sporra en att frAn egarens plats. IIAlan oeh andra alldagliga sa tappa ej modet; ty elektrici-tetealia sina krafter for att med brader, pA bfvertackt var kunna vi skryta och ar ett af de goda ting, na- ernA det, som man torhanda och sten hvilka samlat sig. jord saga att vi af oss sjelfva hafva tural sjeli har gifvit oss, oeh den. nodgats umbara, och att derun-de- r Ofver hAla hade denna kossan kraft till att gora detta? Vi na ej allenast skapasigett namn jagar, genom en riktigt kosan, men det murkna kunna det icke; vi aro icke af det sjukdomen pA dorren, utan ocksA uppnA sin bestam-mels- e styrt tackelset hade gifvit vika och Det under som storsta slaget. som menniska och nyttig styrker den sjuka kroppen och n ned samt varit kon stortat har skett med mig i hela mitt lif gifver nya krafter, ja, ettnytt lif. medlem af samhallet. att komma upp igen. Vid ar, att Herren har valt mig till Dr. Owens ar det enda fullkom-lig- a Detta lAterju ganska vackert, var lion mera dod antraffandet nAgonting, isynnerhet till att balte, som genom sin isynnerhet nar det sages af millio-nare- an lefvande, men med omsorgs-ful- l vara en apostel och en president. lAter den sjuke komma men de fiesta af ss skulle vArd hon till sig och Men det ar hans sak, och inte i kryade Atnjutande af alia fordelarne af dock helt sakert fbiedraga att bli och fet nu ar att pA vag min. elektricitetens lakande kraft. Det vara fodda rika. Och dock, husom forut. Mitt namn har blifvit namdt allena hAller hvad som lofvas. ru litet betyder, nar allt kommer grann af apostlarne tvA eller tre gAn-ge- r En hvar, som har begagnat omkring, rikedomen mot en god VI traffade for nAgra dagar (under denna konferens) med Dr. Owens balte, medgifver det- helsa. De foriildrar, hvilka At sedan en landsman, som varit antydan pA mitt arbete. Jag on- ta; derfor, om nisjelfar sjuk eller sina barn gifvit i arf en kraftig bosatt har i landet i 15 Ar, men skar saga nAgot derom. Till att har 6juka bekanta, sA kop ett kioppskonstitution och bestAtt dock icke visste i hvilka frAgor borja med vill jag saga, att Her- balte; detar vardtsin vigt i guld, dem en god uppfostran, hafva republikanerna hyste andra Asig-te- r ren har aldrig utstrackt sin arm, och ni skall senare kanna eder gifvit dem nAgot som ar battre an demokraterna. Han var an rikedom, och de, hvilka isynnerhet i denna tid, till att tacksam att ni har det. Se prenumerant A icke mindre an Zion som e ett helsansbevaran-dmedel till detta, uppratta fyra svenska politiska tidningar, utan att han beredt de nodiga och for botande och forebyg-gand- men upplyste uppriktigt, att elementen derfor. Herren har af sjukdomar, aro battre han aldrig laste de politiska De blAyula svenska far nAverkligm aldrig foretagit sig eller bevistade nAgot medborgare och storie valgorare har valt personer soin vilja Guds hand. Man har ofta frAgat mig, hvar- romde dem icke, utan forestalde dem att de broto Guds lag. Nar man laser om huru de honom och hvad han mAste utstA, skulle man nastan kunna vanta sig att han skulle saga till dem: Jag bryr mig icke om, om I alia gAn till helvete, ty jag kan icke langre stA ut med det har. Men vi finna icke nAgot dy-liuttryck i Jeremie bok; ty dA Herren kallade honom, hade han sagt: Jag kande dig, forr an jag tillrcdde dig i ' moderlifvet, ocn utkorade dig, forr an du af mo dren fodd vardt, och satte dig af Wilford Woodruff, 39 S. Best Temple Str, 5 cents. on-sk- n rb-ran- in-t- et r, e, for-svan- dcr-me- d d an-van- syssel-sattninga- r, n ofor-moge- kon-struktio- n r, upp-fifnn- it c -- got angAende denna verlden, hanhorande till sitt rike. forr an nan beredit ett folk derfor. Nu hade den bestamda tiden kom-mi- t for uppfyllandet afjohannes Uppenbararens ord, namligen att en annan engel skulle kom-m- a flygande midt igenom med det eviga evangeliet, det han skulle torkunnadem som bo pA jorden, och som sade med hog rost: "frukten Gud, och honom ara; ty stunden ar Tiden kommen for hans dom. KridA kommit hade, sager jag, for skulle visas sti evangelium verlden. Kristi apostlar och alia som hade det heliga prestadomet i deras dagar, blefvo dodade for Guds ords och Jesu vittnesberds skull, och det heliga prestadomet upptogs till Gud och forblef der till den tid dA Joseph Smith blef upprest. Han blef invigd till det aronska prestadomet af Johannes Dopareh, hvilken holl nyek-larnn till det prestadomet han bodde i kSttet. Han (Joseph Smith) invigdes vidare till apostelskapet af Fetrus, Jakob och Johannes, hvilka hollo nycklarne till det prestadomet, nar de borttogos frAn jorden. Det var borjan till detta verk. Herren kunde icke genomfora ett verk som detta utan att det fanns en vag och ett folkberedda derfor. For det forsta beredde han menniskors sinne i det slagte, hvari Joseph Smith foddes,sA att de kunde vara redo att mot- him-mele- n gif-ve- n e me-da- gerna kan en del folk i Norge for menskliglieten an nAgon kan utan att strax gripas af blifva genom anvandandet af den norska acrgrelsen. Ilarom rikedomar. Uppfinnaren af Dr. e dagen fick en vensterman i Moss Peters Kuriko intager en vid namn Iversen se, att en mendessa bland plats svensk flagga rAkat blifva hissad, niskor. Kuriko ar en familjeme-dieinar kungen passerade Moss pA och ett universalmedel, sin resa till fastningen Oscars-borg- . som bor Annas i hvarje hem. Det icke se fram-stAend- n Detta gtep honom sA beframjar lyckan, emedan detbe-vara- r helsa n och forebygger djupt, att han sAg sig nodsakad att vaeka interpellation om sjukdomar. Svenskeflaget uti sjelfva Ilur denna interpellation aflopp skildras i en i Moss utkommande tidning 2lincrifcMtytt. a: Hr Iversen begarde vid slut ordet och att dA den norske pA genomresa till och frAn Drobak passerade Moss, sA var vid kanalen svenska flaggan hissad. DA de anordningar, som med anledning afkonungens blifvit gjorda, antagligen utforts for kommunens rakning, kunde det ha sitt intressefor sta-- . dens invAnare att fA upplysning om, hvilken myndighet det var som bar skulden till, att en mindre taktfull (!) anord-ninkunde ega rum. Ordloranden Holst svarade, att det s. k. Formandskapet icke haft nAgot med saken att gora. Det var han sjelf, polismastaren och hamnfogden, som hade anordninparna. De hade funnit det passande att hissa svenska flaggan, och de voro fortlarande af samma meiiiug. Hnru sam-mantrade- ts crin-ladeo- ko-nung- be-so- sA-da- obe stall samma href behandlas i Forenta Staterna fAr man veta af en artikel i den Revue des franska tidskriften Postes et des Teldgraphes. De, som komma frAn Canada, Tyskland, Schweiz, Sydamerika och Italien kastas enligt en speciel ofverenskommel-sgenast i elden. Frankrikc, Ryssland, de tre Skandinaviska landerna och Belgien visa nAgot mera intresse for de frAn dem utgAngna postsakerna; de dem tillbaka, och Ryssland och Norge aro sA pass angsliga for dem, att de begara sina rekommenderade Det laud, som skaffar Dead for Letters obestallbara bref mest arbete, ar Italien. Anledningen hartill ar i all sin enkelhet ratt marklig. Italienaien, som skrifver till sin till I'oreuta Staterna emigierade Stor-britannie- k e fo--dr- n g OfAce-afdelning- fbre-stAt- t i a politiskt mote. Den mannen torde ega mer an en like ibland vAra landsman i de vestra staterna. (Sv. Jour.) 11 ara iudiaverna larde sig springa gatlopp. Gatloppsstraf-felar vara ganska vanligt bland flera af Nordamerikas Rodskinnen lilra ha fAtt kannedom om denna straffmetod pA foljande satt, om man lAr tro en amerikansk tidning: Gatloppsstraffetuppfanns af konung Gustaf II Adolf och tillampades inom hans krigsha-ra- r i Tyskland. Tyskarne sig det frAn honom, och engelsmanneti voro ej sena att frAn Tyskland impoi teradetsam-ma- . De inforde sedermera bland sina trupper i de Nordamerikanska kolonicrna, och indianerna, som af lart sig bAde supa och tugga tobak, funno de engelska knektarnes straff sA fortraflligt. att de snart borjade tillampa detsamma pA sina egna forbry tare och vidliAlla metoden an i dag. t till-egna- me-tode- er.gels-manne- n n EN QVINNA TJENAB PENNINOAE. Hvrr Kedalitrtr! J.iif Sr allt id nitrr.id att om andr.iH fr.ungAnif ooli vill oiutal.i luln. J.ifcf fnr-ok- to Nknlliirarinmrvrk,.uiihet, tMlmiiud, niOtte allt liftrdt arhete fdr litn btalnm. (vuma wiu tjnte 15 pr vtHk.m md fabrik.it. Ji beN.dlmud Dlnh Washer tviitt.ide Moi-- dihtir pA t A mi- 2 fAld alia den Mrnta eftermnM.iyen, vin- -t A en niAn.td NaM.i vecka tjente j.i 7, 14tf. Jatf ar en tpiAk.ire. Jaf k'HT af tlw W orld AJ IH iint CoM t Lrk S.. I'nlimibu, O. tlllmAter-Aendde tilherk.i almutmmmn Kb ; elektrt-k- a artikl.ir fdr aenter. Andra k.ui dra livad jiK liar KJrt 'tioui att skrlfvn till dem.' ; CLAiU UUiON, st til Lie niter, 12. f. bkrlf pA Knelaka |