OCR Text |
Show UTAH UXIVCRSITM SANNIHOfRIHEIfiUDSFRUISTAN' RAirISA. y Prenumerationsafgift: Losnummer: $1 per Ar. REOAKT0R och EGARE: rt:o 47. orbagcn ben OTTO RYDMAN. da man kan pd densamma satta upp lika mdnga bokstafver till en tidning eller bok som fyra eller fem man kunna gora for hand, och det arju ett frarasteg som duger, det. I hundra dr eller mer har man forsokt gora en sddan maskin, som kunde tillfreds-stall- a alia fordringar, men det med dem. De aro icke sd har aldrig lyckats forr an nu. farliga som folk iallmanhet tror. Har i Zions hufvudstad begag-na- s Om Smdlands Allehanda och sddana der maskiner af vdra dess redaktor hade funnits till i stora morgoatidningar, och det Palestina pd Jesu af Nazareth gdr med en dans, skall herrskatid ja, detta ar visserligen en pet tro. Den som vill, kan sjelf men vi saga om gd och titta en qvall uppe pd liknelse, djerf de hade funnits till dd hade Heralds satteri; det kostar inman sakeiligen fdtt lasa ungefiir genting bara man ber hofligt att fd betrakta vidunderna. samma ord i tidningen om Em son: Ett par svenska tidningar i prolet frdn Nazareth stryker omkring, ostern ha nu ocksd sattmaski-ner- . Den senaste ar Svenska och sd vida re. i Chicago, som Det kostar ingenting att skrif-v- Amerikanaren stadadt om personer och eges oeh utgifves af Onkel Ola. afven om man icke Men nu skalla de andra stora det kanner ringaste till dem eller svenska tidningarne i Chicago tror sig vara siiker pd, att ingen pd onkeln och vilja ta ifrdu honom bdde heder och ara for skall opponera sig. det han varit den forste af dem att skafifa sig en sddan der maLitet maskin-smorjskin och derigenom visat att han fdljer med sin tid och har en Mitt berr-ska- oppen blick for dess kraf. ! Alla Om den saken har jag skrifvit maskiner en liten visa, som jag hoppas insmorjas for gen af dem, hon galler, blir arg att kunna gd latt dfver. Om bon icke ar sd och ledigt. Till poetisk, ar hon lika sann och med talma-skine- for det. och tjufvar, men folk." 39 S. West Temple Strt 25 Horcmbcr 895. Sm.A. tycker val att det kan komma ut pd ett. Vi kunna upplysa den var-d- a Det mOter oss ofta, detta fula uttidningen om, att mormon-m- i tryck. Och dock ar det, i den issionarer aro ganskahyggliga det anvandes, en lOgn! personer, hvilket ju afven bevi-sa- s Ty det fins blott en sorts siimre deraf, att de frireligiose vilja menniskor: de, som gjort daliga uppldta sina lokaler dt dem, nar blott en sorts battre: de forst blifva litet narmare handlingar Sta IW I M Granrismor. dter-funn- Annu storre skriinare. Tj' en dfvergdng det mdste Bli for tidningssattare, Pd maskiner goies verket Snabbare och lattare. be-kan- ta de, som fOrt en rattskaffens vandel. En stalln ing i samhallet gOr en inte battre eller sarare, utan det satt, hvarpH man fyller sin uppgift Det ar icke rocken, som gt5r mannen eller sin nppgift. Det ar bans eller hennes menniskovarde. Och detta Ndgra'uti ogonblicket F. d. kommendorkaptenen vid kongl. flottans reserv. grefve Carl Gustaf von Rosen, gift dr Mdste bli de lidande, Men de snart naturligt Anna Verldens framdtskridande. 1864 med Ella Carlton Moore, som afled 1892. De, som ej sig hunnit skaffa De maskiner markliga, Kunna ju sd stolt sig kalla Arbetsvanuer verkliga. Och de man, som hogt predika Nyhetens fordomande, Skola val med tiden blifva Storst i dess berommande. Tomte. Kammarherren friherre Carl Nils Daniel Bildt, gift 1874 med Bitter icke utanpH. Den dlian Augusta Stuart Moore, simple arbetskarl, som fdder sig med sina skilda 1887. arliga handers arbete, ar en vida Lojtnanten vid lifregementets battre karl an den fint kliidde herre rnsarer, grefve Claes Adam Carl eller dam pH modet, som af fOral. Lewenhaupt, gift 1890 med Lil-drar eller andra mlLte ha pengar Kate Elizabeth TVilson. Af de i Hosts forteckning fhr att kunna fortsatta ett onyttigt lif. upptagna akta mannen voro 12 TvH gossar fdddes samtidigt och urstar, 10 hertigar, 7 lorder, 39 under samma fOrMllanden. Den grefvar, 11 markiser, 28 baro ner och 27 simpla adelsman. ene har haft lyckan med sig, kom-mi- t i f&tt en sig upp veilden, Hertigar och lorder tyckas hafniista Statervnft Fiirenta va varit dt hogsta preraien och kanske genom att driipa kongress sammantriider den 2 efter dem grefvarne, ehuru afven sin eget jag, med att krypa och Simnastkommande December. en och annan simpel adelsman la. Den andre har haft motgangar dd och svarigheter. Det tunga arbetet Jlvad Sbderns pappera-peniiuy- erhdllit ndgra millioner, mennamn han ett haft har har satt sin pragel pH honom. MeD klingande dxuja till. I hau har aldrig gjort det, som oriitt Annas annu i dag stora att reparera upp titeln med. var. De mlltas pa gatan. Den ele. massor konfedererade Sveuskt hotell I Sew York. gant kliidde herrn ser inte mannen hvilka, som bekant, Att det redan forut funnits sveni arbetsdriigten, fast de en gang voro framstiildes lispundsvis under ska eller dtminstone skandinavi-sk- a lpkkamrater. kriget. Sedan ndgon tid tillba-k- a hotell i New York, det har Hvilken af dem ar den siimre emellertid aro syssel agenter PkeEdi-son- s mdngen resande tyviirr fdtt erfa-ra- . karlen? satta att Vi saga tyvarr och den dtskilliga pd platser i g&ng! . Satt talmaskin fonografen, Har du ingen dillig handling, indessa vardelosa noter och som haft ndgot att gora med samla Att en sattmaskin han kopt sig, utan den gamla outslitliga gen dalig afsigt att blygas for, sa skicka dem till den beromde elek nykomna svenskar vet val, pd Onkel Ola, gamlingen, mun menniskans bar ditt hufvtxd hogt och se framti-detrikern Edison, som betalar ett hvilket skamligt sattde mdngen-stade- s men Jag det haroin dagen laste modigt an. Liir att kiinna ditt behofver emellandt smorjas; blifvit skinnade, nar de jemforelsevis godt pi is for dem. den en gdng blifvit smord Uti tidningssamlingen. eget menniskovarde och striifva af har dem till att fortroendefullt vandt sig till ett Edison anvander alia krafter att ta reda pH; hvad och kominit riktigt i gdng, dd Han for for framstalla carbon sig har dstadkommit hotell, der de hoppades Anna kan han sjelf frambringa en stor menniskoratt ar. Det papper, hvaraf kon- landsman att taga emot dem. Arbetslonens lattande Stall hbga kraf pa dig sjelf. Del mangd smorja. Sddan ar ocksd Med maskinen som han skaffat federerade regeringen lat gora e Sedan det gamla val min mun beskaffad, det vet nog Sr att bOrja i riitt anda. For sina till sin var sattande. Broadvid House sedlar, Stevens namligen tidnings fastan jag icke sd e herrskapet, Sedan skall kampen vara dig s af sjogras. Dd detta way i New' York dnyo oppnat ofta varst Afundsjukt pd Onkel Ola an du tror. Och du skall vin-noppnar densamma. kemisk bearbetas vag, sina ddrrar, finnes det dtminstopd g Snegla publicisterna, Som I veten, gores nastan mera an du anar. car- ne ett hotell, der svenska resande basta allra det det gifver med maskin nu for tiden, Hans kollegor, i Chicago Man ar into siimre fOr att man bon for elektriskt ljus. kunna taga in, afven om de aro Sr fattig, inte battre att man a och rasande bra ar val det, ty Prata som sofisterna. obekanta med det engelska sprd-ker derigenom kunna vi lite hvar fd Ack, det dertu((-yiinim- it rik. Det 'fir det in re viirdet, Hej och ho for den maskinen en smula godt af lifvet. Om alia Med de man bedtimes fran libgre Chewing gum horer nu for timdnga rannorna, med ens maskiner skulle stanna den till de saker, som aro allde-le- s Den bekanta svenska firman Liten kan ocksa bli stor. Nu ar tiden, basta Ola, E. Tohnson & Comp, hyrde hu dd! dd ville jag Ge dig stut med pennorna! Det ar ebb och flod iifven pa if vets i verlden oumbarliga f5r vdra unga for ndgra mdnader sedan hela torahif. SkalTa dig npplysning, for min del inte lefva mer pd den- Du har qvinnor och ej minst for skolflic-kout vara att for en foljd af dr, och det huset dig gett i i I en flickskola Connectilnverka pH dem du kommer bertk na har jorden. Ty det sager jag for lasaren, tafla med hvilket numera Arbetsvan, kan cut hittade stadarne vid rengo-rinring med, och tro inte, att det blott eder, att utan maskiner kunde Likval i New York i solid skaffat du sattmaskin hotell annat Sr en hagring det stora framtids-mHleaf skolrummen en dag ej ingen eiviliserad menniska lange du denne qvasaren! komfort. Men Stevens House mindre an 678 hussar i Frihet och lius och men- lefva, nu efter det man blifvit sd Svalj van vid dem i alia riktningar. Evig skam for Onkel Ola, niskoratt. som stuekits undan i lddor, oppnar sina portar for alia svenska resande, afven for dem, Tank sjelf efter i ett eller annat, Hvilken skalm och gycklare vaggspringor m. m. hvars ekonomiska fbrhdllanden Oe stryka omkring. och I skolen besanna mina ord. Som ej blifver vid det gamla 1 31 a ert rl borough nodga dem att se pd dollarn tvd igen af Tvi, en sddan hycklare! Hvar gdng en ny maskin frdn Consuelo gdngcr, innan den ges ut. Der och miss England ar det dock all tid somli-ga- , Arbetsvanner akta aro I svenska tidningar har foljaa-di Vanderbilt vigdes onsdags d. d Annas rum till alia priser, men som betrakta den med fiendt-lig- a Vi uti sin rund: oandlighet; med stor pomp och stdt i St. afven det billigasle rummet ar pyhet nyligen gjort ogon, ty maskinen gor nd Vi ej kunde, sdsom Ola, Thomas-kyrkai New York elegant inredt. Hormonmissiondrer stry- got, som forut gjorts for hand. Gora sddan skandlighet. frdn tak till var i och City. Kyrkan ka omkring Jonkopingslan Vdr tanke pd den dagliga for forvandlad en till och de Sd skrifva fd golf halltropisk forgylla gora ej sd proselyter.sarskildt tjensten af vdrt handarbete ar Ett Idngt register. i kanterna, och den herrligaste blad Sina jatteiofsal, inom de frireligioses venstra sd stor, att vi omojligen kunna icke musik ara ndgot Dr. P. Fahrney, Chicago, 111. gafs. For att berattar Smdl. Alleh. Pd se ndgot godt i en maskin, som Att sig skaffa litet skulle missions-ocovantadt hinder h mota, Jag kan bekrafta, att edra ndgra stallen oppnas skall underlatta och delris ersat-t- a Hos prenumeranterna. hela hade man forut bonehus for dem. Detta be-raro de basta, jag ndgon-si- n lepeterat handarbetet. Sd var det nar Tank, om nu man skulle sporja ceremonien det omsorgsfulla val i de fiesta fall pd att symaskinen pd forsokt, och flere, till hvilka uppfanns och sd har Desse adle bjessarne som man ste, mormonmissionaren ej upptrii-de- r det alltid varil . Men det precis pd gor jag sdlt, saga det samma. Jag gdr ej Hvarfor de sin tidning trycka De nygifta skola i dagar-n- e kunde omnamna flera som sddan utan uppgifver att tillfallen, den de snabbe Pd pressarne. prata ihjel engod sak, ty resa till England. der personer blifvit botade, men sig vara svensk predikant frdn tranger sig snart fram till all Hvarfor de ej uppd handpress, Amerikan. Fall forekomma dock mant erkannande och behof. det skulle blifva ett allt for Idngt Mn ganska intressant Desse arbetsmedlare, dd missionsstyrelser uppldta amerikanska register att nedskrifva. Ett vill Nu senast ha de mdnga sattar-n- e Flere man pd ge sysselsattning till mormonpredikant med utlandske som iiktat i boktryckerierna fdtt sig en jag emellertid omnamna: For Vore det ej adlare? tidfull kannedom om hans religiosa medtaflare i en adelsman meddelade, sager nHgon tid sedan hade tvd af mihogst markvar-di- Se om annu gjordes papper Boston na barn difterit; men genom bru-kuppfattning. ningen Skandinavia, maskin, som kallas sattma-skin- . vanorna af Dr. Deters Kuriko och gamla Post harom dagen. Utom miss s Hurudan uppfattning Jag skall inte forsoka att Enligt ark sdsom for Sakta ej som vi strai begynte an ark, Consuelo Vanderbilt, som afven beskrifva densamma, ty det blef-vAllehanda har om i ldnga banorna; Nu lika obegripligt som vissa pie medraknas, hafva under de sena vanda, blefvo de efter ett par kan man latt ste 25 dren 134 amerikanska veckors forlopp botade, hvarfor se af tidningens skrifsatt. Hon sters predikningar; men sd myc Och om dcssa snabba pressar i ket kan jag saga, att den der An ej tjusat tryckame, arftagerskor medfdrt $161,153, jag forst tackar Gud och dernast sager att de 'stryka omkring 000 som hemgift till utliindska eder for edra goda mediciner. lanet. Ett sddant uttryck be maskinen ar ndgonting helt an Men man endast haft de gamle A. P. Hoegh. Med aktning tvatt-maskiEn en- - Hdrde adelsman, med hvilka de lorenat gagnarman annars om tattare nat an en y a 5tmcrifanytt. a. ar p So-der- n be-bof- ofver-drifv- pappers-penninga- r, et n satt-maskine- n n glod-lampo- r. renom-merad- ver-kad- liit-tar- sjo-gra- En fattig qvinna, som s&lde viskor pd stadens torg, hade en liten flicka, som hon var ensam om att forsorja. 1d ett eller annat satt fick hon veta, att ett rikt, barnlost akta folk onskade ett fosterbarn. Hon gick dit och erbjod sitt. Den lilla flickan, som var mycket sot och vacker, antogs genast. Hon skulle blifva helt och hdllet som barn i huset eh icke veta af, att hon egt ndgra andra n an fosterforiildrarne. skulle fullstandigt utpldnas ur hennes lif, och man onskade naturligtvis alltsd att vara fri frdn pdhelsningar af denna. Dd en sd ldng tid f5rflutit, att modren kunde tanka, att barnet gliimt henne, gaf hon vika for sin liingtan, tog ndgra viskor med sig och gick att knacka pd de rikas koksdorr. Hon blef nddigt mottagen, otnbedd att sitta ned och bjuden pd kaffe. Man var intresserad af att anstiilla ett prof. Barnet, som slapptes ut i var fullt acklimatiseradt. Grannt kladt, fornamt i sitt och seende pd sin mor som pd en framling. Ilur val forestallde man sig ej denna, med den rutigaschaletten nedgliden kring halsen, lutande sig framdt pd stolen med armbd-ge- n stodd mot knaet och den giofva handen utstriickt for att locka den lilla till sig. T'cker a man sig ej se det okonstladt uttrycket i hennes blick vid dsynen af den sd hopplost saknade och sd hopplost se henne svalja tdrarne, under det att med det individu-ellfor-iildr- all-tin- t. hvar-efte- stand-punk- t. . 1 r. g t: tugg-gum-m- upp-finne- s, e n, fly-ge- l, rae-dicin- er or tea-ter- g arfta-gersko- r, g et ar Mo-dre- ko-ke- t, tft-seen- de tra-gisk- dter-funn- a, a sorg uttrycket af blandar sig ett uttryck af glad-tihennes g valvilja oeh nyfikenbet, som a lo-kal- er cent. 6 5lrg. Salt Lake City, Utah. sina oden. I forteckningen namnen pd 3 svenske adelsman, som erhdllit $500,000 hvardera med sina amerikanska brudar, namligen von Rosen, Bildt oeh Lewenhaupt. For skull meddela vi bar narmare atigdende dessa 3gifter-mdl- : Dd de skulle, desse iidle, Nog haft flere tjenare Och vid ofvergdngcn blifvit 5 af grofarbete nedtyngda hafva, dd de le mot ett sorglost, fornamt bain, liksom mot en elf-vhvilken kommit i deras vag, de a, och som de aro bort. idddaatt skram-m- a Ett barn misstar sig sallan, om ndgonsin, i sin kansla af, hvem som alskar det. Den lilla narmade sig snart fortroendefullt den frammande qvinnan, och deras samtal slutade med, att den lilla satt i modrens knii och som-nad- e med hufvudet mot hennes brost. Modren satt en stund tyst med i sin famn, derefter reste hon sig, lemnadetyst det sofvan-d- e barnet dt tjensteflickan och gick tyst genom dorren for att aldrig mera dterkomma. Dd tjenstflickan skulle bara in barnet i de granna gemaken igen vaknade det pd troskeln, sdg sig om med en irrande blick, drog en half suck och sade: barnet Jag satt sd skont hos gran- rismor! Historien pdstds vara fullt sann. och icke innebar den ndgot otroligt. Iluru lvckliga aro ej de rika, som kunna kopa till och med de fattigas modersgladje. Amalia Fahlstedt. Olc-Oi- Smd-land- e n. muskel-ryckarn- e; En kopp grumsigt kafle ar icke hclso-sam- t, lika litet som cn flaska grumsig medicin. Ett sakert kannetecken pA en god blodrenande medicin ar dessklarbet. Ayer's Sarsaparilla ar alltid klar och reti, eruedan den ar en ett extrakt och ej ett uppkok. |