OCR Text |
Show Supplement til! Utah-Korrespondent- Lordagen den en, Domare Wm. D. Kelly sade ner mdste begagnas till grundval n 1876 i ett fbredrag angdende fir all bankrbrelse, oeh mdste ske genom planen orn penningens nedsiit-tande- i samt varde, som dr 18G2 af banker, previligierade lagliga betainingsvarde republikanernfgstiftades och sat-tei utfeirande med sd fbrderfli-g- a nidste afskuffus. Dessa aro i repubbkanernas fbljder: Detta af Fbrenta staternas plan, bvilken de till punkt och g senat begdngna brott har ko pricka utfbrdt en plan sd oeh hjertlbs, att den i stat amerikanska folket mer iin alia dess krig hafva kostat grymliet ieke kan iifvertraffas. Capital och penning-omsattniuge- fkbete. pe:i-ninge- s Penninpiomsattninpns kall-blodi- n. fbrstn stegi denna riktning, soni det republikanska partiet tog, var att nedsiitta penningens varde, pd d t att obligations-kbparnmdtte fd en rik skbrd. Regeringen hade hvarken guld tiler silfver i sitt kontroll, och tog derfbre sin tillflykt till logli-g- a pnpperspengar, hvilka fylde anelamdlet. De under kriget papperspengarne till 3,029,916,812 dollars, men deraf voro endast tvd i eirkulation bland folket pd en gdng. Kapitalisterna, eller rattare plutokraterna, vunno sin fbrsta seger dr 18G2. Namda dr blef namligen den sdkallade Legal Tender Act till lag; dock ieke utan en haftig och bitter strid rne'lan kapitalisterna och folket Dot Huru republikanerna haf-v- gradvls bragt arbetaren i elande. a e o For mer an trettio dr liar ett Hazzard dokument, kalladt Circular, haft sin tillvaro. Nam-d- a cirkuliir fbrutsnger annu an Lincolns profetia; huru republikanerna i franitiden skulle taga Englands tyranm'ska finansvasen till fbrebild; det gbr annu tnera, det fOrcskrifver sat-te- t hvaipd det skulle blifva gjort. Cirkuliiret uttardades dr 18G2 at en i London boende bankbr vid namn Hazzard, sora af IJnglands tyd-ligar- e upp-ging- 19 Oktober 1895. tergal Judith Anderson en sdng pd tianska, och ddhandklapp-ningarn- e tyektes vilja taga slut, framstod lion fir andra gdngen och sjong en liflig sdng. ej som mottogs med stormande bi fall. I. C. Thoresen var niiste talaren. Han framstallde pdett tvd-li- gt och ofverbevisande siitt, att det demokratiska partiet var folkets parti och visade skiini-demellan de tvd partierna. Det sista pd aftonens program var litet trolleri af professor An derson, som mycket roade de n Detta brott var en inbjud-nintill all verdens dessa sainhiillets t och suga korama att beri-ka narvarande. ur amerikanska folket, Derefter uppliistes motet till sig och blifva feta. Det niistkrmmande mdndags afton. all handel till ett och skapade sddana Ett stort skandinaviskt som Jay Gould och Jim kornmer att af hdlles d deFisk ett namn som mdngmillio-niire- r g e, penning-mdnglar- vain-pyre- r, blo-de- spel-syste- va-reK- er mas--mot- e i mokratiska hogqvarteret den Amerika. 1 Senator Vorhees pd tal om Xovembei. denna plutokraternas skamliga men lyckbgt utfbrda plan, att Isaac Trumbo pa krigsstigen. nedsiitta penningens viirde, vt trade i ett fbredrag foljande: Ien artikel i foreedende num-meIeke en enda patriotisk handbiirande ofverskriften Skall blifva funnen i plutokra- Utahfolket kan i ling blifra sdldt eller att kapitalister (dtt uppdrng ternas, eller penningmakteris, framsatte videt somhogst formd Amerikas bankbrer att ieke, De hafva aldrig erbjudit Trumbo skulle verka for att denna nation skultroligt, att dd och sin regeringen tjenst, eflcren-gelsle ordna sitt finansvasen af republikanerna kopa deras hjelp fick det blodan-d- senatorsembetet for Utah, och monster. Cirk L l lyder sauna viinner; men penningmak-tefolket kopa den till ett var for stark plutokrater-asdlunda: att vi hade ratt ha de sista namda hogt pris. De voro segrade. Enligt lag Slafveriet konimer anlagligen han.lelser bevisat. mot unionen kunde ieke Fbrenta staterna ja, storre Isaac Tiumbo och Charles att mcdelst krigsinakt blifva riintan pd sin a. utfardnde fbrriidare iin de, som pd och dess uj phiifvan-o- e Crane, samt en frdn staterna forsokte tillintet-gor- a med papperspen-gar- , obligationer a och mina al tnig talare, aro nu pd rund-resgymias De (plutokraland. den med vdrt mdste betalas i slafveri iir vauner; ty territoriet, hdllande tal och pd det att regeringen terna) gomde sig undan faran, Trumbo till egandet af at betskraften mynt, och medibr arbetarens ornvard-nad- ; mdtte fd mynt, bestamdes i och sdlde sin hjelp till ett for allt det goda (?) han hbgt pris, men men genom det europeiska samtna lag, att tullomkostnader folket och Utah. Dessutom lif och blod, gjort offrade ieke med kunde betalas sedlar, for hvilket har Trumbo tagit en viil fyld hr systenut, England stdr i spetsen, kontrolleras arbe-te- t de indste betalas med mynt. Fd utan ersiittning, for en prineip, penningputig med sig. Hvarfor? af kapitalct, medelst kontrol-lerande- t sd siitt nedsattes och inskriink-te- s iinskont den var falsk. Medan Jo, for att kopa de pd den penninguis viirde af ledarne nordens soldater med gladt af ai betslonerna. Detta valsedeln uppstalda fosterlan-det- s for till strommade Ett republikanska partiet. blilva kan hjerta gjoult genom att ega legislaturkandidaterna, pd det forsvar, sutto plutokrater- att de, om republikanerna vinna, kontroll ofver pentiinniarkna-den- . drsenare sade John Sherman i sin rapport till ordfbranden i na siikert forgkansade bakom skola rosta pd hononi till senaDet var nod- - sina hogar af guld, och kunde tor. Se der hela Den stora krigsskulden nidste finanskomiten: hemligheten. s endast lockas fram ur sina e Den ar sd. tydlig, att en tjena kapitalisterna soni niedil viindigt att nedsiitta viirde oeh inskranka med hoga loften om stolor penningvolytnens kontrolle-rande- . en iinskont ddre, man, For att uppnd detta deras gdngbarhet, pd det att en ra ersiittningar, och nu trampa kan ieke taga niiste derpd. indste obligationer anvandas till mat ktiad for obligationerna skul- dessa kallblodiga plutokrater Hr. Trumbo har ocksd till le och veteranen kunna den bppnas. grdhdrige Yi siindt alia kyrkans biskopar ett grundval banksystemet. hans barn under sina fbtter. slags cirkuliir, d hvars ena sida vlinta nu pd att fbrmd sekretc-rare- n Ilvad blef fbljden af detta hafva plutokraterna, finnes ett system? Forenta stater-na- s Derfore af skattkarnmaren att telegram frdn kyrkans a ieke voro hvarken go-dpnpperspengar enligt mensklig eller bfversta prtsidentskap, samt d sitt tbrslag till kongressen. nog for bankerna, ejheller for himmelsk lag, ndgon fordrau pd den andra, alia Trumbos goda Det duger ikke att ldta pappers-sedlarnejhel. ndd och barmhertighet af det egenskaper. Cirkuliiret iir skrif-ve- t eirkulera soni penningar obligations.inuehafvarne. de voro amerikanska folket. (Berkey on for ndgon liingre tid; ty dessa ler fir tullvasendet af hr Charles Crane, och om goda nog dt soldaterna, som pd the Money Question, sidan 3G1.) halften af det som der sages om kunna vi ieke kontrollera. Trumbo iir sandt, dd iir salig Republikanska partiets finans-syste- slagtaltet offrade lif oeh blod till landets lbrsvar. Det varade Jim upplyller Lincolns Blaine, den store statsman-nen- , Ofvanstdende visar stallningen och visar, att den af erfbr ieke riitt liinge, forriinsed ett intet vid sidan af honom. och arbete. De Hazzard uppgjorda platien blif-v- larne sjbnko till hiillten af deras mellan kapital Nu,vi upprepadter: Skall utahaf republikanerna stiftadefinans-lugarnen t. viirde; ex., upprinncliga det folket blifva sdldt eller ieke? tbljd pd noggrannastc. hafva endast gdtt ut pd pa 10 dollars var viird 5 dolMassorna af det republikanska Enhvar riittankande menniska fostra millioniirer, att, i att lars Det eletta var guld. i aro utan skultl just skall svara med ett krafeigt, denna partiet Lincoln sade, samla all lande soni republikanska sakjdefdlida med niajoriteten , Xej! onskade och dets rikedom pd ndgra fd af folket, pd grand af att Enda siittet hvarpd folket kan oeh suga hjerteblodet ur den att blifva sdldt till milho-nareparti liafva blifvit vantadepd. Det var en undgd. Antag de s amerikanske arbetaren. for folket rike; olvertala.le att antaga ett syjernviigskompanier ocb att en plutokrat i New York saint inniistlades i stem, soni sakta men sakert ska'll ut en million dollars mot 8 handelsmagnater, ar att rosta Cut spunna nat, och leda folket i tri'ddom. Detta syden demokratiska vaLedeln frdn kom i triildom under penning-niakte- procent Ailig riinta pd arbeta-restem gdr ut pd, att mcdelst sd vet man och jordbrukares hem har i hbrjan till slut; ty Flutokraterna hade i och previlegier a hvilka komma som att bekliida A sd drager han drligen 80 en viss gynnad klass, oeh ratal gbnit pd sitt guld. pd det Utah, embeten. vdra hoga tusen dollars hiirifrdn, hvilket ar samla a rikedom pd deras hiin-dc- .att liar tiden kom tie skulle Det ar nbdviindigt att rosta kunna kopa Forenta staternas sdmycketsom 1G0 familjelader den demokratiska Eller med andra ord: valsedeln belt till underpris och med 500 dollars drlig Ion kunna pnpperspengar skulle ; fiiiaussystcm partiets legislaturen Visar ieke detta att igenom ty fbrtjena. har endast varit till iordcl lor dermed kopa regeritigens-obliga-tione- r sd blifver blifva republikansk, till fulit viirde. Foljande arbetaren iir i slafveri under bankbrer, kapitailster oehspeku-lanter- , Trumbo senator, emedan han t.ibell visar den summa pappers-peug.penningmakten? hvars onskningar oeh sina hogar afguld Demokratiska partiet iir ennot skall anviinda somutbyttes for obliga alltid hafva mid. ilegat till att kopa hvarendalegislatur-medlem- . samt hvad plutokraterna fostrandet af millioniiier; cet ar republikanernas finansicih lag turner, emrt sanilatnlet aflandets rikeGenom Hvad iir viil Trumbo annat an a sy- gdlvo for sedlarne i guld. lorordningar. fd hander; det ar dom pd ndgra Ar: i en agent for osterns republikan-skstem har lardct, med o ..- - stora Obligationer: Kostnad guld: emot arbetarens slafveri under 1802 $ 00,982,450 $ it ,030,94-tillgdngar, blifvit sdldl tdl indngmillioniirer, och de penningmakten. Derfore, broder bnska Trumbo till Utahs hvar.-- . hela 1803 100,987,330 101,890,830 atbetare, afskaka dig oket i Fbrenta staternas se381 ,292,230 af 1804 189,097.630 on.sorg tor folket reg-kr- as rost a den demokratiska att . det U03 'ka att de iifven md fd 2O8.2U.OS0 sje1 279,040,130 intiessen, hvilka nat, pd valsedtln! i 1800 ut Utah sitt vdld, genom erhdllan-de- t 124,914,400 ga 88,391,773 pd, att Iran vrida arbetaren sd niyeket at hansfbrtjenst 1807 af privilegier for an det ena 421.409,530 302,213,303 ISOS som rnbjligt. och det andra. Ihdgkomtnen 423,443,800 312,820,323 Det demokratiska motet i Lincolns profetia; namligen Kristus siiger i Milt. 24: 28: i Social Hall sistlidne mdndags $ 1,834,730,130 $1,248,400,024 Men der som dtelen iir, dit en storartad afTdr, ty att penningmakten skall befiista var afton $ 000,209,520 Nettolortjonst 1 detta Sd har sig ock brnarne. sig pd hoga platser. Kiinta till 1880 1,430,000,000 salcn var fyld till triingsel. i afseende var Jerusalem dtelen, de ostra Hr F.S.Ertmann var ordfbran-d- e penningmakten gjort $ 2,030,209,520 och lomarne voro ornarne; oeh och introdueeiade fruarne An- staterna, genom att kopa dess vid detta tillfalle blef en viildig i Ofvanstdende siffror iirotagna derson ochChristy, hvilka sjbngo repiesentanter kongressen, sd nation skakad i giundvalen, oeh ur rcgcritigens arkiv, cch iiro en utmiirkt duett, som de iifven gora med Utah. lifligt ap vilja ness millioncr itndnare uppdela-d- del fore tillfbrlitliga. Skall Utah komma i kapitali-sterna- s pldderades. i vdld? Obligations-innehafvarnhafsig tiendtliga arinccr. Herr O. C. Larsen var fbrste Amcrikar ska folket var dtelen va tillbakafdtt mer iin dubbelt talaren och omtalade hvarfor Det beror pd eder, landsman, och europas oeh amerikas sd niyeket pengar som de lina han var demokrat samt uppma-nad- ty om I rosten den demokrati-sa- k valsedeln frdn bbrjan till voro ornarne. de regeringen. oeh hdlla iinuu fbrsamlingen att studera Lincoln Fires Ag resultatet och (1880) obligationerna, sd blifyer vdrt skona Utah slut, hvilka politik. Hazzard uppsatte programed. draga mer och nier for hvarje dr Derefter sjongs en trio af fritt. Den europeiska Ilalvorsen och fruarne An planen var, till tiden kotnmer dd de skola beatt kapitale. skulle kontrollera talas, och dd fbrviinta de att fd derson och Christy, som vartnt Stor Koncert och Bal arbetet genom att fd kontroll r deni hclalda med guld, eller fort-uitt- a appldderades. s afhdlles mdndagen den 28 mod att draga riinta till arbttslonerna, ocb att detta C. G Johnson var niiste talai Cbfts hall. Inkomsterna kunde uppnds genom att obligationerna blifvit inlbsta. ren. Ilans fbredrag var ypper-lig- kotnma att begagnas till att peiiningomsiittnir-gen- . (Money Wars, sidan 143.) niyeket underhdllande och hjelpa en i Norge bosatt syster For detta andamdl mdste iir iiro alltsd ofver GOO millio-ne- roande. Hr Johnson iir en att emigrera till Zior.. F'nllstiin-dig- t kapitalisterna betjena sig af den talare. dollais, som giriga speku-laute- r program i niista nummer, stora krigsskulden. Obligatio Derefter sjoeg Utahs lilla niik- - samt i Utah Pioneeren. lillegnat sig. billi-on- kt er for-9oka,- be-hof- e ofor-skiim- dt da-garn- es fbr-riida- re be-ta- la krigs-skadeplatse- n a curo-pcisk- en-da- st sky-arn- e rebell-soldate- n repu-blikatis- pappers-peugarne- gom-stiille- n villfa-rand- 1 a in-git- e m forut-sagels- it e se-cl- el sd-so- m hiin-der- ledar-neafniimd- a guld-grulv- a r, utar-tnabe- Id-n- pluto-kraterna- s s n. be-rik- r. repu-blikansk- a ir repre-senta- nt ge-n- en-(la- or-de- fbr-saui- la c e fro-ke- n bf-ve- den-ne- sam-mandra- t, 1 1 r ut-mar- kt n demokra-tig- kt dr! r, n a Hon. John T. Caine, Detta ar ar ett Kandidat a demokratiska valsedeln Herrarnejohn T. Caine, B. H. Roberts och R. C. Chambers aro fir narvarande stadda pd rund-res- a o i territoriet, forkunnande demokraternas evangelium: Jagtrorni skall blifva en frihet. likhet, rattvisa; Wilford g guvernor. i allt, frihet i Woodruff. och religion Dessa ord y t trades af presi- politik, likhet infor lagen, rattdent Woodruff i ett privat sam-tal- , visa dt alia menniskor. Hvar-hel- st de varit ha demotlagits och liafva varit synliga i fle med stormande jubel. Ofverallt ra af territoriets engelskatidnin-gar- ; men vi dtergifva dem en- ha moteslokalerna varit och i Heber City dast for art visa, det hr Caine d B. H. Roberts medblom-mofor ort kiind ar sina gohbgsta da egenskaper, sin arlighet, sin forguvernorsembelet. San-nin- ut-miir- kt g, san-nin- full-packad- ofver-sdllad- e, es r. statsmannavisdom och sin kar-le- till folket. Hr Caine iir fbdd den HURRAH! k 8 janua-r- i 1829 pd en liten o, kallad Isle of Man, en engelsk besitt-ninbeliigen omkring 70 mil nordvest frdn Liverpool. Hans iilskade foriildrar voro fatttiga, men till sin stora sorg forlorade han deni, och stod vid ganska unga dr ensarn oeh fbraldralos i verlden. Vid 17 drs Alder emigre-rad- e han till Amerika; arbetade dr tvd i New York, samt reste pd hosten 1848- - till St. Louis. Hiir var det att han blef med-leaf Jesu Kristi kyrka af Sista daga rues helige, och har alltse-davarit en trogen arbetare i densatnma. Till 1852 var han i St. Louis, hjelpande de helige att emigrera ofver slatterna till Utah, och mdnga af vdra aldre utahbor, skola sakerligen med tacksamket erinra bans Sistniimda dr reste tillika med hustru och en han, Detta dr dr ett deniokra-tisk- t dr! g, Ett STORT Skapdipaviskt n afiiAlles tjenst-villighe- t. dottcr.ofverde brannhetasliitter-n- a och anliinde till Salt Lake City sanima dr. Tvd dr senare, 1854, blef har. sand pd mission till Sanwiehsoarne och kom a till Utah dr 1856. Vid hemkosten utnamde honom den store menniskokannaren, president Brigham Young till sin och anda till pre sidentens do d var hr Caine hans varmaste van. Under dren 1S59-57-5och 60 var han af legislaturen samt Mandagcn den 2) Octobej till-bak- 9 var rnedlem af Utahs fbrsamling saint var 1874-7- 6 lagstiftan-d- e 80 och 82, ofverdirektor for Deseret University frdn 1876 til 1886. Frdn 1878 till 1882 var ban City Recorder i Salt Lake City, samt var medlem af fd. 8 Social gdng valdes till namda befatt-nin- erholl han 10,000 flera ss g ro- Hall. Programmet kotnmer att utydran af vtmdrkta tal samt ypperlig sdng och mnsik. 1. 2. 3. kunstitutionskonventen 1878-8- 2 4. oeh 87. 5. Hr Caine var Utahs represen-tan- t 6. i Fbrenta starernas 7. i 48:de, 49;de,50:de,51:sta 8. och 52:dra kongressen, eller for narmare tio dr. Dd han sista kon-gre- pd aftonen PROGRAM: Musik. Tal af herr J. Iloglund. Deklamation af Anna Ertman. . Sdng af Tal afC. M. Nielsen. Deklamation af fru Davis. Tal af Solosdng af fru Davis. Scandia-qvartetten- Stort skandinaviskt viassmote afhdl- ster iin jnotkandidaten. Han verksamhet i kongressen les fredagen den 1 November kiinnesafhela Utahs invduare. 1895 i demokratiska hogqvar-tere- t, Han kom dit pd en tid, dd Continental Market Buildmot vdrt folk voro ing, Salt Lake City. myeket bittra, och det ena efter det andra gjordes Program i nasta nummer. lor-domar- lag-forslag- et for att bringa oss i slafveri. Alla dessa foreslag motarbetades nf hr Caine med en visdom och Den svenska evangelistinnan skieklighet, som lade i dagen Ida Svenson hdller regulara mo-te- n hans stora egenskapersornstats-raan- . hvarje onsdag, fredag och sbndag afton kl. 8 efterm. i Om man hade sokt hela Utah Aoung Mens Christian Associarundt, sd hade det varit omoj-lig- tion Hall, Alta Block, midt att finnaen man med storre emot Cullen Hotel d 2nd South erfareiihet i statsaffiirer, eller Str. Alla aro hjertligt battre skickad till guvernor. e, |