| OCR Text |
Show I r Supplement till sadt utfardandeaf Ffitt silfvef. Jag skall forklara eder Om Skilnadsn sA bimetallism" pi papperspengar skilna-den- . anvan-das- , och monometallism11. en demokraiisk o och lardom. afkastning, och den min-st- 24-jul- Foljande utdrag frAn f. d W. J. Bryans tal i Chicago den 4 Maj 1895, i ett derstaues af hAllet demokratiskt konvent, forklarade hvad bimetallism och monometallism ar, samt hvad som menas med fri myntning af silfver, samt hvad uttrycket 1G till 1 innebar. ..n grlig dollar ar en dollar, som hvarken i dag eller i morgon forandrar sitt varde i marknaden; men nAgonting kon-gressma- n juli mAnad, demonc-tiserad- soner infunnit sig, bland dem ska ml in a vixkt Demokru -Holland de bAda tvA tidningsreferenter. Intresset tixkt mote tio florinen och guille syntes sAlunda icke vara rarde-le- s afholls sistlidne mAndags afton i Portugal pAbdd, att all lifligt, och det var val derfor Social Hall har i staden, och a icke. e n: amen. guldcirkulation skulle upphora, som klubbens bAde ordforande lvste med sin Om frAnvaro. sovereignen. Belgien upphafde nAgot nytt mote som t till kommer att utlysas, kunna vi lagen, gjorde guld betalningsmedel. Rvssland annu ej upplysa, men sA ar val forbjod exporten af silfver. dock troligt, ehuru visserligen AFrankrike, alarmeradt, men me-r- a ingenting vinnes dermed. forsigtigt, nojde sig med att rgus. med var inycket stor. talare var kyrkans advo-ka- t Af-tone- undautag af den engelska och sekreterare hr F. S. Richards. Han gick tillbaka i tiden och forklarade lag-lig- i de-ino- i guld-mynte- repre-sentantshuse- ts likhet eller forbindelse mellan papper och obegransad fri myntning af silfver finnes derforc - Ar 1850, e e deras varde bestammes af regeringen. Silfverpengr.rne likasom guldpengarne, aro deremot af mynthusens verksam-he- t Fri myntning af guld och silfver ar ocli republi-tanarn- halva behandlat silfret. oljande aro historiska fakta: I 1873 hade republikaaarne makten i kongiessen och stifta-dden 12 februari namda Ar en ag, som alstannade fill vidare myntning af silfver. 1873 forsokte Air. Den Kelly, republikan, att fA ordningsstadga Asidosatt lor Atci inforande af silfver. Med honom voro 84 rater och endast 33 republi canare; eniot honom voro 27 demokrater och 40 republikatia-re- . ar tillverkningen deraf pAbjuden och obegransad, Fredagen den 4 Oktober 1895. en. LAtoiri oss nu se huru . papperspen-gar- Utah-Korrespondent- utnamnaen k demokratiska partiets sAsom de lardes och forstods af Hamilton och Jefferson, samt huru dessa principer verka i landet i dag. Han sade att republikanarne prata sA mycket om regeringens utfar-dand- e af obligationer och folkets saljande till bankfirman Rotch-ilds- . Felet till allt detta ligger hos det republikanska partiet, som genom det ena lagforslaget efter det andra i trettio Ars tid, hafva forsatt landet i denna stallning. Hans tal var ypperiigt, och hail afbrots ofta med lifliga undersokningskom-mit- e demonetiserade gulu och gjorde silfret till enda lagliga Jnfftt runner till grund-principe- r, uren-sk- n me 1835; men Ar Papperspengarncs antal bedA silfverminorna stammes och kontrolleras af 1870, horjat tyckes rejubiikanska partiet i Colorado vara, enligt livad silfver-pengDen lemna i 16 juli 1876 genomdref Med metallpennmgar ofautligasummor och den Arliga fratngAr af foljande notis i menas, att pengar kunna goras Air. Bland, dernokrat, en motion att falla af frAn 146 Svenska Tribunen for den 25 af metall, och deras antal be- representantshuset om sillrets Aterinfbrande. Med honom voro mi'lioner till 98 millioner, blef sept: stammes och kontrolleras af '.32 demokrater och 45 republi-tanare- ; silfret forkastadt och guld Svenska Repuhhkanska Kluh-belagar. som enda lagliga i Denver, Colo , holl den 13 emot honom voro 17 Hr Eckels sade afven, att en . och 36 demokrarer icke d:s nation kan hafva en myntrepublikana-emote, hvarvid nja ercbets-maGores oss annu mer invaldes: A. Nelson, blef vlttne fot olika den, som begagnas al i Den 5 november 1877 forsokte att det ute texten angifna ordf.; C. Lindquist, v. ordf ; W. den nation pA ijvilken handel fallet Med detsamma drifves. LAten leta lan Aterigen. kapitalisterna skulle lika L. Palm sekr., ochJ.T. Johnson, Qvartetten Scandia, bestAen-d- e mig fin nes icke, och ora i tviflen arbeta I och 97 voro demokrater pA att fA guld de- - kassor. Klubbens andamAl ar ifrigt lonoir pA Englandaf Mrs. Christine Anderson, derpA, sA lasenhvad Mr. Laugh hono-67 emot Arhundrade afdetta republikanare; jnonetiseradt och silfver forkla nu sAsom forut att tilltvinga Mrs. Mathilde Christy, hr John lin sager i forsta delen af sin bok borjan namda land guld till mynt- voro 10 demokrater och 24 rcA(odt som enda lagliga beta! svenskarne det politiska erkan-nand- Halvorsen och hr John Sax, om bimetallism, nemligen att som i enlighet med deras mgsmedlet, som de nu arbeta monometallisterna sjelfva icke fot, men handlade det oaktadt publikanare. sjong Klara stjerna, du som i sA de fall samt Den med Frankrike, som begagnade rostantal i staden rattvisligen strAlar, och sjong den sA val att 24 maj 1879 gjorde Mr tvartom, gora fordran pA, att till och med bor tillkomma dem. guld och silfver till myntfot; med Warner, dernokrat, ett forslag i gerna skulle lAta kalla sig att de framkallades flera gAnger. gnld ar en arlig dollar! fri om silfversiickar? som Forenta staterna myntI osten mAste skandina verna Derefter dcklamerade hr Walter representantshuset begagnaHan sager i borjan af namda Ilaraf kunna vi lara, att det tilltvinga sig rattvisa af republi-kausk- a J. Sloan A Lodgers de samma myntfot som Frauk-rike- , ning af silfver. Med fdrslaget bok, att om arlighet ar hvad Night, icke 6 oeh alls ar om hvad slags pen demokrater voro 99 och med som endast Indien, man onskar, s A mAste vi hafva partiet. I sanning ett hvilket var mycket skrattretan-de- . och mot detsamma gar, som skola finnas i cirkula-tion- , skont parti att tillhora. Skandi-naviskhvarken bimetallism eller mono- begagnade silfver till myntfot, om oeh 8 89 utan demokrater voro eller eller rat tare sagdt svenmangden deraf, Ett tacksamhetsvotum blef metallism, utan en myntfot af utan att minsta svArighet som siriden Orsaken ar galler. forveckling uppstod. vi ska, republikanska klubben i gifvet deltagarne i programmet. mAste silfver, och det forsta Hvarfore ar det att de, som Den 5juni 1890 fors5kte Mr. latt att inse. Kapitalisterna Salt Lake City amnar folja Motet utgjordes af en utsokt korama till forstAnd om, i Win-dofA forstA enatt att ju min-dr- e infora af dernokrat, Bland, val, inycket begagnandet exempel, sages det. och ytterst respektabel publik. af penningfrAgan, ar, vilja Bullion Purchase Bill dast guld som myntfot, finna penningtillgAngen ar, desto Det ar sannerligen pA hog tid Motet hafdes pA tvA veckor. att det icke finnes nAgonting med kunna de kontrollera att skandinaverna saga republi- A nasta mote kommer trollkonst-nare- n lattare till till order komiten. Asidosatta det nodvandigt att som ett varaktigt penning-varde- , och den aflidne densamma att Om ett ar densamma, det kanska partiet far val. rapportera utan vi taga den dollar alia historiska fakta? professor Andersen att fri om Han James A. Garfield, sade forslag myntning. som kommer narmast rattvisan nodvandigt for en nation att samt afven den upptrada, sitt penningvasen efter en understoddes af 101 demokrater medan han annu lefde, att i handeln man och man emellan, Scandia qvartetten. Iteduktor Ernest Lindblom, och orsaken hvarfdr vi kalla en annan, hvarfore inrattar dA icke och 14 republikanare, medan 12 hvem heist som kontrollerar i 128 demokrater ett ar efter sitt penningvolymen land, innehafvare republikanare af Skandinaviska r penningvasen en oarlig dollar ar, England han-ilherre emot voro hononi. dess ofver oss? i fnllkomligt nyhetsbyrAn Stockholm, Sveriatt om endast guld tages till och Men be1890 det Sherman industri. Den ar for orsaken antogs Ijnli vigtigaste ge, har frAn president Cleveland myntfot i alia lander, skall det iniiii ett annat forhAllande, som mottagit Aterkallande bAde guld och Act, af i gagnandet och man skall portratt med egenhan-distiga varde, dag liarvid bor tagas i betraktande. Act, af senaten. For efter dag kunna kopa mer och silfver till myntfot ar, att det namnteckning sAsom ett Professor Walker 39 i rostade f5r Att finnes icke verlden for tack under 1892 Ars valkam-pan- j sager: republikaner, nog guld for de mer det, gorande fattiga A ett lands ch t detsamma demokramot 26 sti anvan-dandi prise denna ensamma metalls produkter Chicago och omnejd hAll-nfattigare och de rika rikare,samt eller I ter. rostadess som efter allt faller, om afven till ger representantshuset valtal for demokratiska parmyntfot, hafva en storande verkan pA fordetsam-mde eller 121 min okas Men onskade man penningtillgAng det. republikanare tiet. samhallet. och 90 demokrater emot skas, det ar en lag lika oforan i dag ar olika med hvad Bimetallism menar helt den var for trettio Ar sedan. DA det. derlig som naturlagarne. Hari begagtiandet af tvanne Demokraterna komma att Den februari 6 1S91 forsokte instaiumer John Stuart Mill, dA i som lagliga vardematare, alia nationet begagnade guld nasta kongress hafva nastan han sager: Om penningcirkula-tioneoch silfver till penningar, sAhade Mr. Bland, dernokrat, att i eller penningar, och deras sA mAnga representan-te- r dubbelt i ett land fordubblades, genom ett fortill hvarandra som man bruk for allt guid och silfsom hylla fri myntning af sA skulle priset pA dess produkAterstalla silfret. Med hosilfver mynt b5r stadfastas genom lag. ver, som kunde produeeras. Det slag som republikanare, enligt cirkula-tione- n vardeforhAllande gjorde litet eller intet till saken nom voro 116 demokrater och ter fordubblas och om Metallernas forokades med en fjerde-ded- foljande gjorda utkast, hvilket till hvarandra kail vara hvilket om nAgon sarskild nation hade endast 11 republikanare. vi lAna ur Svenska Journalen: sA skulle priset Den 17 juni 1891 genomlorde stiga en S som heist, och det har varit olika guld, eller silfver, eller bAda ilverfrdgan. ' Forenta Stater, senator Flunk i senaten ett tjerdcdel. Men till myntfot. till olika tider. Deras narvarande Men lika klart ar, att det lig-g- nas nasta representanthus kom till fri myntning, med hjelp hafva forandrat sig. Den forhAllande till hvarandra ar 1G mer att rakna 88 kougressman, i de fid har nu kommit, dA det beror af 28 demokrater oeh 15 republproducerande klassernas till 1, men detta '16 till 1 fri silfvermyntning hvilka af mAnga. En man hade pA de Forenta' staternas beslut, ikanare; emot lorslaget voro 3 intresse att icke allenast arbete efter gynna 16:1 proportionsformeln demokrater och 21 republikana- for en fordkning af mynttillgAn-ger huruvida guld och silfver gemen-sam- t den iden, att for hvarje 216 samt hvilka i landet, om den befinnes congressman, skola blifva de allmauna re. som myntades, myntades komma rosta deremot. Hvilatt Den for foil 25 1891 affarsrorelsen, juni otilhacklig 16 silfverdollars. 16 till 1 me- vardematarne i verldshandeln, i ka Asigter frAgan de AterstAen-d- e forslag igenom i represe- utan afven och isvnnerhet med nar helt simpclt, att 16 uns af eller om alia nationerna skola 52 kongressmanen ega ar silfver skall tnligt lag vara af antaga endast guld till mynt ntantshuset. For dess aulagande all makt motsatta sig en icke kandt. Afde88 fri deraf, under hvad lika varde med 1 uns guld; eller fot, dermeti forgorande silfret rostade 113 demokrater oeh 21 aro 30 med audra ord, att en silfverdol-la- r som en vardematare i handels-verlde- republikanare, och emot detsam- namn, form eller forevandning 51 och demokrater republikaner, SAdan ar frAgan, som ma 22 demokrater och 130 repu- den an mA presenteras. skall viiga sexton ganger sA 7 populister. Det- den stAr framfor oss i dag. For blikanare. Tillampniug: Till hvilken klass mycket som en Den 28 dA 1893 ett af folk hor du, kare lasare? Ar Detta bekraftar, att om fri augusti afhAlles ta ar allt hvad som menas med enta staterna kan afgora den af silfver nAgonsin och pA det satt, som den blifver forslag gjorues till lii myntning, du en af dem, som mAste atasitt myntning 16 till 1. blifver till lag har i landet, sA Om man onskar att andra me- afgjord, beror helamenniskosliig till ett vardeforhAllande af "16 bi od i silt anletes svett, dA upp-ti- ll blifver det genom demokrater. 1, voro i lepresentaiitshuset nmnar jag dig: hAll begge dina tallernas vardefoihAllande till tets vallard. nas Atgarder. OfvanstAende gifver en klar 101 demokrater och 13 republ- ogon och begge dina oron opp-n- a hvarandra, sA kan man antin-gefor ikanare och folj noga med den nu lorslaget. Ill repu, och tydl'g beskrifning ofver lagga incra silfver i blikanare rostade emot det. i dess helhet. sainmantradaude kongressens eller mirdre guld i liepublikanarne aro miss Af OfvanstAende historiska fakDu bor gifva Detta ordnas genom lorhandlingar. sund, kraftig och fornojda med sitt parti, om man och se- skall doma af och bekraftar foljan ta ser man, att fiertalet at granr.cliga akt uppA lag; men bimetallism menar, att foljande utlAtande alltid bcifrat fri mynt- dan vid valuruan icke forglom-m- a kl. 8 jtd aftonen man kan anvanda bAda metal-lerna- , de: i Svenska Tidningen, hvars och fiertalet att af vardeforhAl-landhvilket ning, eller r hvilkd parti-v- redaktor ar hvad an deras 1. Att detta lands storsta ingen mindre an alltid varit emot det. mAnne vara, derigenom framgAng och valstAnd, var dA aro i favor af att halften af Joh. A. Enander: landets metalliska myntforrAd gifyande dem lika rattigheter yid det begagnade bimetallism, eller Det republikanska partiet de hade silfver och till undanrodjes, hvarigenom myntniugen. guld mynt aro f5r Amerika Guld- - cell grundsatser Hvad menas med fri mynt- fot. siifierliap. producerande klasserna helt och hvad solen ar i planetsystemet, hAllet berofvas frukten af defri man om talar 2. de ning? financie. Att mycket af mynten af vAra bvtestidnin-gar- . utropar TEXT: "Om guld antages till ras arbete, och betalningen af la och kommersida forvecklin-garn- e ning ,.f silfver, som om det Vi vilja visst icke bestrida att regeringen skulle kopa i de Forenta staterna haf- ensam vardematare och sd en deras skulder i hog grad forsvA-ra- s hennes pAstAende att partiets Programmet kommer att eller niira nog omojliggores. silfret till ett visst faststallt pris. va sin g'und i grufva upptack,es, hvilken gat' frAn Lincolns, grundsatser Detta ar en felaktig uppfattning. eUer guld cnsnmt som Hera lmndra millioner uns drli Grants och Oarfields dagar ega ntgoras af utmdrkta tal Vi hafva fri myntning af guldnu. myntfot. gen, hvad skulle dd intriida?" dessa egenskaper, men vi erin-dr- a samt ypperlig sdng och Harmed menas, att om I hafven Olden kunna liisas i M. 3. Att bimetallism, eller bAde endast, att det understun-do1) i ett stycke guld, sA kunnen I ta- guld och silfver som myntfot 1893, ofversattniug foidras blixt och Aska, en m usik. ga det till mynthuset och fA det hvilken var rAdande har i lan- - frAn "Renville Co. Union. rensande inre reform, innan de pragladt till guldmynt, och taga riandet frAn 1792 till 1S73, ar en Om guld blctve antaget som morka moln, som hota att Dessutom kommer troll -a Ett tldenn tecken. dem med eder. Med fri mynt- sund demokratisk lardom. ensam vardematare hvilket solen, skingra sig. konstnaren 4. Att monometallism ar det ar all ulsigt f.ri att det skall Skandinaverna i osten borja fA ning af silfver menas, att gifva med Eller andra ord: republisilfret samraa lattigheter som odemokratisk och ytterst skad blifva, och det snart nog, hvad ogouen upp for republikanska kanska partiet ar genomruttet, och partiets skryt och ofversitteri guldet, nemligen: om I hafven lig for handeln; att den gdr den Forenta Staterna angAr ett stycke silfver, s A vill regerin rike rikare och den fattige fatti- sA eti mycket rik gudgrufvaupp Foljande lilla stycke ur Svenska och om det skall nAgonsin blifva sA mAste vAr Herre sjelf att ujtptrdda. gen slA det till mynt for eder, gare. tiicktes; dA skulle intraffa precis Tribunen for den 25 sept, visar, battre, ingripa. icke och I kunnen taga det med eder kan som skedde kort tid efter att liknojdbeten hvad 5. Att gerna tillbaka. Detta ar hvad som eller anvandat af endast silfver upptackten af the rika guldialten vara ston e an den ar: Alla dro menas med fri myntning. i Californian A.r 1848. Vissa Ar lika skadlig. Endast ted sorter. Korpo-raleFolitsk liknojdhet. Skandina hvilk;: Cure denna tid va viska Republikanska Klubben af Obegrilnsad myntning af guld 6. Att ett Atcivaudande til Bevaring, hvad har ni i Hjertllgl Valkomna, och siltver menar, att ingen det demokratisk a sardeles den lit dcr inledde om asken? Arets pennirigsy angeliigr.a att, Massachusetts med ett mote i Wells grans skall sattas for huru myc- stem, som existerade for 80 Ar afven med uppoffring, bibehAlla Bevaringen: Tandpulverl ket deraf skali myntas. Jlr. Ec- upp till 1873, och under hvilket gnldets circulation, borjade nu Memorial Building i Boston den Korporalcn: Bort med detf En r folket kels sade i Detroit for nAgra i detta land Atnjot den visa tecken till oro och fundera 16 sept. K1 9, en timma efter krigare fAr inte kanna till mer detta endast sedan, att storsta lycka och valstAnd, ar pA, om det icke vore bast att den for m5tets tillkannagifna an tvA sorters pulver; Krut oeh skilde sig frAn begran absolut nodvandigt. bannlysa guldet helt och hAllet. tiden, hade tillsammans fem per- - insektspulver. ar guldpro-duktione- n na-ture- for-klara- betal-ningsinedle- n t! n be-ho- f, ap-plAd- sA-da- - an-to- g e, repu-jlikanar- a, repu-blikanar- e. m Ater-visa- sA-da- nt d pre-sidente- n, in-rat- om-tyck- ta guld-dolla- el Bland-AUi-so- g for-slag- e silfver-frAga- ;i a u sim-pel- t, me-talle- r Skapdipaviskt n varde-fdrhAllan- el Mist me-taller- til-lag- g cr mis.'-forstA- s n guld-dolla- ofvan-namd- D1 a m n. guld-dollar- . I Mondagen den n silfver-dollarn- guld-dollar- n. Octobef Lar-domen- demo-kratern- e repubii-kanarn- e Social Hall. me-nad- e, -- dr od? ber. I, m bort-skymm- Professor Andersen silfver-monometallis- r, n val-kampa- da-ga- obe-tydeli- gt |
