OCR Text |
Show Prenuinerationsafgift: $2 per hr Ldsnnmmci: 5 cent Salt Lake City, Utah, No. 4. Published by kan ej genom lagstiflning a men nAgra produkter, The Correspondent Publ. Co. den kan skapa penningar. Incorporated. ha frambringat produk-ternJAt nu kongressen skapa to advertisers: ptnningar nog till att kopa dem &ST This paper is at present med. read by over four thousand peotple of the Swedish population in this city and surrounding terri Sedan ttilfverfrdgan tory. As an advertisingot medium the inamong that portion , hafva hvetepriserna habitants it is unexcelled. en synnerligen sorglig For rates apply to publishers. visat att sjunka, och detta, fram-bring- a Far-maren- a, -- af-gjord- es trots den omstandighet att Korrespondenten Torsdagen den et a, e k repu-blikans- nA-gons- in ofver-skrifte- ho-tan- de be-ga- ra e Demokratisk pA lofsang. e. Bank-chec- k dt s ofver-skatta- od-mju- k ar n ut-tryc- sA-so- presi-dente- at n sa-ge- n en-das- fort-farand- e. kon-gres- afslutas utan att Vi alska afven, djuptochinner-ligt- , Hvad bry vi vArt parti. industriella vAr tumma pA afveder-qvickelsloften de det suck oss om Hvilken m&nga Vi uti komma visserligen ihAg, skulle icke ingjutas liattre att af smAfolk ijasas, utlofvade fritt silfver, och af det att mensklig hvarje departement an att af fornama snasas. vetksamhet; hvilken gladje skul vi veta nu att vi icke skola fA le icke ingjutas i arbetarnes hem! det, men detta till trots, lefve Vi hafva ingen sjelfstan-dighe- t. skulle medfo-rDet ar ett fattigt hjerta, som En dylik forsakran till millio-ne- r partiet! I ett gladt budskap dig, o maktige Cleveej harnAgontacksamhetskansla. amerikanska hem, hvilkas land, ar partiets manligbet och lepiestnterade innebyggare se den kommande sjelfstandigbet Jfn farmare kan icke pragla vinternmed fasa till motes se; si- Yi erkanna villigt att vi aro ena na under Aratal gjordabesparin-ga- r erkenot och stora drummelhan-V- i mynt. Han odlar hvete och hafva icke rartighet att,forsvinna, och intet arbete, produkter samt koper Det republi framstallanAgra ansprAk med dessa. Kongressen inga loner i sigte. De ledande skulle mannen, Brodcr Nels. fA s hora att vi aro goda och trogna demokrater. Vi aro icke i besittning af vanligt sundt fornuft. Vi vilja dessutom ej ega mer af den varan an som behofs for att rosta den demo-kratisk- a valsedeln. Det erfor-dra- icke nSgot fornuft for s att vara en god demokrat. Hvilken tillfredsstallande och lycklig tan-keVi behol va icke angslas och anstranga vArhjerna; vArt arbete ar utstakadt for oss och vi blott lyda dina befallnin-gar.- i Vi tacka dig. o Cleveland, for att vi aro renh&riga demo-k- i a ater, vi tacka dig for alia och svsslolosa man och qyujinor inom vArt land.Vi tacka d ig ?6r' lAga arbetsloner. Vi banker, som i ocn tusentals g&tt putten, som egt rum sedan du kom pA tronen. Vi tacka dig for de h&rda tiderna. Vi tacka dig for hvad du gjort for bankirerna och icke for folket. Vi tacka dig for att du Ateruppsatt den hedni-skdrottningen, Lilioukolani, pA Hawaiis tron, i rak strid s emot den republikanska ! be-hof- hun-an'g- kon-kurs- r, a befolk-ningen- oar i Amerika och pA namn-d- a onskan. Vi tacka dig pligtskyldigast for alia dessa saker. Den medicin du ger oss ar visserligen nSgot besk ibland, men som goda demokrater taga e vi den utan att grina. Du, Cleveland, ar raid mera an oss alia samt ochsynnerligen. Du vet mer an sodern och vestern. Kalla oss fAnar, spotta oss i ansigtet, begagna oss som d5rrfnatta! Vi skola dock alska dig sA mycket innerligare. Och nu vAr store politiske fa der, ofverlemna vi oss i ditt Gor med oss hvad du vill. Sand silfret ut ur landet. gif nationalbankerna storre utfarda flera bonds, glor-vordig- d. pri-vilegi- upp-rattha- McKinley-billen- , il etable-r- a statsbanker, understod trusts, muta kongressmannen med feta utnamningar, fiska och jaga uarhelst d sA onskar. Vi gilla allt hvad du gdr, o, maktige Cleveland. Skulle du an engAng runna for president, kan du vara viss om att vi afven denna ging skola traska omkring i procession med Clevelantuppar i hjelmbusken och Clcvelandfack-lo- r pA axeln. Vare sig i krig eller fred skola vi alltframgentsjunga ditt lof. lag-stiftnin- e af-ga-f. a an-dr- a pen-jiing- skuldran af nAgonlokal-politikuoch a kan-did- Ameri-kanar- rj et vAg-skAlc- 4 Arg. kanska partiet, representeradt i heller att oppna vAr mun. For-lid- men som af hvilken orsak Ar tillsammans med andra e Ar hurrade vi for fritt silf-veForenta Staterqas kongress, ar migobekant jag annu ej hort Atnjutit de fordelar, amenu opponera vi oss deremot nSgot om, oaktadt jag genom rikanska det bAlverk, som stAr emellan omitandigheterna ochindu-striens emedan det amerikanska folket du, alskade och vardera-d- bref forfrAgat mig dessangAende han mAste i sanning vara mastare, befaller oss dertill. hos redaktionen. I namndaskri-vels- e i en elandig stallning.isynnerhet undergAng. McKinleys ord mAste inspirera hvarje Tjenade val ndgonsin en hund vidrordejag, bland annat, i sinnet, som kan saga: medlem af kongressen sin lierre sA troget? Fick val ett poetiskt bidrag i Bikubea for Jeg her (i Amerika) som Fremiaed ranen hund mindre betalning den lOde Mars f. A. under n med nytt mod och forokad ker, derfor? O, store mastare, vi aro att motstA den Danmark af foljande Her synes Luften trang, 0 nej, Gid jeg var hjemme alltid fardige att tjena dig och innehAll: faran. Nordstjernan. Paa Sjxlands fagre Strand. partiet. All den erkansla vi Danmark. Hvis' luften ar sA trang i i utbyte ar att blifva klap-paaAf Steder her paa Jordcn, och i IramstAende man pA ett i ovedersageligt satt med papper utkommer 1 g3ng veckan 0, du store, m a ktige Cleveland, $2.00 oeh penna bevisat, att om gul-docli kostar per hr som bor i Washington, nar du ej blefve myntfot, spanmfdspri-serny2&r d() Du ar fader hr och Askar. ute ar 4 skulle stiga anda till och till Ruth Ruths syster och Betalning, d& den sandcs med posten, till Maria Halpins pojke, Oscar, bor ske medelst" Postoffice Money Order, -eller Express Money Ot samt gudfader till demokratiska rder. Ar icke n&got af dcssa satti partiet.-Fpphojoch aradt va-r- e kan betalningen sandas o G i a i bref, r veil 3lcK si liver icke lost seger nley's L3gg ditt namn, sAsom nittondeAr-hundradetemedan det lutt kan ata sig igenom. vid valen i Ohio kau icke storste politiskepro och segern var stor for Skrif namn och address tydligt, p& det fet. Vi boja oss infor dig i 'eltagelser m h undg&s. honom, men annu stbrre for det DA och slafvisk lydnad. Alla bref och pcnuingforsandelser bora parti han representerar. Den addresseras till: dA du du sager g&! sA lopa vi, likaledes, att folket gillar Vi vi. Korrespondenten, de grundsatser, som hafva Mc- sager kom! sA komma och Galena Block. Room 12, hysa ingen annan onskan Corner of State- - and Second South Str. Kinley till den mest framstAende AtrA an att lyda dig. Sag&r du Salt Lake City, Utah. representant, samt att Grover att svart ar hvitt, sA hAlla vi Cleveland och den demokratiska med dig oeh aro villige attsvara blifvit frihandeln pA lagda AXEL H. STEELE, ja till och med att vanda och befunnits underhal-tiga- , derpA, in ut och pA den som uisputerar Redaktor och Business Manager. afveosom att folket Nar du tar dig en pris deremot. sin, opinion genom att i vi; nar du sager 'fritt stor mangd rosta pA MeKinley. snus, nysa lill vara prenumeranter. vi likt ekot De sista valen i Ohio forebAda silfver, Aterupprepa ord. Sager du guld, sA dina mdjligheten af att McKinley Ar kor for guld. Vi aro namligen De, af vAra prenumeranter, 1896 kommer att uppstallas demokrater efter den moderna som aroiskuld till tidningen, partiets republikanska iorbattrade typen. VAr heliga anmodas harmed pA det vanli-gast- e till presidentembetet. valse-de- l pligt ar att rosta partiets att till oss insanda leqvid. och rosta for den straight. MAnga backar smS, gorenstor ror det oss om vi fA fritt Hvad A, sager ordsprAket.frAnVAraute Presidentens budskap till silfverf Vi aro blott att, likna prenustAende fordringar har nu utkommit i vid smA oskyldiga hundkrak, meranter uppgA f. n. till 1,600 kongressen tryck. Det ar lAngt, men det lifnarande oss med de smulor, dollars. innehAllsldst. I som falla frAn vAr herres bord. oaktadt Denna summa skulle i dessa def sammaytterst rekommenderar Nar smulorna falla. sA vifla vi tider varakarkommen och skulle WiKons af med svansen, falla de tatare,gAr antagandet i hoggrad underlatta utgifvan-de- t tariff bill och att alia rAmateria-lie- r svansen pA oss fortare, skulle de af tidningen. horde inforas fritt. Han r icke falla alls, stA vi andA tAliga Vanligen sig tro att upphafvandet af och vSnta. Detta ar den slags Jtedaktionen. Slierman-lagemed tiden kom- demokrati, som gjorde dig till mer att Astadkommagodaresul-sat- . envAldsherrskare, o du store och De ledcmde mannen. Budskapet innehAller icke maktige Cleveland. Vordade ett enda ord om vestern eller dess idol, vi alska' dig for hvad du De icke har belagenhet. brydsamma Fastan d a kallade till att predika, gjort for oss; vi alska den fdrfarliga tiderna; Guds heliga ord, de sin kallelse svika. tryckta dig emedan ditt namn ar CleveDe nara i hjertat b&d ondska och hat villervallan i affarsverlden; de land. Vi ofverlemna oss lugna Samt kalla hvarandra rent ut apostat och nojda i dina hander. Hand-l- a De ledande mannen. inom republiken, tyckes icmed oss som du finner vara De br&ka och knuffas; de ryta och trata t ke iringaste mAn bekymra denne bast. Fastan hvetet kostar Och skulle helt sakert hvarandra uppata valfodde i hvars ofversittare, 40 cents busheln, alska vi Om stafspresident ej i narbeten fanns, det amerikanska folket, dig; fastan bomullspriset ar lAgt, hander Som hade formftga att qvasa medglans sorgligt nog, anfortrott sina alska vi dig; ehuru alia affarer "De ledande mannen. ligga nere alska vi dig; fastan De hata hvarandra; de hata sin nasta tusentals, ja milliontals arbetare Och gudars och menniskorstilamod fre- sta. gA utan sysselsattning, alska vi De taga upp& sig en skenhelig min, Uti det tal, som guvenor Mc- dig, fastan vAra barn aro kladda Fastan de a fulla af sjelfvaste liin Kinley iFredags holl vid Boston i trasor, alska dig .fastan vi sjunDe lelande mannen". Home Market Clubs stora mote ka djupare och djupare i skuld, De lange ha harskat precis som tyranner yttradehanblandannat: Hvad fattigdomen knackar pA vAra Fordomt och fSrkrossat och utslungat skulle varit mera valkommet for dorrar och hungern stirrar oss i bannor, landets arbetare ocbhvaijeverk-lig- t ansigtet, alska vi dig dock Derfor, nar det andats, dess lifsdagars PA sA satt visa vi vAr amerikanskt intresse, an en tal. s stora tillit oeh fortroslan till dig. forsakran om. att denna Bor lierranom strafla med eviga qval sky-arn- December 1893 7 ar ocly Biel (tan Koper, ta, hans Gid ar en innerlig onskan, ar det dA icke mojligt for honom att komma dit, hvarest han kan andas fritt? Amerika, Som jeg har mepet kj;er, Saa er det et i Norden, staar mit Hjerte n;er, Jog her som Fremmed vanker, Her synes Luften trang; Thi frisk i mine Tanker Staar elskte Dannevagn. Som "Du ikke Dig tillokker En Hxr af Andres Iprn Med Klang ch Hogtidsklockker Og feder dem med Tjarn", Du Land, hvor forst jeg horte Min Moders Wide Rest, Og hror min Moder forte (som han anser Amerika gara). For Daasken er Du stor, Ej stor i Larm och Skvalder, Men Paradis paa Jord; till sitt Bryst, Mig kja-rliKan jeg rel Dig forglemme, Du Danskeus eget Landl 0 nej, Gid jeg rar hjemme Paa fagre Strand. (i Amerika ar det endast Larm och Skvalder naturligtvis)! s Sja-lland- Hvarfor anvande han ej sina talanger for att ut mAla de oemot sagliga, naturliga och konstiga skonheter af elskte Dannevagn 1 samma Genre som i de tre verserna? Men den sista, versen ar dock den, som sardeles fortjenar att omtryckas: Som a?dle Moder giver Sin Sen kans fulde Ret, Saa var og er og Wiver Du Moer till Dannea-t-. Du ikke Dig tillokker En Hslt af Andres Bern Med Klang og Hegtidsklokker Og feder dem med Tjom. Der boed mine Fadre, Der lever dcres Daad, In Daad, som ej Forra?ddie Har dra:bt med Dedens Braad. "Og xdle Strenge rores I Danskens aabne Bryst, Ved Klokkeklangen fores Han til Guds Hus, hvor tyst Han til sin Guddom taler Der man ham skjxnker Eo, Og ej for Retten haler Ham, hvad han end mon tro. Skjendt fattig man Dig kalder, For Dansken er Du stor, Ej stor i Larm oeh Skralder, Men Paradis paa Jord. Hvor ses saa skont et Skue 1 noget andet Land, End der, hvor Himlens Bue Sig SR'nkende mod Strand Blier medt af Bogelunden Ikla'dt sin Foraarsdragt, Bcgj.xrlig efter stunden Med Gud att slutte Pagt? Enhvar upplyst menniska, som ar bekant med stallningen harstades, vet att sanningen, d. v. s. de verkliga, i denna vers, beror mycket pA omstandighe-terna- . For det forsta beror det pA hrem eller hvilken person Dansken ar, som fores till Guds Hus; dernast beror det pA hvilkems Guds Hus han fores till, hvor tyst han til sin Guddom taler; dernast kommer det an pA hurm tyst, d. v. s. med hvilken grad af tystnad han talar till sin Guddom; ch till sist, hvilken Guddom han Naar dybt fra Levsals Gjemme I tause Sommerlund Sodt Nattergalens Stemme Bebuder Morgenstund; Naar Sol af salten Vove Opstiger herlig Ost Og kysser Bogeskove Paa Sjxllands fagre Kyst. Da kvidrende fra Agren I verk-lighet- stille Morgengry Med andagtsmxssig Flagrsn Man Larken ser at ty Mod Himlens hoje Sole For med ukunstlet Pris Till Gud sin Tak at tale Paa xgte Sangers Vis, Om denne patriotiske till-tala- r. svAr-mar- e hade varit narvaraude i Hillerod sondagsaftonen den 20 Mars, och i Falstrup sondagsaftonen den 27 Mars, 1892, (bA-d- a Og Strenge rores I Danskens aabne Brvst, dessa platser aro paa Ved Klokkeklangen feres fagre Strand och endast Han til Guds Hus, hvor tyst mil frAn hufvudstaden), 6 5 Han til sin Guddom taler sA skulle han fAtt erfara huru Der man ham skjxnker Ro, Ro haler for som skankas dem, "Retten Og ej mycken Ham. hvad han end mon tro. som forlita sig pA lagens skydd II. II. Petersen. hvad han end mon tro. Nej, Hyrum, 5:te Marts, 1892. afveu har beror ens Ro pA Af fork arlek for mitt adoptiv-land- , hvad man tror. det fria Amerika, oeh geFor ett par timmar sedan nom att betrakta ofvanstAende emottogo vi underrattelser frAn verser, hvilka enligt min tanke Nykjobing, Falster, om att tvA gora oberattigade anspelningar af vAra trosbroder, namligen forhAllanden, jildsterna N. J. Hesricksen och pA amerikanska blef jag, med all respekt for den Ole Sprensen jr. blifvit landsfor-vist- a frAn detta Paradis paa poetiska talangeu, drifven till att saga: Jord. Och for hvad? Jo, for Det gifves personer, som un- att de predikade Jesu Kristi a der det att de lAta tanken vanda evangeliuna, och detta ar den hvarest af till tillfallet tillbaka det fbrsta plats; deras vagga stod, kanna sig helt natur. Om vAr hanryckte och hAllet hanryckta oeh knnna van har en smula hederskansla endast se idealet af sitt kvar, sA bor detta tjena till att hvarimot om de med ofverbevisa honom om det orik-tig- a n i foljande rader, sAval som i allvar och lugn betraktade sA skulle dessa sakerligen fA hela hans opus: ett annat utsesnde for dem. "Der (i Danmark; mauhamskjxnkerRo, ej for "Retten haler Enhvar, som har bodt i deL Og Ham, hvad han end mon tro. fria Amerika, inemot 30 Ar; en Chas. L. Olsen. amerikansk medborgare, som e Sjad-lan- inga-lund- lik-nan- Kopenhamn, den 9 Nov. 1893, Hr. Redaktdr! Vid att lasa for nSgra dagar sedan i der arade tidning en arti-ke- l under rubriken: 'Arbetare i kom jag Sverige och Amerika till att tanka pA en korrespon-dens- , som jag, pA begaran af redaktion, sande namde blad den 30de Mars forlidct Ar, Bi-kube- barn-domsli- tin-ge- f, |