| OCR Text |
Show Svenska Harolden Svo a ska Harolds Preinimeratioiisafgll'l": (lUE SWEDISH HEHALD-- ) A Swadit.ii Weekly Journal published in Suit Lake City, ever 12-0- Jitt&r Ett halft Sr Tre mfinider Ett Sr till Sverige 1.00 0.60 2.50 1.30 Ktt halft Sr. THURSDAY. .BY SVEN IeuningdV bora alltid sandas i brof, eller post money order, under adress: J ''Salt lake city, Utah. 26. N:, Williams:- Kvrkans rakenskauer. fir "Jag trott af att mfina aktier o. s. bok-hillar- af advoklten juridiska radgifvare k Parley L. Williams och deputy Arthur Pratt. ledi-aga- lasare vilja ursakta iitt vi upplita en stfirre del af vir plats till en detaljcrad berfittelse om detta forsta 1 a g 1 i g a steg frfin rfi'tvisans f eida, v. bar? i myndig-he- . fiovfiudfc sig All'si: Mr. 1) Li jk.liilla.re David McKenzie lorst till, ined sin fordran, men fiok till svar att ban icke hade Bigot att gora med kyrkans egendom, utan allenast horaOde tillPresidents Office sedan den 1 mars 1887. Mr. Williams sade, ban onskade fi dem, men McKenzie nekade ofverlemna dem, di de alls inte hade nigot med kyrkans egendom att gora, utan "No, sir, folket betalar ei iu penningar for att fylla edrafickor." Young: " Vi protesterar emot att I beslag pi bockerna detta "Vill ni ofverlemna dem under protest ? Young: "Vi vilja ej ofverlemna eder nigonting, men vi skola ei hindra vi i Hvar aro vfiidesakerna vilja "Alldcles ic ;e,sir; deponerade? McK-- : Ni fir friga mr. Jack der men jag har ingenting att gora mea om; jag vet det icke." den saken. Dyer: "Har ni icke ett kassaskip Vi onska fi dessa boo Williams: ker ofverlemnade till oss, eilcr ederi tillhorande kyrkan? McK.: "Dot fins flera sadana bestfimda afslag att gora det. Jag har ingen valuta i min ego-tanker ordern iubefattar alia boo Om ni rorer niigot af Young: kerna. Vi fro icke eniga i det skioen blir det pi edert eget ansvar. McKenzie: Wiiliams: "Jag tanker vi v'dja ta styeket. Jag kan ej gifyaer en skrilt-li- g det skipitder. Skall ratten blifva vagran att lyda rattens order, efter hiudrad for det Jim Jack ar frinva-rande- ? som jag ej har nigot med denna sak 1 hafven inissbrukt var tillit, att gora ; meii jag shall gi och soka i det I hafven bedit oss om att vanta kyrkaDS advokat mr. Le Grand bar--Ja- "Vi ha vfintat vfiga vid dess genomtorande om den Denna lug fir god och fornuftig nog, icke skall blifva ett farligt rnedel til? men dot sfitt hvarpi nigra l.ittsinnig det skfindligaste lortryck, den mest man oeh qvinnor anviinda den fir allt er, sin vag, men kommer strax eftei afskyv'irda foiffiiljelse. Bhfver denna lag opariiskt ooh k Dyer och med lagens myndighet tager han kon-oroch hela dess inuehall och det till administrator Dyer Ifiugo nog. egendom. Deune admi fir ingen annan an Forenta redaktorer j ostern, I stateruas marskalk i Utah. Med an som praten gi mycket om "lag och dra ord: anklagaren (the plaintiff) fir i Utah. Hvad tycken I.om sjelf administrator! I en pri vat proratt denna tafia? sjelf! "New York Sun cess skulle mi stall-nin- mfinaden fir forbi, fir karleken ocksi forbi. Han reser derfcr ofver till nistiator handling, graonstaten Connecticut och uttager en skilsmassa, sin hustru ove'ande. Derofter gifter han sig for andra en s'idao handling som skandalos, som otrolig. For denna utnfimning firo tvi af g, i Conneo.icut, brfiu-mark- terri-torie- stamde emot marskalkeos utn imoan-d- en skilsmassan miste kan-n- a aktenskaper togo allt for myekot fastsatte sista legislatur straff for forsummandet af hustrurnaa underhill; dot vill saga sidan forsum-melblef foiklarad en "misdemea-(Hur- u oliht Utah ! Har kan sina pligter. Denna borgen ar gifven till clerken i samma ratt och hans ofverhand se for-lfin- fi sex mSnaders penitentiary for det han furserjersin polygamiska hustru, ty om han sjelf kor ett lasa en man verk-lighete- n i hegagnas till de offentliga ratten. skolorna i territoriet (the common Antag att clerken Rkulle godkfinna ved oiler mjol till henne och hennoa schools). Lagen fritager dock alia ovederhal'tige mfin som administra-torn- barn, kallas det "olaglig kohabita-tio- n och si ar han last mod dctsarn-m- a Eller antag att bygnader och tomter som uteslutande borgeamfiu? samt clerken skulle ) Dessa qvinnor kunna ej f'i skilshegagnas i rcligiosa andamah bide marskalken och bortslosa mormonrnes penningar me massa frin Dun Juauen, ty "akten--ska- p dan saken kryper tram till supreme ingitt i cn annan stat fir giltigt i alia prestbostallen oah kyrkogirdar. Da denna lag var under diskussion i Washington, hvem skola mo Vill nigon af dem skilsmassa ha fir hon spcla sammonkyrkans suom koraedi och gi till Jones ma som att fi sina penningar tillbaka, edmundsla-geConnection oeh fi en, som till pi preme courtet afgor att ar okonstitutionel? Om ej for kopet icke ar gfillande i New York. likasom Jones mormonernes skull si itminstone for Si kan hon gifta horde i skull och flytta tillConnecticut egen UnionaTegeringeus sig Snyo presentanthusets juridiska komit baka till New York, hvar hon si kan lcfva skiftesvis med bfida ellor alia sina undersoka denna sak, si fort sora sammantrader. 'agliga mahar och tviuga dem alia till att forsorja sig. Mingfaldiga sid-iPOfAGAMI I NEW YORK. nktenskaiier ha ingitts pi de senare iren. Ofvanstiendc ar "New Yoik Under denna rubrik har den stora Det ar 1 New York tidningen "World for Worlds anmarkuingar. c.urtet New York- n - "For det vi ej vilja mr- Yousg: derp i lagens foremal vara, att satia oss rattens order." det alii skulder blifvit betalda, Ofverlemna dem di." efter att den sista aktieegaren blifvit Williams: Young: "Nej, jag vill icke. Ni har funnen och efter att den sista gifvaren el-t- er Banning en vacker social stallning, och dock aro do f'roinma New Yorkarne slagne med fi.su (Jv-- r pjyiainien i staterna die.-sohar som 1 an.var, har nagot Utah, tre tusen mil borta i klippeber-gefir a g nigon veta att deana upplosningsprocess ej blott att en man kan Men vi vilja pi det bestamila-st- e hvarken vill svara den ena vagen i full giDg i Utah. Efter senator e n hafva mera an eu lefvando hus formodar andra. eller don Jag protestera emot a t n'lgon Ingalls forkiaring ar endast mycket tru pi samma tid, men att cu qvinna dessa och detta slags polygami mel far komma taga vara hemfullen kan med samma skfil hafva flera 1 a glitet vfirt fiktonskapssystem, ty den till konfiskation, om det biir njgou ting. skola Vi mfin a g pi samma giug. fir methndon Dermed afbrots samtalet ooh admi alls. Korporationcns verkliga egen grundad at upp pi det foliaade Stergifya 1 "Fins det tvi kyrko-egendo- mellan angriparne Det nasta steg afdelegaliserade plundrarne afvaktas med intresse. ni-g- ot har, men vilia alls inte Vill ni ha dem bu tag dem McK.: som finDes let j . i o liderlighct ooh hu nlmg, me-da- n Hniigcs fir op-p- et ailigt och grnndat pi en religios ofverbevhning, itminstone i do allra de Sista Dagarnes kyrkans egendom bestir blott i att denna lagparagraf: "Om en individ, ofvtrdraga (transfer) kyrkans bygne kvars make eller maka har absenteiadt fiesta tillfallen. Derfor ser man bildado och af mormoner der, land, prestbostallen och sg i fem ir, utan att den efterleinnade och obildade, fattige formogno till lagligt beskickade ndividen vet om den bortrymle gi trustees, valde at hvarje individuel ar dod eller lefvande, ingir ett till ett afskyvirdt fingelse hellre an de forskjuta sina hustrur och barn. forsamling (staf eller gren) som nytt aktenskap, skall sidant akten-skaNew Yorkare vara giltigt inti.l en kompetent Har minga at dc herrar eger och begagnar de samma. till villc sex m.loader lor Sing existerar En icke "iug det det for gi Di domstol forklarar ogiltigt. nigon grans ? do flicka fiktat for I)ct ser hvarje fast kyrkans ratt att ega egendom for annan lagparagraf bestfimmer att ende icke om med och onska till utom n rcligiost begagnande, vill upplos-ninge- dast don tredje eller tororattade till de forforda qvinnornas af kyrkans i fikteDskapetkan fordra det an- bigraga meu gjort Om nu underhill, sedan ej anfakta egendomsritten. dra aktenskapet upphafdtMed Emigrationskompaniet forhil-le- r doutredie persoDen icke vill eller det suaffbart oui dc icke goia det. det sig annorlunda. 1 uppbrylan-de- t tors gi till domstolen med sin klagan Det tyckes oss icke vara for mycket af denna helt verldsliga institution fir det andra aktenskapet naturligtvis att sfiga till New York och andra slater hvar en dylik trafik drifves, sop fir det hanaigten att finua hvarje ful.komligt giltigt, och en man kan till honom med lagens bifall hafva tvi hus- - forst for din egen dorr forr, in du aa-ggifvare och dig att sopa for Utalis. eller henne tillbakahctula hvad de git-i- t, trur eller en qvinna kan hafva tvi lag af hun-drata- ls Andra akten lit ej lange vanta pi sig. Senare pi qvfillen kom mr. Dyer tillbaka, denna ging icke som administrator, men som United States Marshal, ledsagad f statsiklagare Peters ed ,uakt fler8 andre och tog De presidentens kontor i besittuing. bokhillarnes protest tillstfidesvarande att detta office ej var kyrkans verk-lige- n per-sone- lcgi-.la- dom bjelpte inte, deputies som vakt och dretvo alia olerkarno ut med undantag af 'mr. Rossitter som tills vidare fick behilla sin stol och sitt bord som forvaltare och David af indi-vidu- er McKenzie en 1 p - stfillde j per-sone- n Brigham Youngs bo, som fick behilla stol sin o. forutsatt att deras fordring kan disk sora bokhillare for Salt Lakes bevisas. Rfintorna af det stora kapi-ta'som blifvit danat genom dessa spirvagnssfillskap. Se smi bidrag, och som foljaktligen Ilfir ha vi en vacker situation! kan gora kraf pi, fir det som blef af terriMarskalk Dyer den pi att till att konfiskeras och anvfindas kommer beskickad ratt toriets hogsta skolsakens i af det tjenst. for kongres vara administrator Lika mycket hvad grunden var for kyrkosamfundet. "Nej, han visste det icke; sen upplosta till en sidan lags instiftandc, si mi man presiDyer, kommer rfittvi-- t till- J lat dentens kontor med sin advekat och gi mycket iorsigtigt och hw d. protestera mot bortforandet af nigra dom fir just af den slags bom ai atseus beviser for detta mfiikvfirdiga i sjelfva edmundskgen mot lorhahande. ocb forsvararne. all konfiskation. Battens forvaltning I iret 1876 vidtog staten New Yoik er i honom." Williams: "Jag tror han har vist kontor har ni ingen rate till och vi neka att utlemna dem. Ordern, ringakt mot ratten fifven nu. icke. Han som ni fortolkar den, fir okonstitutio Young: "Nj, han har var rest till och med fore supreme sell, men om ratten (territoriets h a courtet tillsatte en admiaistrator." s..t-lratt) tvingar oss, skola vi icke Williams: "Val, men hau visste att oss emot det. Vi skola emellertid skulle blifva utffir-dadiyfta den saken infor domstolarue, en sidan order a -i nistratorn och bans ledsagarc afiagsna de sig. Detta var den forsta duellen mr-Jac- detta o. new-yorks-ka penning-skiptillhdran- kyrkan? McK.: Jag vet det icke. Jagsfi en gang. ger icke att det fins ett och ingen Der stir ett som annan begagnar. Det ar det stora det tillhor skipet der. Men kanske hvad vet, allt ty mr. jag territoriet lor tens beslut. kassorMr. Young: Vi afsli ingenting Jack fir ocksi . terrltoriets som eder order kallar for; det vill sa (Alla undersokte skipet.) Williams: "Jag tror desse min La ga alia bocker, penningar, aktier, ref 3rt er bakorn ljuset, mr. Young." verser o. s. v. tillhorande Mr. Young: "Det tror jag icke. och hvad mig angir behofven I an forr kan ni fa vi fimna icke motsfitta Jack vill vara har Men bockerna r g mar-skalk- - Williams: ab-sol- ut trustees hilla sig till for for-bjud- - annat af kyrkans personliga egendom till dato. Hari inbefattade mr. Williams rakenskapsbocker och tillhorande presidentens penningar kontor sedan mars 1887. Om mr! Young ioke var villig dertill 6nkad. han fi en bestamd v' gran att lyda r."t Om den fordrar blott att han skall forsorja alia sina hustrnr, ooh di dessa polygami-sk- a s ooh allt ar det Jones onskar det kan lfittainnige han forttfitta detta spel och fikta ott dussin unga flickor hvarje ir. Lagen marskalk-administrat- fordrade fi reda pi med hvilken r tt kyrkans skip, kunneu I ta det. kerna kunnen I ta under protest om I Forenta statcyna kunde konfi-ker- a vigeo, vi samtyckaicke till det. Mormcukyrkans och Emigrationsfon-din- s Val hvarfor Mr. Wiiliams: egendom och anv inda den till anni oss icke? dra findumal- Mr. Edmunds forklara-d- e r ej mr- - e, endast ansvarig till clerken n lagligt, och reser tillbaka till New York. Bfida akten-skaparo lagliga i New York, fast-fi- n ts ehuru han var enig med do andra uti att en administrator skulle val i as. Vi hora an vidare att deune har mist stall a $250,000 det trogna utforandet af borgen for till de Forenta staterna och af hvar detta gin-ge- fikfen-ska- p fir fullkomligt hogsta rfitts domare ansvarige. Vi ha erfarit att 6 fver domare Zane Boc- for-ldf- a ' sig ! o er till saga denna a, att utlemna dem. figia vill Betrakten I herrar TJ1 ejempel; - ifitt-ffirdi- brol-lopp- ofver-lemn- uet annat fin godt- en ung Don Juan i New Yori, foiwaltad i Utah for nfirvaran-d- e gifter sig med en rik flicka ooh ? Vi hora dcrifrAn att firas med stor pomp ooh hogsta ratstij ten tillsatt en administrator ofver den fina verldcn. Efter att smek. senatet stamplade senator Vest i Mr. Young (med eftertryck): "IKt djertva ordalag hela billien som ett skipet der blitver icke bortfort forriin ratt och slatt forsok pi konfiskation Om det ar e ler plundring, och intet annat. Han mr Jackkommer hem McKenzie upprepade att han ingen fullmakt hade till nigon cf delarne, ar, namligen i Pasadena, Californier. till Lonorn. I hafven ooh de tie herrarne besldto till slut Jag skall skrifva honom. instamdt att afiagsna sig tills man fick tala med aldrig Williams: "Jag tror vi ha. Le Grand YouDg. Just utaufor hu-s- et "Vi ha giort allt hvad vi YouDg: motte de mr. Young ooh alia tte-gOm I viljca vanta en iter iu och upptogo det atbrutna bfvade gora. skall tid jag rida mr. Jack att rimlig samtalct. skolen ingenting I hemMr. Williams hfinvfinde- sig nu till komma vill gonast ofverdra-g- a Ilan derpi. mr. Young och f'ordrade af honom till eder allt hvad rattens order af alia penningar, aktier, bocker, uppteokningar krafver- Pi edert eget ansvar. tn a r s k a dem efter den der hade f .tt sina den ea dag eller tvi, till mr.Jaek kom ingen ratt till mr. Ni lorstir mycket val, penningar eller gafvor tillbaka, skulle hem. I hafven ej en ging sfindt Williams, huru saken stir och det ar det ofverblifna och intet annat begag-nabud etter honom." den 22 nov. en ling uppats som visar att laugrc. common-skolorredcr argumentera missbrukt till Det onodvandigt ar bar Ingen huru stiilluingen ar f do civiliserade Youpg: icke dot vara Williams: i "Val, tycks han som hvar icke ostern emellcrtid nu i ostern. Ja redaktoren tillit. Vi veta manga personer si lange. IS bockerna eller edert dem; oss rattens order- - cn lagfirma, saMe hvaracd.a.y Jag tror marsk'alken fi.r komma och taga det hcla. Mr. McKenzie: Vi onska 3:dje Ar?. ha efier-koin- ni vill vanta 1887. fordrar kontorets penningar och hoc kcr ofverlemnade till sig. Detta Si gar admiuistratorn mr. Dy- ." Williams: tJ 2 skola godkannas af densamma deras egendom, betala derag legiti-- domstol. Siledes Sr marskalkcn skuld och alia lagliga fordringar med obegrfinsad makt ofver 1 skolen fa allt hvad I mot do samma; resten skulle konfiske-ra- s egendom och fir i och Mr. ed.r. Ni kan taga dem, men vi dem. presidentkontoret. Vi protestera Young: Williams sade att det var lika mycket, levtrerardem icke. aren berfittigade till, hvad mig han villehafva dem. "Vion.kifi emot att I roren dem. alia bocker sedan 1862," sade han; Williams: Hvar fianes penningar, Williams: "Det tviflar iag icke om ni icke bar dem, finn nigon som aktier, reverser, o. s. v. ? ioke att desse man men tror dot icke: vet om iag pi; Young: Jag jag kan." McKenzie sade att det kunde Vi att Willibar anmarka ordern vilja ni skulle hvad l visste vilja. fi det, han heller Uke. och kompan-jote- r ams varit forut Young fordrar. Mr. Williams: "Nebar ni att Young, om Williams: segra December E. F. Brantixm, President. Joiin F. Ohlad, Chas. V. Anderson-- . Secretary. C. A. UarlQoIst, Tieasurer. Office: 138 E. First South Street! a, tillhoide upp G. bic-kern- Williams rattens beslut?' The Swedish Publishing Oc ha forutsett cn sidan sakernas att doma efter foljande uppats daterad den 11 nov: En lag som sista kongress vidtog bemyndigar Forenta Btaternas rege de skulle antagligen till ring att upplosa Jesu Kristi Kyrka oss ofverlemna dessa saker eller ncka af Sista Daarnes Helige och afslota att gora det." dess timliga affarer. Hari inbefatta-de- s Young: "De ha inga bocker. Mr. ocksi Emigrationsfonden. Ifojd a Jack kan heller ieke gifva eder af denna lag befuUmakligade frin 1862; han har dem icke. territoriet Utahs hogsta De miste likval Annas ratt att vidtaga itgSrder fi r dessa tvi Williams: nigonst-iides- , om de icke blifvit korpoiaiioners upplosning, beslaglag-g- r MoK. llggen rum. I president, tillbaka som doku-mentc- r, mar-skal- vira ofver mr. Jack ? McKenzie: "Kyrkans "No, sir, blott bocker sir. Sedan den 1 mars-- . James Jack har Young: "Jag ar ofvertygad om alltid sjelf ombesorjt kyrkausaffarer. att ratten ej skulle sanktionera Williams: "Hvein gor det under handling om han toge nihans frinvaro? gra af dctsa bScker under vir protest. McKenzie: "Ingen fir forordnad i Jag fir villig till att ofverlemna hans stalle. bocker och egendom si snart Williams: Hur lange har mr.Jaek det liter sig gora, men inga bocker, varit forsta bokhillare ? rakenskaper eller penningar i presiMcK. "Allt sedan mr. Ellerbeck dentens kontor rorande forrattningar lemnade platsen, ungetar for tjugu Sr sedan den 1 mars sedan. "Det fins ingen har, ser Marskalk Dyer: "Har ni mottagit det ut till, som har nigot ansvar. penningar pa den seoare tideu? Kyrkans apostlar aro svarande i 8in Vi hoppas ni penningar, . McKenzie: . kyrkans bocker, rakenskaper, peauin-pri revsrser, aktier o. s. v. foljd af Han var "Har Torsdagen den skuli, "Hsem ar past Dyer. Mr. Dyer: derstades skulle utlemna alia rattens order. V f$r sjq helsas VECKO-TIDNIN- sis. all gf om den turen till Californien for-dra- I onsdags i forra veokan iufann ad STre-sident'- s IRAN SK Il Salt Lake City, Utah. !a'igre oeh vill ha hrad ordern raioistratorn marskalk Dyer sig Office och tordrade att SK-AME- annin SVENSKA HAROLDEN. -- ! liga m.in-Me- detta ar icke det vfirsta. Att CENTRAL-AFRIKEnligt tefi en ny hustru eller en ny make legram till Bryssel den 17 Nov. frin hvart femte ir gick ffir lingsamt for Kongo-lande- t lSr Tippu Tib ej hafva nigra New Yorkare oeh de hictade pi en annan metod. Ar 1883 blef det faststfillt af appell-rfitteatt ett aki en fir annan af sou giltigt tenskap Unioneus stater kan icke forklaras ogiltigt i denna stat (New York). sina till Stanley gifna lOftea. vvg meddelas, att Stanleys trupper haft en skarp med de infrtddeoch alt hans eftertrupper dervid afskurits fria Inti lit Pi icke-ofilci- el hufvudstyrkan. IT |
