OCR Text |
Show rvO '"! ? A wqas: gvenska'Harolden SvonskaHaroIdcr, prcnunicrtttiousdfijift! Uttar ftt ar a aider ta11'1 Tre till jjtt ar jjjt $2.00 1.00 0.60 2.50 1.30 Sverige balft ar- - Penningar 8WKDISH ItKRAU).) A Swedish Weekly Journal published in Salt Lake City, every THURSDAY. BT SVEN bora alltid sandas i bref, eller post money order, mler adress: SVENS K A HAROLDEN, j ''Salt lake cut. Utah. 20 SK SK-AME1HK- six. all Sanning Salt Lake City, Utah. Torsdagen - EX EPISTEL bastar mycket efter att varda rik, ging i veckan- Enligt Herrens ord han saall icke Oakyldig blifva. Laren har ingen ofvertradare ratt till artdel-tag- a tin ocksi edra barn att vara sparsamme af detsamma, utan att han forst Sista Dannies Hdi. och att cj gora skuldcr. af Kristi Kyrka bn pi ratta sattet orhillit forlitcl.se for Zion skall ej flyttas. sin synd. Herren har uttryokligen Som ett folk ha vi framfor alia an (Forts, frjn foreg. nr.) sagt, att ingen som oviirdig ar, mi dra varit valsignade med goda rid Djuta af Hans lekamen ooh blod. Ett Herren har kungjort oss att akten-ape- t De stracka sig in till af honom alia instiftadt omridcn. battre medel till att forebygga strid gagn pa ar Ilvar de efterlefvats samfund har I alltid gladje ooh 08amja bland de Helige han icke minga (j, menniskorna. kommit helt i miss och lycka blomstrat. Dc svirigheter, upptankas. Om lur akteoapet tvistigbettr uppsti Man sager att en bojelse i som vi i dag sucka under, akrifva sig ibland dem, kunna do icke racka e krelit. som lan-gr- nastan uteslutande frin isidosattan-de- t wmma riktning ror sig bland oss. Or af gifna rid. Mycket af det onda i det stigande okeo ligger troligtvis vi nu se ibland oss kunna vi tacka vir rikedom och de uoge giret efter Binnens ovilja till att beborda sig egcn Iiknojdhet for. Vir korbynthit har burit sin frukt och de trofaste Hemed en hu3tru ooh familjelifvcts kunna se det: Men kunna vi icke vi bort drifta lige frin som efter Allt lira kan eDkelhot man ej fordna nigot af vir bittra erfarenhet och dagars ? Herren eajadras ofver denna tendency en ung gora battre i framtiden kan ger: "Sannerligen sager jag eder, att mm on Aar ej gifta sig forran ban densamma lyx Jag, Herren, skall trata med ZioD lijuda sin tillkommande och hon itnju-lit- i och gi till rStta med hennes maktige han ooh komfort, som hemmet. De unga damernas ext- ocb straffa henne intill bon omvander bo-pi- r. behagsjuka bidrager ock skramma ynglingarne bort frin aktenskapets altare. Hvarje individ, skulle tom besitter nigon inflytelse, ra vagans o. till att jnotarbeta denna bojelse, och framhil-l- a f5r ungdotnen fordularne afett val aktenskap. Intct samfund kaa bevara nigon hog grad af moralist, hvar det Ads ett stort an!al af irraagerat ojifta unge man ooh qvinnor. beror alls inte pa formogen-het- . Lyck-jaligb- an till Herrens dag, nar de i skela deltaga af Bakramentet. for-eni- Tempelordinanser. Trots de minga besarligbeter de Helige pi senare tiden haft att kampa emot, ha de dock icke forsummat sina pligter. Detta sea bast af deias De ba varit flitiga i att ut-fo- ordinanser som for sina for sig sjelfva aflidne vanner. sivil Det framgir tydligt haraf, att de Helige vardera de valsignelser, som erbiilas sig och blifver ren inf5r mig; ty hoc i templet. Nar vi taga i betraktDiug, skall icke flyttas trin sin plats. att vi redan ba tvi sidana byggnader Jag, Herren, hafver talat det. (Forbun fullstandigt iardiga, ocb ett ternpcl i dets bok 90: c stycket.) Manti nastan fardigt ocb ett annat i Vi brde borja fors.A, att Guds a Salt Lake City, som vi likaledes aro mycket hogre an vira vagar, att fi iardigt inom kort, fyiles och att Hans rid, afven om de tyckas vira hjertan med frojd och vi iofprisa krafva offer, aro de b.ista attfolja. Herren for hans godhet root sitt folk, Tusentals af de Heliga kunna stadfa som han tillater att bygga och att sta detta af egen erfarenhet. Alla sa: dessa harliga hus for si harliga dana skulle fjrena sig ocb vacka andamil. Ingen trofast Sista Dagar-ne- s iutresse for lydighet till Helig kan tanka pa dessa ting Himmelens rid, hvilket med tiden utan att bjertatgenomstrommas af en skall hafva inverkan pi vira barn och himmelsk salighet ofver bvad Gud det uppvaxando si igtet. har gjort for oss i denna generation till vir och vira forfaders och Herren tillkommer aram Vi skulle ocksi lira denna stora sinfralscing. Tack och lof till ning att Gud fordrar aran for upprat-tande- t Gud skulle uppstiga frin hvarje L)er-t- a och frin hvarje hus i hela virt land af hans kyrka ooh rike pa for Hansstora nid och miskundsam-hetMenmskan haringenting att Vi skulle vara det mest Intct utan Guds kraft kunde ha for-vanf- va-g- ar I virt samhalle kan ett flitigt, iparsamt akta par soars samla cm sig bad som ar nodvandigt for buslig lycka. Ten tillfredsstallelse som ett Sdant par kiinner vid att genom flit och arbete samla cm sig lilvets och komfort, skall rikli-je- n uppvaga de saknador de mojligt-vi- s mist underkasta sig i sica tidigare dagar. Ingen bildad och fornultig ung qv'maa vill afsli ett aktenskaDstill-k- d frambragt evangeliets fullhet, at en hederlig, flitig ung man, sf kyrkan, samlat Hans folk den grand, att han icke strax kanbju-d- a till Zion och utfort det stora verk vi henne sidan komfort, som blott dagligen ser omkriog oss. Derfor mi-stvi erkanna Gads hand i alia ting. jeaoni arbete och ekonomi kan tvart-oi tidenslopp. lion vill Huru var vandel borde vara. med gladje underkasta sig siduna Det skulle vara alia da Hcliges a Btoi inkonvienser, blott hon endast strafvan att i detdagliga lifvet ar saker hiingif-venhsin friarcs intet karlek, evangeliets piinoiper. Pa pi och energi. annat satt kunna vi ofverbevisa verl-deom principernas gudomlighet an Gi ei i skuld. Vi ansc! det ocksi for ratt att var-n- a genom att visa hvad inverkan de ha de Helige emot att idraga sig pi vir vandel. Renheten i vir van-de- l okulder.hvilket ofta ar en borda tyng-r- e skulle stamma ofverens med vir an en man kan bara, och som ofta trosbekannelse. Vira barn skulle lis bar berofvat honom bus ocb hem. ras att namnet Helig endast skulle Detar, tyvarr, modernt i vira dagar af de rena af hjertat. Om vir reatt i ofverdrifven grad begagna ligion icke larer oss att alska Gud och Det ar vanligt nu for ti- vira medmenniskor ooh att handla ooh uppriktigt mot alia menni-skode, att bo nationer, stater, countyer jor-de- for-dr- a. orgc-niser- at e cfter-lefv- n bi-ra- kridit-oystemet- . ar-li- r, stador lina penningar, utfarda redi ar vir trosbekannelse filing. iser ocb belasta sig sjelfva med Aposteln sager: "Om nigon sager: sin broder, skatter ocb iantor, som of.a hindra en jag alskar Gud, ooh hatar och af befolkoingen frin att han ar en lognare; ty den, som ioke ett stycke lord eller hus. I alskar sin broder, som han ser, huru Pallet for att blifva sjelfegare uppslu-k- as kan han alska Gud, som han icke folkets penningar af hyror och ser?" Det ar en dirskap att saga Matter. Detta ar ett stort ondt. Vi det vi alska Gud och pi samma giDg skulle gora oss det till en tala ilia om och fororatta Hans barn. regel, att stor del va be-ta- otack-samm- a folk i verlden, om vi efter mottagandet af alia dessa vaLignelser skulle blifva sloa ocb liknojlaivar tro och hangifvenhet till Honour. Missionen i in- - och utlandet. Vira missionarer ha, enligt presi- dent John Morgans rapport, pi sena-r- e e tiden olifvit mycket battre i Sydstaterna, an nagonsin forut. behand-lad- Folket lyssnar med uppmarksamhet till deras vittnesbSrd och hatets och forfoljelsens ande har lagt sig. Icke si fi ha blifvit dopta och de som emi-grer- frin den trakten ha i allmanhet bosatt sig i San Luis Valley, Colorado. Missionarerne i de nor Jvcstra ha, under president Wm. M. sta-ter- styrelse, utfort sitt arbete med olormio&kad flit och med gan.-k- a Palmers a god iramging.I dessa trakter hare ii-gaf vira yngre aldste haft ett gedt tillfalle att vinna erfarenhet i missions-lilv- efter sin hemkomst Iingt battre qvalificerade till att bjelpa detlokala prestadomet an forut. I Storbritannion ha vira missionarer molt betydligt motstind pi nigra Denna platser, mest af apostater. arbetsmark ar nu mycket svirare att verka uti, an den varit i forflutna ir. Folkets hjertan tyekes ha blifvit oeh stor Iiknojdhet rider och aro a strax for bvad vi kopa, och Nar vi efterlefva vir religion, som vi hvad vi ej ha medel till att betala bora, hores inga sirande uch nedsat-tand- e for. All slags ord om vir nasta frin vir mun, spekulation ar farlig med hansyn till religiosa saker. Men eh borde und vikas. menni-ko- r ej heller skada vi nigon med vira Minga vi genom apostel Fortal ooh sladdor borde det oaktadt hora ha blifvit husvilla har i Utah p.t handlingar; Teasdale, som presiderar ofgrand af de ringaktat denna regcl. icke existcra bland oss, meD frid och George att vifor att tillvagabringa skulle rida ofvorallt. ver den europeiska missionen, penningar till broderkarlek ooh oqvadsord ra aldste arbetat med oforminskad ett eller annat loivande foretag ha de Hvarest fortal, gral flit ooh hafva ofta orsak till att frojdas pantsatt sina hus, for att ofter en tids rider, der finnes rum for omvandelse. i sitt arbete. I den tyska och schwejt-s-sk- a forlopp Anna sjg gj elfva och doras fa Om nigon tror sig iororaltad af en missionen, som aldste Frederick baktala horeiljer husvilla. Om endast den broder, skulle han icke ooh i den till honom och Schonfold presiderar ofver, nom, utan gi diretit spekulanten var den ende skandinaviska missionen, ofver hvil-ke- n var det icke si farligt, men som tala om saken; om detta icke bingar aldste N. C- - Flygare presiderar, kan man eltast fir hustrun och de oskyldiga det onskade resultatot, emfetsmanren arbeta vira broder med beromvard ,aa lida annu mera for hans dirskap. sig till de ratta ifver ooh med god framgacg- - For dem f A striden fen de Sista Dagarnes Ileligo akta i kyrkan och genom narvarande gores ocksi forsok pi att for skuld. Varen belitne med en forkunna evaogeliet 1 Turkiet, hvar ffioderat Om altare ts 6akrament. vinning och liten icke Jacob Spori, J. M. Tanner Dagar-no- s alJatoaa fantasibilder bodira eder. Ihig-uune- a QDet ar en sed ibland de Sista F. Hintaa ha missiona; Ferdinand sakramentet en ooh den vise manuc&s ord: "den Helige att njuta und-rar- kort-8fna- hJL-van- da VECKO-TIDN1N- den ' Tire Swedish Publishiirg' Co G. E. F. segra ! Chas. V. Anderson. Editor and 3 A. (Jarlqtjkt, Treasurer. ' 20 Oktober 1887. 3:dje Ar?. Office: 138 E. First South Street! aktie-egarn- vir Fralsares jordiska hem. Sandwiehsoarne ha vara missio- President: C. radt, och afven Palestina har varit be dustri de en ging forv.Irfvat sig tkick' sokt. I det sist anlanda emigrantsall-skape- t lighet uti. Genom upprattandet af befunno sig nio persnner, som foreningar kunde hvarje halo anammat evangeliet i detta settlement i minga hiinseenden laud, hvilket ar kart till oss e industrien till gagn for som Bran-tins-, John F. Oblad, sival - s modanden att samlas med sina tros forvandtor, och i detta valg5randa andamil bar den mottagit irivilliga gifvor frin de Sista Dagarnes Helige, men aldrig har den egt nigon faat lo egendom, med undantag af el-l- for minga andra. Pi Virt territorium ar ofvcrfullt af just nog till att betala sina utgif ter narer arbetat lhardiet under aldste brukbara materialer, Vi ha en frukt-ba- r frin ir till ir. Kyrkan derempt br William Kings presidium, ooh allt jordmin, nar den odlas pi ratta egt egendom, namligcn gifvor frin mojligt gores for att uppresa folket sattet, OGh ett fortraffligt klimat. ett uppriktigt folk.skankte i den afsigt d.rstades oeh fralsa dem frin det for Sad, frukt och gronsaker af basta att framja evangeliets utbredands.' derf, som hotar att utrota hela denna qvalite, kunna erhillas i mangd, ooh Regeringens forsok pi att uppliafva folkras. Plantagen pi Laie vidlika-hill- es all slags boskap af den basta beskat dessa tvi institutiener och konflskera annu och broderne ha gjort sig fenhet knnna aflas har. Virt vatt deras formodado egendom ar nijgot omak for att forvalta denna egendoin ningssystem tilliter oss icke att a hittills okandt i delta folks erfarenhet till det storsta gagh for de infodde stora arealer; vira farmar aro af ooh bar icke sitt motstyeke i denna Helige. Vira aldste derstades ha moderat storlek ; derfor bora de till nations bistoria. Vi folja med djupt pi senare tiden ocksi hanvandt sin gengald dyrkae efter alia vetonskapens intresse dessa rattshandlingars utveok-linuppmarksamhet pi Navigator-oarnregler. ej blott som ett penningsporjs-mi- l hvar tvi infodde missionarer fria Det ar gladjatde att se hvilka fram-stemen pi grand af da principer ooh Sandwiehsoarne f5r nigra ir sedan man har gjort med hansyn till borgerliga rattigheter, som sti pi d .'pteett stort antal iufodingar och ungdamens undervisning, men det r spel. organiserade dem i grenar af kyrkan. icke desto mindre plats till forbatt-ring- t Vira settlementer i Arizona. D:ssa oar ha annu icke blifvit besokte Fast mDga med ifver tillegna Underrattelserna frin vira syskon af hvite missionarer, men troligtvis sig bokkuaskaper, skulle derfor icke i Arizona aro uppmuntrande; i sya altola nigra af vira aldste frin Andcus nerbet glader det oss att timliga yrken forsummas. bora det och kroppens utveckling skulle gi settlarne i St. snart resa dertill. John ochWoodruff ha Underiattelscrna frin New Zealand, hand i hand. Fysiskt arbete skulle ofvervunnii de besvarlighetar som de hvar aldste William Paxman preside- alltid hillas i lira. En kunnig hjerna hade att kampa emot; Goda rappor-te- r rar, aro uppmuutrando- - Viramissio-uare- r skulle understodjas af en kunnig band. iukemma frin alia stafvarno i Ariha haft mycket god framging Men det ar ett stort fel hos minga zona. ibland maorierna. Minga af vira ynglingar, som erhillit en smula I Idaho. hvite broder ha lart deras sprik och nar de anse sig for goda til! Fast vira trosbroder i Idaho betatvi at dem, aidstena Ezra T. Rich- att taga fatt pi mekansiska yrken. la chatter och understodjer sholorna, ards och Sondra Sanders junior, aro Hvarje individ skulle anse det som en blifver enhvar Sista Dagarnes Helig sysselsatte med att ofversatta Mor- ara att blifva en producent och icke nekad det privilegium att tjenstgora mons bok till Maorispriket: I Au- blott en konsumant- Vara barn skulle som trustees eller larare; heller ioke stralian ha vi ocksi missionarer, men liras a t blifva oberoende af andra ge- tillites nigon af virt eamfund afliigga har ar arbetet mycket besvarligarc an nom sina cgna handers arbete. prof-ed- en som legisljturen derstidee ibland de infodde pi New Zealand. ratta uppfostring i Zion ar en har vidtaglt. Vi sympatlsera af hjersak af storsta vigt. Industrien. tat med virt folk deruppe. Man husfliten I foreg. epistlar har Religionsskolor. jemte dem i verkligheten hvarje rattig-he- t President Brigham Young upprat-tadolika andra industrigrenar bland de som tillkommer en amerikansk''': Helige, ofta berorts. Detta ;imne ;ir pi sin tid skolor bide i Provo medborgaro. Det ar on svir profiling at storsta intresse for virt folk och och Logan, i hvilka evangeliets grund-sats- for dem och fordrar stort tilamod; lardes i forbindelse msd andra men mycket iterstir annu att utfora. Det dagen skall komma di de skola glader oss att se den framging som kunskaper, och pi senare tiden ha blifva frigjorda frin detta tyranniska blifvit gjord i vissa grenar. Vara dylika skolor blifvit upprattade i Salt ok. borja blifva eftersporde Lake, Beaver och Fillmore. Dc geda I Colorado. pi grund af de fortaffliga fabrikata frukter som akademierna i Provo och I San Luis Valley har virt folk som de bragt i hacdeln, icke blott i Logan burit, frojdar enhvar som har med tillfredsstallando framging upp Utah men afven utanfor territorht-granser- . intresse tor vira barns framtid. Ti odlat goda farmar och samlat omkring Dessutom exportera vi stora beklaga att vi icke ha flera sadana sig lifvets nodvandigheter. Detta ar qvantiteter ull, till de ostra staterna, si mycket mer prisvardigt emedan Genom professorerne Karl.G. M Om denna ull ocksi kunde tillverkas storsta delen af settlarne derstades och J. Z. Stewarts ooh deras har i territoriet, skulle dec sto ligen kommit frin soderns varma klimat bidsaga till virt folks ruateriella val-- f medhjelpares anstrangningar hi och voro alldeles obekanta med ett skolor gifvit sina elver goda rd, genom att skafla sysselsattning minga besvarligheter. Lik menniskor. Filtar, kunskaper om evangeliets principer som virabr5der i it minga Wyoming, ha vira och andra saker af basta och forberedt dem till att rulla Guds vanner i Colorado alltid blifvit viinligt skall hvila qvalita fabriceras ocksi uoh aro myc- rike framit, hvilket snart behandlade ooh uppmuntrado af sina vri hoppas a t si ket efeerfrigado i hcndeln. pi deras skuldror. grannar oeh af Statens mynjighoter. Intresset for hemindustrien tyoi e i dana skolor snart mi blifva upprattaI Mexico. borja gora sig gillandc i det minga nya de i hvarje stad och seulemeut, hvar i Mexico gora settlementer Vira Till dess grenar pi senare tiden blifvit utveck-Iad- Sista Dagarnos Helige bo. cksi god framging ooh inbyggarnes Fabrikationen af alia sorters skulle man icke forsumma att begag-c- a antal vaxer standigt bide i Diaz oeh akademierna i Provo, Logan, tvil ar redan godt grundlastad. Hat-ta- r, Jnarez. I omnejden af dessa platser Beaver, Fillmore och Salt Lake. skodon, klader.glas, blyhvitt, ba vi nastan hundra femtio tores bok Kyrkans processor. milarefarg, borstar.papper, betes-- , timmer- - ooh farmland, Landet Sista kongress vidtog en lag roran-d- e tryckarestilar.starkelse, gryn ooh for ar fortraffligt egnadt boskapsavel, polygatni och andra saker. I den allt tillverkas bar i territoty minga utmarkta grassorter vaxa af denna riet, och minga af dessa artiklar fabri- 15:e ooh 17:e paragraf ofverallt oeh i stor mangd, emedan ceras i si stor mangd att hela Utahs lagfoiklaras det Fortfarande temperaturen sallan olverstiger 85 ooh Jesu Kriitl kyrbefolkDing kan forses denned och afgrader ooh rallan faller uadcr ven exportaras en etor del till vira ka af Sista Dagarnes Helige upplosta Efter som der finnes ofver de Forenta saternas grannstater. Ett stort antal barn och det ilagges flod pi godt land, vatten och timmer, vaxer upp ibland oss och dessa skulle justitieminister att genom territoriet sa kin en nybyggare latt skaffa sig fullborda delta t. upplaras i alia nyttiga handtverk ooh Utahs hogsta ratt ett hyggligt hem En ingsig, shingel Pi grund af denna befallning och lathfabrik samt en hyfvelmaskin industrier. Det ar icke blott foral-drar- s don 30 juli pligt att eflerse det barnen lara borjade justitieministern aro i full verksaiahet i narhoten af emigrationsionds-kompanimot 1887 en kyr-kaafven process men sig ett nyttigt yrke, Juarez. ocb dess trustees sival som ledande man skulle hafva ogat Virt folk har blifvit gastfritt och hanvandt harpi- - Verksambet ar det mot kyrkan och dess trustees i den vanligt behandladt sival af statons basta varn mot omoralitot. Det ar ahigt att disponera ofver emigrations som af Datioucns embetsman. I ord och afsluta kyrkans Iingt battre att arbeta for liten Ion fondens egendom och handling ha de sokt att upprnun-tr- a Intill detta ogonblick bar med sffirer. men icke alls arbeta; an att rcpublikens kolonisation. af litet insigt ooh foretag intet blifvit gjort i dessa saker, med i Chihuahua ha plats for samhet behofver man icks frukta for undantag af att vi nedlagt protest i ratminga hundra familjer, hvar settlarae att virt uppvaxande slagte skall hem-fa- ll ten: Hvad resultatet blifver kunna kunna lefva i fred, och genom flit och a it lattjan. Det ar en forlust for vi naturligtris annu ioke saga. snart blifva oberoende sparsamhot blef, som I alle veten hela folket nar dugliga man i nigot som upp-odl- g, e, - ne-k- ar ofvan-nam- strump-stickarevar- e. bly-ro- r, haf-remj- et Settlo-menter- arskildt lack uiste gi till andra sta- unrlttad ter af brist pa sysselsattning i den iu- - att bjelpa i den afsigt do fattigo Helige i deras be- uteslutande och lyckliga. (Forts, pi andra sdan.) |