OCR Text |
Show ,C--'' S7cnslca wDy Bou.roL 0l ZaiJ7vr. 9 'Book. larolden Sven ska Haroldes prpniimorationsafgift: (TfiZ SWEDISH HERALD.) 00 lift '60 2.50 man jr A Swedish Weekly Journal published ia Salt Lake City, every till Svongft THURSDAY. 1.30 halft Jr- - BT SVEN aHtid saadaa i Penning bora eller post money order, brof, dor 'Salt lake citt, Utah: N:. Mormoner VECKO-TIDNIN- 50. Salt Lake City, Utah. menar me-lve- t in-d- at under ledniug af apostel .cksj varlden tom bom eu sjpbubbla, Erastus Snow och aldste Helamun Att bygga bus i sand ar en mycket Piatt (fijn Salt Lake City.) Resau gamnial lek, och sj nytiig dessutom, pj jernbanan till San Jose varar tre att Jean Paul uppmanar uppfostrar natter och tv J digar. Der blifva de na att icke ljsacd i, utan f r am for mottagna af flera broder som vanta ogonen pj barnen. Kurra gomma pj dem med hastar ooh vagnar, for ir en lck.hvars anor kunna gp Jras an-d- a att taga dem till kolonien som ligger upp till Adam och Eva, ooh en lek, ungefar 150 mil nv. derifrJn.De fiesta som i alia tider varit kand ooh ofvad af dessa emigranter ha hittills arbetat jordeu rundt, ar bollspelet- - Julius pj de stora sockerplantageroa for 18 Caesar var an skicklig bollspelara, till 30 cents om dagen. Tyskland oeh Italien hade under no Dct ar osa en gladje att kunna om-ta- deltiden eina bollhns, nu urartade till den vanlighet och hjelpsamhet, biljarder, ooh bollhus autraflades af som president Diaz, bans rainistrar Amerikas upptaokare afven i Mex ioe2 och andra af repuolikens auktoriteter Det ar font bland vJr tids ungdom, ha lagt for dagen, och den behandling i synnerhet den, som uppfostras i vjra vJrt folk har njutit i detta land stjr i bildningsanstaltar, som leken i la j Pad ar en aldstes pligter? al, en aldste fJr predika, sj atager jag lagar, och jag ar ' villig att gora dei, Jag vet att ni ar villig till att saga k er rn oeh i all den fid forntiden; den angjr Pier alia omstandighetcr? att framtiden. och blifvit helt Jag vill hjllet uppfordrad har jag aldrig gtrorsj. ga medgiira att edra svar ha varit tala mera an en gJng. att kyrkans auktoritetcr skul-at- t Hnfyud-punkteooh blifva trott sanningsenliga. Mr. Henderson syntes de fatt ar om ni vill under ed lofva uppenbarelse om, af denna katekissation och hanvande i nSi ? polygami, och att statsiklagarea att aldrig lyda uppenbarelsen om posig till assisterande r Died utslutning ur Ysrian (Dickson var i Ogclen) med lygami. aDom ni icke gjorde sj inom ett ordan: liar ni, mr. Yarian, njgra Sherwood; Det kan jag ej; jag vet lrJn nu, hvad sku!le ni d J goia? alls inte om jag i framtiden nagou frJgor att gora ? aS kaa icke betrakta saken i det ; Yarian: Kan ni, mr. Sherwood, gSng skall bryta delta lands lagar jag Jr sedan; att gora med ' upp-rikti- D Tborenhet; jag tror inte de a Crf sjdant af -j- ag hort .nJgot sjdant blifva rt af njgon. upp-fordr- s'r ar inte bindande for mdivid. Q (rdet ick ou lardomspunkt i kyr- ,tl hvarje individ kan fa en TPPenbarelse? 0lU forstJr den saken, ar bindande f5r nlgon individ tlser Jenna princip. Jaj iag nlgonsin skall prakti-ijj j D" a bar ioke Bpraketnog ftakt till att uttrycka hvad jag j i lc stallet for borgen och sekerdenta ungdom sin forstroelse fangelse, njuta viharfrihet och.be oeh ofverleranar leken sjsom njget skydd ; i stallet for konfiskation och ej langre for sig passande Jt smjbar plundring skanker denna regeriag oh nen eller den kroppsarbetande s materiel hjelp och fritager om frJn mindre baserade toner oeh andra borgares border ; i stallet for dottrar. Detta allt mera ofverhandtagande att forbjuda invanringen, begagnas tillintetgora uppgil till fast dess kasia stateos befo, ; fins en Gud, .an JskJdningssatt af leken som en t, tro pa, att det och 10 dollar i stallet for att sprida logn dollar tom en forstroelse endast for 20 hvarje om oh, beromatr de kropptligt oeh andligt smj, bevitar 5 dollar och silfverdollar i landet God we pressen oss for vjr lit, arbstsamhet dook blott, huru Ungt vikomuiiti ra inskriften bar "Fader, modrar, beder egoism. och sjelf svar han och hane och redliga vandel. trust, land Jean "leken stort med J ar Ett deo edra Paul, samma Gud embetsbroder vid stycka kopt, barn, .. , aui, 8 often er, hvilket mjnga byar amna anlaggas. ooh am t -- 1 flvilken bespottelss! ryajr axo t.Oi.u Task uppvaxt, tills I baton inlart konsten. I tkolca namligen, Juarez, och Porfirio Diaz. derigenom viana tre vigliga ting : draHorrans verk bar god framgjng i det- gs barnen till er och vinua derat kar-I-ek och fortroende; for: arfva er ta land och jag tror att inom tort Bkola 1 inkomma att riktigare tala med och sjalar Foljande bref frJn Mexico, daterat mjnga uppriktiga dem; samt slutligen fj tillfjlle den 4 maj 1887 och publicerat i kyrkan. lara kanna edra baros inre med alia att Hogaktningsfullt Deseret Nows, skall utan tvilvel lasas dess Horace Cummiagi. fel, svagheter, anlag och bojelser med stort iutresse af de Sista Dagar-nc- s leken visa bnrnen sig, som de under ty befolk-ningen- for-mjg- an dla IleligeDen sist stiitade mexikanska Iagen ar mycket liberal ooh s Hvila- - , - me-nin- g. Lek- - Forstroelse- - berakuad pa att framja settlingen at Menniskan behofvor omvaxling af detta land. Den bestainmer ibland arbete ooh hvila. Ett oafbrutet arbe-t- o mycket annat att alia kolonistcr skola nedtrycker sinnet, oafbrutna fritagas Jr a a miliiartjenii, de fjrsta och forstroelser vacka ledsnad. i tio Jrcn ooh samma tidsram fritagas till hvila oeh frJn hvila arbete FrJn frJn tull pJ alia inforda varor samt koxmu-nalskattarbete till ; ar den riktiga lefnads-regelalia skatter med undantag af iia vidare att de kunna fj fri Dct ar nog sant, att om man har befordran J alia stadens jernvagar och till ombyte af arbete, arbets. JngbJtar pJ retan till kolonien. Pj tillgjng svixer mindre fort, af hvad Una formagan afven visba viikor vill reger'ragen form vara det ett mj, och sJledes afven dem penningar till att bygga sig alltid aktgif-vand- e hem for och betala hvarje vuxen 25e. det kroppsliga, fordrar man for hander, har hvad pj, om dagen oeh hvarje barn det halfva ik&ll fordrar alltsj lyckas; till de blifva istJnd till att lifnjra sig om det Jtminstone sjalsversamhet slags dessa goda tillbud, sjelfva. Forutan utlofva stora premier for tradplant-ning- , och detta leder nodvaDdigt derhan, inom menniskant forr och hvarje kolonist f Jr dessutom att jemvigten For att Jterstalla ett stycke land till ett obctydligt pris, eller senare stores. hvila frJn arbetet i denna, behofves som skall bsta'as inom tio Jr. For 'att de helige kunde begagna och for sig, befrielse frJn pligtkanslan, ora fri befordran, gJfvo bohotver menniskan spiinnas ur oket Eraatus Snow och Moses ooh liksom ryckas los ur kampen for apstlarnc att Thatcher mig i uppdrag att upptaga tillvarou, fritagas frJn tanget Som-ne- n vinna. och forvarfva sig, cn lista olver alia goda syskon som for ensam icke under natten ar nya koloni. ouskado nedsatta sig i njut-aing- ett tillt-udo- t ar det icke en lardom ieder aft hvarje medlem kan fj re- I publiken. det. stallnicgi kyrkan och med edert vet ingen ting om Domare Henderson: Jagharansctt begrepp om polygami, taga ed pJ att for ratt att ncka hvarje person om det ni aldrig vill lyda uppenbarelsen borgarskap, som tror pJ polygami, polygami ? korckt princip. Sherwood: Jag lofvar under ed, som tror det ar en kunna saga alt borde att iag vill lyda de Fctrenta staternas Hvarje iadivid han ioke vill lyda uppeubarehen konstitution ooh om jagnJjonsin vjr vill land om polygami hadanefter. Onskar ni mitt jag att tiena sj derf5r gren af ? hvarje besokte Yarian Jag mr. flera frJgor, gora gora det. fick nam och tror icke det behofs ; kyrkan i deuna mission Varian : Det ar icke nog, sir ; ni Yarian : Jag Denna lista men denna herre kau icke besvara frJgan, non pj saxtio personer. Niger ai vill lyda bonstituionen, auktoriteter vederborande till sarnies er det ut vill ni ocksj lyda de andra landets och i rattan tid kom order tillbaka for : Jag ar af samma lagag ? Kan ni icke lofva mr.Sherwood, fri transport pj Morelos jeiubanan till Ja, jagar villig till att lyda landets ? denna stad (Mexico) och olver Mexiatt Jsidosattadcn uppenbarelsen lagar. station Sherwood: Jag sager att detar can Central banaa till San Joie ni w Ni ar villig, sager ni, men kau Den 23 lorl. mjnad tog i till min afsigt for narvarande att lyda Chihuahua. saga om ni alltid vill vara villig i tur jagrcn pj tio dagar i stadens ora- mitt bandlitgssatt det? Vill ni under ed lofva att lyda landets lagar;huru i eder Insiu yiilg fordra 1 a drijj en for tidig efterapning af de fullvuxnet bjde vanor ooh ovn-n- or Fran Alexico. ! n uDgofiir fyra I anseende. j a f es, sir. sjunkit behaglig kontrast med vJrt folks i den "fria amerikanska barns-lighe- Antag att en broder i kyrkan skulle nar han komtna till er och saga att han hade sj, men hvad jag onskar veta ar, hvad ifordras dertill. en uppenbarel-- e eller att auktoriteter-n- a ni vill gora i framtiden. Yill ni la, nar hanuppfordras dertill. Ni och tydligt lofva att ni aldrig hade tillsagthonom, att han skulle til att polygami ar en af kyrkans i framtiden vill lyda uppenbarelsen akta en hustru till mer? Sherwood afbrytande: Jag skulle pm polygami? es, sir, Yal, jag vet icke ingea kan svasaga honcra att den saken anglr icke 'A att una tror pJ ooh predikar mig; att jag ingen ratt hade till att ra for framtiden ; jag samma ? Varian: Det var just det rada eller undeivisa honom om sJdana es, sir. Sherwood- - Det ar en allvarlig sak saker. tror i natuiligtvis pft uppenbarcl-att tala om gframtiden; jag vet icke Ni sadc forut att ni var en aldste polygami? tror att det ar en buru jag vill tanka eller handla om tio kyrkan, tror jag? i och akta uppenbaielee? Jr; jag bar alltid hJllit landets lagar Yes, sir. a? tror s J, sir. och jag gor det basta jag kan nu; och att er det var predika. Oeh att pligt et ni hvad fediuundalagcn ;ir for om ni blcf uppfordrad deitill? dj detar till gagn for mig att blifva eu jot? borgare at denna regering ar det grun-deYes, sir. bar last don. n hvarfor jag tog det forsta steget Och ni siiger att ni tror pJ princi-pebar sett ooh bormed hirdt en god del ni vill hvad gora polygami; njgra Jr sedan for att blifva en 8 cm dmsamma, icke sant ? icke staterna om och Forenta gare, deuna princip? cs, sir. att sin min som predika vill antaga mig undersjte gor pligt Det ar icko ad ni, mr Sberwood gora ed pJ derom. det mig mycket ondt; mitt forsla pap-pn nn oeh for ntltid will lyda do ar nu alldoles onyttjgt, om jag Yal, men dct mjste ju vara er pligt tenta ataternus ? ioke liirdomar lagar? kan fj det andra. att predika alia kyrkans es, sir. Det tviflar jag alls inte pJ ; aldste varit mycket Varian: icke Jag har nit- polygami ockxj? r ft se iat mig men denna examination har ingenting lange;jag bkf gift i I Central banans station, hvar vJrt sall-- 8 eApbubblor, ty en indisk filosof sagtrt ' Gud skapade verldcn, liksom barnen leap okadcs med flera familjer har ifrJn staden, och alia afgingo mei frambringa sipbubllor ; derfor . ... e pj r! gora fyat E. First South Streeti ens - gora det. 138 , forstodo Jika fortraffligt som vjra att Jta snurran gj; barntkallror och doo. Wm. JV Cluff junior motte kor forekommo redan pythago-rearn- as oss vid stationea med vagnar for tid, ooh de gstnle indierna transportcring till Mexican barn mjste ha roat sig med att bids for-hiud- ar aldste. Office: begilva sig till kolonien, oh anlau-dme J dem har till staden i forgjr-Aldst- test-oat- ful-Bl- 2:dra Are. si Laken ar allsj ett behoffor aaenni jag sex afholl skan eoh det ar darfor, som den sex torsamlingar, dopte jrenar, fow nio personer och samlade mollan tret-ti- Kommit i alia tider och bland stl och fyrtio emigranter, som onska-d- e folk, Grekernas och romarnes gossar ' ng ! nejd, och p J denna tid besokte det kaa kon-Jtati- a John Torsdagen den 19 Nlaj 1887. hvcm som held som onskar Uuioneas lagar rorsnde polygami?) ...utiden skall blifva har jag ingen i polygami, men inges ar Ni forstJr att ingj regeringen och denna ide om. fria ante' i Ifra borgtsre den forpligtad eller tvungen till att gora nation lagar aro afvikaode frJn eder Efter denna forklaring blel riknnska repnbliken. dct. tro: afvist. Ar dot icke en dogm i er kyrka, att forstJr sir! Men till domare Zincs am ywe cht Jag det, staiernas kouititutioi be I skolcu lyda auktoritetornas rid ? j Ni forstJr det fallkomligt- Nival, sagf, att dj mr. Sherwool andra gja-ge- n hvar ooh eu vat, att . miser tom kau ni mod aaoning saga att ni alltid infaun sig i samma rattssal med eller religion rcli?ios prof-c- d I b.ide kyrkliga oeh tiuiliga saker? Till lyda regeringens lagar, nar de s;n begi'an efler mr. Zaneshem-korns- t imination . skall fordras af Yos, sir. komuia i strid med er tro ? Denna fijn Ogden, lief han efter en politiskt afseeado. Nival, antag niblef rJdd af kyrkan tror si sir; jag iascr icke hvad kortare examination Jag Hen-,j0- n antagen och han P. har domare Henry auktoritetcr, mr. Sherwood, att gj som skulle hiodra mig. k inner sig mycket glad vid ed j Utah aflagt cb hogtidlig ofver till Kaysville n.ista sondag och Ni sager ni kan lofva delta under om att han nu ar en borgare af dn b.ielpe att nprebJ'-li. 1, lorsauiliog och oai prin-cip- en ed? prcd.ka stora amerikanska republiken. sin ed och j." Rum han halier ville ni polygami, kan. Jagtiinker jag Var det en religios" h mr e i vi vi-rlar ?iit embeto vi'ja k'uOi'.vuoJ allrytindc : Jag knndc Hvarfor gor Jai en tkillnad uidlan Henderson fordrade? Om det icko rarbati m beraltdse fiJo icko geira uet, sir, for jag kanner icke konstitutionen och de andra lagarne ? var, sj har hvarje protesrantiak doPet ar endastett domstol. nog till prinoipen ; jag kunde icke, Jag antager att konstitutiouen ar mare har i landet ratt till att frJga bans dagliga handlings sir (mpel p. ; jag skulle nodgss svara, att jag ej fundamectot for alia lagar. katolikerna om de tro pJ Leo XIII For att cj upptaga for mycket hade fianska visst, dot arden; men ar som Quds stjthjllare knmkap eller formjga pJ jordeu, om de vi de lagliga rjrt utrymme forbigj Domaren: Men antag, de bidoer ni icko af den mening att konstitu tro ofelbarhet, celibatet, pjfvens pi att Robert jorna, som npplyst tionen icke forbjuder polygami. g J och gora det biista ni kunde ? och helgou ooh om de svara vigvatten traood var frJn England, hade Jag skulle helt simpelt afsij att Jo, jag tror icke konstitutionen Huru ja, neka dem borgarebref. it har i Qorton Jr, hade Pitt sitt, det. gora det, ty dct ar cJgot jag alls intt skulle stallningen blifva har i landet, rstapapper" o. s- v, ar skickad till; jag kunde icke gor Ar det icke ooksl er mening, att om man foljde mr. Henderson exem-pel- ? Har ni familj ? lomaren: det det ar grundlagsstridigt att utgitva Ikrwood: Jag lir gift, sir, men A'al, vill ni lofra att ni badanefter lagar emot denna princip ? Man kan tydligt ao afhansvalboren barn. ingk aldrig vill tala om prinoipen polygami, hets examination, att han ville tvinga Jo, iag tror det ar okonstitutionel.b ni hvad poly-liai ar alltsi gift ; vet om byrkan rjder er att gora det ? efter of'vcrtala folk att saga, att o m att ciifta lagar emot polygami. Ni tror det ar okonstitutiouelit? Nej, det kaa jag icke lofva. himmelensGud uppenbarade sig till ikt hurt talas ora det. Ni forstJr naturligtvis att denna Yes, sir; jag tror det kan be visas-Tro- r njgon oeh gaf cn befallning som stod i Bnl ar det. ni sj annu efter nationens strid med de Forenta staternas lagar, princip strider emot landets lagar? lerata'trur. Ja, jag forstJr det, men jag amnar supreme eourt har sagt att det icke dj skulle de lyda menniskoinas lagar iorni pj polygami ? lyda landets lagar och konstitution. ar? Och ar det icke sj att ni och forst och Iramst och vanda ryggen at es, sir, dit g lr jag. Om ni rjddc andra att inga i poly edra trosforvandter tro sig ha ratt vjr Herre. Ville Henderson: sjelf li tier pJ det som en princip ? sVullc ni till anse tolka for er att konstituticnen som I handla pJ sj Jatt o m han njgonsin garni, lydig andj cs, sir. mot landets lagar och konstitution ? sjelfva tycker? fiok en uppenbarelse frJn himmelen ii tillhor kyrkan, anlager jag ? J ag amnar icke rjda njgon att ingi Jag har alltid trott, att nar en man och var fullt ofvertygad om, att den os, sir. i polygami, och om njgon rjdde mig afuggor trohetsed till denna nation, var itrJn Gud? Eller ar det baui !vad embete intager ni ? neka att till att alia menni-sko- rs ville han sig att lyda delta lands att Hum E. P. Brantino, President: F. Oblad, V dent. Chas. V . Anderson. Editor and See C. A. Carlqdht, Treasurer. G. Sanning sls.all segra aJrcs: gVKNSKA HAROLDEN. SK SK-AMERIK- - The Swedish Publishing Ce ar i verkligheten aro. Fordone var det aanorlunda. Agesilaos, de tappre spartanernas kuDg, deltog med sina soner i ridt pj kapphaat, Gustaf II Adolf lekto blindbock mod sina office-rar- e, och Henrik 1Y af Frankrike lat sina soner rida pj sin rygg. Till ocb strange Fredrik Wilhelm Preussen spelade ofta boll med sin lille, sedermera "store Fredrik. med den I at Det skulle derfor ioke skada, om i vjra uppljsta dagar de afven fnll-ux- nedlate tig att inom hemmet och familjekretsarne Ijta oforaktliga oeh glada lekar iter.komma till hedert ooh foraldrar och barn, gamla ocb hvarfor icke ? unga, glister och afven tjenaro dj ech dj muntrade tig med en lek inomhut eller i det fria, stallet for att nu allt for ofta fadern tillbringar tin atton pj kallaren, modern sin pJ konserten eller teatera och barnen U ekota sig, bait de knnna. Lekens urartande begynner, tJ snart leken losslites frJn familjen, oeh ham-na- r till list sig sjelf gonom familjelif veta forstorande. Der barneo Jt tjenarinnorna ooh foraldrar-nofver-lcmn- e tjelfva sitta pjfrestauranten, eller sig tillracklig attbereda manniskan denna hvila; hon behofver derutofver dor unga och gamla tillsammani toka eller baled, der njgot, som tillater henne att vara forstroelse J teatnrn verksam och dock icka arbeta, att fo los&i allt mera oundvikligt familjebae-dega lig eftar foreskrifter och dock vara Men hvilka lekar skall man leka? fri,' att njuta och dock icko vara lat, att vara irrig och dock icke bekymras Yalet ar icke alltid sj latt, allt, som i for utgjngen, och hiirpj grundar sig leken infor ett praktiakt mil, forttor natunridvandighetcu af lek eller for densamma- - Spel om pengar ar iDgen (Forts, pi andra si dan.) stroelsen. - |