| OCR Text |
Show Sve&ska Harolden. Svenska Harolden. ) (TOE SWEDISH HERALD-A Swedish Weekly Journal published in Salt Lake City, Utah, every Prenumerationsafgift: Ett Mr Ett halft Ar Tre minider Sverige Ett ar Ett halft ar- - THURSDAY. 2.50 i BY - i Penningur bora alltid siindas bref, eller post money order, der adress: SYENSKA HAROLDEN. regis-trera- un- Salt lake city, Utah. AposteIC Moses Rege- - skuilc alia ihigkomma Thatchers Tal i Ogden Den 4 Juli 1885. Jag bar blifvit Arade Medborgire! att lyssna till den rnycket uppbygd genom tirade domare at' vir oration vackra hvilka mi-stPowers, ofver forhillanden, finna genklaDg i hvarje amerikanares De yttringar angaende fri valr.'it-tigbbrostma te i bvarje medborgares hjerta i ovilkorligen Anna echo bar dag. utaf frihetaforklaringen Upplasningen att tanka, ocb bringar oss tionu en gang hyilken denna uppa den grund fdrsta Det var den berrliga regering ar bygd. till att bisen livilken ledde vara patrioter forsakelser oeb sorg, genomgi lidanden, under revolutionen; oeb resultatet blef kandt. den storsta fribet som verlden De hvilka studera liistorien, samt de fGrhillauden, hvilka bringade dem att utfora detta herrliga arbete, och pi en sidan dag som denna, skulle jag vara den sista till att kasta en skugga pi inom dessa murar; men ett intellidet ar kan ej gent folk som f rsta bur hjelpa att taga notis. Ingen spasmedik entusiasm kan afven pi denna frihetsdag oeb fula forhil-landedolja dessa onaturlige e liistorien har ofta repeterat o miisler-hornste- hiin-deru- affy-rad- s ram-vis- med-dcla- man-ska- s. er bans-ide- koloni-tiiildo- ber-ge- fi-d- men-nisko- on-sk- bor-gar- repub-likans- Post-kont- ofverens-stamman- it nod-vandi- r, mar-tyre- Ame-rikans- k for-so- k - sam-vete- iin-n- svar-mer- rygg-bene- upp-agg- bfir.-kare- t, ts regc-ring- Konsti-tutione- n e Svenska Nylieter. Atfol-jaud- sam-vet- bri-titk- poj-ka- r, Bevuloti-onssoldate- r; g, s. llom-strad- sorg-I:g- socker-drick- r, 73 8tJ tvi andra herrar sutto vid en toddy. Herr Gron blef nu representerad for adjunkten Spaderfreundt och kommissaricn FlArman, hvilka herr Rafstjerna sade sig ha bedt ofver pi en priffe, for att hjelpa honom alt loikorta tidon for herr Gron. Sedan flickorna e utbytt en helming med de bida ocb fitt mottaga en kort men hjertlig tacksiigelse af herr Gron for den argenama promenaden, forsvuno de in i bust t. Jacquette med bjertat sv'.dinde af gran-narn- tacksa-gelse- en ktiyck pi nacken: riktigt ha slagit an pi dig. Fadanefter kan du gema bebilla for dig sjeif ilia dina formaniDgar om bur man blr vara sin kaLt mot pi karlamr. S.i 1 itt triden skall di karl sc en fa aldrig pi mig. Jacquette blast nu i gilt oeh kartadc tig om systems bals, framscyttLiide: A(k, Elite, du vet iute du! Ditt redliga hjerta kan itte , O, dd-m- Ihig-komste- n Ocb Tala, tag! Jsg kan inte! i prin-cip- r. 76 ulskt.de Jacquette? re Up-sal- a. ll Hiad, n om-kre- ts for-fiid- er ! i 4- f, ana Ugg-lesta- e Yi tk,da tillbaka pa den bistoriska strand och finner att fyrtotnen har i de bvil-k- a fiesta tillfallen blifvit tillintetgjorda Yi visat den siikra vag till frihct. Wyck-JifHuss, John som ra exempel anf Waldenserna, Hugenotterna samt Och da vi tanka pa vAra pilgrimsfader. och hvad Eom fororsakade, Mayflower till att vagga pa djupet, da Speedwell kanna vi att frihet ar dragen Iran sjalen, och kanhlinda (let ar val for oss att ofver nigra tankar och yttringar till lardom for denna magtiga nation uti bvilken jag kan rakna mina tillbak till revolutionstiden. Yi kunna vid ett tillfalle sAsom i dag belt rakta den framgaDg denna nation gjort och tali om deras praliska prineiper ocb kunna nled stohhet hanfora till sadana man som Jefferson oeb Adams ocb det gifver oss ett bopp, ocb vi forvanta att en tid skall komma di vi skola Valja en iresident som ar man nog alt saga till de Republikandio fcjrdomsfulle vigor, IIar-tiskall ni gi oeh ej vidare"! Jag i forening harmed visa hvad skedde for 55 ir sedan, same hvad bauds 1882. Och lat mig bar som en amarikansk saga mina tankar angiendc forening af Kyrka och Stat. Det miste ovilkork ligen vaia itskilda der hvarest en Derfo-T- e regeringsform bestir. di religiosa isigter bringas att i gifva inflytelse ofver man att stifta lagar hvilka ingripa i religion si ar det ett vild afkyrkan mot staten. Jag dnskar att liisa en bit som ar ett utdrag bvilket ar taget frin en rapport, om hu-t- u Congress for 55 ir sedan motte en inkranktning af samma sort. Der var vis.--a min som trodde att Congress horde stifta lagar hvilka skulle forbindra man att brjta sabbaten. Den 5te maj 1830 var ofverste R. M. Johnson frin Kentucky (en storhet i demokraternas leder) ordforande i ocb Fostvagarnes komild, till bvilken minga memorialer ocb forebri-elsevoro insanda, urbviikajag skall lasa Om den ADmagtige befaldt att litet den first a dagen i veckau skall hillas helig och uteslutande brukas att dyrka bonom, skulle det di ej vara mtd de Kristnas reglor att endast appclera till den store Laggifyaren af hela universe t om bjelp till f orbit tring iil lLkomm tiiger Elisa med Den der herr Gron mitto n iin-n- u sig sjelf vira v'.tt-ne- enfijr-raJdar- tor-tyr- ni-go- n ocb vi glader oss i frilieten som skankt oss. att Cataline, cn hvilka tillatit friitaren att fdrstdra d 't don, Mir ddrnd till fangelse bevisel-la- r af Mokoder ha ala forut varit tllltakde. gan. Kurnit, det sadestlig, som hufvud-saklige- n sikallad patriot, var en forralare mot biista och vackraste folkets frihetstrad hedra lt i RystlanJ. ej, Mott genom vatiliga rykten, (Her liiir kan odlas, skyler dock annu Rom, Arnold en annin ocb Whig, som ngonsin vaxot, ocb tdlitcr fionden i knippast hvilka kunna s.iga att en fader Vid Esthnds husshillningssallskaps maikcn, och potatesikrarne mot Amcrika och Judai bekande att skada life rot, lof och frukt. smekt sina barn, ocb respekterad deras Idrra veckaa afslutide kndtbruksmdte i hafva sa godt som nyss bdrjat gronska. sig att vara Jesu larjung;, forridda sin VAra reveritioniire fader grafvage djupt modra. For denna orsr.k ar det att alia lit val tillerkaudes firman Carl Jacobsen Jomtarne viiuta s:g med enankdning af tara. Mad undantag af d i Forenade Stater ocb lade en staik grund for detta stora med den uiyckna nclerbordm for vintern en arliga ceb uppriktiga "Moruroner Leder & C:o i Stockholm silfvermedalj ar det antaget att hela menk!igheten be- governement och dess for sin presid. nts beskydd ocb ikola om diplom for de Lavals separator. Detta g id foderskdrd. stir nf 800,000,000 fornuftiga varelscr var religios fribet. Men sond'gi af dess de kunde hindra honom att fal la i a ar si mycket mera anmarkningsvirdt, hvilka iiro i religiost slafveri. Genom soner drifves hastigt fiia ankarj latsen, e Upsala. F.Itbvida. En dragen som enligt programmet ingen af alk de pA do, hvilke soka forodmjuka att betrakta da f jrfoijeUer och lidanden lyssnande till populiira rop och trampar samtsksdi bonom, vid aterkomsten till sitt hem i d (aktadt bans hoga minga utland.,ka maskinerna fiek preraie-rasom bistorien ofverallt omtdir och om pa Konstitutionala prineiper. i Akerby ett skott ur sin oeh svenska ingmejeriet ocksi var karbiu, Nigra iA Alder. Med dessa fakta for ogonen, samt ej denna komitd km bringas tro, att de i Utah kan rakna ut, huru liingc de kun- sceude alt Utah iir det end utlanska fabrikat, som erholl Elbn baraf anlande ett halmtak och ut- hastigt blifven lig)r som briinde de hatade personer na bebilla, blott en liten del afd;n heliga till en plats af irqvisition, pligor pris. Motet var lyckadt, vill ordeadt bredde sig med sidan fart, att allabyggna-dern- a vid g'irden snart totalt nedbrunno. uppstego till bimlen som en sot lukt, si samvetets r.'itt for hvilken vara f.ider ocb l'orfoljelser, hvars like vi ej kan f a och talrikt besdkt, afven af finnar, som komma vi till den ovilkorliga slutsatsen, stredo och offrade all sin egendom och Iunebianda blefvo 9 svin, hvarjemte 50 sedan den morka tidsilder under d.tfdrts af fyra valbesatta ingbitar. ocb grym. att linien mellan kyrka och stat kan ej sina lif. Hvad valsignclso crhalni utaf deullel tunnor sad blefvo lagoruas rof. Egaren, gi Inqvisition di det sages att Staten bar ej mera ratt att tvinga en blifve for birdt dragen. Skogseld utbrot den 12 Juli pi bouden Jan Prison, som bade Om en helig menniskohiinder kan den lidande majori-te- t y0, 000, 000 menniskor genom olika allting den s. k. Bodalskogen, bela-ge- ljgt forsiikradt, LindiDgo religios sekt att beligballa sondagen an lagstiftande akt kan i ett tillfillj anta-ga- s i Utah friijda sig ofver i dag, vir gor stor f'Grlust. bringades (ill doden. att tviriga dem att dopas eller taga pi bergsiluttningen mot Lilia Varsi kan dot iifyen beatiimmas huru nations frihetsdag? Kunna de finna glad-j- Arid hAgkomsten af dessa ting hvilka rag-l- a tan mellan lagenbeterna Rodal oob natvarden. Det ar sagt att ingen man hvarje medborgare skall tillbedja och Ormabaiud. i de spillror af lokal regering, som Ett rgendomllgt liksomnatt-maraocb oroar bjertat omkring Den spred sig ofver en har ratt att arbeta pi sondagen forme-deiskrock dr g lngse har, skrifver en hvilket ar uppeubarelse frin iiro qvar, hvilka iiro flirre iin de smu-lo- r dock lit oss gliidja oss och vara af - a 500 famnar ocb hotade att han di bryter mot Gads log. Det Gud eller icke, samt afven den form ocb frin sodra Upland tidningen som ldllo till Lazarus frin den rike entbusia-tik- e ofver, att vira forfader aunu storre dimensioner, bvaifdr tillhor ej den lagstiftande forsamling att de ceremonier som miste brukas, och mannens borJ. Ivan (en hungrlg mans for en tid antaga Man iubilkir sig niimligen, alt om gjorda det mojligt for dylikt begaran om bjelp framstiildes medelst en person forsukt, men ndsslyckats att saga bvilken ar Guds lag eller icke pi huru prestevna skola loins. hjerta gliidas, genom a.t hiira omtalas att existera, ocb att i delta fria land till Stockholms brandkir, bvilken doda en orm, skall denue denna vag kunna vi endast gi si langt Det var med en kyss Judas forridde den rika fistmiltid hans dominerande under 7 irs tid vAllsbragder utforas. Dock kun- dock i en sak sidan som denna, ingen- forfdlja ocb soka bauinas som att beskydda alia borgare af hvilken sin mastare, oeb vi skulle taga na vi ej gl idjis ofver deras lallna soners yarning: broler dagligcn nju'.er? pi sin tro de an iiro i utofvelsen af att fredligt hvilken tro vi fin hafva, misto samvets ting kunde gora. Med tlllbjelp af Huru kunna vAra bjertan svii la af handlingar, hvilka Irampa under fotter uppbidat frin on, lyckades man dyrka sin Gud lemnande en och hvar ratten ej tillintetgora3 under holighetens tacksamhet under ett system a f konstitutionen, om bvilken George Wasdock att vid begransa elden, s i att forklara for sig sjelf Guds lag och sken. Dm kristna religion har banat forviind republikansk regerings form, hington sade: Yar vapen med hvilka .feint land. att en del af detsamma di kunde sin vag i verlden genom motstind fr.in bvilket endast skiljer sig i folja de reglor som hans religion narcn, fran den forriidare kunde forstora fria regerin-ga- r Rok och afven ligor marktes Ostersund, En olycksbaodelse och som harmonera med afa regeringir. Lmdsflygt, tortyr ocb som vara forf.ider miste dock lingt senare i de mossbekladda den 5 Juli oiu Lord ocb bar ej staten ratt att ingripa dod har begagnats for att hindra dess bara under Brittereas tyrani ? Under detta fortryek hvilket vi tiligt pi Angaren hade der man att komma Karl XY svirt under iterfard frau lustresan it han ej inblander sig i andras De som skrefvo Konstitutionen i afseende I bvilket iir regcringen Utah, buret, hoppas vi att President Cleveland framging. den kringsmygande elden. till Osterhund, Angaren bade huDnit med andra ord, hvad staten kandedeteviga prineip, att menniskans antingen politikal eller judicial som en hade blifvit vald for att atervanda till tio minuters vag fring bryggan, skulle den lemna bvarje borgare forball till Gud ar hogre an nigra ungefiir dfverensitammande mod folkets Jeffersonian systemet, hvilket skulle gif-vregel Annu en Bkogseld forekom den 12 di en person, som tagit plats pi kan ten fribet till att brnka dagarne som han f jr lagar, och att samvetets frihet val? Aihafva ingen ro3t att vill j a presiUtah bcfrielse och alt Demokraterna Juli i Stockholms grannskap, nemligeu pi' af maskmens ot'verbyggnad, pldttligt e kan ej bindas. Argumenter iiro ej dent bvilken viiljer embetsmlin, ej heller skulle fdlj ado princip foreskrifna i godt finner sondagen inberiiknad si Vermdon, der en sidan omkriDg kl. half stortade genom det till hallten dppna ides-sa han ej soker att hindra andia for att stadfasta denna sannmg. i Senateh, hvilkea stadfiister presiden-ten- s under hvilka nationen ba- 3 e. m. utbrot i narheten af Lugnet pi direkt ned i maskinen. lerso-ncskylightet fria rattigheter. i Det Ingen tillite3 att Yi kanna detta i vara egna brost. att siinda en man att regera och llade siu vag till storhet, under de friaste byggmastaren Ilalktroms egor. val, Folk som bads forstora eller hindra nigot religiost par- ar detta medvetande som uppbildt tilldragelsen, doma oss; hvaruti existerar det donna verld kiiudt. Det elden bade lagar boppades, skyndade genast till, meu di ned ocb fuuno kroppen ti uti att utofva sina religiosa ratt och att geuomga pina och dod, De Demokrati? som jag sade forut att den demokratiska redan fitt en ganska stor utstrackning. skyndade genast liflos och giiisligt sdndersliteu Allmiinna meningen ar en tyran, ocb regering skulle iterviindi till .dessa previlegium att samlas tillsamman for kiinde att deras pligt mot sin Gud var Frin kringliggande vilior, som hotades liggande i masklnrummet. Unlerlifvet att dyrka Gud i fred, enbvar pi sitt satt storre an alia menskliga hgar, och att tving dess tvilling-brode'i kunna a ocb bortbigga fordomar samt infann man sig allmiint ocb deltogo med golfvet var rent af bortslitet, hvarjemte ena befullt respekterande hvarandras rattigbe. ingen man har myndigbet eller iifven en kyssa hvarandras bander, di vi bedja for alia landets iunevAnare lika iufdr ifver i sliickningen. Vid var net afbrutits. Den omkomne, som annans samvete. Det ar ett medfjdt dem som hata oss; men huru kunna vi domstol, enligt kg. Om President Cle- slack ter, - - - -ningsarbetet si pass lingt hunne t, vare fjerdingsmannen Anders Jans-so-n Om de mitt som ha blifvit framlagde princip kvilket ej kan tillintetgoras, veland och andra hvilka aro vulda att re- att man endast behofve hilkavakt for forgldmma, di vi saledes gora, att Founds i Myssjd socken, var frin i skulle antages blefvo det svirt att taga ocb siu fribet iir ird till "Bigotten bogf myndigbet gyckel. gjord gera ofver oss, halva mod nog att saga att fdrekomma eldens fornyuflCLutbrott. vid tillfiillet starkt otveilastad oeb bade eller forutse hur hastigt minga andra i kan forlorn eigtet pi dessa ting; men af Kirtland, Far West, ocb Nau-vo- till dessa populara vigor af religiosa for- Omkring 3 tnnnlands areal spg var di redan fdre iingbitens afging fallit i samma anda skulle folja inbefattande den tanken pi de blodbestiinkta vaggir domar si langt ocb ej liingra kunna i gi, forstordsjon pi ocb foreskrif for honom en frin bryggan. ho-tt. a tro hvilken strider,mot hans samvete, i Carthage fiingelse, badadt i lrofelers alia borgare aro lika infer lagen! si skola dyrbaraste ratt for alia, ratt ofver honom med fiingelse ocb tortyr, och oob Patriarkers hjerteblod; ibigkomsteu komuiande generationer pryda deras graf-va-r Det ar troligen godt for virt Varmen. En brannande hetta bar Broder emellan. Eu biittrelottad land att sidana propositioner goras i han skall msd den samma anda, bvilken af suckandj frauskildi, hjelplosa eukor och hafva deras miune friskt i bjertat. ridt under lqppet af flere dagar i Juli bemmansegare i Aflo by af Offerdals u lidan-deoch Gud som i nations mioad ocb barndom samt revolutionen falerlosi ett honom, Men di barn, om de vir plantadt yisat ovanligt bogt dnskar ej att gora siledes, gora upror bigkomstenaf socken, Jemtland, har i ett ocb ett halft trotsa dig. De forste kristna begirde ej eliinde ocb dod, bvilket luiirkt bvarje s'i skola vi fdrtrosta i ar i minne och krafe. Religiost pi Ilerran, medan gradtal tycktes strakt sig vida omkring. e irs tid hillit sin sinuessjukej broder forenar sig alltid med den storsta att deras forordnidgar skulle erk'.nnas. fot pi vagen genom de heta drknar i vi kyssa dot straffande ris; intill Utabs I Upsula var deu 12 Juli, den varma-sti en 0 a 8 fot ling och 4 a G fot oeb Allt da begiirde var fribet, alit de klaga-d- e briinnande sol; nu mera odlade och fordom i mebniskans sinne dagen, 32'5 gr. i skuggan. s ner, trofaste lojala, skola sti pi i ett horn af fijhuset, i " bred afbalkning 50 grader varrnt i solen mot stadsbus-viigge- n ofver var iorfolielke. Hvad bad om att dagligen se vAia retar de varsta passioner $f, .. vir af detta kontinent'oeb under virt hvilket ljus endast kuunat intrTfoga geI Motala visade den 11 Juli en natur under tanken att vi gora Protestanterna i Tysklmd ocb Ilugenot-tern- a broder dragDa fram for skamlisa domare, stjernprydda baner biifda och uppebilla nom en smal glugg, ej storre an att sjuk- -' i Erankrike om? Frigi deras katol-skderifran bakom las ocb bom, samt vir for alia, utan inkrankniug Konstitutio der uthiingd termometer. Gud en tjenst derated, Ingenting lingen genom densamma med knapp nod Den ? Frihet. Ilvad begar de grjharige arevordige presidents nens heliga prineiper ofver hela virt fdrgingna. veckans senare halft kuunat sticka ut hufvudet hastigare till forstorehe och for att uotta-g- a hvars lif de bruiala kulor sok-t- c land. utmarktes af en tryckaude hetta, skrif-ve- s ingenting si rastlost arbelande forfoljde Irlandska Katobkeraf sina f denaltt annat iin rikliga kost som i s i Carthage for fyratio ir sedan, di han Frihet . . . Det ar denna frin Kalmar tidningen Barometeru, si uthillande i sin bestammelse samt sa bonom. Oeb inne i detta bis bar hvilken till och med lingt fiam pi efter utmanande ocb farligt i sitt framforaude. pligt att gifva frihet till all i bade var under Guvernorons af en utaf da fria den arma fitt vistas utan kliider, liggani Johnlluss slutade sitt Den lika ratt som vi fitt genom Judo, Iledning, Pagan eller kristna under staters beskydd. middagen skuggan uppgick till 27 a 28 de pi blotta siingbotten. Golfvet var lif i ligorna, di ban var under ett kan trotsa politiska tyranner; vAra fria institutioner. gr. Cels. Vattnets temperatur var bar betlickt med halm, rutten ocb genom-pyr- d kolmine-rade under omkring 23 gr. Hettan men den beliga kipan ofca glittrar blott Efter att i afton ha last dessa noble beskydd ocb lofte, gif'vct af en af smuts, di siillan eller aldrig nigon den 12 Juli, di den pi midda-dage- n for att bedraga. Konstitutionen respek-tera- r prineiper hvilka for 50 ir sedan holls tysk prins; men det var i den moika Ultlaiitl. kommit i friga, ocb stanken var ofver 32 gr. i skuggan och 45 rengoring en judes tro (lika mycket som en heliga ocb jemforde dem med de, hvilka tidsilder bland fordomar ocb traditioner. Stockholm. Krinolinen dyker upp det hela be.sk rifves sisom outhiird-I'g- . frin gr. i solen, samt' i vattnet 244 kristens, toch harej myndigbet att vidta-g- a minga bipa ocb framlaega i vir tid, var President John Taybr 77 ir gammal, liiir ocb hvar i landsortsstaderna. u En ovanlig stark varme med ty jag ledt till att med pennan ncdskrifva skjuten 4 ganger af en mordarehop, Digra mitt hvilka skullo kranka i ir ofverallt i de i veokors iir dock ban alltid hau efter har tid hvar nu Yarakolonister ett tankar: synes individ. finnes, lluggormarno Ioj.il torka, par Kongressman foljande pi nigot Flere per- herskat bar pi orten, bkritves frin som kunde fora vild pi detta princip binge lidit fortryek, slagne ocb binade till regeringen, som han i sin ungdorn landet ytterat stridslystna. Vestcrgotlaud. l tiduingeu Nyaste Oresunds-Posteskulle forlorafortroendetaf de hvilka valt af en botande ocb tyranisk regering blef- svor trohet, samt hvars lagor, riittfiirdiga soner hafva erbillit ormbett nigra birn Med Goteborii. Emigrationen. e eller ej, han aldrig ofvertriidt. Aktstycken t. o. m. med dddiig pifdljd. De for en minad sedan sdrdeles dem, om Congressen skall forklara dm vo de slutligen dopta i blod. Di de som den 10 "Orlando, tillfd-ren- e postingareu vAra skott hvilka lofvande riittssalar hafva ocb man i bombers forsta dageu i veckau helig, si vill den plcijde aldrig skordenutsigtema tyranner pi liter vatten fdrbrukas 25,500,000 friu Goteborg till Hull, foljde hort ocb domsbeslut af vara domare, betydligt nedgit, synnerligast Juli afgick ej derigenom omvauda Juda eller Sabbata- den heliga mark vid Sexingtor och Bunfrin hufvudsladens vattenled-ninJagligen virsaden och andro kldfverskorden 357 emigranter for vidara befodrad ofver hvad rian. Den gor dem bidi missnojda. kers hill plantad; patrioterna fnhetens gor att ban ar landsflygtig frin sitt folk Detta gor J23 liter for hvarje vidkommer. Sorgligt iir att se, huru England till Amerika. Menskligt valde kan tvinga offer; men triid i jord som var faktad med deras eller mojligen en fiDge. Dock likviil endast Guddomen kan befalla ofver hjor-ta- t. blod. Den forfarliga kold som foljde veta alia som onska att veta, att Prepi miDga stillen bafrefalten gulua af s. FalkoPINU. Tre menniskor dodade k. rost och de afhuggna klqfverfiilten Samhiillcts olycksbarn. Fern Det miste ibagkommas, att i delta ocb gick ofver slatterna. Yalley Forga sident Taylor si snart Ednums logon afblixten. Falkopings tidn. meddelar: Teodor Johansson, 9 ir gammal, bliva roda i stallet for grona, hvarfor lands tidiga dagar forfoljensens anda ocb Brandywine, kylte margen pi de gick i kraft, tog han mitt ocb steg for Under det ovauliga starka iakviider, som Holm-berbehof-liglelva derefter. si att han kunde vara han3 bror Leonard, 12 ar, Fredrik att t ett regn bar pi platsen voro lika drefvo pilgrimmerne frin deras faders halft svaltande ocb halft nakne i mindagi dfvergick Sandhemstrakten, 14 men midt i denna odebig-gels- e fri, och cnligt hvarje medlems onskan som efterliingtadt, skrifves frin ir, Edvin ilolander, 9 ir, ocb hem, ocb den foljde med dem till deras iskan ne 1 i torpet Skogen under slog med sitt folk, hvilket han Johan Holm, 8 ar, ha baktats och slog frihetens trad djupare rotter nmgis nya boning ocb att somliga kristna voro oeh dodade volontiiren Ilo Margretcholm a hogre an sitt lif, och hvilka iihka ocb att de till sammans i olika grupper Frin Ara i Jemtland skrifves till Fyris: slagna, andra iterigen dodade blott for i moderjorden, och vaxte starkare, samt bustrun iMathilda, under Om se- vdrda honom pi ett siitt som endast de stulit vid 12 a 15 olika tillfallen ofver Sedan mina Bista rader frin Storlien bar senqvist och bar behaglig frukt. det de hade olika meningar, oob ekildp det att flera innevarande barn blefvo kunna hvilka veta att han ar en trofast 80 kronor kontant jemte punch, leksaker bar uppe en vasepligt fiiranjring iutradt sig frin dogmer hvilka deras ledaro anta-gi- t. dan triidet hf.r blifvit var skott af En gammal timed vid oskadade. t Med dessa fakta for oss ar det vijktare s.i att mask gnagaf och Herrans tjenare oeh samvettsgrand leda-re- . m- m. Pengarne hade de delat sins emel-la- n i vaderleksforbillandena, och landskapet narnn Mattson, boendo i ett torp under a ocb forstort til dj, baktjser, ter sig nu mycket olika mot 14 dagar seatt frigor skola bringas for kongres-se- n stungit detsamma si att vi hiir i Utah Gronebo gird, blef iifven vid samma tillYi vete enligt hvad i dessa dagar biljetter till teatern, cirkps, 'fivali dan. Sommaren bar kommit ocb det pi falle dodad af iskan. hvilka inbefatta det dyraste previle- fa en mask i bvarje frukt, si beror detta hvilket att under vira domares lagvrang-ninga- o. s. v. Dessutom bade 2 af dem fpreta-gi- t fullt allvar. Termometern visar bar i gium konstitutionen gifver, samt for des- ej pi triidet eller pa det satt pi en man som blir dragen fram for en rea till Orelro. Med undantag ATendal nu pi middagen 3G gr. i skug (Sv. Nyhet. forts, efter Redaktionsanm.) Yi det plantade3, utan pi somniga viigtare sa so piuta utaf dem, da rikaste. ringen skall beskydda dem haruti, och di de pi detta s tt bar beredt foiktt, si att deras samvete vaknat och de kunria se, attde ofvertrada Guds bud, di de bringa posten till postkontoren, samt mottaga bref pi sondagen, si behofves ej regeringens starka arm att ingripa for detta andamil. Di en man foretager sig att straffa i Gud3 stalle si blir han en demon, i drlfven hartill genom religiost ursinnigbet samt blifver grym och samt forlorar hvarje adel kiin-sl- a ocb glommer de heligaste foreskrif-te- r af sin kyrka ocb blilver obarmhjertig Mitt forstind ti foifiirllgt! stir Tyst, mamma stilla. kom-mei!- " Iuu Rafstjerna faun Elise med undrando lliekar betrak-t- a omsom lienne oeb ouisom Jalquette ocb denna med roda ogou ocb niisduken birut hopkiamad i haDden. Modern siinde genast Elise in i serveringsrummet att ordna supen oeh drog Jacquette ned med sig pi soffan. Ni, mitt barn? "frigade bon, instinktbkt fruktande att gora en direkt friga. Mamma, svarade flickan, stigande upp, jag duger ntefor den roll jag fitt pi min lott. Pappa, mamma och kommissirien skota nog affuren mig fijrutan si att den gir. Eu stimds pinsam tystnsd. Slutligen stiger modern upp med hArdt hopslutna Li och gar utan ett ord till dorren, Der, mod liandm pi liset, vander hon oig till dottern ocb frjgar med ton-is rost: 'Tick han se daiumen?' Utau att v.inda sig om der hon nu stod mot bordet vid f.mstret, svarade lion lika tonlost: Nej. Ny, pinsam tystnad. Fick ban tala med mjolnaren? Xej. SAg han tradan? 1 Nej. mitt barn, di fdrstar jag dig inte. Hvad bar da 1 andt . . soui bar kunnat llarunder vande Jacquette sig hastigt omoch giek fram tid medsin. O, mamma, friga inte morl Skona mig! Oeh lit mig nu gi upp pa mitt rum ocb slippa komma ned till supen. Fiieka, hvad tanker du pi? Du som skulle hilla bonom vid godt lynne! Du som skulle vara baua cicerona, f .r att fiirga allt i roseurdlt for bonom! Du som si raskt lovade att tjusa honom blind, om det beh ,fdes, for att ladda oss alia ur detta cliitide och fdr att du sjelf skulle till beldning fi paiipas ocb mitt si lange med afsky ldf'te att flacka virt gamla historiska namn med diltupptradaude pa scenen! Du som just nu skulle visa oss att du verkligen dugde fdr seenenl Farval, min ni gor som ni behagar. NTa, . fro-ke- n: Bra taladt, derr adjunkt fdrklarade Rafstjerna, oeh t.llade med djupt allvar: Frin den vackra sidan bar jag, det mi jag bek.iuna, hittiiR icke cett saken. Min stackars hustru kan veiktligen bebdlVa komma i ro. Aktningsfull tystnad infdr herr Riifstjernas silunda djupare kiinslor, hvarutider spelets gAug far Fdrnuftigtvis kunde iugen antaga antystnaden. nat an att Riifsljetna med do sagda orden uppgifvit tilt motsind. efter en stund, jag vet sade likvfl Men, kuappast hur detta skulle lAta sig grda, itminstone denna gang. Yi ha i dag onsdag, ocb om lordag resa vi till Karlsbad pi en sex veckors badtur. Framoch iterre9an fiir det at nilrmare tvi minader. Kunde siledes herr Gron komma tillbaka i tlutet af septemder eller i borjan af oktober, si finge vi val se. Itman herr Gron hann gifva uttryek it sin harm, intol Flurman med ett sarkastifkt grin it presten: Jag tror kotletten slauk af gaffeln for dig bror! "Ah, han bara doppar sig i sisen en ging till for att lli ti mycket liickrare, gaf Spaderfreundt igen. Som herrar FlArman och Spaderfreundt nu som alltid voro kloka nog att hjeriligt skratta it sina egna inlall, bA lingo de ock-- a de andra herrarne att skratta med, och dermed slog konversationen in pi den lifvade sidan. Bagarne rordes, herr Gron klingade instinktbkt med med adjunkten forst ; R ifstjerna och FlArman, som genast uppfuttade herr Grons instinkt", klingade med hvarandra under utbyte af botydelsefulli Lliekar. "Herrarncs muntra skratt har lockat migin, ocb jag iir nyfiken att hdra, sade fru Rafstjerna intiadande. Ah, kiiia du, sade Rafstjerna fortfarande skrattan-de- , det var bara friigan om en kotlet och Raf-tjern- a ursaktar sig herr r middagen, kaffet och aveeen 'erna med sin gamla, dumma vani att ta sig en Gr5n om han inte ville ta en gslur och frigar herr med flickorna, eflersom promenad en ocb gora ske forr an tidigt dagen kunde icke ilndi affard ju i anseemle till ingbitens afgungstid. :urligtvis. ermiddagen var hiirlig. flickorna vAr bjelte Der munter frin det ena konversa-Grd- e vackra partial andra (hvarvid v.igen pi ett stalle Iskapet till det undvika Ofredainstorpet, enom skogen, fdr att r irin den pi grannens egor belagnu, men af Balder-ifordom inkcipM nu ohjelpbgt skull qvarnens och slutligen till dammen lAde varit synlig, ) rodde bonom omkring i den snart de der leka sjou, for-cif- re med hvarandra pi landet. n Mir si latt "bekant det grdna med ett par unga glada en promenad sota ilfventyren med en volang der smi de under r en stiitta eller en puss last n ar i en tornbuske, ko som ser si farlig nan miste dfver, en beskedlig mera bekant an :h si vidare, kanuer man sig lingt vinter dansatmed bvat--i mn ien stad i Aratal bvarje dussin baler, pi ett halft GrGn. nu med flickorna Rafstjerna ocb herr der ban satt med sitt bort alldeles rascri, nne glomde utstruckt till "spjernemot At en annan fot, en liten all siikerbet, mina damer, icke ivars egarinna med alia de gin. e dromma om hvartit herr Gron sag, efter bitens se for att om, vrida noga sig l0n miste 1 riktning. rott ett godt stycke, nittfmriniren. smileendo sairer: ader skamt ocb glam hade man Ann |
