OCR Text |
Show SANNINGdRiHEMUDSFRUKTAMRATTVISA. Prenumcratinnsnffrift: H:o $1 per Ar. REDAKTOR och EGARE: 4t 5rcbagcn OTTO RYDMAN. ben 7 (Dftober (904- och hvarje stark sinnesrdrelse bar sina offer, och sAdant ar DerpA kommer Atagandet af djupt nedlagdt i manniskobjer-tat- . Gud behofver ingenting; godtyckliga ISIten, utforandet af (Efter Theodor Parker.) valfarter till aflagsna orter, likvalardet f5r manniskan ett af botgoringsboner. PA behof att gifva. Men om dessa Okunnighet och fruktan leder de tt tadium bygger vidskepel- saker erbjudas sAsom vederlag r sen kloster, stiftar ordnar af manniskor i deras religtosa forettheligt lefverne, sAsom till vidskepelse, hvilken ar och icke sAsom blotta pilgrimer, gisslare deras torringande och fornedriog. och andra, hvilka fbrsynen anses tecken till en forsoning med Gud Vidskepelsen kan sagas vara anvanda till sina goda andamAl. sAsom medel att smickra, lncka iruktan for Gud. Den ar ett s Detta ar kottets vidskepelse; den och muta den Allsmaktige. sA ar sjuklighetstillst&nd. Man utlofvarGuds gunst under vilkor det en skAndlig och afskyvard af de godtyckligaste och har med sanning yttrat: vidskepelse. karlek fordrifver frukExempcl harpA finnes tillrack-lig- t handlingar; den faster sig i alia Arhundraden. LAtom tan. Motsatsen, att fullkom-li- vidde orimligaste yttre bruk. I ett senare tidskifte ofvergAr oss anfora tvA de mest bekanta fruktan fordrifver karleken, ar lika sA sann. fallen, det ena frAn hebreerna och vidskepelsen till en mera Manniskan det andra frAn ett hedniskt folk. Den vidskepliga manniskan forfining. fiuktar Gud, men alskar honom stympAr icke langre sin kropp, ej Abraham ville oflra sin son icke. Liksom en morkradd gosse heller afstAr hon frAn de dyrba-rast- At Jehovah, som fordrade detra af sina jordiska egodelar; offer, och Agamemnon ville offra skapar hon alltjemt pA egen hand sina egna inbillningsfoster sAdant tillhorde det vilda lifvets sin dotter Atden vredgadeDiana. Men bon stympar Dock blef ett gudavasende i bAda och frambesvarjer ett spoke, som vidskepelse. hon tror ar Gud; en nyckfull och sin sjal, afstAr frAn de dyrbaraste dessa fall en valvillig medlare grycn och hamdgirig varelse, for af sina andliga skatter; detta ar Jehovahs engel befriar Isak frAn hvilken man eudast kan hysa det forfinade lifvets vidskepelse. den skonslosa knifven och en vadur antraffas till offer. Diana fruktan, och hon egnar honom liar ar manniskan fardig att e slutligen en dyrkan som ar sig fbrnuft.samvete, karlek, befriar Agamemnons dotter, och tor en sAdan gud.en dyr- dessa Guds dyrbaraste gAfvor, lemnar en hind i hennes stalle1, manniskans Adlaste egenskaper, kan af fasa och forskrakelse. Ingen Ar i tvifvelsmAl om att hen- det sednare fallet, handelsen med b band som det om mildt iorenar manniskas Ilvarje Gud ar henoes ett ne med den eviga verlden. Hon Agamemnon, Yar en den for mAnskligt vasende atslfackt till t Anker utol fdrnuftet, beslutar sferackligaste ochohygglisw oandlighet. Detta begrepp vex mot samvetet, bandlar mot kar- vidskepelse. En fader dodar sitt lar dertdre i samma mAn som de leken, emedan hon drommer att eget barn! En manniska offras fornuftets, samvetets och karle-ken- s At lifvets Herre! Det ar uppror manniskor, hvilka bilda sig Gud fordrar detta. aro olika; det angifver mot samvetet, fdrnuftet, kanDet Den en ar slat sak att sarga slan, forraderi mot Gud. Om deras sjalstillst And. manniskan soker sedan och stympa kroppen, ehuruval ocksA den smorde prestmannen s att behaga detta nycklulla va- den ar det skonaste tempel, som Calchas forklarar det vara . Gud nAgonsin tramkal-lati At och hon som en dock tanken aldre det sig, uppfftrt sende, vilja.gifves De fordringar, som hennes att forderfva dess fullkomlighet an Calchas, som sager: Det ar vidskepelse i detta hauseendegor arensynd. Men att stympa sja en osanning! Den som forsvarar det forra pA henne, aro icke att efterkom len, Guds sanna afbild, att de heligaste kanslor, att fallet, namligen handelsen med ma de lagar.sorn den ende Guden inskrifvit i manmsksns inre, utan kalla fdrnuftet en lognare, sam- patriarken, och pAstAr att det att verkstalla de godtyckliga vetet en djefvulsstamma, och att var en oskyldig och skon handhandlingar, som denne inbillade rent af utdrifva karleken ur ling af fromhet och tro, foretagen ar mAste Hon fordrar. vidskepelsens pA Guds befallning, yttersta hyad skall gud At gudomligbeten det sum triumf, och en som ofta blifvit man saga om honom? Han be ar dyrbarast. Till foljd baraf er skAdad under alia religionsfor-me- r visar, att vidskepelsens mask i alia Arhundraden. Det ar annu ej ar dod; ej heller dess eld bjuder vilden offer af omtyckta fariseiska den vidskepelsen. fodoamnen, forstlingen af jagten slackt, och ban foranleder svaga En andligt obildad manniska manniskor att frAga: Hvem har eller Akerbruket, krigsvapen som gjort utmarkt gagn,adlare krea-tu- r mAste gora sig en rA forestall-nin- vaj dA mera religion, den kristne, om Gud. Hon tanker sig som rattfardigar Abrahatn, eller och skinn at sallsynta djur Han formenar, att vreden hos gudavasendet sAdant, som hon de hedniska greker, som fordorn hans Gud bor, likasom en man- sjelf ar. GAfvor och offer aro de Agamemnon? Han foranleder niskas upprorda lidelser, blidkas derfore naturliga. Nar de kom-m- a endast svaga manniskor att sjellvilligtsAsom uttrycket af frAga; ty den som ar stark, g5r genom offer. Yidare soker den vidskepliga ett tacksamt eller botfardigt ej nAgon frAga i en sA klar sak. manniskan att blidka sin Gud hjerta, sAsom inseglet pA ett Men hvarfore gA tillbaka till beslut, tecknet till tro, hopp forntiden ? Lefva vi icke i en personliga genom onaturliga Hon underkastar sig och karlek, sAsom en yttre sinne-bild- , upplyst tid? Hafva vidskepel-sentjenster. hvilken starker den innebo-endumbaranden af foda, hvila och spAr blifvit utplAnade? i , dA offret behag-ligtar stAr kanslan, skrifter aro fulla deraf; klader, lorer ett ensligt lif, och kan vara skdnt. Det kyrkor och en plAgsam kroppsstallning.inne-sluteboningshus aro icke sig i fangelse, gAr med barn, som trodde sig se Gud i de fria derifrAn. Om en manniska mera fruktar oklippt hAr och holjd af smuts. afrundade molnen pAen Juniddg, Hon sargar sitt kdtt och stym och lemnade tradgArdsblommor-n- an alskar Gud; om hon vill pA en sten sAsom en tacksam-hetsgar- d par sin kropp. Hon uppoffrar fdrnuftet, samvetet, karletill Honom for det ken, for nAgon af den frAn okunsina barn; hon skandar sin kropps heliga tempel, och forstor vackra vadret; hedningen hvil- nighet, sjelfviskhet och synd sig sitt jordiska lif for att tjena sin ken af vordnad bojde sig djupt barledande auktorftetens, s e ned mot jorden, dA solen Gud. och utvagsraakeriets ur morgonens fonster, I ett mera forfinadt tillst And roster; narhelst hon hop-pa- s fordrar vidskepelsen afbAllandet eller af tacksamhet for dagen att genom en andefattig bon, s eller en frAn lifvets alia sinnliga njutnin-gar- . uppsande rokelseoffer vid likgiltig uppmarksamhet inbrott, eller sande en slang-kys- i kyrkan, eller ett iakttagande Jordiska nojen aro gudlosa till mAnen af erkansla for af ceremonier och saker. KSttet ar fortappadt. yttre bruk; nar skona det be Att tjena Gud ar att doda de skAdespel, som visade hon hoppas att genom tungans gar, som Gud hos oss nedlagt. sig ofver hans hufvud; den man- bekannelse af vissa larosatser Derfore afhAller sig den vidskep niska som med vordnadsfuli kunna forsona dAliga gerningar, liga mAnniskan frAn angenam tacksamhet eller botfardighet syndiga tankar, oheliga kanslor, foda, kladnad och boning, hon frambar ett gladje- - eller sorge-offe- lAghet och bedrageri, dA ar hon for att angifva, hvad ord vidskeplig. hvarken ater eller dricker, och allt for svagt formA uttrycka Finnas ej nAgra lAgor ntom tillbringar somnlosa natter i en icke , den ar afgudadyrka-renAgon helig bongorelse. Molochs; ej nAgon annan afguda-dyrkautan blott ett okonstladt Framfor all t mAste hon afbAlla an den att boja kna for Vi frojda oss ofver Baal? sig frAn aktenskapet. Djelvulen Vidskepelsen forandrar lurur under brudkronan, men t sjelfforsakelse fdr en faders, en sin form, aldrig sitt vasende. att lefva ogift kan drifva ho sons, en vans skull. KArleken Om den kallas vidskeplig, som i Om nom tjutande tillbaka till vidskepelse. helve-tet- . upp-repand- kan-slo- sin-net- full-koml- ig gagn-losast- e g spets-fundi- pas-sand- begrlm a, him-len- fdr-qvaf- bjer-tat.d- a g fat-ta- dt s e Teo-logis- r a for-sak- a tradi-tionen- fram-blickad- tu-seu- nat-ten- s r, for-djup- n ldf-te- ha foder ur medhafda tornist-rar- , observeraile kamraterna att hasten ej At och frAgade efter men det visste ei namnda Hallengren. Nar de sA sAgo efter var tornistern half med blod, och det grasliga djurplAgeriet tacktes och djurets egare under-Ian- , le sA 7lr. sorgliga omstandigheter var anstalld vid om-komn- Central-tryckerie- e t. Hosllotvei: upp-mork- j Pet var ingen, som hSH, nar till market du foil, blott stormen slet och froslen net och nu ligger du trampadt rattades. Vid forhor och tillfrAgad hvar-fd- r han gjort sA svarade drang- - en att han blifvit ond pA hasten, TillfrAgad hvart han gjort af tungan sade han att han ned-rplojt den. Egaien befallde dA de inarvarande att sokareda pA den J o Ak-er- JVta emlgrantanynre, for Det Forenede acldatpen-siondr- er Sty-relse- n Damp-skibsselska- b har beslutit tvAnya AmerikaAngare af vasentligen samma typ som de tre nyaste, Oscar "Hdlig Olav och United States. De nya bAtarna aro afsedda att dels den forolyckade Nodels de omodarna Hekla rge, ocb Isand, som utrangeras till fraktfart eller sAljas. Styrelsen noi i har, vandt sig med anhAllan om 8tor vetenfkapsman (tfli-ue- anbud till Burmeister & Wain, FrAn Kopenhamn telegra-ferade- s Kopenhamn, Stephenson, Glasd. 24 dennes, att profes- gow, och Vulcan, Stettin. Nar dessa bAfar bli fardiga, Niels sor Finsen, den bekante an-skaf- fa i Sceriye. Under det fiskalAr som slutade den 30 Jum i Ar utbetalade Forenta Stater-n- a i det naimaste $700,000 till soldatpensionarer som bo pA ort. Sverige har 57 sAda-n- i veteraner frAn inbordeskriget tffl hgrilka Amerika Arligen beta-laf- t ult $7,9S0 (cirka 28,000 kro- I A II, ut-rik- er-sat- ta 4 n. kunna fasta turer etableras hvar do- och smutsbetackt, med din stjelk som en arm 1 fortviflan strax-kDu blef gul af svalt, fast du sminkats rod, och du gommer gift, och du bringar dod. Och du drifves mest fcrlng utan ro och rast, tills du hejdas i hvirfvela af soparns qvasL Du blir sammanfost med allt gatans iost, och til! Intet formogen, du vrakes pi hdgen. Der tares du bort och mins, huru kort blef all din fdrhoppning sen majdagens knoppning. Du blef blott till tarf for st'ekel och larv, ej nektarfyldt karil for bi och for fjaril. Du var ej af ras och kom ej 1 van men qvittrarens hydda du viste dock skydda. Och ingen kan Iona, med blom ofver bAr, det fattlga grona, aom ekankte oss vAr! Harald Jacobson. L och det lyckades dem att finna den, inkastad i en buske vid Djuret mAste genast forslas till slagtare for att nedslagtas. med cent. or-sake- 1 Amerikanska 5 5 Salt Lake City, Utah. en oupplyst tid endast lAter sitt barns kropp gA genom elden till sin Gud. hvad skall man dA saga om dem, som i en upplysningens tidsfllder planmessigt fdmrdra manniskans skonaste gAfvor, om Bern som gora lifvet till ett och doden till en fortvif- manniskan till en mask och Gud en vederstygglig afgrunds-ande- ; som skapat manniskor till elande och fordomelse? Olycklige de sem sA tanka! De aro blinda och se ingenting; de lagga sig till i sin dArskap. MAtte man-niskokarleken ofverskygga dem! vid-skepli- bem-bar- Kontor: 266 State Street, - g af-sag- a det-samm- Lftnnuramer: 4- - den. Han var upptackaren af de tionde dag. s. k. Finsens ljusstrAlar och hade Snarka inte I kxjrkan ! En mAnga patienter i sitt ryktbara f. d. aldre i torghandlare Flod i institut Kopenhamn. f Stockholm domdes haromdagen En hemd'tmtitol i ttocken-stuya- n. af polisdomstolen till femtio s Harom dagen i en af bSterfordet han under Yestra SmAlands forsatnlingar en sondag i Storkyrkan egdeenegendomlig rattsforhand-lin- g berusad snarkat, och sedan, dA run, NAgra af sockenborna ban skulle utforas, under hade rAkat i tvist med rop vagrat aflagsna sig. fSranledde flera stam nlngar till haradsratten. Man Faran af hvollopsHkjut stod i begrepp att inleda en nitxyfA en osed, som annu r som skulle vAllat stora ballandska landsbygden, Eh japans! Mrus patriotism. kro-nor- h5g-massa- n hog-Ijudd- a hvaran-dra,bvilk- -- fort-lefve- pro-eessfej- d, omkostnader och stora ny illustration vid ett brollop, som haromqvallen fira-de- s fick en grann-samja- n for lAngliga tider. NAgra af soeknens mest aktade och framstAende man foretc sig dA att sammankalla de till ett mote, hvilket, som sagdt, egde rum i sjalfva socken stugan. Motet slutade med att alia mellanhafvande mellan de tvistande parterna uppgjoides, och alia deras till haradriitten i att dela tvi-stan- instamda mAl ar-beta- en delar och dynamitpatron i tre hanga upp des9a i bredvid brollopsgArden stAende DiirpA aflossades skotten med den pAfoljd att icke mindre an 28 fonsterrutor krossades. trad. I den stora japanska hamnstaden Yokohama Iwidde en ryss.som redan var den uppgA-tndfullkomligt ackllmatiserad solens land, talade japanska som en infotllng och dessutem var gift med en af landets dotlrar, O liana San. som alskade sin man hogt. Allt gick bia till sluiet af Januarl, dA till tx-- med den stotste sangviniker Japan hade uppgifv it allt hopp om fred. Iiedan nagi n tid forut hade O Hana San lagl marl.e till, att hennes man, som eljes uiroppui och rattfram, noga lorMirade en perttolj och aldrig tillat nAgon att rota iil dim Till och med inder normala forhAilanden sktiie detta ha aekt den piega japanskans men nu, dA krtget stod for dor-tet 'ef det annu mera i ogonen oth af ttdnmgarne viste hon myckit 'til. att rysl.a spioner voro i Japan Xiistan alia japanerna aro entusiastl-sktinner, och oaktadt O Hana San alskade sin utlamlske make, villrftdig om, 'ar bon ej t tt hvad som ,u ht tint s piigt "lngen kan tjena t ft hi rrar ar ordspi Ak"t i Japan, tell t) liana San hand-lad- e Uk;is in lies oilut d 'ima f et tygelse och 't atta sig i 1ms. tuung af i ortfoljen In ad den tnneholl. for att Mon lag tie en utton sa att lemnes man d'i'fn sig dodfnll, tog sft portfoljeu Mch si ndade till narmaste pollssiation. Der berauade bon sin historla och n beromde honned patrlotl-Pk- a komtis-.,in- i han llmg Man oppti't-iportfoljen. och (hd visade sig att den innt hell en mangd kartor f.ch ritningar ot r j ipanska fastnmgar cch hamnttr samt flera vurdefuUa rvska dokumenl om ftendens planer till lands 1 Sam tio minuter efter dnyaren , men drunknade. Iterkallades. 1 nyfi-kenhe- t, a Skokloster frAn Stockholm till inom kort en roman med titeln Kungsvik pA lusttur. PA hemva-geKonung Ak3b. Forfattaren, rAkade en ung man, som ar fodd i Lappmarken och Bror Tholin att heter Matti Aikio, iir den torste typografen utanfor Ietersbergs brygga i och ende finsk lappske studenten Malaren falla i sjon. Passagerar-nnr fordrade, att en raddnings-bA- t Drdnyen slet tunyan A Marian halsen pd hasten. genast skulle sattas i sjon, neluni i narhecen afLoberod och men fort efter tio minuter, un Hurfva i SkAne har en statdrang der hvilken tid T. genom boll sig uppe, lat kaptenen Hallengren forofvat ett hemskt DA i frAga lifraddningsbAten gA i sj5u. Diangen djurplAgeri. for enar emallertid det hade varit sysselsatt med ploj var sent, dA sjonk. den mannen den dA blifvit retad och unge just 'pA ning ena hasten samt med tyglarna Han hade forst sokt simma efter sA bearbetat djuret att tungan bAten, men dA han sAg att intet forsok gjordes att rad-d- a kom att hang.i utanfor munnen. honom, satte han kurs mot I sitt ursinue springer han sedan tram och sliter hela tungan vid land, men orkade ej fram, utan rotfastet af det sirma djuret. sjonk ett tiotal meter darifrAn. Faatan sAilla misshan'dladt fort-ha- Bland passagerarna var den likval att kora med dju meningen allman, att hade kommit ut genast flera timmar, och vid en rast - hade den tillnu drunknade kunnat dA han eftermiddagen, raddas. driingar-i51med de andra mans Forbittringen bland ocksA skulvar stor. Den under dessa pA Akern och djuren n e sim-nin- g dari-frA- radd-ningsbAt- 1 pAfal-land- 1 Ilarom dagen afgiek Angaren ett danskt forlag utkommer e na-sta- n I En lapp fOn for'attare. PA Sperlingsholm. Ett par hade tagil sig orAdet fore Dot kriget ar forenadt mod tragedier af mAnga slag Ej minst mtressant ar toljande. som meddelas 1 en enuelsk tidning: n o- -s he-sh- -e t (.cl) s ii s O Mana San fick en orden af kejsaren till heionitig for dm fosterlandskdrlek hon lagi i ilagt n Mon hennes mans forradeii 'ar naturllgt'is for henne med aktens.kapets tipplosnlng. DA den rjske spionen 'aknade upp ur sitt rus och s,g att de 'igtiga pappertn voro sin kos hadi han Ingenting annat att gora an att ogonbliekligen skudda , Japans stoft af sina fdtter. |