OCR Text |
Show 4 Korresponcienteni Korrespondenten, Egare och utgifv are. OTTO RYDMAN & CO., den forderfliga mormonismen, om hvilken de i de allra fiesta fall icke hafva ndgon annan an som delgifvits dem af fiender. mormon-folket- s kan-nedo- jtkommer med Atta sidor hvarje onsdag, $ 2.00 Ar och . kostar per r.' Vi beundra den svenska Svensk - tid-ning- Amerikarska hvars utgifvande sa tides med posten, Pressen, Betalning, b8r ske medelst PostotiiceMoney Order", pdborjats i Sioux City, Io"Bank-cbeek- " eller "Union Pacific Express wa, for dess frisinnade uppfatt-din- g 11 Money Order." Ar icke nAgut afdessa s;i i i der.na sak, i det den i sandas kan anv&ndbart, betalmngen i registreradt bref. Liigg icke lost sdtver rummet delgifyer nedan-stdend- e bref, emedan detliitt kanatasigigenom. artikel, hvars enda fel "Postal notes" bora icke sandas, i registreradt bref, emedan ar att forfattaren korsar sig ofde aro betalbara till hvem som heist. mormonernas Den som sander postal note" i lost brel ver religion, mA gora sA pA egen risk. ar denna, forbiseende att det dA den te just som ar och har varit drifkraf-te- n till mormonernas Artikeln i dess helhet Skrif namn och address tydligt, pA det feltagelser mA undgAs. bora Alla bref och jienmngforsandelser addresseras till : fram-gdnga- r. har fbljande lydelse: Mormonerna i Mexico. Hvad man an md tanka om Korrespondenten, E. First South Street, 14-- Salt Lake City, Utah. Den 20 Jail mormonernas religion (och vi hafva inga hbga tankar om md dock en hvar att de aro ett flitigt, fred-lig- t och i timliga aflarer folk. Odemarken i Utah, omkring den stora Salt-sjoblef genom deras arbete enblomstxande hvars skordar gdfvo den triigne dkermannen riklig Ion. Ilade icke mormonerna genom sitt tyraniska prestvalde och mdnggifte fortroendet hos vdrt lands sedliga befolkning, sd skul-l- e 1H01. den-samtn- a) med-gifv- Af frnhten shall man Ran nil trddet. fram-gdngsri- australiansk har gjort ndgra amnark-ninga- r D:r Lent, en angdende a, e, kt n, missionsveik-samhete- n plan-terin- g, som tiro varda att ofvervaga. Han sager, att engelske och skotske missiona-rer- s afsigter aro berom varda, men de utgifva stora summor och erhdlla endast litet derfor. De vilde, som lilra att lasa och e skrifva, tanka att det ar att arbeta, derfor nar de de utan tvifvel kunnat raknas a bland vdra basta medborgare. ej aro sysselsatte i sina Sombekanthar Forenta bonemoten, i hvilka kongress pd sen are tiden hvarje man onskar att vara vandra de omkring frdn genom allt strangare lagar sokt och pd dorr till dorr tiggande sin foda undertrycka mdnggiftet rent af tiden sista upphaft och snart ofvergd de fran latja sdsom en borgerlig till tjufveri och synas fdrakta och finanriel inrattning (med arbete. n Detta talar ddligt fdrmissions-verksamhete- den rent religiosa fdr kongres-selands Vdrt ej befatta sig). bland hedningar-ne- , domstol har ocksd god-kahogsta ty om foljden af de kristne dessa lagar samt sdlunda missionarernas arbete ar, att s berofvat polygamisterna all proselyter. blifva lattingar i vdrt land undkomma att och tjufvar, dd vore det battre for straffet mdnggifte. att ldta dem blifva hvad de aro, Pd grund hiiraf hafva deras emedan det vore battre for dem man sett sig omefter plats att forblifva goda, arbetsamme och arlige hedningar an att blif-v-a for kolonier utom Forenta omrdde. oarliga och lattjcfulla kristne. del af dem hafva rest till En Det ar godt att liira hedningen att tro pd Kristus, men om Hawaiska oarne i Stilla hafvet. medlet som brukas i detta anda-mdl- , Andra hafva rest sbderut samt ned uti norra delen af gor honom till en samre slagit sigsarskildt i staterna SoMexico, menniska an hail var fiirut, dd har det forfelat sitt iindamdl. nora och Chihuahua. Ora dessa senare hafva i Det ar om sddane Jesus talar dd ingdtt underrattelser, Ve eder, skriftliir-d- e han sager: att de i dessa trakter gd I och fariseer, skrymtare, att I faren omkring ofver vatten och till viiga med samma energi som land for att gora en proselyt, de visade vid koloniseringen af n Utah. och nar han har blifvit det, Jordmdncn i deras nya hem ar I honom till ett helvetets barn dubbelt mer an I aren! mycket bordig, men af brist pd Forkunnandet af Jesu Kristi regn hade hittills ndgon synner-li- g vaxtlighet ej utvecklats. evangelium har icke sddar.a hafva dock geMormonerna det liirer att arbete ar heder-lig- t medelst nom Yattenledning, och att arlighet ar en dygd och vaderqvarnar, afhjelpt som ingen sann Kristi efterfolja-r- e denna brist; sd attnu vingdrdar, kan vara forutan. Sanna principer bringa viilsig-nels- e frukttrad, rika dkerfalt, Yackra till iakttagaren, medati hem, och afven skolhus, vittna falska principer bringa det mot-satt- om stor formdga att ldta blomstra sdsom en ros. hvilket ar likasd natur-lig- t del af mormonerna En stor som att ett godt trad bar frdn Sverige, afinvandrare god irukt, medan ett ddligt trad och Danmark Norge; hvarfor de bar ddlig trukt. Likasom man af frukteo larer att klinna ett hafva ett sarskildt ir.tresse for oss. Skandinaverna liro en ihar-ditrads varde, sd kanner man och arbetsam ras, hvilket foljderna af ett systems ock visat sig hos dessa forvillade sjelfva systemets viirdc. af vdrt folk. mealemmar Falsk religion har alltid varit i Afrika, for-verk- fiirne-drand- at buller-samm- Sta-tern- as ta-lar- e, ruor-monkyrk- gt n nt de-ra- ut-si- gt Sta-tern- as da-gar- go-re- folj-de- r; ka-nal- rild-marke- er Q-nd.age- dexi n 29 Juli 1S91. slutliga slutsatsen vi vid senden, som vorda profeten Josakens noggranna ofver vagan-d- e seph Smiths namn, finnes det tusenden, som icke hafva slutligen kommit till ar den: an ondt att saga om den annac S. Fernstrom F. br. att kunde iidle han hade sd namn skrifva sitt manual, sum dodades af en ilska sokt icke i ett bfvermdtt af pobel fiir mdr.ga dr sedan. att rifva upp himmel och jord Talaren hanforde till englarnes e derfbre att Korrespondenten helt besok hos Joseph Smith, De biuKkap till honom. enkelt rdkade cmnamna att det fanns en en politikus i territoriet meddelade till honom myndighe-te- n att forkunna Guds lag till som icke kunde skrifva sitt och att utfora heli-g- a menniskorna namn. handlingar tillhorande evangelium. Joseph Smith viintade I Tatanaklet. att blifva understodd af de olika samfundens liirare. Han beriit-tad- e Referat ofver Joseph E. Taylors for dem hvad han hade sett tal i Sundays, den 26 Juli. och hort; men ofverallt mottes o han, miirkligt nog, af hfln och han-fbr- a med att Talaren bbrjade utskrattning och slutligen Rirfol-jelssom var till det bruk, att missionarer vid sin Var Josejih Smith ansvarig dterkomst frainstodo i publika fiir hvad han larde folkct frdn moten och beriittade den tram-gdn- och med att engeln hade beseikt de haft i sin missionsverk-samhe- honom och intill bans dod? Nej. dr. a Ilerren hiill honom endast anDetta var en god 1 och fbrorsakade ofta myc- svarig for utforande af det som Kanner sig trdff ul. ket godt. pdlagts honom, i det han erlidll numera fullmakt att forkunna och utlag-g- a tvekas Broder F. S. Fernstrom gor Missionarerna som hvad himmelen hade uppen-liarasig lustig pd sin egen bekostnad. icke hafva sd stor framgdng i Detta var Ej heller voro aldstena Dd vi i numret 35 af Korrespon- forut. synnerhet forhdllandet i vissa delar af denten omnamde att tvanne personligen ansvariga for som de forkunna, emeaf hvilka den ene knap1840 de dren som aro dan kunde himmelska, och de skrifva sitt namn, Mdnga aldste, past budbiirare himmelens som endast verkade i vi aro 1850 missionarer, gjorde starkt politik, kunde ProfeDet desamma. de n hade underbar dd icke forestalla oss att framgdng. predika lif dd som endast ten Joseph Smith gat' sitt br. F. S. Feinstrom sdg ut, som en aldste skulle taga detta dt sig samt till behofde tillkiinnagifva sin afsigt ett insegel pd sanningen af hvad och med for allmanheteu utpeka att predika, for att fd ofverflod han forkunnade. Sd hade afven pd dhorare, som genast blefvo andra gjort. sig sjelf sdsom den dsyftade i S. Fernstrom gor hbg grad intresserade och Br. F. Ndgon hade frdgat: II vein ar e de till dess i fd hora mera, Harpd Brigham Young? namligen detta en gendrifvare i sdiun-da i Svenska Harolden, uti hvilken inom en kort tid lato sig dopa Brigham Voting jelf kort fore sin dod: En person han utfar mot Korrespondenten vatten till syndemas forldtelse. i grofva skallsord. Oaktadt det afven nu till dags har yttrat om mig: hvem ar Md det tilldtas oss att oppet finnes tusentals menniskor som egentligen Brigham Young? Hvilforklara bdde for den arade all- Idna sitt ora till missionarerna, ken kraft besitter han mera fin aktade ar det dock mycket svdrare an ndgon annan menniska? Hvilken manheten och for vdr a som heist broder F. S. Fernstrom att vi fordom att formd dem att person med de samma handi utskallas oskyldigt emedan vi sanningen tro och gdfvor, de samma omgifningar mdn- och de samma tibfallen skulle val inom i Kanhanda att ling. aldrig Korrespondenten sagt att broder F. S. Fernstrom icke ga dr aldstena skola erhdlla an- kunnat vara lilt a sd god som dra arbetsmarker och begifva Brigham Young! Jag svarar harkan skrifva sitt namn. Vi viss poli-tiken endast att sig till foluslag och lander, som pd, att allt sedan jag tog regerin-geom hand icke kunde det. Men efter annu icke i ndgon utvidgad grad allt sedan Guds kantill erfarit budskapet att gd som nu br. F. S. Fernstrom profet Joseph Smiths martyrdod har jag for hvarje steg I tagit ner sig sd ilia stungen af uttryc-ke- t Abrahams efterkommande och ser det verkligen ut sdsom forkunna for dem sanningen s ledt er medelst den Allsmaktiges om han Yore den ende politikus-se- grundsatser. uppenbarelse och ej medelst BrigAldstena hafva under de sena- ham Youngs vishet. Jag har sdi territoriet, som icke kunde skrifva sitt namn; ty kunde br. ste dren mdst anvar.da halften af som rdd gifvit eder Guds ord. Hvar finnes den man elJerqvin-n- a F. S. Fernstrom skrifva sitt sin missionstid med attborttaga i Israel i dag, som skulle vilja namn eller det fanns flera stump-spikar- e den spindelvaf, som omgifver i territoriet, som icke menniskornas tanke dd det ror forkasta de rdd Brigham Young kunde skrifva sitt namn, dd ar sig om uppmarksamhetfbr evan- gaf. Kunna vi icke se, att olycka det ganska naturligt att br. F. gelium. Detta har sin grund i de har varit foljden, der hans rdd S. Fernstrom icke kant sig sdrad falska rykten, som utspridas om icke hafva efterfoljts? Detta ar mormonismens af uttrycket, icke heller hade br. vdrt folk. Framlingarne komma F. S. Fernstrom sprungit om- till Utah fulla af fordomar mot grund val: Himmelen stdende i kring frdn den ene brodern till mormonerna; det tar vanligt-vi- s fbrbindelse med menniskan; sin vilja till menniskan; den andre och gjort sig sjelf till ldng tid att andra deras stam-ma och finnes det forestallningar, inspirerande henne; talande till dtlbje genom att med gall utbasuna: Jag, F. S. Fem-stro- mdnga, som alltid aro redo att henne. Sdlunda hafva Brigham ar den person som Kor- tala ilia om detta folk, bland Young, John Taylor, Wilford respondenten menar med den hvilket de finna sin naring och Woodruff hvar for sig intagit der politikussen som icke kan som endast vill deras basta. platsen som kyrkans president. Pd samma gdng det finnes tu- - Folket har litat pd deras rdd, skrifva sitt namn. mans icke dstadkomna mera an 243 millioner bushtls, under det bchofvet utgor, sdstmofvan, 388 millioner bushels. Ivarifrdn denna brist skall ersatas aren gdta, ty det ar enbvai bekant, att Australien och SydAmerika icke kunna skaffa deisamma. Det finnes sdledes god utsigter till hbgrehvetepriser. luruvida vdra farmare fd ndgot fodt der-a- f ar dock tvifvelaktig-- , ty den storsta delen har det staldt, att de mdste afyttra sn sad sd fort som mbjligt och nastan allt pd en och samma gdng, hvadan det gdr for sig for hveteiandlar-n- e att satta sitt eget pris pd skorden. Hveteprisema torde dock blifva omkring 85c busheln oeh som det blifvit ei riklig skbrd, komma farmarn i dr att erhdlla mera betaldt forsin svett och moda, an under mdrga Den iif--ve- n fram-fbrand- e, g t. sed-van- t. Eu-rop- r, a. grund-satsern- a, stump-spikare- per-sone- kunde man val finna mera m'!n, sd olika verldens uppbldste andlige? Och hvarfir voro de odmjuka? For det de hade umgange med himmelen. Ju narmare vi komma till Gud, dess mera odmjuke blifva vi. Mormonismen kommer i strid med denna tidsdlders e r. Den har varit en yxa, som satts till roten pdmdn-ge- t trad egande vackra grenar, som blifvit beundrande fiir sin skonhet, men hvilka varit ruttna inuti; och den skall bestd trots all Riga, som dess fiender utspri-da- . e. fbre-gden- per-sone- de hafva sd till sagandes suttit vid deras fitter och frdgat: IIvad ar Guds vilja? Hvar n. on-ska- sva-rad- De som utsprida Riga om de sista dagarnes heliga veta, att dt ljuga, men gora sig icke e derofver. Talaren stod infiir folkct som en fiirsvarare, af Guds tjenare, och han forklarade att Guds verk skall trifvas och gd framdt till seger oaktadt alia hinder, srun-vet- kunna laggas i dess viig. Ficnderna kunna skryta sd mycket de vilja; evangeliei har likval gifvits till jorden for att aldrig mera borttagas eller gifvas till ndgot annat folk. De heliga bora, oaktadt alia motgdngar, std fasta i tron och vara vid godt mod i vissheton att jorden ejdter skall blifva utan en man, som som eger fullmakt frdn Gud att utfora handlingar i det heliga prestado-met- , s forr an sista akten af nuvarande tillsldnd ndtt sitt slut. verl-den- vC, O om-fatt- E O fed te n us V CO CD v Z Ki 5Q. w E Q n CD Z LU w Q O cu co w PS CD pH o 1 Alla, som annu icke hafva prenumeration sedan deras tid utlupit, ombedes att icke droja dermed, utan ofordrojligen insanda penningarne, ty vi vilja icke sanda tidningen pd kredit. n a, ut-gor- g ge-no- liir-dom- ar en forbannelse for menskligheten, den har varit orsaken till myc-kenstr- 1 id Hviteskovden . Man har raknat ut, att ochblodsutgjutclse, den har sandt millioner in i evighe-te- n med forbundna ogon och ska forhoppningar, och den Stor-britanie- n bchofver forskaffa sig har 144 mill, bushels hvete frdn analltid stridit femot sanningen. dra lander under 189192. Det var genom faKka religioners Frankrike har allaredan gjort inflytande att Kristus, profeter-n- a stora inkdp, men behofver ytter-ligar- e och apostlarne ledo martyr-ddde120 milloner bushels; Ita-lie- n bchofver 40 millioner; Holifornadagar och att Joseph och Hyrum Smith samt land och Ilelgien 36; Tjskland mdnga andra lidit samma dbd i 20 och andra turopeiska lander detta det nittonde drhundradet. omkring 28 millioner bushels; alltsd inalles 388 millioner $ bushels. De land som ha hvete Ett godt ord. att siilja aro Forenta staterna, n Det ar sd siillan man ser Australien, Ryssland, och Indien. Men under de tidning yttra ndgot fordcl-aktiom vdrt sdmisskandaoch senaste tre dren ha dessa lander endast exporterat fbljande missrepresenterade folk, att man slages med Forenta staterna 105 fbrundran dd ndgon artikel millioner, Ryssland 112, Indien sig, deri riittvisa vederfares 26. Frdn dessa tre hufvudkal-lo- r har man i dr knappast att detsamma. Den offentliga och emot detta mera an under fbrra dret, vanta ar folk, a gb-reftersomdet fbrmales, att sker-de- n derfor tro redaktbrerna sig i Ryssland ar mindre lofvan-d- e allmanheten tn stor tjenst geoch dessa tre kunna tillsam- nom att beljuga och varna for fal- n nd-go- Syd-Atne-ri- gt mor-monern- a, qvan-titete- vi-s- me-ning- ar r: 274 279 IIvad, missrakning? bedrageri? min herre, brusade Thomas ut, vill ni drifva mig till logna-reSand bud pd posten sd kan ni fd visshet. Ar jag dd en ofverbevisad forbrytare, sedan all verl-de? n talar sd till mig? Lugna dig, Thomas, sade presidenten, du ar och blir en vild, obandig salle. Jag hoppas du ar oskyldig; det vore dd ocksd allt for galet, att misstanka skarprattaren for att hafva bortfort en forbryterska, som var sd godt som hemfallen dt honom. Gd du lugnt din viig: jagtror snarare att en af hennes domare skulle ldta forleda sig till ett sddant vdgstyeke an du. Det ar visst ocksd sannolikare, ers hoghet, anmarkte Thomas, och dter faste han blicken pd presidenten. Dera3 ogon mottes, grefve Arndley var.de bort hufvudet. Han gaf en vink, och Thomas skulle just gd sin vag. dd en man intriidde, i hvilken presidenten straxtigenkiindekusken frdn den foi egdende aftonen. IIvad ar det? hvad vill den menniskan? Ers hoghet md icke taga min dristighet ilia upp, botjade mannen; jag hor, att barnamor-derskaflytt, och mitt samvete drifver mig hit, dd jag tror jag sjelf har bortfort henne. Alla de narvarande stirrade forbluffade pd den ni'ss ankomne. Nu kommer min oskuld for dagen, utbrbt Thomas triumferande. Tala! betalde presidenten. 1 gdr afton, tog kusken till ordet, "kommo man fram till mig och ruskade i maskerade tvd mig, for jag blundade en liten smula. Jag slog ers upp ogonen och sdg tvd stycken, den ena pd till sade och han mig: hogliets hojd, n tager nastan hvarje dodlig i bodelns niirhet, den a afsky, som dsynen af den straffande lagens redskap inger, skramde alia ifrdn honom, och han gick aldrig ut, utan att vara forkladd. Han kande djupt den fornedring, han sjelf var orsak till, och tanken om att dtervanda till verlden, till ett fredligt, arligt arbete, skulle liksom hafva vackt nonom till ett nytt lif, om icke en smartfull kiinsla med det samma hade sammandragit hans hjerta. Han kiinde att det endast var Floras oga hvilket lik en varmande sol, som tranger in i ett morkt, ode stiille, plotsligen gaf hans tillvaro ett vilrde, den aldrig fiirut hade haft fiir honom; han anade, att han en gdng kunde forlora henne, och att han dd skulle sjunka tillbaka i djupare mor-ke- r an ndgonsin forr. Likval hade den iidle ingen annan tanke, ingen annan onskan an att befrid henne, afven om odet skulle tvinga honom att skiljas frdn henne anna i denna stund. Ddhan var omkliidd, viindehan dter rill Flora, inskiirpte annu en gdng hos henne att ej vdga sig utanfor dorren, och att hdlla fiinsterluckorna tillslutna. Sin gamle karl tillsadc han, att pd det bestiimdaste afvisa hvar och en, som ville tala med honom. a I'lora satt bakom de tiitt tillslutna i med hufvudet stodt handen och sdsro genom en springa ut pd landsvagen; mdnga tankar foro genom hennes hufvud, hon sokte forgiif-ve- s bekampa sin brannande langtan efter Emilie, att iinnu en gdng hvila vid den varelses brost, som var henne dyrbarare an ndgonsin forr. Hon kande, hvad hon var skyldig Thomas, oeh endast hennes omsorg for honom gaf henne styrka att undertrycka onskningen om, att under en eller vilje-los- llt fiinster-luckom- |