OCR Text |
Show Supplement till Vta h KO HltFSPOFl) EXTEF. Fredagen den November afgora om det on kanska majoriteten i kongressen och att foretaga den pAyrkade genlemot allmaoheten, men oid skar en dylik genomgAende demoEn i af favor sk icke ar fallet, ar han arlig undersdkning. Det demokratiska partiet r kratisk kongress och en demoatt nya lagar goras, for att en den basta nod dylik undersbkning alia konstitutionella medel kratisk president utgor i detta hanseende. och vid valurnorna i forsakran vandig folkets rattigheter. skydda h5st kan folket sjelf bescamma orb Armen huruvida denna undersokning fiottan. Frihet for Filippinerna. "Vi aro med skal stolta ofver af de narvarande extravagan-sernTalaren forordar samma skall fdretagas tiler icke. for Filippinerna som bAde officerarr.e och manskap fiot-taden hvilken tilltallit Cuba, samt sAval inom armensom inom blutord. men bAda hafva lidit genom anser att ett lofte om fribet oeh och politiskt infly tan-d- e. Jag har Asidosatt ett ahge-nasjelfstyrelse, sk snart som de aro personligt anstall-ningar Promotioner och arbete, till hvilket jag am-ni st&nd att skota sig sjelfva, hafva allt for ofta haft hangifva resten af mitt lif, skall komma att oka folkets i stallet fdr att, efter basta i favoritism sin formAga upp-tag- a grund att s k ordna sina n eder som det merit. anvar Militara for verklig inbordes affarer att de kunna Asido-satts hafva ochforhor Alagt mig. blifva befriade fr&n frammande anhAller om beredvillig som under folk kan omstandigheter Jag Ktt fritt inblandning. icke nndanhdlla fribet for ett hantydt pA politisk inblandning medverkan och bjelp frAn hvar fdran-drinfolk utan att skada sigsjeltt. Dessa och andra orattvisor bor- och en som anser att en af mAtt och steg nu ar af de stallas till ratta. A mer i ka nskt m edborya noden, och jag uppmanar till soldater Pension for t'dra harmonisktsamarbetesAval som och sjbtndn. till kraftig verksamhet hos alia En amerikansk medborgares Det par- som aro af denna Asigt. rattigheter m&ste respekteras tiet FrAgorna aro framlagda och ar i favor af liberala pensioutan afseendep& ras eller religion mAste afkunna domen. folket ner till soldater och sjoman eller antingen han ar infodd eller Skall ekonornisk administra dem som aro beroende af dessa. antingen han ar tion fordras eller skall extraval-gansehemma eller borta. och fdr att VUrt fbrhAllande till understodj js? Astadkomma detta resultat, ar Skall forbrytaren af folket det nodvandigt att ett pass till fota eller mAste ratt-visaVAra relationer med utlandet bringas af Forenta staternas boja sig under politiskt skall antagas dfver belt) ha under de sista Aren antagit Skall vArt guverne-men- t fortryek? sarskilda proportioner. Innan verlden s&som ett bevispd forsvara likstallighets-ratte- n e vi kommo i besittning af eller speciella privilegier? voro vi snart sagdt ig Skall styrelsen forblifva men dessa oar, ofruktbart oAtkomliga, JJppodlandet af eller ofverlemnas till indivi 7000 rail frAn vArt land land. duella kapriser? hafva helt och hAllet iindrat a Den lag som afhaudlar denna vi hAlla fast vid folksty-relse- n Skola mak-ter, till forhAllanden andra 1G och stater innefattar eller omfatta despotismen? fr&ga den oerhor-dsynnerligastsom Annas och inom dessa Vi vanta med lugn och tillfor-literritories af vAra utvidgningen anuu milliontals acres som pA folkets svar. foretag borjat vacka vanta p& vatten for att Om jagblir vald till president farhAgor hos de stor-rblifva bordigt land. Ar 1902 skall jag anse mig sAsom den industri-idkandnationerna. funnosinom detta omr&de59,000 Till foljd haraf ar det nodvan- hogsta magistratspersonen for mil af kanaler och diken och att soka folja den politiska allt folket, men icke for nAgon bar detta bevattningsarbete digt viss faktion, och jag skall all tid grundsats frAn hvilken vAr for-statt inom national-politikejust borjat, Dessa kanaler och president utgick, och frAn ihAgkomma diken tillsammans med dammar, olika Asigter kunna hvilken vi aldrig borde ha afvi-kit- , o.s.v. fullt vara reservoarer, pumpstationer arliga. derigenom undvikande ha inalles kostat ofver 93 millio-ne- r har fdrtroende till folkets Jag som sA latt uppstA doilars, och sont det annu allianser med frammande patriotism, uppriktighet och erfordras hundratals millioner genom goda omdomesformAga. nationer. dollars innan de lagstadganden Jag skall forsoka att minnas som gjorts i detta h&nseende i guvernements-utgiftern- a. att den bast tjenar sitt parti blifvit fullfoljda, s k visar detta llejorm som bast tjenar sitt land. att en ekonornisk och rattskaf-fen- s Om det ar folkets vilja, att jag Dessa utgifter hafva under de styrelse ar af noden for att mig de skyldigheter som sA Atager utfora detta arbete s&vida det, sednare Aren stigit pA ett sA medfdlja presidentskapet, sSsom lagen fordrar, skall blifva uppseendevackande satt att det fdrbinder jag mig med Guds hjelp s till fortn&n for hela landet i synes som om nAgot mAste att med all makt hangifva mig orsa-kefor att finna ut hvad At de skyldigheter som innefat-ta- s stallet for den enskilde. kan vara. Arl875beloptesig i denna hoga fortroendepost. Arets utgifter till $274,000,000, Med hSgaktning Fanamakanalen. en summa som pA den tiden Alton B. Parker . En dylik forening mellan de en fordran frAn majob&dahafven bar lange varit en af riteten af folket om en genom- stacka den enskildes ofvcrgrepp i undcr-sokninge- an-se- ge-no- a r, at kon-ventio- ar an-n- at Okt. 7904. 7 kanska och det demorkatiska. HufvudsakligA skdttaden i dertis principer ar att republikanarne gynna h5g tull A importerade var or, dA demokraterna deremot gynna lagre tull eller mAhanda fri inforsel af varor frAn utlandet. Det ar mojligtatt annu flera partier uppstA, som vilja hafva ett ord med i laget, men gora sina vanner mera skada an gagn. Amerikanska partiets valsedel uppvisar en lista af man national-demokratisk- a stora intressen. SAr I Paris har nvligen oppnats en som individer aro de af det slag, kallad "Perlan, dar wan saljei n, som sallan Aterfinnes inom crenu-puder oeh fleia sort, rs t v men sAsom ett helt och cch skonhi tsratten, t.ll erltade af af-fa- poli-tike- A sitt partis representanter perlstoft. Det nyasie kosmetiska vanta de icke att blifva valda. det ar icke troligt att de rona NAgra af dem gora en verklig besitta de underbaraste och lar ha en nAgra framgAngar, emedan folket, af allt att doma,'kar sA de ofvannamda partien, att ett tredje eller ett ijerde parti skulle blifva allt for svagt for att han-gifv- med framgAog striden. et kunna upptaga t. ut-gifv- var-derad- e gre-kern- beseg-rare- Dessa partier organisera sig tiska partiet. ty demokraterna i for att uppsatta hvar sin presi Utah hafva, bAde inom oeh utom dentkandidat och detta tillgAr sina konventioner afgifvit samsAlunda: Partiet afhAlleri nAgon ma protest som nu utg5r grun-def5r det amerikanska partiet. af Unionens stader en konven-tion- , det vill saga, moter med Sanningen ar, att den demodelegater frAn republikens alia stater. Partiet uppstaller ett kratiska valsedeln i sin helhet iAtal af sina mest famstAende kan uppvisa lika starka till kyrkligt inflytande man som kandidater, A hvilka delegaterna rosta, och den af som kan uppvisas pA det nya dessa kandidater, som vid partiets valsedel. Skilnaden ar bara den, att deerhAller majoritet det de en mokraterna hafva vidhAllit denen mer alia rost ar ofriga na princip under Aratal, under tillsammans ar partiets det att de republikaner som det amerikanska parStundom hander det att ingen tiet aldrig funno fel med kyrkligt af de af partiet foreslagna erhAller den behofliga inflytande forr an de forlorade majoriteten trots inAngfaldiga detsamma. omrostningar. I sA fall foreslAs Under mer an tvA Aft tid har en ny kandidat, som dA afgAr demokraternas tidningsorgan med segern. Detta kallar man Herald motsatt sig apostel to bring in a black horse in the Smoots politiska program derfor convention. att det insAg att foljden skulle Vid valjandetaf elektorer ro- blifva till skaka for Utah. Ilvad sta republikanarne for sAdana som har intraffat har rattfardi-ga- t som aro republikanaie, och dedessa Asigter. Genom att for sAdana som aro ge sig in i politiken har Smoot mokraterna demokrater. Om derfore majo- sammanblandat sitt politiska riteten afen stats invAnare ar parti med sitt apostoliska emrepublikansk, sA blifver afven bete, och fAr han fortfara dermajoriteten at dess elektorer re- med, blir det till stor skada for publikansk, ocb tvartom. Elek- Utah. Enda sattet att undgA torerna hafva visserligen ratt ett dylikt forhAllande ar att roatt rosta for hvem de behaga, sta den demokratiska statsval-sedel- n. men i allra fiesta fall rosta de i Det synes klart att den repuenlighet med deras onskan, som blikanska sphttringen skall ha valt dem. For att vara vald till president demokratisk framgAng till resufordras majoritet af elektoral-rosternltat. Det enda som kan hindra For narvarande a det ar fullfoljandet af Sprys hodessa 476; det fordras allt-s- telse att han skulle skaffa tvA demokrater f5r hvarje republiminst 238 for majoritet. Resultalet af rostniegen sandes kan han miste. Spry har kanske frAn hvarje stat till presidenten kannedom om republikanerna, for senaten, och The House af men man fAr hoppas att han ej raknar roster-na- , riktigt kanner Representatives och den kandidat som har att dessa icke skola lAta forklaras vald till sig pAverkas af kyrkligt inmajoritet fly tande till att rosta pA Cutler president. Skulleingen af hafva majoritet, ar det och de bfriga ofverlAtet At The House of vaijandet af president. gora slut pA hela med en brAket att att mangrant rosta Representatives utvalja fbr den demokratiska valsedeln, af kandidaterna till president. Presidenten af Forenta Stater-n- a Haraf se vi att det finnes gan-sk- a och man fAr hoppas, att alia rear nationens bdgsta makt mAnga prof att bestA innan publikaner, som omma for Utabs med afseende pA verkstallandet nAgon man hinner till president-stolevAl, vilja gora sammalunda i Forenta i af dess gallande lagar och men Staterna; och hvarje person, anseende till embetets vigd aro som ar fodd i Forenta Staterna de ingalunda for mAnga. Det ar samt ar ofver 35 Ar gammal, icke mera an rimligt att folket kan enligt konsritutionen bekla-da- s sA mycket som mojligt lar att med detta hoga embtte; det- kanna den man, som det har till ta ar det enda embete inom vAr afsigt att anfortro landets hogFor Presidential Electors: fria rtpubhk, med hvilket en sta exekutiva makt. SAMUEL NEWHOl'SE, genom lag ar forhindrad (Sv Am. V ) n mot-stAnd- are rost-ninge- n Philli-pin-oarn- erat kandi-datern- a lag-enl- a vA-r- a indu-strie- lla en-da- e e an-d- a t n ar go-ra- n statsmans hdgsta onsknin-ga- r inom bUda partien. Det bar nu afgjortsatt denna kanal skall genomskara Panama-nase- t. Enligt forenta staternas lag ar det nu presidentensskyldighet att utan uppskof g k till verket med kanalensfullbordande. Denna skyldighet borde omedelbart v&ra fullgoras. tyckte, oerhorda utgifter. Under det gAngna Aret belopte sig utgilterna till den kolossala summan af $582,000,000, och det ar derfor pAtagligt att nu, mera an nAgonsin, en genomgAende undersokning ar af noden, ty denna oerhorda okning i dA ar alls icke Amerikansk handel. i Xkr handel p& amerikansk botten uppizAr endast till 8 pro-ceat sumrnan af vAr exporte-rinUnder en och importeritig. tidrymd af 70 Ar, fore I860, dA republikanerna kommo till mak-te- n, utforde vAr handelsflotta i medeltal 75 procent af vAr handel. Ar 1877 hade det fallit till 27 proccnt, oeh for nt g narvarande handhafva undersokning for att a orsaken till dessa, som man gAende ut-ron- proportion till okningen i folk-mangde- n, ej heller kan den pA nAgra andra grunder. I vAr platform sages det att de Arliga utgitterna kunna storligen reduceras utan att pA minsta satt skada nAgon branch af Ar 18SG uppgingo Arets utgifter till $242, 000, 900, och under fdrra Aret, 7 Ar efter Cleveland upphort att vara president, uppuingo dessa utgifter till $582,000,t)00. Under de fyra Ar som foljde pA Clevelands administration var medeltalet afguver-nementet- s utgifter icke mindre Till dessa an $511,000,000. oerhorda utgifter voro visserli-gespansk ameiikanska kriget till stor del skulden, men under de tre foljande Aren minskadcs icke utgif'terna utan uppgingo i stallet till ett medeltal af $519,000,000 om Aret. N;ir man betraktar dessa siffror sA forefaller det underligt att den ur-sakt- stv-relse- n endast en brAkdel af vAr importering och exportering. Amerikansk skeppning var r 100,000 tons mera 1810 nara hundra Ar tillhaka an det var 1903. I anseende till det standiga nedgAendet inom amerikansk skeppning under de 43 Aren synas de republi-kanskloftena i detta hanseende vara fdga uppmuntrande. Det bar sedan under demokratisk sty relse visat sig att denna frAga s kan med mera tillfbrsigt till det demokratiska narvarande administrationen en order som forbjuder partiet. tjensteman inom styrelsen frAn Undersdkning inom guver- - att publicera sAtlana kostnads-forsla- g n em en tsdepa rtemen ten. enligt hvilka app.opria-tione- r i sedan skola goras. Nyligen gjorda upptackter Nar de med presidenten sjelf forctog en forening hastigt stigande guvernements expenserna visa, undeisokning och till kongressen att en undersokning inom hvart. rapporterade att genom bedra-gerieenda departement ar af noden forfalskningar och genom Demokraterna inom kongressen mutor lagen iifvertradts af fordrade detta. Den republikan tjensteman i allmanhet, ska majoriteten nekade till denna och af posttjenstemannen i dA nekade den republi- fordran. Folket kan vid valet vi of-ve- n sed-nast- e a ofver-lemna- ut-gifv- it r, pu-blik- syn-nerhe- a t, a. ut-g5r- mormon-demo-kraternao- kandi-datern- ch a smootlerit-kan-didaterna.ut- an n Utah State Democratic Ticket. att Salt Lake City. bevArdigas. de seende som en dyrbar och vacker pryd-ca- Vid Iersiska vlkens strander finnas stora distrlkt, hvilkas hela befolkning menniskor perinnisslefiske. Hvarje S.r fr&n Maj till September r.ogla hundratals h&tar fran golfens smA hamnur tor att heglfva sig till fSngstplatserna. Ombord pi dessa befinna sig 300, noo man, hvaraf ena lialften iir dykare och andra hiilf-testannar ombord fiir att pA gifven . signal draga kamraterna up ur vatt-;iethundratusentals lefver pS. bA-l- n Nar bAten koinmit till en plats, der det finnes eti perlmussle-bank- , seglen in, och dykaren man vet att tagas hdrjar strax dyker drager sitt arbete. Innan han han ett par starka pA handerna fir att skydda sig mot s&r oeh rispor, sA stoppar han vax i oronen och tapper till nashorrar-nmed en hornklyka, som gifver ett ytterst egendomligt utseende. Om halsen hanger han tn korg af hampa, och derefter slAs bring bans lif ett tAg, som binder vid liAten och med hvars hjelp han s .lan hissas upp for att heinta frisk left. Sist s'ic-ke- r han fotterna i en ine'nllring, hvilken en tung sten iir fan sitt, oeh pA detta satt utrustad glider han nod 1 skinn-handsk- a ho-no- flii-ta- d 1 vattnet. hafshotten rifver han ltis sA som hans korg rym-niemusslor mAnga och nar han ej har pr'ra luft uvar drager han i tAget och blir genast Nere pA r. upp-liala- Perlfiskarens arbete ar ytterst PA och fullt af faror. blir han ofta ofverfallen af sviirdfiskar eller hajar, och hvarje Ar satta massor af dykare i f vet till ellei blifva lemiiistade i striden med dessa hafvets odjpr. De uthanla ej heller lange det anstrangande lifvet; efter nAgra Ar blifva de fiesta sjuka eller blinda. Men trots detta vilja landets arbetsfiira karlar aldrig hora talas om annat arbete an mussleflske, Fiskarena lejas af bAtegarna.ooh dessa stA Aterigen i kopmannens sold; alia fa samma dAliga betalning, bAde den som under hela sasongen ej finna nAgot, och den som pA en n gAng fort en formbgenhet i dagen. ar lika usel fdr alia, och alia firo hafs-botte- n 1 lye-ka- ts Lo-ne- fattiga och skuldsatta. Viirdefttlla, felfria perlor hittas men tarfligare lag som ej kan alsattas till juvi lcrare, finnes det godt om. Dessa kalkaktiga. perlemoskim-rande- , harda. blanka och oregelbundet jemforel-scvl- s formade perlor fdrekomma stora mangder, och aro ibland sA smA, att de ej ha det ringaste sAl-la- 1 Oeh alia dessa kasserade perlor tlll-llmed dot al fall, som upjistAr vid de fdla perloinas putsning, krossas nu till ett fint stoft och anvandes till det akta perlpudret. Kineserna, som i sa rn.inga fall varit europdernas urmlnncs tider fdregAngare, ha ett iierljmlver, som af det rikets qvacksalfvare tillskrif-its fiirskdnande egenskaper. Denna markliga egenskap hos jier-lahar i vara dagar upptiiekts af en ren hiindelse. I en af de arabiska verkstiider, der jierlorna efter den forsta otiisorgsfulla rengi ringen slijias runda (ndt poleras med tilllijelp af perlstoft. ladi' europei-.-k- a till sin forvAning marke yt till, att flera af de infodda arbetersknr-n- a och niistan alltid de kokettaste hade en mjuk, tdomst ramie telnt, om stod i eginlonilig strid med deras bt'rigt vanvArdade oeh sjukliga utst-endSaken undersoktes, oeh det visade sig, att dessa arbeterskor pudra-d- e ansigtet med det fina stoft, som bil-dvid slipningen. Det nva skonbetsmedlet har, som sagdt, redan vunnit stor utbradning. En rad bekanta Konstniirlnnor ha prof-- v at det oeh sjunga dess lof sA hoga toner. att det nastan ser ut, Finn om vAra foifaders jioudre de riz, som sA bins ge herskat enviildigt, nu skulle af del akta perlpudret. De sink arabfltcliornas hemlighet har trangt fram till Europas och Amerikas modedamer, hvilka lorinligen lara slAss orti ib t nya trollmedlet, som skall Atergitva eller bevara deras skon-ka an-iin- hlm-n.els- v n Piesidenten af I'orenta Staterna valjes hvart tjerde Ar, vid hvilket val hvarje rostberattigad inom republiken egtr rattighet att rosta, dock icke direkt for presidenten, utan for ett antal elektorer eller ombud, hvilka sedan valja presidenten. IA tisdagen mist efter den for-st- a mAndagen niedlet sages egensKaper strykande &tg&ng. uppofl'ring for att fA nedskrifva Xkta perlor ha varit kanda och den protest de personifiera gent i alia tider; redan i den gr&a emot missbruket af kyrkligt in- forntiden stodo de i hbgt prls. Efter att ha inforts i Europa af flytande i civila och politiska , perserkonungen Darius' affarer. Men vid afgifvandet af de ofver det valdiga utbreddes denna protest kunna de icke ha romerska verldsriket, och ha genom nAgot otaldt med det demokra- soklernas lopp alltid bevarat sitt an- n sty-rels- e , sAsom n nt-lande- Ett nytt skonbetsmedel. de repre-senteran- g ap. PerJor och perlpuder. i November kom-m- a rSstberattigade tillsam. FKEL). J. KIESEL, Ett ti!!fl!ls Ogden. II. SNOW. St. George. fer demokraterna. EDWARD mote, som bolls sitlidne For Representative to Congress: fredag af det nybildade i Grand Theater partiet ORLANDO W. POWERS. harst tides, visade att det nya Salt Lake City. partiet vinner i styrka och am-na- r Det Ameri-kansk- a For Governor: fortlara. Attonens storsta sensation var Frank J. Cannons ex-sena- tor JAMES H. MOYLE, Salt Lake City. mans och valja dessa elektorer. upptradande sAsom en at a'to For Justice of Supreme Court: Hvarje stat valjer lika mAnga nens talare. elektorer som den hari kongressCHARLES S. VAR IAN, Forlusten af senator Cannon en. Salt Lake City. sAsom en af tnedlemmarne i deNar elektorerna aro valda mota mokratiska statskommiten blir For Secretary of State: de i sina respektive staters visserligen ganska kfinnbar tor LEVI N. HARMON, hvarest de rosta for pre- demokratiska partiet, men hvad Price. sident och vice president, dock den politiska striden i sin helhet fdr hvar och en af dem sarskildt. angAr, sA har det icke mycket For Treasurer: Orsaken till att presidenten och att betyda. WILLIAM B. WILSON, behofva icke icke valjas diDemokraterna Ogden. rekt af folket, ar att man tror, skaffa sig intyg pA att de Icke e; att ett mindre' antal man valda dragit fordcl af kyrkligt For Auditor: de folket hafva hvarken af sokt for andamAlet skall ty t. JOHN W. GEIGER, Adagaliigga storre visdom i sitt eller fruktat dylikt inflytande. Nar man forntiden vlllo rigtlgt Park City. Den enda hantydningen om ett val an den stora massan. en gasl, lat man en akta jrerla Alltid fore pre ddentvalet fitines t vetgdigt inflytande bland demo- For bans ilryc.ktobkgare. Superintendent of Schools: Efterverlden bar hit tills ej sett anfrAn med koinmit har kraterna ett antal poloiska partier NATHAN T. PORTER, an ofvi ett nat rdrifv et slbseri da fiir den republikanska olika namn och AskAdningssatt Centerville. , romanies galanteri. Men hveni ganrla i verksamhet. For narvarande statskoinmitcen.och kunde denne vet om ej vetenskapen en vneker dag existera tvenne partier, som stri-d- pA minsta vis upptylla sin hotelse For Attorney General: lar oss, att en sAdan tipjrlost perla om aran att tillsatta presi- om att draga demokraterna frAn GRANT C. BAGLEY, egile utmarkta egr nskajier, som vl under melluntideu ej baft en anlng om. Provo. denten, och dessa aro republi- - sitt parti, sA skulle ban dermed as kapi-toliu- 1 detro-nisera- n infly'-tand- b he-dr- a fal-l- a 1 ord-forand- en 1 a |