OCR Text |
Show ' hMMrtll9iMVft: H:o 5(. !V - '.V?- - e... llpirtr. REDAKTOR och EGARE: 39 S. Hesf Temple Str , rcbagcn ben 2 2(u$uftt (90(. OTTO RYDMAN. 2 ilrg. Salt Lake City, Utah. denten att inskrida och gftra ett Tror ni lete sftdaut svider vktre, kraaaf Mormons boks na funno oj&fviga bevis p& Deremot tvekar jag att fordbma dan slut p& hvad han betecknar som ursprung hos detta folk, en samtnangaddning i sytte att y&gra blygsamma inv&itdningar inut djurplftgande cirkusdirektoren Wulfl for under det andra p&stodo, att sanning ocb pdomliga det ban ikkrdigt "pfttade tin tana sidaa V. vtmniakopldgeri och vivisektion hade efterapat hebreernas Jorden rundtpd next lo da-ga- berfifva Schley hvarje sp&r af for alt fft kenne att gft ochliggaaig. Jag af menninkur, ursprung. for den seger han 13 timmar, 2 minuter och traditioner, seder och historia tror att verlden skulle se lika bra ut nu, (f'flr denna tldnlng ) vann. om mao ville gora p&eamma vis med ai iland detta folk for att hindra 42 selfunder reste Charles Cecil Till forekoumi&nde af tivarje '.suor, b&de dem pft tvft ock fyra ben. det fr&n att blifva omvandt af ''itzmorris, som i lordags &tta ock afvoyhet tiftu daiunrnaa djur- - j Af Frk. Hulda E. Holm, Kor n&gra ftr sedan upprordea vl alia Det Karrade farmarbetare. e den katolska kyrkan. En betona slda, ber jatf 8kyddsforenlii(9 dagar anlande till Chicago, fr&n Salt Lake City. toch med akal ofver en atnerikanak yckt kand val en , stor sak, att att ja); ar djutvan kanske meia tin menui-jiren lvilken stad den berattar, att landets ktuis graaliga misslutudlmg afgrafaviu, del af de sig s& kallande skoviu, derfoie att jag funnit att djurcn ft livilket ban en g&ng beblifvit den gjorde de meat mgftaada at utsand inbyggare regeln ka battre karaktarer, aldrig begara studler betralTande Det finnes m&nga bevis p& for aro blott anstalter lefvero. r hade en bok, som inneboll profe-tio- came tidningsutgifvaren W. R. borgeu eller ticklin ock aldiig apringa Mormons boks sanning och Inte for att velat vara det berofva den aft jag fattigearbetaren med aubskiiptionaliator. ocb uppenbarelser, och a'tt learst, samtidigt som tvenne etalle. Jag ar lata grafsvinets d f& cents, han mojligtvis har ursprung; men innan de fullt och fast trodde, att den m&r rigtigt ilia nar jag ser n&gon ftrelysten. Dock nastan kellre det fta aa Jag fr&n andra utsandes ynglingar dessas namnande torde det vai stallet for att hjelpa den sift ett huadjur. Jag kr mycket for skulle &terstal!as till dem. modern riksdagsmannakandidats. Tiiak ew York och San Francisco. qvar, infdrande af slagtmaHken, blott med ra val att bfvervaga hvad En till arbete. arbetssokande snalla lake kr det Der er, kerrskapet! bok Yen vinnande p& denna en llten slang af afundsjuka mot dera, allenast tillryggalade pd firina i Sioux Mormons bok ar. "kknaa som soui vilja goodtemplarna, Iowa, City, med Mormons bok. ofvan namnda tid 20,545 rail, sum sft l&tt, kuittivt och oinedvctet fft edia lionom pft lefvern for att utrbna om kar- Mormons bok ar en fqrest&s af Keller & Johnson, har sprftnget ut Och det stoia okaiula e Den bestod enligt sagnen af for och tiden len dricker ock alia andra sammanlagda taisto-ria af dfifvit dylika bedragerier i stort. Bedan nigra adla, veka ock vannkjertade moraluka, punsch, utan som och agrariaka sex metallpl&tar, polltiska ppeh&U utgjorde dagar. Stockholm vintras rorande Guds handlingssatt Ekeras plan var att lofva farmar-bttar- e pl&tslagarcgpsaller som flstunda att ranaaka af trenne ringar. den h&rresande upptackten, att fr&n Noaks tid till omkring &r gjorde Den kinesiska befolknin det viviaekerade off rets h jertan och njurar. feta anstiillningar p& Det fanns allts& rikligt med beftsnor och grlsar alls inte gbracirkus-konste- r Och detta l acker en hel sommar, dft dar421 efter Kristus. Den gifver en gen i Forenta Staterna har, skordef<en i nord och syd. till foljd af uftgon oemoUtftndllg vis p& tillvaron af historiska emot det amerlkanska grafsvinet tick i som en af om berattelse koloni, enligt censusbyr&ns dagarne Dakota samt fri resa dit, allt for inre kallelse, af f&fauga eller for sittnojes bland de forne lutighetens nirvana efter en kort Gud fordes fr&n Babels torn till uppteckningar statistik, en afgilt af $1. D& arbetarne skull, livilket jag alllid s& sakert trott, vecka. utgifna standigt & detta fastland. under de senaste tio anlande till bestammelseorten, utau nrftste befallas till det och atuudom Ska kerrskapet och jag bilda en fdrening detta fastland (Amerika); hur Det uasta for ar: &ren aft ofvervagande och utgor nu ett antal af futi no de att de icke fingo n&got fft sinisk, tror jag knappaat jag vill gft mot ai.l sorts plftgaude af alla slags den tillv&xte och torkofrades, P& hvad spr&k voro dessa upppft n&gon clrkus mer. varelaer, all missbaudel och vivlsak-tlo&r arbete och intet hade att ltfva mot men slutligen tillinietgjordes. ungefar 107,474 89,000 Vidare bar jag uppoffrat och furlorat skrifna? som tankas kan teckningar 1890. Daremot har anlalet ja p& och de knnde icke Denna folkstam ben&tnnes jared-iter- . Det Dft ska roeuskligheteu vara sft innerligt sig vlda mer pft djur au pft menuUkor,sft taga st&r i Mormons bok, att att snail och pft bockbenta ostpreuasare, Biter dem kom genom de forsta janeser har i landet Okats be hem till Sioux City igen. Milagga bort att sl&cirkushftstar pft gjor-de- s ar direkt uppteckningarna svftrare, n&gon djurpl&gare jag nosen dft ska ocksft nksdagsmana-mororrmen ; 4 Guds ledning en koloni fr&n Jeru lwaukee tydligt. bolaget upptackte snart precis Inte. enligt judarnes lardom och afstft fi&n att under pftsklofvet Kri&r fore 600 i in salem, omkring Det ends, som skiljer mig frftu en Bedrageri med ban knedlar att man lastade en hop man tuartera sina guhbar nted sporgsmftlet: spr&k, eller med anstus. Denna koloni bestod af egyptiernas utou Det befans forenlugsdam d&, att stor skala har af fraktvagnar. "X&, kura do, hvad roar du dig med de upptackts dra ord p& hebreiska och egypti ar att jag ock radvlan for r&ttor i Lehi och bans familj samt tjena-re.- " dft det inte ar qvallsplenum"? stodo i aftnar p& bfomsarne jarnvagen ska. Lehi gjorde uppteckningar regeringens detektivbyr& ocksft har en sinula medkansla for menui- J Dft ska vi inte tillftta uppsprattandet af Den delade sig i tv&nne & Sedlarne ttsmplott me.daiteitstiyjrerpal risofdi ialteuisUiftiels vividukaf pl&tar, p& det att han battre mwP stammar, nefiter och lamaniter, skulle kunna undervisa sina aro tryckta fr&n de pl&tar, som och skuile hafva halfva ffirtjen-sten- . menniskor i synnerhet. en hygglig och ilia flicka en kokett stiller efter tvanne af Lehis s5ner Nefi Ai betaine blefvo utdrifna Yisst ftr det ned rigt alt skicka for mftnga fdrklskad karl i reserven bland sina ti icke Vunde un- anvandts afen for femtio &r seenar ban barn, kalfvar i for liten bur pft allt for Iftng och Laman. Dessa stammar vo-r- o jaie med ett: "Min Gud, sft ni ofvar- dervisa dem utan med tillbjelp dan upphord statsbank i New ur vagnarna, forest&ndarne for men ar det etort bftttre attsvalt-ldn- a raskar till en borjan Sender, men mig! NI uiftste ge mig tid att och arresterades New arbetsbyr&en Jersey. en hel del jeruvagsinttn utuied linien lara kanna och detsamma med bans irunswick, deraf, mitt eget inie f& afked. blefvo sedan s&som ett folk och der kalfvarna ftka, derihland de s. k. efterkommande framdeles, s& vi Kina fordrar ekadeermtt-ning- . bromsarne komma att Och vl ska inte lftta vira pojkar rifva lefde i fred med hvarandra, till Hvad dylika "arbetsbyr&er" kontorsbitiadena", som ha alia en ned skatbou dft de arn siuS, men icke helse att. uppteckningar oupphor Kinesiske ministern i af herreklassen pligter och vilkor dess de slutligen skilde sig &t ocb s& ar detta just ratta ler lftta dem gft och kurtiaeia flicker utau r ligen gjordes. Omkring 1000 &r Washington, Wu TingFang, har u tom befordran och alia en (hangs att ha allvailiga afsigter, dft de bit atora. for borjade fora krig, med den bthandlingen dylika. utoin att ata, ifall ban vill kftlla sig senare sager Moroni, den siste af till v&r regering framstallt e Kappibpningar skola afskaffas, men afatt nefiterna blefvo utrota-d- de nefitiske med liustru och barn, eller utom att bilda ven rorande den for man profeterna, bli Huru kan sMirmoistyrauni. En karl ska Inte fort af lamaniterna. Helt igenom familj, ifall ban vill ata. tillfttas att ha rosenkrans pi sin liund; i Butte, Monkineser lidit p& den tiden: Lars hr spr&ket Amerika fingo I min barndom upprOrdes jag ofta ofver men lika litet att ha sin gift i boken finner man, att dessa folk gaiula mamma kineser-naoch frokenHansine Han- sin&liindlngar, som hade tin kor nar de Hanson vi hafva skrifvit den- tana. af "Och se, Krankningen blefvo for varnade huset for jemnan sen han gift sig. folj standigt na uppteckning i ofverensstam ratt g&r tillbaka till 1886, sen erfara d& de harom dagen inte hade foda mer an till sex. Men ar Och vi ska vetenskapsmannen derna af sin olydnad mot Gud melse med v&r kunskap om de och antalet scm ledo skada och anlande till Rostons hamn fr&n det battre att pft ett postkontor ha aex att ha eu kattforbjuda under luftpumpeu mer an s&som ock att de erhollo stora skriftecken, som bland oss be oidinarle tjenstepeisoner nar man behof-ve- r en half minut; men annu straugare ska vi namnes de forbattrade egypti orluster uppg&r tillfierahundra. Danmark med &ngaren "New tio, eller vid ett luroverk sexton loften om de ville Ivda honom. fbrhjuda foilaggareu att liftlla en snilirik, Det uppgifves att flera kineser Englaud. Larsen ar bosatt i nitr man behofver tjugo, och lftta Nefiterna bade i sin ego he ska, hvilka blifvit nedlemnade dlktande gnveruunt pft stiackbftnk med blelvo dodade, andra forlorade Michigan, men reste till Danmark de ofrlge gft som "extra halfva sitt Ilf? sitt; Aek var god kom Igen om sex breiska skrifter med berfittel-se- r och forandrade af oss efter v&rt Eli sftn der extra nienniska kknner Och om v&ra pl&tar va sin egendotn, nastan alia fingo for att hemta sin tastmo och de talsatt. Min tid liar verkligen Inte tillfttil. . fr&n verldens skapelse rit inte ha ratt att lefva langie an lion kunde sig vi FOrfalskad stora, tillrackligt sina naringar forstttrda och flera skulle gifta sig vig ankomsten konjak, giftiga Upeter ocb kan arbeta. Ar det Inte ocksft en sorts garner skola bli omojliga. Vi ska till profeten Jeremias tid. Afven hafva skrifvit hebreiska, men den blefvo drifna darifr&n. Det sages till Michigan, men som Iiansine vivisektion att lftta en extialarare, som den der kldie berm, som vid tftbor-de- t hade de en historia i samman-dra- har ocks& blifvit for&ndrad a i Butte medforde ett e varit nog hittsining att gifta sig, gft i stadsr&det tillhorande att vidare, skrifvi kunde alltld om och paret hafva berattar: "Jag var sft rysligt oss; forne af detta fastlands ett tjugotal ftr med luedvetaiidet, att klen knda till mitt d& skulle det stallde sig p& v&ldsverkarnas de vit se, femtlondesjette ftr dft barn, hebreiska, ans&go "dygdige hilian sjuk sft fftr beta hushftllet svalta. jarediterna, samt en blir om spjellsnore." icke funnits n&gon ofullkomlig tie by och att domstolarna togo att om hon fiek Dan ihar Inte ens trosten af en slagtmask, jag lyckligtvis storia om handelserna bland het i v&r uppteckning. Sigurd, parti, och att rattvisa slutli- landstiga som ogift, skulle lan- som annars hagrar fiir hvarenda slut. dem sjelfva. Sedan de blifvit Enligt detta fanns det p& den gen vanns endast genom att vad dets sedlighetsalskande modbor-gar- e Jag ar verkligen djurskyddsvan. Jag af lamaniterna, bade des- tiden tv& spr&k i detta land, men ja till unionens domstolar. F. d. deraf taga anstiit, och en finskar ett gladt och praktfullt lif St alia sa s&dant hat till minnet om de kossor, I.eghoriisliuns och battre b.iciller, Hjelp i rdtt tid. undergingo standigt foran forbundssenator Sanders ar prest eftersandes, som smidde en god vch sinurtfii dod &t lungsotaba-cilledem, att de forstdrde alia skrifDet forh&llandet; att sakforare. ihop de tv&. skorpioner och bjoinar, de r.enare ter, som nefiterna lemnat efter dringar. f& som aro niedels var teckningar upptackas forladdning af nksbankeus fubri-kanaturligtvisej Bannlyst krigehietoria. Aktenskapet sig och som lamaniterna kunde men att de dock lika, och Iianmen om fullkomligt Lars finna. Men en del skrifter Sjominister Long har beslutit tvunget, Men hvarfor skall dft en vacker och hafva en likhet, bevisar att den delen af Maclays sine ej ing&tt p& att vigas p& treflig bunksflicka tvingas att lefva d& med detta 5de, och tredje bannlysa na forklaring ar sann. En skrift s& hade Hansine f&tt och dgdlg pft halft exlstensmim-nunnpr lamaniterna vrede lade sig, krigets h- flacken, fanns det stallare att fri sager, till tillbaka skjuts inford som oing&ende istoria, hvilken 5nskade de veta narmare om de Det iir lyslinl att ligga och peta 1 ett af hierogly larobok vid eljesar tvanne "Danmarks i dejlig vang og van-&- lefvaade utrotade nefiterna samt samlade fiskt hufvudgrenar sjomilitarskolan marsvin i ett par timmar; men skriftspr&k, b&da liknande Annapolis, s& framt forfattaren alia skrifter, de kunde finna, och hvad sags dft om en kronofogdes tiicka, det egyptiska. Det ena ar det icke reviderar densamma och ar stftnd att marteia en fdralskad afskrefvo dem. I en stam kalla-d- e Brottet MtrajJar nig njelft, som som ar egendomligt dervid utesluter i haifftrsvis, kokettera fdr bilderspr&k pastorsadjunkt endelobefogade, En en stjerntydare tillsammans l Benton, Wisconfor mexikanarne, och det andra honom allt tokigare och to inbrottstjuf honom, goia e alia de vise, och med den hogst graverande utl&tanden sin, blef harom dagen bokstafli-ge- kigare och bit smita undaii mu han vill ha &r det rena hieroglyfiska spr&ket rorande kontreamiral Schleys m&la-de till&telse hofdingens slutligen under tysthets spriingd i stycken under det besked, for atthonom som anvandes af ett folk som i operationerna vid hon "inte anuu lofte aufoitro ban en bok, som de kallade deltagande i han var lart med att plundra ar fullt saker ft att att mexikanarne. till var innan hou rigtigt kanner vid Cuba, synnerligast sjoslaget Mose gudomliga bok. I denhus. Han lioll p& att bryta sitt eget hjerta"? ett hebreiska spr&ket Rorande det i I en interview "Balna bok fanns en berattelse om Santiago. Och into fur jag undcrskattar de tauger sig in i ett mejeri, lor att hemta finna vi, att de forsta uppgifter timore American p&st&r forfatindianernas h&rkomst och m&n-g- a hvilka de meia vetenskapliga uied han skulle bvarmed bry-tverktyg, om dess upptackande i Amerika taren att han underkastat a andra intressanta saker. sagas liftlla fast inelfvoina pft en i in en bank. Under det : Indlanen (till ruaunen med brutet sig aro tillfinnandes uti spanska hi lef;tmle knnln; men hur tror ni b&de och bppnail, s& stammar gjorde likaledes, sjoministerns Se inte s& sur ut Ofver fOrlueten, in han en Uti genom dessa vaxande en af krop kom verk. 5ppning ett siandigt hypoteksnmtan, arairal Sampsons gratiskning. i f& l&na den hftrklub-baatt nar Cortez kom hit till lan-de- storikers att mejeriet, foil en falldorr ned och nuinalskatt och omojlighetcu att for sista gubbei lille, du kan p& S: innan arbetet infodingarne omtalas, du lofvar att inte sli om befordrats till traflade hans st&llet, fann ban en m&ngd skrifter, valtc-ifft lega ett par armar fieka, der han ha biten af sot Michael hade grafatenar med sOnder henne. dft lost deremot folk r vid allt i form fiesta af de p&st&r voro Long af hvilka sig trycket; jei de sitt sprangamne, nitroglyceri skordetiden, hebreiska inskriptioner. fabnkeina och i Amerika, kannaa bildertaflor. aldrig ha sett korrekturen till nen. Detta Alldeles riktigt. Den stolte fadern: mei for en oillaie nf den modeniga, svenska oxploderade (Forts.) om Men de spanska katolikerna Frenologen sade att ban bar ett bufjust det forgripliga kapitlet och sprangde son joiden i ftia dsgar? kraft forfarlig anuan sett nftgou pft han som vud ej ville icke erkanna sanningen af slaget vid Santiago, hvari Samp- der inbrottstjufven ism&stvcken Det var alldeles furfarligt fultaf gosse. i son tillskrifves aran for Schleys Atneri En svensk tbs Hett. i som innebollo dessa skrifter, Olyinpiu att sift lina, adla Det &r riktigt, medgaf den stolte beteck-napftmulen; men hvad ska dft en konst-- , f iderns v&n, och sft tillade han tankfullt: otaliga bevis p&, att mexikanar-n- e ka skref till sina hemmavarande bedrifter och denne senare hteratur- - och teaterrecenscnt ha, som s&som feg, lognaktig, inkom-petevoro en lemningaf Israels hus, foraldrar: Modern konst. Det der landskapet Ippriktigt sagdt, sft bar jag aldrig "herr Anderssons nya pjes torde att och i in s& sett det hufvudet pft n&gon aunan goes. hett har landet s& &terigen blefvo alia skrifter, Detar uppstudsig mot tycker jag att jag k&nner igen. icke bll gammnl: dess witzar och ofrlga s. Milaren: Utgifvaren af som man kunde finna, fbrstorda, att jag m&ste ha fan med mig otverordnade. vickheter aro det deremot redan, k. du galen? Det ftr ett portrfttt eller: dft froken X. maikisinnans roll finues ocb infodingar hos hvilka man sangen hvarenda natt. tidning, mr Felix af minAronkell Knriko ot b Ole-Ol- d hon skulle om bvar oviss af till brel skrifvit har syntes gora ett m&namnas att Angus, fann ' s&dana skrifter blefvo Upplysningsvis Ja, tycit. jag inte att det fOrefdll sina hander, tillftta vl oss erinia om att att kopa hos C. Carlson, nr 154 i Canton, hvari han i lan ordet straffade. McKinley betyder engelska mig bekanl grymt jag k&nner ju honom vetlden torde ha god plats for annu ett Center street (hijrnet af Apricot ockai. presiaf skarpa ordalag uppmanar solfj&der. street). Nigra dp tidigarehistarikerstrykjern"? Yttre bails 4 J kt pi sa-ta- KALEIDOSKOP. 2lmevifanytt n 1 r, fak-tis- , mlssfCr-ht&u- d skrift-stallar- 17-&ri- i ypg-inge- I arbets-byr&ern- a 1 vatan-ekapll- 1 all-nia- dfver-ensstamm- er 1 ofver-sattnin- g 1 gra-verad- Guda-ingifve- sam-manboll- 1 1 ha-sta- -- r, 1 ts n, aar-skll- dt a ko-li- et - a; ! tjen-stema- r, rattig-liete- p&-fol- jd miss-land- el 1 s rna-gistr- 1 vec-ko- r! g kan-sk- si-d- a de-ra- s ut-rota- r, t. und-ging- ti-de- n d Spansk-amerikansk- a ? e. 1 rege-rand- n dokto-rern- a a kor-rektur- An-dr- a&ll-trft)- n t, 1 clrkus-direktoie- n hti-st- ar s r, nt I - Ss 'j fY |