OCR Text |
Show :Ji l) RepuMikanska valsedeln. De Predagen den 18 Sept. 1896. des af skuldsatte farmarne. fruktan for enkel silfver-myntfo- okades vAr af hvetemjol till Cuba frAii barrels Ar 1891 till 114,441 662,248 barrels Ar 1894. af hvetemjol till Porto Rico okades frAn 127,983 barrels 1891 till 200,813 barrels Ar 1894. Man beraknar att landets mjolnarc genom s upphafvande forlorat $16,000,000 om Aret, men om mjolnarne forlorade sA mycket, hvad mAste icke landtmannen, af hvilka de kbpte sitt hvete, hafva forlorat? Om en Bryans anhangare er att skyddstullarne i FArenta Staterna verka till McKinley-lagc- n t, oeh som lemnadetusen-tal- s ruiner i sitt spAr, komtne att som blifva ett intet mot den orkan, MAngen landtbrukare, som medborgarena genom sin mindre eller mer suckar under en sArostning i November framkallat, tung skuldbo.rda, kanner sig en kert under denna tid mer an ja det Ar till och med tvifvelak gAng frestad att sAlla sig till och tigt om rcpubliken kunde dfver understodja det hogrostade de- - lefva densamma. Alla, som Aro FOR PRESIDENT: WILLIAM TMHESFiHITil. MKINLEY frAn Ohio. ut-fors- el Ut-forse- ln reeiproci-tets-lagen- dessa tvA metallers produktions-kostnad- ? L. Ja, och det just fdr den skull som nyss angifvits. P. Men om det omyntade silfret i en silfverdollar Ar vardt endast 53 cents, huru kommer det sig dA, att silfverdollarn gAr i handeln for 100 cents? Hvaraf kommer det sig att silfverdollarn vid kdp och betalning visar sig vara af samma vArde som en gulddollar? L. Emedan nationalregeringen har myntat silfverdollarn, inneliAllande 371(4 gran fint silfver, och gjort honom till lagligt betalningsmedel for galdande af alia skulder (innefattande afven skatter och tullumgalder) till dollarns fulla belopp, 100 cents i guld. P. Ar icke det detsamma som att skapa vArde af intet? L. Nej icke mer An det Ar ett skapande af intet att gora en pappersdollar lagligt betalningsmedel till ett belopp af 100 cents. Regeringen kan icke skapa vAr-dDen endast 6Atter sin kredit i sAkerhet for att innehafvaren af pappersdollarn skall erhAlla 100 cents for densamme och regeringen satter sin kredit likale-de- s i pant for 47 cents till innehafvaren af en silfverdollar. Olikbeten i vArdet mellan och silfverdollarn och mellan de bAda och pappersdollarn fylles af "the credit of the Government eller rAttare af foi troendet till regeringens arlighet och varaktiga bestAnd. P. Hvilka tvAolika slags var-deor-sa- P. Skulle icke fri och obegrAnsad myntning af silfver g5ra silfverdollarn vArd 100 cents i guld? L. Nej. Silfret i dollarn komme att blifva vfirdt f5ga mer An det Ar vfirdt nu. P. Men komme silfverdollarn icke att gA i den allmfinna rorel-se- n for 100 cents i guld? L. Nej. SAsom forut blifvit som lof- - i skuld, hafva dubbelt skal att honom skaffa var att billiga bedja Gud bevara dem for fri GARRETT A. HOBART skulle silfvermyntning efter mSttstoo med hvilka han upplyst Ar det regeringens kredit pengar, Ikunna betala sina gamla och ken 16 till 1. som gifver silfverdollarn fbr frAn New Jersey. dess fulla vArde och nya skulder. i hans med tutas bittida och upprAtthAller Sent Men i l om att gulddollarn. regerinGuldmJn" och siifverman. ora det falska pAstAendet, silf-ver gen myntar ett obegrfinsadt an-tdollarn har genom en mot silfverdollars sA forstores fiendtlig (!) lagstifning for sA frAga landtbrukarn, denna kredit. Nu eger regerinHvad forstAs egentligen med dubblats i varde och att detta honom, hvad han tycker om de och gen moralisk forbindelse att varde bor nu genom lagstiftning Popokratiska tidningar dessa benamningar? bar ofvan anforda siffrorna. en vardet af de dollars som en under heist undvika att talare AtgArd forminskas, Jo, guldman kallas de, som yr dast komme att skadafordrings den pAgAende valstriden vidrfira som myntats for dess rAkning, ka att guld endast skall begag egarne, de rike kapitalisterna men under fri silfvermyntnings-laformodligen i kan-sl- a tullfrAgan Samtal. , komme millioner dollars att och emedan obelefvade uti att ta nas som vardematare, af det "vampyrer-na"blodsugarne lika i hvilket pAstAende ar la om rep hangd mans hus. myntas for nskilda personer, verldens ledande bandelsnatio-ne- r som Aro egare af omyntadt silfMen i sallskap med Person. Ar icke ett lands lagr falskt som det forra. begagna detsamma; att ver. 1892 ske landtman blifver dock stiftningsmakt obegrAnsad? icke. kan anses som vArde P. Men komme icke fri g demokraterna sent och dom frestelsen for stark och fri Larson. Nej. mfitare, forran de ledande na bittida ofver att dollarns varde a efter formeln kunna ej af-1 16: att PJ Uppgif dA nAgot, som en tionerna antagit det och kom var for litet. Den fattige oka perningstockenYi landet hAlla sig frAn att anmarka huru regering icke formAr gora. icke i och fick varde hvilket om och aro arbetaren mit ofverens orattvisa skyddstullarne L. Ingen regering kan foran-dr- a g5ra det godt om pengar i Dar-for den allmfinna rorelsen? mot landets jordbrukande naturens lagar eller forhAllande det skall stA till nog varor for densamma. sA L. dA ju Forenta Staterna tullreformen mAste ske, Nej. Den omedelbara kan lagar. Ingen guld. Guldmannen aro under fri silfvermynthing blefve varor blef-v-e af spanmAl framalstrai mera an gora mjolk af vatten, Andra utlandska af att billiga alia omstandigheter emot I icke i marknaden. och sAledes under det forbrukar ej eller mAnga Ar en okning, sAtta tillgangliga af silfver, emedan det Ar deremot a infora utan emot en minskning af tvartom utan tvart A for alia tider gAllande pris ett klaga skulle pAfora nationen en mAngd de ofver att dollarns vAr- som en vara. varor, penningarne hAr i landet. utskeppar ro af och nu P. Huru kan du fArklara det? landtmannen Ar P. Hvad bestAmmer dA galler silfverpenningar underhaltigt de for stort producera. utan L. Jo, den fria silfvermyntnin-ge- n Detta pAstAende om skyddsA en vara, t. ex. A varde, och att sAdana pennin- - pet icke langre billiga varor for vAra . komme att drifva allt guld tullarnes och silfver? gagnloshet mynt 'billigt icke guld gar aro oarliga emedan de i hAr De man, hvilka i host valjas jordbrukare ar dock i liknet med landet ur den allmfinna L. och TillgAng elterfrAgan. galla i handel med andra natio till till i vAra af motstAndares flertalet och f3r det andra komme anvAn-das Om och silfver Washington, P, lagstiftare guld ner for mer an hvad silfret ambe--eden den f5rst lAror och skada regeringens kredit, blott falskt, att gjna till mynt likasAvAl som till fullkomligt Med ett 4,:de uastk. Mars. SA vida icke den som vardt i marknaden. i landet och i utlandet undersoker hfir rubba hogst ytligt annat, okas icke derigenom me finnes sAlunda i en silfverdol-arsAdant penningsystem, hvars en urtima kongress sammankal- - frAgan kan rAka i fara att deraf tallernas vArde? tron pA regeringens vilja att namli-skull- e L. Jo, emedan efterfrAgan derpenningvArde ar underhaltigt, las, kommer kongressen (den vilseledas. Sanningen ar L. En silfverdollar Ar i han- fullgora sina forbindelser. Den 9 an forr icke landtmAnnen att att oppnas gen 55:te) dragit blifva okas, hela landets kredit igenom del vArd 100 cents och gAr for komme att forst5ra dollarns mAnader senare, Antag nu, att storre fordel af skyddstullarne P. Ar metallvArdet af en silf- 00 cents, emedan den innehAller kreditvArde. Det pappersmynt skulle an kanske nAgon annan del af verdollar lika med metallvArdet t 53 cents varde af silfver och 47 som skall inlAsas med silfver Yid valet segra, hvilket ar i for- - det amerikanska folket, och och som nu Ar i rorelsen komme af en gulddollar? cents kredit eller fortroende. yrka att silfret, bigAende sagdt mindre troligt, ta Afven om inga skyddstullar A L. Nej for SlldA gran fint silfP. Hvad resultat uppstAr om likaledes att sjunka i vArde.kan-hAnd- a till nara hAlften af dess utan ofverenskomst med andra antag, att det skulle valja presi- - jordbrukets alster nAgonsin s ver, som en silfverdollar smAlter en silfvetdollar? jag sA infdrda. och vit mAnga kongressm An, skall anses som varde- - dent guld, vArdt endast L. En nedsmAlt silfverdollar nuvarande belopp. a11 lagstiftningsmakt lades i de under hvib Under P. Hvad Ar det som det ametrettio Ar, att cents 53 AllanAr vArd endast 53 cents, emedan matare; att dess vardefdrh dess hander, skulle landtbruka-k- a kommit Forenta folket dA behofver? rikanska fri och tullskydd med menas P. Hvad den innehAller 53 cents vArde af . de till guld skall faststallas till ren, som Aar tioetaimcg snarr Staternas narmgsidkare till del, obegrAnsad myntning af silfver silfver, hvilket har samma varde L. Starkt fortroende att re16: 1, ehuru det i handeln endast prfajna skulder pd halsen, di har har i landet uppstAttenmyc-a- r efter proportionsformeln 16: 1? efter nedsmAItningen som f5re geringen Ar bAde villig och mAk-ti- g vardt 31: 1, eller, med andra benna sig i en afundsrard stall ket stor marknad for jordens att upprfitthAlla silfver- - och L. Dermed menas 1) att densamma. Dollarn ar icke vard mAste och forut hvilka for skall silfret att att ster, gA galla ning? skall taga ett mer An 53 cents, emedan de 47 pappersmyntets vArde samt en hvars foras till utlandet stycke omyntadt silfver, vArdt centens vArde af fortroende eller tullagstiftning, som skanker inbringanAgot for nastan dubbelt sA mycket Hvarenda fordringsegare, for- - Tullskyddet har framlockat till vore dran betalning 53 cents, och pragla A detsamma rredit som dollarn eger, lorsto-re- s amerikanska produkter och amesom det i verkligheten Ar vardt. . skulle sakert ofordrojhgen briker i alia landsdelar, dessa fa- orden One dollar; 2) att rege. rikanska arbetare nodigt skydd. fallen, i nedsmAItningen. Hvarje man och qvinna skall f.rg6ka in(Jrifva densamma eller briker ha gifvit upphof At blom- P. Huru skall folket kunna erP. Huru kan det vArdet for ringen skall mynta oarbetadt med litet eftertanke snart mse ock fordra sAkerhet for hAlla strande stader och byar, och detta? silfver till sAdana dollars utan storas? ar mas betalning i mynt af samma hvilket af dessa tvA hvad Genom L. landtmannen pA att rosta A W. Mcatt silfrets egare behofver er L. Jo, forr An dollarn smaltes Galdenaren som och onska haft varde har det republikanska Guldmannen besvA-retatt salja det basta. guld. : bar han derigenom sAtta for kostnaden och regeringens stAmpel Kinley beblefve nodsagad att antingen oaflAtligt stegrats. Enligt 1890 partiets ofriga kandidater, hvilett penningsystem som uppratt One dollar. I smAltningen 3) att nationalregeringen a Ars census voro dA 4,712,622 skall skaffa eller skuld sin tala silfalit sA hAller nationens ara och kredit; denna inskrift att der ka Aro fortjenta af medborgare-na- s mynta omyntadt sakerhet. Fordringsega-re- man sysselsatte i fabrikerna rdster. dess fdres till som ver myntverk, finnes icke langre nAgot bevis pA de onska en silfverdollar som ej finge forr tagiAonom an han Forenta Staterna, och dessa dro-g- vare sig silfret kommer frAn For- att regeringen forbundit sig att allenast ar vard en dollar har i afloning en summa af $2,- - enta Staternas eller frAn Mexi-kos- , finge tag i billiga silfverdollars, Osterlandsk artighet. betala de 47 cents som erfordras hemma, utan ofver hela verlden myntade efter proportionsfor- - 283,216,529, hvaraf en stor del Central Amerikas, Europas fdr att dollarn skall vara af lika (Detta system ar gallande i gam-- mein 16: 1. Inginge han pA att Atgick till fyllande af deras be-l- a eller Japans grufvor. National- varde som en gulddollar. Om det f Grata sammantrlfftndet i med hof af fodoamnen, som hufvud P. Hvad resultat uppstAr om i ShimoniHeki mellan de kineiiike Sverige.) Ar icke detta det Aterbetala sin skuld mynt regeringen skall gratis fabricera samma kopformAga som vArt sakligen komma frAn jordbruket. silfverdollars At utlAndingarne brAnner en sedel A en dollar? och fornuftigaste och sakraste, och japanske fredsunderhandlarne-beriittanu egep, sA mAste Jernfor man med den anforda lika sA vAl som At de amerikan- jagL. Hela dollarn forloras. lands mynt Silfverdessutom det arligaste? foljande: han, derest billigt mynt vore i valdiga summan motsvarande ska medborgarena. P. Hvaraf kommer det sig att Ito bOrjade med att bedja, Grefve mannen vilja, att en dollar vard r5reiseI1) ja lAnet vore till betal- - siflfror frAn 1880 Ars census, dA P. Huru mycket kostar det hela dollarn forloras? om urskkt fOr det endast 54 cents, skall tvingas ning Ater fdrfallet, trsatta varde- - afloningarne i landets fabriker att producera det silfver, som L. Emedan s. papperet, A hvil hlla, obetydliga hus, der de upp till ett Yarde af 100 cents, skilnaden mellan det mynt vi nu voro endast $939,462,252, sA finnes i en silfverdollar eller 3712 ket regeringens forbindelse blifvit Huru i all verlden kan detta lAta ega och det billiga myntet, det finner man att den genom de gran? Denna lilla etad, aade ban, bar tryckt, har litet eller intet vArde. Arens Sr tio tull mAnga 53 an mindre mellanliggande Det L. kostar betal.a Det 100 cents vArde i kredit och intet bus, sora 'dr era exoelleni hOga fordringsegaren sig gora utan att med detsamma Iflera dollars an de dol-- skydd okats med ej mindre an cents. fortroende, som sedeln eger, upp lang vardigt. Viblygaa djupt Ofomstorta landets kredit, industri lars billigA voro, som han lAnade. Och 181 procent. P. Huru vet du det? gAr, dA han brannes, i rok. Man ver att ej ha en bdttre plats att bju och handelsvasen! PA papperet Hemmarknaden ar den storsta hyad hade han da vunn5t p& dcn L. Jo, om det icke vore nAgon har icke sedan nAgot bevis pA da er. kan det m Ahanda utforas; men i frJa och obegransade silfvermynt- - valgarningen, som tullskyddet vinst att producera 37114 gran att regeringen lofvat att till inErs excel lens dr i Banning allt fOr bevisat vArt lands jordbrukare, silfver for 53 cents skulle ingen nehafvaren betala 100 cents verkligheten, aldrig! Se har ett mngem aitig, aade Att omsatta lAn ar i tryck-t- och i jemforelse med denna ar den grufegare fortsAtta grufdriften guld. exempel: Antag att ni lAnat Vdgar jag fr&ga, Bade Li P. Huru mycket kostar det P. Hvad resultat uppstAr om penningtider icke nAgon latt utlandska afsattningen en sak om mina fullmaktei 1,000 dollars i en bank, och att sak. Huru mycket svArare skul- af endast underordnadbetydelse, att producera 23 och en femtede jag smAlter en gulddollar? i iiro ni pA forfallo-dageinfinner er le ordning. det icke blifva under forbAllan-de- n Men derjemte lades under L. Han ar vArd eftersmfiltnin gran guld, som en gulddollar in Ers excellens papper Sro fullt och vill betala lAnet med tionde- sAdana som de nyssnamda? tullar afven pii nebAller? gen lika mycket som fore den- tiitfredsstallande, evarade den e orders. Tror ni icke att ni pA Fordringsegaren blefve kanhAn-banke- de vigtigaste af jordbrukets al Det oarbetade guldet, L. Det kostar nAra 100 cents samma. Ito; jag beklagar endast, att h. skulle fA ungefar foljande da alldeles urstAndsatt att lem- - ster, utan att dock dervid gynna af hvilket en gulddollar kan m:t P. Huru vet du det? af Kina namn ej s Ar kejsarens L. Jo, om arbetandet af guld myntas, Ar i hela verlden vardt der under. svar: Vi kunna icke mottaga na galdenaren fornyadt anstAnd nAgon sarskild landsdel. Kom - sA den demokratiska Wilson-tgrufvor vore mera inkomstbrin 100 cents i guld. dessa orders som penningar, eme- med betalningen. Endast far Olika stater ha olika seder,' 1 demokrat-populi-for en rififen, ett nArmande till frihan gande An arbetande af silfver Vill du godhetsfullt P. hAgan R.ki mlirke de och dan endast gA galla som stisk seger i November har haft delsgrundsatserna, och nedsatte sA skulle grufdriften i de hvari olikheten mellan de grufvor, hos oss samma har lot betyde w betalningsmedel inom en begran-sa- d till foljd att lAn indrifvas och tullarne pA kreatur, fAr, Agg, bo, senare snart upphdra och arbetet tre myntslagen guld, silfver och g underskrift. kejsareus krets, och aro icke varda stora suramor sAndas till Euro- - hAstar, potatis, korn, smdr, ost, i guldgrufvorna mer och mer papper bestAr? 8amta!et blef dA allmannare, o h L. Pappersmynt har intet mer An det halfva af det vi lAna- pa och insAttas i banker derstA- - majs, hvete, hafre, humla och okas. Li talade ifrigt ora nOdvSndigheti a i norddess vArde Ar regerin Om des. och vest P. Ar det nAgot forhAllande farhAgan ofverginge mAnga andra Kan ni tvinga banken de eder. af ett codt fOrstAnd mellan Kn a icke droja staterna producerade landtman-lAnge- , mellan priser A en vara och va gens lofte att inlosa detsamma skulle det till visshet, och Japan fOr att hindra Am at till att taga orderna? Nej; och mot klingande mynt. Silfver men hojde deremot, rans proluktionskostnad? innan hvarenda arbetare, icke en person gula ras all duka under for Euro as det finnes heller som insatt sina penningar i spar- - for att gynna sydstaterna, L. Ja. Ingen vara kan sAljas dollarn har ett metallvfirde upp hvila. i hela Utah sA dum, att han ville och andra inrAttningar, lame pA ris med 83 procent, pA for ett gAende till 53 cts i guld af dess utom med forlust forsoka derpA; men detta Ar skulle forsoka utfA desamma och peanuts med 72 procent, pA pris som understiger Asatta varde. Gulddollarn ar inmed blefve vArd 100 cts i guld. Med andra socker 40 o. v. att s. i bankerna allmAn-nllliktade spioner. TvA fraaska och den procent tvingade just andan och innehAllet baktades it. v. Koln, och man uteslu Ar de Under skorden sina spioner Hela ord: och drifva af ris socker, fordringar. konkurrensen forhindrarinom pappersdollarn Derfore, landsmAn, har nu upptackt ett fullstandigt och metall och och intet mellan kredit valet mAnaderna var 1893 vArd kort en varas forsAljning med tande peanuts vldt utgrenadt splonersystem. M&nea tanken noga pA saken och beva-re- n fyra vArde, gulddollarn Ar uteslutan presidentens installering, skulle $28,000,000. Michigans span-v- i en orimlig vinst. personer, bland dem afven tyskar, aro den verldsberomda svenska fA bevittna en kris, hvars like mAlsskSrd for samma Ar var sAlunda de metallvfirde och ingen kredit inblaadade bar I. Man vantar h&ktoin-ga- r P. Representerar i Koln, Magdeburg, Brunswick och arligheten genom att hAlla eder landet forut aldrig skAdat. Den vArd $53,800,000. markraspriset A oarbetadt guld och silfverdollarn Ar 53 cts me n i och ofver kredit Ar framkallasilfver cents 47 Easing. och hufvud tallvArde som reciprocitets-klausuleUnder 1893 till det arliga. storm, taget FOR VICE PRESIDENT: mokrat-populistpartie- t, for-sAkr- ar for-fAngf- or republikan-Underpresidentkampanj- silf-ve- I stun-klagad- e nar-varan- vArde-enhete- n al upp-ratthAl- g silfver-myntnin- e. silfver-agitatorern- jord-brukare- n verlds-marknade- er demokrat-po-pulistern- Ar-lige- n f5lj-de- n guld-dollar- n I mark-nadsvArd- et j -- I artrda r5-rels- en n ? demokrat-populistpartie- I blif-nation- innehAl-ererhAlle- . al-or- - I for-stor- nyss-namd- n o I 1 mOt-te- I 1 a Ilung-Chan- ar-tig- I n I a upp-lys- a na-alste- r, tul-bank- produk-tionskostnade- a 1 t |