OCR Text |
Show ill 1 f r J ' J UTAB-KHRBESP- OH Predagen den 4 Oktober 1805 . hvilka ndgra hafva grdnat i Utahfolkets tjenst; man, pd hvil-kaarlighet och skicklighct till embetenas forvaltning ingen For United States Senators. tvilla; man, som JOSEPH RAWLINS, Salt Lake. skola vdrda och vaka MOSES THATCHER, Cache. ofver edra och statens intressen, som veta hvad folket stdr ibehof For Governor. af och hvad som bor goras for JOHN T. CAINE, Salt Lake. dcras framtida val. De fortjena att blifva valda. Ldtom oss kasta en blick pd For Congressman. den republikanska valsedeln. B. H. ROBERTS, Davis. Den utgores till storsta delen af tor Judges of the Supreme Court. man, som, att doma af deras forflutna lifibland oss, tiro fulla SAMUEL A. THURMAN, Utah. af hat och bitterhet mot folket i S ilt Lake. RICHARD W. YOUNG, dessa dalar; pian, som icke bry THOMAS MALONEY, Weber. sig det minsta om folkets valfard eller det allmanna basta, uian For Secretary of State. endast fika efter feta embeten FISHER S. HARRIS, Salt Lake. och stora sportier. Om sddana man valjas till den nya statens For Attorney-Generaembetsrnan, sd skall sannolikt A. I. WEBER, Weber. folket i hela staten komma till att upplefvadetsammasomfolket i Salt Lake City och Salt Lake For Treasurer. County gjorde i dren mellan ALMA GREENWOOD, Millard. 1890 och 1894, nemligen: staten skall blifva skuldsatt upp ofver For Auditor. oronen, och folket sucka under GUY C. WILSON, Sanpete.bordan af oforsvarligt stora shatter. Tjenstemannen skola For Superintendent of Public bedraga folket och forsnilla staInsti uctions. tens medel, och endast besjalas Democratic Ticket. s denten och hans ned till rostbedragarne Utah. i er sam-vetsgra- l. af den tanken, att skynda sig med att fylla sina fickor innan For Members of the State deras tjenstetid utloper. Folket i Salt Lake City och County Senate. under annu smartan afderas PARLEY L. WILLIAMS, embetsmans oarlighet under GEORGE A. WHITAKER, dr. JOSEPH S. RAWLINS, Landsman, laren af det CHARLES R. SAVAGE, och blifven vise. Rosten OSCAR W. MOYLE. den valsedeln, 4 hvilken finnes de basta mannen. Om I det For Members of the House ot sd skall den nya statens val Representa ti ves. KARL G. MAESER, Utah. li-d- fdrbi-gdngn- go-rc- a n. vara betryggadt. DAVID R. ALLEN, RULON S. WELLS, Jvanne tal. JOHN H. MURPHY, HEBER BENNION, Hvilket Sr ORRIN P. MILLER, t har, genom dess delegater fbrsamlade, nominerat mig som kandidat for staten Utahs forste guvernor, hvilket ar er. ara, som borde tillfredsstalladen mest aregirige borgare, och det ar mig omojligt att i ord uttryc-k- a de kanslor som rora sig i mitt hjerta ofver den ara, som veder-farit- s i kon-ven- mig. kunde ledas. Detta skulle gifva dea mangd arbetslose, som vdra stader, ett att erhdlla arbete. Ldt detta arbete blifva tillgangligt lor dem uti byggandet af reservoirer och grafvandet af kanaler dd den nya staten uppldter landet nu Annes i till-fall- e till upptagning. De vanlottade i vdrt samhalle bora erhdlla nodvandig vdrd och hjelp. Vansinniga, dofva stumma och blinda alia vadja till vdra adlare kanslor, och af deras hdrda ode bordejrara ett af den nya forsta steg. ' Yid ordnandet af statens stallning jag nu intager, fordrar, att jag forklarar mina dsigter angdende hvad som b5r goras for statens uppbyggande, beskydd, och folkets framdtskri-dand- e och valstdnd. Statens grundval bor goral bora skatterna berak-nadjup och bred, samt hvila pd sd ldgt som mojligt i samma frihetsprinciper, som med en ekono frihetsforklaringens fader och som Annas stadfastade i misk forvaltning af staten. bora goras sd latta Forenta Staternas konstitution; som mdjligt. nemligen: Hvarje borgares beStatens invdnare bora under-stbdjskydd och sakerhet, oafsedthvad och uppmuntra fabriks-rorelshans stallning och omstandighe-te- r och hemindustri, genom aro; ful'komlig likhet infor i hemmet endast begagna att en med samt lagen, god regering ofverensstatimande storsta mbj-lig- hemgjorda saker, men folket bor icke pdlaggas sarskild skatt pcrsonliga frihet. for dermed att hjelpa ett eller Religionsfrihet utlofvas i vdr konstitution till alia samfund, annat affarsfdretag, som icke ar sekter och trosbekannelser och istdnd att uppehdlla sig sjelft. detta lofte mdste heligt hdllas. Utahs grundlaggare hafva har I grundlagen bestammes afven, uti satt oss ett vardigt exempel; att kyrka och stat icke skola de hafva lardt oss att sd mycket vara forenade; ejheller skall kyr som mojligt forsoka blifva ett sjelf kan dominera staten, eller pd underhdllande folk, att uppmunminsta satt ingripa i dess styrl-se- , tra hemindustrien och hjelpa och denna visa amerikanska hvarandra. De anvande mycket penningar till inkopandet af lag mdste strangt efrerlefvas; mdste kyrkaas rattigheter maskinerier for olika industrier, helighdllas, och staten md icke och allt det de bad om var, att ingripa i hennes Iagliga rattig- folket ville kopa och anvanda de varor som fabricerades. De bd-dheter. aldrig om ndgot premium, elLegislatures som skall forfat-t- a a ler hjelp frdn folket i form af lagarne for den nya staten, skatter, for att hdlla det mdste strangt hdlla sigtillanden och bokstalven i konstitutionen. eller det foretaget uppe. Ldtom Vdra stadgar bora varalattfatt-lig- a oss tolja deras exempel och gora och tydliga. Alla tvetydig-hete- likasd. Statens konstitution folket i detta afseende, bor med storsta forsigtig-he- t dess hafva satt en grans stiftare undvikas. Ldt vdra lagar for och skatter blifva sd tydliga, att de md kunskulder, sd premium till affarsfdretag kunna na forstds af alia och enhvar. Upplysning och intelligens ar icke gifvas, ejheller kan statens nodvandig for uppehdllandetoch kredit anvandas for privata bevarandet af vdra fria institu Yid uppforandet af byggnader tioner, derfore b5r vdrt fria hafvas i omtanke och pd for staten, samt for stader och det kraftigaste understodjas. byar, bor den storsta ekonomi Fria allmanna skolor mdste An- iakttagas. Vi bora icke i detta afseende nas d hvarje bebodd plats i stai och soka intrade vdra hogre ofvertraffa eller ens tafla ten, mdste sd med aldre och mera valmdende lampas, att det md ligga i alia stater, men vanta till vi aro foraldrars fbrmdga att ldta sina istdnd dertill. Vdra offentliga barn gd der. Hvarje gosse och byggnader bora vara val bygda, Aicka i Utah bor gifvas ett e rymliga och vackra, men vi md att komma hogre upp. I icke satta staten eller folket i landtbruk, hvilket ar den nya onodvandig skuld genom att a statens grundval, skulle alia dem medkostbara ornamen jordbrukares soner vara istdnd ter, och i mobleringen bora vi att erhdlla den basta praktiska icke soka ofvertraffa Washington, London, eller Paris i undervisning. Statens rika tillgdng pd mine-ralebor utvecklas och dragas Statens Ananciela affarer bora och nytta af, upprattandet af en omgifvas med ett starkt hagn skola i detta afseende ar ndgot och alia dess embetsrnan vara af det forsta, som legislaturen strangt ansvarliga infor lagen. borde taga under behandling. Utgifterna for lagskipning och Kongressens frikostiga gdfvor ordningens uppratthdllande boaf land till den nya staten, i och ra vara sd billiga sotu en strang for skolundervisningens forfram-jande- utofning mojligen kan goras for. borde icke bortslosas eller Konstitutionen foreskrifver att s saljas till underpris, ejheller bor hadanefter skola domstolar i hvarje county, hvilket bolag eller spekulanter tilldtas att monopolisera dem. De skul- vill inbespara staten tusentals le heligt vdrdas till fordel for dollars, ty som det nu ar mdste statens barn, och dd nSgot af vittnen och juryman resamdnga landet saljes, borde det endast mil fram och tillbaka pd statens saljas till sddana personer, som bekostnad. Vdr borgarebevapning bor vilja bygga och bo pd detsam-ma- . Den sta-"Tji- s f det (orstandigaste ? Lasen och domen sjelfve. o s ofver-ensstamman- de Skat-tebordorn- a a e a d o sar-skild- skol-syste- Foljande ratificationstal For County Superintendent of holls for ett par veckor sedan af Mr. Heber M. Wells, repubiika-narne- s Schools. kandidat for guvernors-embetet: OSCAR VAN COTT. nar man demokraterna Hela hor DiThird utropa: For Judges, Judical verlden ar mittfadernesland! Jag strict. koper hvarest jagbehagarl Men OGDEN HILES. Salt Lake. vilja de hjelpa till att uppbygga isalt Lake. ANDREW HOWAT, detta land? Aldrig, minavanner, LE GRAND YOUNG, Salt Lake. aldrig! Om de fortsatta pd detta satt, sd skall foljden blifva, att allt folket i detta land blifver Arade landsman! vedsSgare och vattenbarare. Gamla England fick stryk af oss Tillstundande val ar det vigti-gastengdng, och vi vilja icke ldta som ndgonsin egt rum i henne blanda sig i vdra aflarer har i vdrt lilla kara berghem, nu. derfore boren I noggrant ofver-vag- a Tag ar kommen hit i afton for och se till, att de man, som att se om folket i detta territo-riuonskar mig till guvernor. I rosten pd, aro man, som hafva Och jag antager denna demons den unga statens och dess stration som ett bekraftande de for valfard ogonen; att svar liarpd. aro man med en ren karaktar Jag onskar fri och ubegransad och Aardfri vandel, och som haf- myntning af guld och silver, och va hjertat pd ratta stallet; att att dessa metallers vardeforhdl-Iand- e till hvarandra blifver 1 till de aro man, som fatta och for-st16 utan hansyn till andra natio-ner- . vigten och ansvaret af de Sd pratade han litet om embeten de skola beklada, och tullfrdgan, och angdende oppnan-de- t af Indian reservations som ega de nodvandiga kunska-peatt pd ett tillfredsstallande vttrade han: Jagtrorde skulle satt skota desamma, att de aro blfvit oppnade for lan ge sedan, om icke regeringen hade sandt man i hvars hander I trvggt dit man, sd gamla ochskropliga, kunnen lagga ert framtida ode; att de med knapp nod kunna ty besinnen, att den tidsperiod de andas och uppbara sina loner. valjas for ar fern dr. Grarsken Talade derpd ndgot om qvinnans rostratt, och allmanna den demokraiiska valsedeln; samt slot med folden med den republikan-ska- , hvilket ar slutorden pd och I skolen Anna, att de d jande, alia republikanska trosartiklar-ne- , a den demokratiska valsedeln och lyder sdlunda: Jag fore-nahvil namnen aro man, pd mig med eder i fordomandet ka I tryggt kunnen lita; man, af af demokraterna, allt ifrdn presi- Det ldter nog sd tint e m invd-nare- d r jem-fore- upp-satt- n skolun-dervisningen- , r till-fall- ut-sir- ele-gan- s. r , upp-ratta- Det Annes stora landstrackor i ostra delen af Utah, som af den nya staten borde upptagasi kon- gressens gdtvobref. Dessa landstrackor, som nu hafva ett oken-lik- t utseende, skulle genom konstbevattning kunna forvand-la- s till vardefullt dkerland, och forse tusentals af vdra jordbrukares soner med godt land, utan att de skulle se sig nodsakade att lemna staten i detta anda dessa bergsdalar uppgbygga en stat, som skall blifva en ara och stolthet for vdr nation, ett exempel for verlden i dess rena och ekonomiska styrelse och dess valstdnd och lyckliga familjelif. Arade medborgare, till slut tilldt mig saga att jag ar nomi-nerasom demokrat detta ar min politiska ofvertygelse men om jag blifver vald till guvernor af Utah, skall min strafvan blifva att vara hela folkets guvernor, utan minsta afseende pd deras politiska eller religiosa tro. triotiske frihetsman ar en vac-ke- r benamning pd demokraterna; den ar sann och traffande. Hr Christensen sager vidare pd nionde sidan i samma hafte: "I 1846 indfdrtes atter Frihan-de- l af Demokraterne og den President Filmore, maatte forta'lle Kongressen, o. s. v. Hr Christensen borde Ya-r- a mera forsigtig i sina pdstden-den- , ty hvad han der sager ar osanning. I dret 1846 var James Knox Polk president; han blef vald 1844 och var president till skall utofva mitt kail Jag med lag, rattvisa 184S. Sistnamda dr blef Zachaoch barmhertighet, alltid ry Taylor vald till president, att gora det ratta, sd men den 9 juli 1850 aAed han. ldngt Herren forlaner mig kraft Yid hans dod ofvertog vicepresident Millard Fillmore president-embetatt se det. och innehade detsamma till 1852; dd Franklin Pierce Dd man jemfor dessa bdda s hans plats. tal ser man strax hvilken af de tvd som ar den djupsinnige Under President Harrison statsmannen. Hr Wells leker med tomma fraser likasom en blev i 1842, en Beskyttelses-Told-loo. s. v., sager hr Christengosse leker med Hans tal innebar intet om huru sen pd 11 sidan i namda hafte. han tanker styra staten om han Dd dret 1842 upprann var presiblifver vald till guvernor, ejheller dent William Henry Harrison ndgot om hvad som bor goras bdde dod och begrafven, ty han for folkets framdtskridande och aAed i Washington den 4 april valfard, och huru skulle han val 1841, just en mdnad efter han kunna saga ndgot derom.ddhan ofvertagit styrelsen. I 1842 var icke eger den minsta erfarenhet i John Tyler president. sddana saker. Det ar i sanning besynnerligt att republikanarne Pd 10 sidan sager hr Christenuppstalla en sddan man for staten Utahs forste guvernor, som sen, att i dret 1842 sdldes pd en icke eger ndgon statsmannavis-dom- , plats i Ohio en vagn och fyra for 5 dollars och 50 cents, som icke kanner tyngden af for 1 dollar stycket, en kor tvd det ansvar som kommer att hvitunna for 1 dollar och 50 socker la pd honom, och som icke kanoch svin fdr 6 Vi cents 10 cents, ner det minsta till folkets tarf. da va svinagtigt! Guvernorsembetet arenytterst stycket i Missouri, fortsat-te- r en Pd plats vigtig befattning, och det bor hr Christensen, slides samaf en man som folket ma dr 6 kor, tvd stutar och en kanner, och som kanner folket. for 3 dollars och 25 cents, en kalf Det bor vara en man som tjenat oxe for 12Mt cents; tjugu stor folket med heder, som ar prof-va-d for fdr 13ya stycket (13Vii hvad, i erfarenhetens skola, och dollars eller cents?), samt 24 som icke ldter sig omforas af vader. En sddan man svin for 25 cents for allesamman da' va' iindd mer svinagtigt! ar hr John T. Caine. Af hans tal hr Christensen var i Medan fiamgdr .cydligt och klart att med farten att beratta han vet hvad som bor goras, att kunde han lika ger-n-a han kanner folkets behof, att han hafva sagt, att ndgonstades ar i besittaing afen djup tanke-gdnoch klar omdomesA3rmd-ga- , bar i Utah blef fdr 30 dr sedan, 1 hast, 1 ko, 1 kalf och 39 svin och att hela folkets valfard sdlda fdr ett par traskor och ett ligger honom nara om hjertat. Utah-folkHela kanner honom. kdlhufvud. I mdnga dr var han dess i Forenta staternas En del af det lilla hiiftet utgooch det satt hvarpd han res af forvridna fakta ochen stor detta ansvarsfulla del ar spokhistorier, med hvilka uppfyllde varf kan icke klandras af ndgon republikanarne tro sig kunna rattankande menniska. Han skramma skandinaverna i Utah verkade for hela folkets valfard, till att rosta den republikanska utan hansyn till hvilket politiskt valsedeln. Forsok inte med det. parti de bekande sig, eller hvilka Skandinaverna i Utahkunnaicke religiosa dsigter de hade, och skrammas som morkraddabarn; vann derigenom hela folkets g ejheller aro de sddana dutnhuf-vudeoch fbrtroende. Han ar att de antaga hr Chrisriitte mannen for detta ansvars- tensens krimskrams for sanning. fulla einbete. Under hans styrelSkandinaverna I Utah skola se skall staten Utah gfl framdt, utan tvifvel denna gdng rosta arbetslosbeten fonninskas och den basta valsedeln , och det ar den folket tillvaxa i valstdnd. En- demokratiska. Kunnen I neka som med fdrnuft vill tanka dertill, herrar republikanare? hvar, pd saken; enhvar, som onskar en god och Aardfri regering; enEn framstaende statsman. hvar, som alskar ordning, Ait och arbete, skall rosta pd hr Caine. Foljande lilla sty'cke ar en Idaho Herald: d iofver-ensstammel- r CHARLES J. PENCE. JOSEPH E. TAYLOR, 'ADAM SPIERS. ar demokraternas s ar HENRY WALLACE. CHARLES W. PENROSE, Foljande kandidat for guvernbrsembetet, John T. Caines "ratificationstal i ett mote for kort tid sedan: Demokratiska partiet i Utah mdl. Pd det dessa landstrackor md kunna vattnas, och forvaud-latill fruktbaiande dkerfalt borde staten, antingen direkt eller indirekt, ldta bygga reservoi-re- r och kanaler, genom hvilket Green river, vattnet frdn Grand river och andra strom-ma- r foiso-kand- e et in-to- g her-rar- v knall-effekte- ha-st- krdkvin-kelhistori- ar er g et repre-senta- nt kon-gres- s, akt-nin- n, spar-somh- Uppsattandet d den demokratiska valsedeln af Apostel Moses Troeet Thatcher som en af Utahs sena-torear namnet pd ett pd danska harfyllt Salt Lakes Tribunes redaktor, Judge Goodwin, sprdket nyligen utkommet litet s haftc, skrifvet af danskeliteraten med moika forbddningar. Paa Fuukten kjendep r, Trib-unen- forsok pd att inbilla sina C. C. A. Christensen, samt af republikanarne. Pd lasare, att Thatchers namn den demokratiska valseforsta sidan af namda hafte hr Christensen: Naar de deln, ar ett bevis pd att tidnin-gen- s ofvertygelse ar den motsat-ta- . Ugudeligc regjere, saa lider FolHr Thatcher ar ickeallenast ket. Sant, mycket sant! Derfo-rc- , i mormonkyr-kan- , en embetsrnan The National hog landsman, jemforer de bdda uppmuntras. afven men en framstdende Guard of Utah bor vara hvarje valsedlarne, och l skoleu vid forLdt vdra sta ogonkast Anna, att om I ro- medlem af demokratiska partiet, borgares stolthet. soner erhdlla undervisning i sten den republikanska valsedeln, samt Utahs storste statsman. krigskonsten att de md alska sd fdn I en ogudlig regering och e hem, fadernesland och frihet, och komma till foljd deraf att blifva En (fammal sjokapten som sanna patrioter vara villiga lidande. saga att han brydde sig ej att offra lit och blod till landets Pa fjerde sidan af samma hafte om hurhanvar kladd nar han forsvar, om sd skulle fordras. sager hr Christensen, att Tho- var utrikes, emedan ingen kande Mina damer och herrar, ldtom mas Jefferson var stiftaren af de- honom. Och han brydde sig ej oss soka till att grunda vdr nya mokratiska partiet och att han om hur han var klcidd hemma, stat pd karlek till faderneslandet varen patriotisk frihetsman ior-de- emedan alia menniskor kande och dess borgare. Ldtom oss i Pa- - honom. fulla mening. Bravo! ut-gifv- et for-svag- ar sa-g- er bru-kad- st |