OCR Text |
Show XT e",r"T' . I'crenumerationsafgift: H:o Ldsnumraei: 5 $1 per Ar. REDAKTOR 9- - och EGARE: (Eorsbcigat bat 29 2Hars (894- OTTO RYDMAN. passande fdr englars sallskap och fdr Guds och Jesu Kristi sallskap, och I skolen nA dit lika som I lefven. I skolen skri-d- a framAt frAn den ena graden till den andra och mottaga allt det fdr hvilket I goren eder bered-da- . Tal af George Q. Gannon. sa-ke- ll&llet i tabernaklet i Provo den 14 Januari 1894. n son-dage- o of-rig- mot-stAn- men-nisk- n an-ting- tro-fasth- bud-Den- Men-niska- n or forhAl-lande- n nA-go- ba-st- per-sone- hel-vete- n, t. t. ni der-for- igen-kann- er an-sAg- an-na- a a, om-krin- kop-manne- n, ; t folk men pengar genom att springa aren-de- en kurva kan en skena vara upp ska e i. ena sitl for folk och sof om natten i rifven, i en tunnel banan sparrad afven folk af andra stammar och onskade att de 12,000 tiggare af ett lider. TvAmAnader derefter Men lokomotivforaren bar infann han sig Ater hos kopman-nen- . for allt. Han mAste ej Brittons sAva! som af alia de a stammar pA andra sidan blott se allt han passerar, signaNu har jag skor, herre, sade ler, bommar, broar, skenornas det maktiga vattnet skulle inbju-da- s han lugnt och visade fram ett tillstAnd, han mAste afven veta att komma och dcltaga i d ofverflod trots det landets att'handla ogonblickligt, lagga paket. som rikets barn gjorde, Ah, det var du som ville bli handen pA kranen om bromsar-n- a mAsie verka; ja, om sA behofs forty de sade: Fod forst din springpojke hos oss! Ja, min i gosse, men i dina trasor skulle stoppa sin maskin. egen familj ditt eget landforran du gora vArt hus skam. Man kunde saga att det fins du inbjuder frammande stamGossen gick utan att saga ett tillfallen dA han mAste handla mar att fortara denlifskraft som ord. Sex mAnader hade gAtt, dA alldeles ins'h .mabbare an ar sAnodvandig i vArt eget rike. Och nu slutar jag denna gAng m sekund han en dag kom in pA kontoret han hinner thnK, och i en skall uti nasta kapitel omta-l- a en blir nu kladd ett pA igen, dylikt tAg evighet, anstandig fins PA huru de visa ochlagkloka stri-d- a hans bleka ansigte och till eftertanke ingen tid. dragt. svul-tii kunde man se, att han hade t Under de tre timmar han ar angAende tullen, och andra mycket for att kunna spara t jenst upplcf verlokomot i vfdraren forunderligating samt om drott-ninge- n S . pA oarne i hafvet. pA ett dylikt tkg 10,800 sAda-n- a ihop till sin nya kostym. hvad nu Under hvarenda sekundet. Kopmannen frAgade han kunde, men fann till sitt en af dessa 10,800 sekunder aro Det har bestatt sitt prof hvarken alia hans krafter, hela hans att gossen kunde skrifva eller lasa. genom tiderna. spanda till det yttersta Om du skall kunna bara som pA en akrobat den sekund omkring vAra paket, mAste du han gor sitt stora luftsprAng Genera tionernMS vals Ignelse. kunna skrifva och lasa, lydde frAn trapez till trapez. Men hans besked. Eftersom du icke akrobaten har blott sitt eget lif For ofver hundra Ar sedan lefkan det, kunna vi icke anvanda att svara for, pA lokomotivfora-ren- s de der i Lancaster, Pa., en lard dig. uppmarksamhet, bero hun- - schweitzisk-tyslakare, Peter e Gossens ansigte blef nAgot som vidt och bredt var Fahrney, an det forut var, men han e for beromd sittunderbarabotan-den af de 10,80 sekunder-vandrad- e gick utau ett ords klagan. Ha 4 af res tei siukdomar,.. Folk., fem millnAtlahdetfocti 'A tnjilCa?-rha for kom i att dagar arbetade hos en landtbrukare i de af hans arliga rAd och pAlitli-g- a narheten af en aftonskola. Efter beliandling. Han studerade ett Ars forlopp kom han Ater in LITET POLITIK. och experimenterade tAlmodigt i pA samma kontor. Arvis och valsignade verlden med Andra kapitlet. Jag kan lasa och skrifva, ett blodrenande lakemedel, sade han kort. Och si, det begaf sig att enligt af rotter och orter. Det Jaggafhonom platsen, sedermera kopmannen, den maktige Grovers befallning vann hastigt fortroende, ty var reu och af utmarkt alia landets visa och lagkloka tyjag tors tod att han skulle samlades i i Sept. verkan, och dess gamlapopulari-te- t s hinna lAngt. De unga mannen Ar 1893 i den stora staden Wa ar fortfarande oforsvagad. pA vAra skotska kontor avance-r- a och si Nu s fabiiceras medicinen af Dr. der ett vardt lAngsamt, men denne gosse ar ington; vA som buller er af ett Farhneys sonson, Dr. Teter Fahrmaktigt nu den framste pA mitt kontor. dA de visa och lagkloka hojde si- ney, Chicago, och gAr under na roster. Ja, bullret var sA namn afDr. Veters Kuriko. Pa vingade hjul. stort att det hordes ofver hela Den, som skrifver detta, det maktiga riket och striden Fahrneys etablis. Om hvad en lokomotivforare var.om de 2ne metaller hvarutaf sement och fick strax eti : jrdcl t har att utstA pA FlygtAget mel-la- n gores mynt och kallas Guld och aktigt intryck af bygnadeus Nc. fork och Chicago, the Silfver med inskription In God och propra nseende o.h mAste beundra det sytematiska ClijMgo Flyer, kan man sluta sig we trust. till efter foljande lilla skildring i Och det begaf sig att de hvilka satt, hvar pA de olika a.debingar-n- a Scientific American. leddes. bojde kna for guldkalfven hade a Dr. Fahrney kan frAn si'i TAget tillryggalagger vagen de starkaste rosterna, i h si, den mellan de bAda staderna, 964 maktige konungen bad id samkontor hAlla tillsyn of;? engelska mil, pA 20 timmar. ma altare som prestern a i Wall-stre- helj systemet. Laboratoriet, Under denna tid stannar dessut-ooch Lombard street, och som upptager forsta vAningen, 9 och deras makt vardt stor, och si, ledes under hans personliga si, tAget gAnger byter 7 gAnger, sA att hvart de utfardade ett pAbud att alia derigenom att ett lokomotiv endast tillryggalag- rikets innebyggare samt n genomskinligt, analyseranderor, till Ja.s och v. it ten som leder genom hans kontor, ger 160 eng. mil. Sju gAnger bytes afven loko- skulle erkanna guldets mat i ozh satter honom i stAnd till att no-gmotivforare om, ty det skulle att ej nAgon i rikets tjcnci. fick c.ndersoka hvarenda dropp: vara omojligt afven for den bAde lof att kopa den hvita metallen af IVjRIKO, innan den komn-- ; a flaska. fysiskt och psykiskt kraftigaste och gora mynt deru' och nervstarkaste man att vara Och si, der vardt ettkla,T,;rop i I de tre vAningarne dernast fosin hela landet och bergens jiittar, res tillsyn af en af doktorns tre pA spannande post pA langre tid an tre tim- hvilka hollo nycklarne till den soner, medan den femte vAningen mar. e anvandes till upplag for den stohvita metallen, sloto igen och mAnga tusenden arbe-tar- e ra massa rotter och orter, som 60, 70 till 80 mil i timmen, a hvad betyder val det for en man stodo med korslagde armar kopas i rAtt tillstAnd och Des-sa- s som med handen pA lokomotiv-krane- n och bAdo om arbete eller brod, hvarje forfalskning. e och med sin vilja sty ? och si, det begaf sig uti dessa da-gdoft slAr strax emot de framrusande kolossens rorelse och att mAnga banker och starkt uppfriskande. Det betyder att jet tens valdiga ramlade och fabriker I den vAning, hvarest medicidrifhjul gora 5 svangningar pA stangdes, och si, stort var Baby-Ion- s nen tillredes, moter ogat en en sekund och att tAget drifves fall, och si kopmannen jem-rad- e mangd dyrbara maskinerier, fram med en fart af 100 fot i sig, for ingen kom och kop-t- e som drifvas af en deras varor och stor var jeme-re- Angmaskin, och som under de frAn Berseba till Dan. Om foraren endast vander pA sarskilda arbetarnes ledning gor hufvudet 5 sekunder for att se Och si, det begaf sig att den de olika stoffen fardiga till om en ventil ar stangd kan han maktige konungen afskedade almedan ett stort antal n ia de visa och lagkloka och bad af kar, pannor och ror i en pA den tiden ha faritforbien 500 fot aflag-se- dem gA hem och hvila sig en afdelning gifva de stoff, som PA 10 sekunder har han tid, forty om nAgra dagar naturen framalstrat, de onskade flugit fram 1,000 ''t, sjettedelen skulle ban Ater sammankalla egenskaperna. af en mil. dem forty stora planer dvaljdes I en u.man vAning ar det stora Och hvilka faror kunna ej mo-t- under dai maktige Grovers en der i mosfruntimmer ett tAg pA 1,000 fot! Bakom hvita forty han sade sig al- mangd g L-- nerv-syste- k ble-kar- vA-e- r 1 be-re- dt me-dicin- extra-kongres- besok-tenyligenD- i. so'l-dite- pn-vat- v et m krigs-makte- a . jern-vidundr- et por-tarn- omoj-liggor- ar bes5-kand- han-delsh- n an-na- n. q n i 5 2lrg. Salt Lake City, Utah. sor och niitta forkladen fyller, korkar och satter etikett pA I narheten ser man an-svar- et rt I skolen erhAlla beloning fdr En annau sak, som jag hort allt hvad I goren, hvad heist det omtalas, ar att folk blifva ifriga ar, endast det ar i rattfardiga angAende den upphojelse de sko-l- a afsigter, och I skolen erhAlla erhAlla. Det finnes de, som straff fdr edra onda gerningar. alltid tanka pA den celestiala Herren har intet anseende till harligheten och onska erhAlla person. Han gifver hvarje a densamma. Detta ;ir en mrcket efter hennes gerningar. god onskan. Men hafven I Edert framAtskridande i Guds den som icke ar beredd rike beror helt och hAllet pA eder fdr den celestiala harligheten, sjelfva, naturligtvis med Guds skulle icke kunna gladja sig der-A- t valsignelse och erkannande af om han erholle den? Hvari-frAedra bestrafvanden. Jag men ar kommer eder gladje, dA I ej, att det gor det samma kannen eder allra bast till mods? Gud yalsignar oss eller Kommer den frAn yttre omstan-digheter- ? icke, utan att vAr framgAng i Till dels kunna yttre Guds rike beror pA vAr egen forhAllanden bringa en viss grad , uti att kAlla Guds af tycka, men den allra storsta som lefver sA godt han kan gladje och lycka, den himmelska i ofverensstammelse med det ljus gladjen, kommer inifrAn. han mottagit, skall tillvaxa, mAste bara lyckan i sitt skall erhAlla mera ljus, mera eget brost, annars kan hon icke kunskap och allt mera kraft, till vara lycklig. Det ar icke sann dess han blifver i stAnd att ingA lycka, som kommer frAn andra till Guds hvila. Detta galler fdr Ae t e vi forvanta .. hA IU Ber man, qvinna och barn. Gud ar lyckan frAn vArt inre och icke rattvisans Gud, och han uppfyl-le- r utifrAn En gndomlig gnista ar sina loften och sitt ord,derom i oss, och densammas uppflam-mand- e behofva vi ej tvifla. bringar outsaglig gladje Vi skola afven erhAlla mycken voro de helige och lycka. beloning under det vi gA framAt, under sina djupaste profningar men en fullhet deraf. De som ej de lyckligaste af alia menniskor. ej lyda djefvulen i detta lifvet, Det samma ar forhAllandet med skola vara befriade frAn hans vAra missionarer som gA ut i kraft nar de do. De skola varai verlden och rnotas af motstAnd Guds paradis och satan skall inoch forfolielse. Hvaraf kommer makt hafva ofver dem. Men det sig? Ar det for det de torsta gen som i detta lifvet lyda f atan de, och hungra eller for det de frysa och gora hans vilja, skola nar de eller for det dorrarne stangas fdr gA ut ur detta lifvet, fortfarande dem? Nej, dessa yttre vara underkastade hans makt. ar icke den ursprungliga SA ar det och skall vara med oss orsaken till deras gladje, utan under n det vi gA framAt. Om den Helige Ande, som ar i dem. har stulit nAgot, ar det a En person, som har denne Ande han kan gora att finna med sig, skulle vara lycklig om som han stulit ifrAn, och han sandes pA en mission till det ratt igen. Om han har Men om en, som icke har gora skadat nAgon, gjort intrAng pA denne Ande, komme i englars i nAgot afseende, om han nAgon sallskap, skulle han icke vara lyck- har forbrutit sig mot nAgon af lig. Derfor ar det till stor del de sina, ar det hans skvldighet sanning att vAr himmel ar och att gora det ratt igen. Jag vill blir sAdan som vi sjelfva gora lika gerna bedja mina barn om den. Men vi fA icke forsumma forlAtelse som en vuxen person. att bedja Gud bistA oss deruti, De aro alia Guds barn och jag och gifva oss en himmelsk sall-he- vet icke hvad de en i lifvet gAng Man har icke uppnAtt en kunna Deras ande ar sAdan sallhet afven om man bor kanske uppnA. adlare an mAnga som nu i det finaste palats och har allt betraktas som adla menniskor. hvad man kan onska sig har pA Sammalunda med edra barn, him-lejorden, ty man mAste hafva e hvar och en af eder. Vi aro sitt eget brost. Jag handla rattvist att af denna forsamlingflera, med skyldiga dem. Jag skulle icke vilja som hafva varit fangslade fdr fornarma mitt eget barn mera det de uppfylt en lag, som de o an mina af grannar. Ty vara himmelsk. De veta, det nAgon barnet ar Guds barn lika att fangelsemurar och iAngkost mycket som mitt. Ja mera an bortdrifva icke lyckan. De lefde mitt. n hogt ofver dessa saker, i en (Forts.) sA till sagandes atmosfer, De hade en gladje, som Gud gaf Ihardighet leder till malet. dem. De hade den inuti sig sjelf-voch berodde icke af det For en trettio Ar sedan kom en de ronte af andra. Om lyck-ligbarfotad vara gosse i .trasiga klader I, mina syskon, viljen in i en rik skotsk kopmans eder I mAsten odla lyckan pA sjelfva. I sagen mAhandas hvar kontor, gick direkt framtill prinfdr sig: Kanjag blott erhAlla cipals och bad om plats som den celestiala harligheten, sA ar springpojke. VAra springpojkar lopa g det allt hvad jag onskar. Det ar hela skolen svarade I utan for att fara dagen, ingen och du har ju inte ens erhAlla den, om Igoren ratt ty I aren pAframAtskridandets vag. I skor pA fotterna! skolen erhAlla allt det fdr hvilketl Gossen forsvann med en allvar-linick. Han fortjenade litet aren beredde, ej mera. Goren eder D-rf- 24 S. 2nd East Street , - n (Forts.) V TA H- a. ett dussin arbetare sysslande med att nedpacka medicinen ochgbra den fardig for afsanding. Att Dr. Peters Kuriko ar mycket kan man forstA.nar man ser alia de hastar, som standigt nyttjas till att f5ra medicinen till efter-frAga- d, de sarskilda fraktstationerna, och denna efterfrAgan galler icke allenast hvad vArt land betraf-far-. Man kan se packlAdor, som aro afsedda for de mest skilda delar af verlden, sAsom frAn det nordliga Finland till det sydliga Afrika. De allmanna kontoren i andra ald-st- a vAningen, som skotas afden sonen, innehAlla mAnga ting af intresse. PA ett stort bord ligger det protokoll, som verldens alia iutygen som stSrsta bok, genom sin storlek lAngtofvergAr alia andra bocker. Det erfordras Here man for att kunna flytta den, g och den innehAller tusentals frAn alia verldens kan ter. Af intresse aro likaledes de speciella departementen for med folk af fram- T1 I? rotver till n.lseende sandas afven ta tolf olika sprAk, i hvilka fores korrespondens af bitraden och stenografer. Mycket intressant ar afven en samling af sallsynta, gamla bocker, som en gAng utgjort en del af stamfaderns, Dr. Fab-ny- s, bibliotek. Den best Arafen g&m-mtysk bibel, tryckt 17oT, Saurs SAng- - och Psalmbok, tilli-k- a med tvA band medicinska tryckta af Laurencins. Dessa aro myckt-- t gemla, dA de blifvit tryckta kort efter det boktryckerikonsteu blef uppfun-neinne-hAll- oer-hord- er a' in-ty- . al ar-bete- n, n. Under loppet af verldsutstAll-muge- n o vi8a doktorn sitt tesgAendc fdr de tusenden af besokande, som onskade att go-r- a sig narmare bekanta med den inre utstyrseln i ett medicinskt etablissement. I motsats till andra utmarker sig detta utom i mycket annat att doktorn med deruti, jemval storsta tillmdtesgAende visar de besokande genom bygnaden. Vi kunna i sanning tryggt saga, att alia, som hanvanda sig till hans komfortabla kontor, 112 och 114 So. Hoync Ave., Chicago, skola kunna gadja sig t det hjertligaste mottagan till-m- etab-lisscmc- Affar ar affar. de direktdren i ett Hr Johnon, nt sa- olycksfallsforsakrings-bolag- , var sA snail och titta in till Williams, dA ni gAr der forbiidag, gamle och beklaga sorgen ofver forlusten af hans broder, som omkom vid jernvags-olvcka- n i gAr! Var god och uttryck afven mina kanslor och framfdr mitt till honom! "Men gamle Williams hade ingen bror, som omkom vid olyckan, svarade agen-teHvad hdr del dit? med ett gora ar att Men kanske det ej onodigt svarade direkto-re- n Allt hvad han kan saga detsamma som ni. leende. oroa honom, ar passande att invandc agen-te- Ha, ha. ha, dcr ha vi knuten; det Sr genmalde direkteiren Oroa honom tvartom sA myckst som mojligt! Hans egen police fbrfaller nasta mAnad, och en af vAra fornamsta pligter ar att pAminna vAra forsakringstagare om att vi hSr i lifvet standigt aro uisatta f5r fasavackande olyckor. just andamAlet, storskrattaude. , |