| OCR Text |
Show REDAKTOR ri:o 2. och EGARE: rebagcit belt 9 5ej,ruclr 1894- OTTO RYDMAN. skdpet och ldter dem ligga der, heller stoppar han dem i ett stiumpskaft och grafver ned det i jorden. Om han gor det, och icke rofva hans skatt,aro tjufvar vid drets slut penringarne hvarken mer eller min-dr- 24 S. 2nd East Street, - 5 2lrg. Salt Lake City, Utah. narvalnde mdste dragas 'med, kanna sd som det ar kandt. mdtt battre af, att vinet ersatts med ett glas frisk vatten. lara sijj att uppmarksamma de Amen. De hogre klassernas ansvar, pd som obegafAiade forvarfskallor T finnas omkring oss att hamta grund at exemplets makt, tram-holl- s Sverige an en ging stort. Korrespondenten eller,kom-mcsilke urbladen och honung ur med stor skarpa. Det ber tidningen liadanefter inan-daDet ar alls icke i enlighet blommtVna, hvars doft vi ror vasentligen pd er, mine herMajor Rolf Schenstrom, den att beniimnas, med den af framlidne president anvanda rikedomen kande itraren for det om vdrt folk skall stupa i yngre man-lig- a rar, anmaler sg , Men om hananvander pen- Brigham Young utstakade den soui vi lamta ur jorden. guldet afgrund, pd hvars brant vi sliiktets uppfostran till harmed tiU svenskarne i Utah i i dettill och i land heller ett nu med et t sockret och leka, utropadc tadansa ej John stj'cke garne enlighet bergen, och sedlig lyftning och andra platser, der yttersta eller ta land genom hansarbete vdr laren. nuvarande preTaylors uppbygga samt hela folkets utveckling till dagarnes heliga bo, samt till ett tusen bushel hvete, sident Wilford Woodrufls visa Till sist uppmanades de dd blifva ett stort sunda. moral och sedlighet alia, som intressera sig lor virt hvad ar foljden? Tvd hundra rdd. Skuld ar detsamma som att bilda en filial af ktigt folk, icke allenast lefnadsvanor, libll en beryktade folks, mormonerna , bushel af namda hvete, enligt nu slafveri. de af andra, utan afven i Sveriges framtid, hvars qvall foredrag d hogre allmanna gdrande och litande. erfordras for att Hvem har val ndgonsin hort, stdnd act gifva riklig utkomst laroverkets af talaren foredrogos. gallande priser, hogtidssal i Vester-d- s stadgar Harmed ar tidningens hufvud-sakligicke skulden,utan rantan att de rika i landena hafva Af dt dem som komma till oss frdn dessa betala, stadgar framgick ofver sitt kanda amne: Sveverksarnhet och mil derd. En femtedel af hans arbe. for att planlagga om andra bill. De skola komma och bland annat, att medlemmarne en an stort. rige gdng men komrmr te e hela folkets val? fora sitysilfver och guld med sig Talaren erinrade i forbinda sig att verka for: gdr dt att betala den sd borjan, att hon att inncliilla hvarjehanda i verksom frambib skola l:o. Enkelhet och sparsam-he- t De fattiga klandra de rika for iriiy penningrantan, det ej kunde eller borde blifva nyheter, meddclanden och ut ligheten ar rantan pd landet; bed-ja i lefnadssatt och umgangslif, for och Guds det ra ty deras sloseri och kostbara tjenare frdga om att dtererdfra Sveriges raid lasning for bide ung och i med strang begransning om rdd huru de skola anvan- storhet till penningen sig fcjelf frambringar och dock ar detta, genom riksgransens gammal, foljetong med mera, si intet. Man kunde ldsa in ett som de da sina och med ens och hvars de mindre penningmedel. tillgdngar klandra, utan att det nu hvil-ke- ynmalart. ej si-so- kel utrakning huru en tiondedel af hela befolkningens arbete dt-gtill betalande af rantan d den allmanna skulden. Ar val . detta vist och sansadt? Inga-lunda- a, s; atratc e. va-gen- dter-hdllsamh- et d-- fram-bring- ar la nar-varan- de mot-svaran- for-bund- et a sam-mantrad- it an-gifve- t; kal-lad- i att hon kan lampa sig lor som heist som icke rent ai ar intagen af oslackligt hat mot de i mycket annu oratt beddm-d- a ytiersta dagarnes heliga. Tidningens valsprik ar: fnhet, gudsfruktan och ra 1 1 visa Vir upprik tiga s triif-va-n skall vara att gora tidningen detta valsprik vardig och alltid soka undvika att gifva vira medmenniskor orsak till att rattvist kalla oss tringbro-stad- e eller ofordragsamma. n San-nin- g, Frenamerationsvilkor: De, som prenumercra pi tidningen, anmodas vanligast att inbetala sin prenumerations-afgif- t i forskott, om det si icke bhr for mer an tv i eller tre it gingen. Tvi eller tre kunna utan risk invecklas i ettstycke papper mi-nad- er hundra millioner dollars for ett tusen dr, oeh dd man toge ut hafva dem, skulle de hvarken till- - eller aftagit. En fabrikor ldnar hundra tumot 10 procents dr-li- g ranta. Hvad ldnar han pengarne for? Om han under ett tillverkningsdr icke finner afsatt-nin- g for sina vaior i tillracklig att fortjena derpd eller be-- , grad tala tillverkningskostnaderna,' ldnar han pengar for att kunna uppfylla sina forbindelser och behdlla sina varor till dess han finner en lonande marknad for desamma, och kan han icke fin-n- a denna lonande marknad, ldnar han dnyo eller gor i varsta fall konkurs. Det ar alltsd hans varor, pd hvilka det beror om han skall kunna dvagabringa inkemsten eller rantan d pennin-garnsen dollars e. eller insys mellan ett par Ett noggrannt granskande af och sandas i vanligt brei verldshistorien ddagalagger utan med 2 cts frimarke. alltsedan att gensagelse, Tidningen kostar: om penningar borjade, For M ar $ l.oo, ha lagstadgandena derom alltid varit mera till deras fordel, som Halil ar 50 cts, hopat upp rikedom.an till deras, som frambringat densamma. 3 manader 30 cts. Vid slutet af amerikanska De som aro skyldiga, bedjas voroForenta Statema vppgora sin skuld si snart de skyldiga fyra tusen millioner kunna. barande 10 procents All prenumeration, som blifvit dollars, ranta. Hvad betydde det att betald utofver den 1 sistlidne betala denna ranta drligen? Med Januari, galler for dubbel tid nu gallande skulle det hvetepris frin namda dato. icke mindre an hundra dtta taga Salt Lake City, 1 Febr. 1894. millioner bushel hvete drligen att Tit gifraven. betala rantan allenast. I, i Utah, som hafven penningar pd edra egendo-maTAL at Moses Thatcher. hafven I ndgonsin betankt, att en egendom, som ar varde-ratill tjugo tusen dollars dd Hdllet i tabernaklet i Saltsjosta-derantefoten ar 6 procent, sjunker den 7 Oktober 1893 unned till tio tusen dollars yarde i der den 64:de samma stund rantan stiger till 12 procent? Ilan I ndgonsin saken pd det sattet? begrundat INNEHALL: Valsignelse genorn offer. Antagom att man i Storbri-tannie- n Ett stort Heliga band upplosta. En hogsin-naoffer och fdljderna deraf. forstorde egendom till Fordomens makt. nation. samma varde som rantan alleForandring i den allmanna opinionen. Det fornedrade bar blifvit upphojdt. nast d det rikets statsskuld och Laren visliet af handelserna. Industries forla att man sedan af riket skulle mande. Skuld. Penningens ratta namda ranta, som drligen Inkomst-skatvarde. Hvad ar ranta? millioner dollars; ett 120 onda. utgor Guds rike skall bota det Utahs framtid. Battre tider, sddant framgdngssatt skulle a Till de rika. Kyrkans egodelar. hela nationen. fr. slut och n:r.) fereg. Betrakten nu tillstdndet i (Forts, Alla produkterna frdn Man talar cm ranta pd pen-ga- Utah. ett med de ba-st- a I verkligheten finnes intet Cache County i territoriet forsld icke att sddant som ranta pd pengar. bru-kaden betala du drliga rantan af Det ar rantan pd landet, Om kyrkans skuld. om eller huset, du bor uti, i elnamda medlemmar county hafpengarne anvandes lor landet en till at all tiondedel va slappt ler huset Till exempel: En influtit till som kyrkan, ldnar ett tusen dollars. tionden, - kunna vi latt inse, genom en en- i kassain icke dem ldser Han tyg-lapp- ar lag-stiftni- bor-garkrig- et jord-bruka- ld-n- re at r, d n halfdrs-konferense- n. d ut-kraf- va t. for-lam- r. r, jord-brukar- e ter-ritoiie- ts enda raddning frdn undergdng (under nuvarande Det ar samhallsforhdllanden). val for de fattiga, att det finnes rika som odsla med sina pengar sdsom vatten, det man sldr ut pd marken. Det ar afven val, att de rika mdste do sdval som de fattiga; ty barn, som blifvit uppfostrade i lyx, ja oftast afven .L,sinlighet och omoraliska Ut alia hdll rikedomen som blifvit af foraldrarne. Ndgra rika i hvilket som heist samhalle kunna, om de vilja, sld sig och genom handelns beherrskande och penning-ocke- r snart skrapa till sig den genom de arbetande massornas traleri dvagabringade rikedomen. Det ar verldshistoriens vittnesbord. I Belgien finnes emellertid lagar, som till dels verka emot hopan-de- t af stor rikedom, hvilka vi har i landet borde antaga. Om en person i Belgien vid sin dod efterlemnar en formogenhet af 50 tusen francs, tages fern procent deraf, tror jag det ar, till hjelp dt de allmanna laroverkeu. Uppgdr formogenheten till hun-drtusen francs, blifver den tio procent, och sd till dess den hogsta sum-mablifvit nddd, hvilken, vill jag minnas, ar 500 tusen francs; allt som ofverstiger denna sum-m- a tager staten fdr folkets och valgorande anda-mdupp-hopa- d a vi-da- n l. Hur hogt vi an md prisa ar den icke fullstandig eller kristlig i de lander, der det civili-satione- icke finnes ett beskattnings-syste- baseradt pd inkomst, hvarigenom skattebordorna for-del- pd invdnarne enligt deias formdga att bara dem. Rattvi-s- a och statsmannavishet fordra, att den rike utreder skatterna, ty dd landet ar i fara och krig foies, dd ar den fattige framst och.mest beredvillig att bara sitt lands fana i striden och offra e blod och lif derfor. Det ar hvarfor ingen rimlig grund, lagstiftningen skulle gd ut pd att gagna ett fdtal till de mdng-talige- s forfdng. Guds rike skall ratta allt det onda, som vi tala om; men verl-dehai annu icke velat gifva plats derfor. Om Guds Sons evangelium tinge verka pdfolken, skulle det icke finnas dessa som man nu klagar der-f5r- n miss-forhdlland- ofver. Annu ha; ingen af Utahs insti-tution- er gallde att' inom landets egna rdmarken sarskildt syfte att sdlunda nar-m-a till livar-an- samhallets klasser tvingats af omstandig-hetern- a dterfora Sveriges gamla ara geIntill att gora konkurs. nom att radda vdrt folk och 2:o. Ett kyskt lefnadssatt och l. gen bank eller annan storre "inungdomen frdn sedligt stitution som eges och handhaf-ve- s aktning fdr qvinnan, hvilken har mdst Foredraget var ett i sitt slag samliallsklass hon an md tillho-ra- : afyk, s'c ffarsrorelse. kraftigt aykterhets- - och sluta t spiri-tuos- a for dem n: sar-skil- dt for-fal- . sedlig-hetsforedra- Fortyrcdet 'qvar, och ydr kyrkas ara ar iKets detta ar ndgo Jfver S stolt-- o vifra tacksamma. Jag Manner mig nu ha talat ungefail sd mjeketsom jag borde for denna gdng; men jag kan-ne- r mig icke betryckt i sinnet ser icke sakerna frdn den jag morka sidan. Det ar ljus bakom skyarne, som hanga ofver oss, a och Gud skall icke allenast utan forgylla desamma. Ofverflod skall komma till Zion, ty Gud har sagt, att han skall barliggora det och gora deras fotter ljufliga, som frid forkunna pd bergen. Herren valsigne vdr kyrkas president Wilford Woodruff och tage snarligen frdn hans sinne den borda, som hvilar derpd pd grund af hela folkets narvaran-d- e tryckta ekonomiska forhdllanden, att han mdtte blifva frdn allt detta och blifva i stdnd att under sina dterstdende dagar och med sin dterstdende kraft nedkalla valsignelser ofver folket. Md Herrens Ande alia kyrkans chorum och sammanbinda dem, sd att de af intet kunna upplosas. Md vi alia akta oss for att sdra eller bortstdta vdra vanner. Och hvadhelst vi foretaga oss, Idtom oss icke glommade fattiga ibland oss. Ldtom oss gifva dem arbete till sitt forsorjande eller, om vi icke det kunna, ldtom oss dd dela med oss till dem af vdra hdfvor. Md de, som hafva ofverflod, gifva frikostigtdt de fattiga som aro vardigaatthjelpas; och framfor allt annat ldtom oss alarig be'tagas afden tanken, att vi icke skola betala vdraskulder, icke allenast till hedningen utan afven till juden och yttersta dagarnes heliga. Jag tror att afven senaten i kongressen skall antaga det af for-silfr- fri-gjor- d kraf-tiggor- a representanthuset antagna om att dterstalla till vdr kyrka hennes af reger ingen beslagtagna egodelar, som kyr-kanu ar i stort behof utaf. Jag tror afven att president Cleve-lauskall underskrifva lagstad et u d ganuet. Gud gifve, att hans folk md Battre tider aro i annalkande. fortiarande gd framdt och i det Utahs folk skall, genom de goda till dess det forhdllanden som det for skall se sd som det ar sedt och g. Pd ett "niistan hdrresande satt skildrades och gisslades de sarskildt bland ue s. k. hogfe klasserna rddande med ty dtfoljande j'bAningslystnad och sinnlighet. Ja2 tvekar icke, sade talaren, atNpdstd, att sann och sund njuttxng ar till finnandes mycket merjand den arbetande klassen an hogre klasserna. Vdrt folks varstaonda vore sedeslosheten och missruket af rusdrycker och nikotiu. Talaren uppeholl sigsynntrligt hoe Afhdllsamhet frdn till dagligt bruk och frdn alia destillerade spritdrycker (branvin, konjak, punsch, wisky, likorer m. m.) utora for medi-cins-- 3:o. kt behof; Afhdllsamhet frdn tobak hvarje form, opium, morfin och andra likartade naedel utom vid lakares foreskrift; 5:o. Afhdllsamhet frdn spel 4:o. i med kort, taming eller dylikt om penningar eller deras varde. Det utmarkta foredraget lona-de- s med ihdllande handklappnin-gar- . Men dd det sedan gallde fd omstandligt vid sedlighetsfrd-ga- n att till stdnd en dylikforening, och var af den meningen, sd trlidde de obotfardigas oholjdt fram, och talaren om ej en forbattring i beror-datt, icke ens ofvertala ndgon kunde sak kommer att intrada, de afde civiliserade folken ovilkorligen mdnga bildade herrar, som voro narvaraude, att inbjuda forgds. Ungdomen hade, om den for-hind- er a iutresserade personer for att skulle stupa i sinnlighetens om saken. att konseqvent undvika allt oanstiindigt tal och umgan-ge- , Offret, som enligt har ofvan alia sedelosa bilder och ddli-g- a citerade stadgeparagrafer kraf-devar tydligen for stort, hvarbocker. Den olyckliga prostitutionen for herrarne blott klappade tackade for foredraget med all dess helvetiska fasa, vooch r. e gingo till sina gamla re att betrakta som ett de klassernas verk. Det voDen varmbjertade, om vdrt re namligen ratt allmant, att folks framtida val nitalskande herrar af ofverklassen ansdge tick betrakta sig som en mannen utan vidare forfora kunna sig och sanka i elande unga qvinnor ropande rost i oknen ch gd frdn af arbetsklassen. Sddant kun- motet med samma kansla som de passa en vilde, men ar en gaf profeten Mika anledning att skam for civiliserade saga: Om jag vore en man, som fomenniskor. med re viider ock talade loga Vid vdra faster ch ,' sade talaren vidare, der och som predikade for dig om spritdryckerna flida, flyter det vin och starka drycker, det vore basta af oss bort. Bort derfor en predikant for detta folket. med supen, punschen, vinerna Mik. 2: 11. ej ga af-grund, s, han-dern- a, va-no- bil-dad- lidr-resan- sam-qvam- och likoren! Lika barn leka alltidbdst. Afven for det mdttliga bruket af rusdrycker varnade talaren pd Hur kommer det till, att du icke kan komma ofverens med din det bestamdaste och pdvisade hustru? med oemotsagliga fakta, att en -- Ah, vi ha gunds samma lyn-n- e. forfiirande stor procent af dessa, som borja mdttligt och tanka blifva karlar, i stallet blifva fordarfvets tralar. Talaren hade sjelf en tid slosat bort mdngen dyrbar stund vid punschbordet: men under de sista 20 dren hade endast under en tid anvandt litet rodvin till Detta, emedan han iuta-lats- , att det skulle vara nodvan-dig- t for matsmaltningen. Under de senare 12 dren hade han emellertid pd praktisk viig erfa-riatt matsmaltningsorganen mid-dage- n. t, Samma lynne! Och derfor drar ni icke ofverens? Nej, ser du, hon vlll befalla och det vill ocksd jag! en Stock h olmsti dni tuj I syntes harom sagen foljande Den herre, som i mdn-dag- s an-non- s: d restaurationen vid n for intagen lortaring lemna-d- e en guldring i pant, torde dter-los- a ga-ta- n densamma, emedan ar af messing. Pd samma stalle finnes vill salu en hos ofverk)-paren- , som nyligen genomgdtt valpsjukan. guld-ringe- rapp-honshut- ul |
