| OCR Text |
Show r"rvcTvn ondenten, OnsdaScn den 3 4 Korrespondenten, Egare och utgifvare: OTTO RYDMAN & CO., ..tkommer med Att a sidor hvarje onsdag, $?.00 och kostar per fir Betalning, dfi den sandes med posten, bdrske medelst PostolliceMoney Order", ellerUnion Pacific Express " Money Order." Ar icke nfigot ai dessa satti anvfindbart, kan betalningen siindas registreradt brcf. Lagg icke lost sillver l bref, emedan detlattkan'atasigigenoni1. Postal notes" bora icke sandas, i registreradt bref, emedan de aro betalbara till hvem soin heist. Den som sander postal note" i lost brcf mfi gora sfi pfi egen risk. Skrif namn och address tydligt, pfi det Bank-check- td-g- Dolitikens edyoe ver-ka- n ta-larn- be-ta- lt af-gor- a. et os er for-fatta- fore-komm- er Seensk professor I Vtah. Du skryter Under denna rubrik har i en del Af en inbillad lardotn af svensk-amerikansk- a tidnin-garn- e i sam-tidi- n Alla gt sorters Varor, rt nd-gr- x : an-tog- nanorfittvisa et ogon-blicklige- gd nu som bast inom territoriet. Talare frdn bdda partien resa omkring och soka formd folk att sluta sig till ena eller andra feltageiser mfi undgfis. Alla bref och penningforsandelscr bora partiet. For den som icke har addresseras till vidare utpreglade sympatier for Korrespondenten, ett af partien ghr der nastan ett E. 141 First South Street, komiskt intryck att forst hora Salt Lake City, Utah. det ena partiets talare och sedan det andras och iakttaga den Den S Jnlt JH01. det har pd massan. Alla e frdn bdda sidorna aro sd Ted jiiekor, som fimnade si i hit till Utah ochanlfinde till New bestamda sina pdstdenden, som de York frdn Jydland i Danmark, ville saga: "detta ar den enda tron och vagen, saliggorande blefvo nekade att landstiga pd och mdnga af dhorarne tyckas grund af att de sade sig skola fd tanka liksom mannen, som dt arbetsplats hos en bekant vid tvd smorgdsar, en med akta namn L. S. Andersen i Ephraim, och en med margarin, och smor uppgifves det. Deras namn lfir skulle afgora, hvilken som sma-kad- e vara Marie och Alma Jensen. Yi bast och vore den akta, ha hort att de sjelfva hade men kunde saga: Detta endast sin resa, men att de fdtt lof en ar kinkig frdga, ty den Airsta om plats vid framkomsten. Det-t- a sista omtalade de okonstlade stnorgdsen smakake utmarkt och den andra battre, men hvilflickorna, oeh foljaen blef att de ken som var bredd med fikta i embetsmannen tjensteifriga i hindrade dem smor ar jag icke stdnd att att fortsfitta resan for det de 1 vara under arbetskon-trakt- , och sddana tiro forbjudna lirtjtninyar. att landstiga. Frdn herr Per Weiland, utgifDe personer som liafva anfor-vandtvare afsvenska tidningarne i gamla landet, for hvil-ka- s och Trumf, har resa de sfinda penningar, bolififte tillsfindts oss, innehdl-laiul- e ett ra fifven sfinda edsvuina intyg en sanding af herr V. om attdeankommande emigran-tern- a dikter. Deribland hafva sliigtingar hiirs tilAiljande sldende stycke, des, till hvilka de finina sig. I benfimdt "Markattan och som sd fall kunna de vara trygga har sin tillampning pd mdnnog mot afvisning. ga hdll: barge-kontor- detta gamla system. Hr A. kdper en tomt, han ldter den ligga obebygd. Nar han kopte den, betalade han $100 derfor. Tio dr derefter fir tomten yard $1,000, utan att .V. Importerar och tillverkar behdft betala ut ndgra nfimn-vfird- a shatter pd den obebygda tomten, dd dterigen hr B. kdpte en tomt vid sidan afhr A., en salfva. mot. strejkar-ne- . som den sistnfimde kdpte behbfi itja foe tfen stoea dl inti nieten saedf i I tali som B. har bygt etc vac-keEn af dessa dodades och a sin tomt. antsd nsa nde stater oeh ieeriioeier. hus pd sin tomt, och dfver-all- t sdrades, deribland ett par Under mcra fin tjugu d; har denna handelsinstitution haft det der i grannskajiet iiro byg-d- a qvinnor, hustrur till de strejkan-de- . fina och v'firderika hus. I d storsta och biist sorterade lager af: KLADER, TYGER, MATTOR IADER och SELDOM, K( )LONI ALAfvep de af bolaget fbrhyrda grund dcrafhar tomten stigit fir och TAIBTEK, SKODON, "detek ti verna" skoto skarpt, och A. till ett viirde af niogdnger dot VA ROR, JERN, UORSLIX och GLASYAROR samt MEDICINER det fir med visshetkandt.atten af ursprungliga priset, utan att och AIOTEKSYAROR. Allt af bfista qvalitet for bestfimda och Svenska handelsbitrfiden alltid till tjenst. dessa vid namn Robinson obarm-herti- samhiillet eller grannarne dragit billiga priser. T. G. WEBBER, Superinta.ident. nedskjutit en arbetare, ndgon fordel eller minsta gagn som med bortkastade vapen af honoin, som likt bjdrnen lin(Sv. Am.) tiggde om lifvet. ger i ide. en moralisk lag for snillen, en C- afsfindes I verklig-licteTelegram genast till annan liir i mili-sen guvernbren som utkallade dinner man ocksd i EngMedicine Doktor. J a n stun i och samma dag sfinde tvd ja sail fen. land snillrika mans felsteg efter Kon toe: Sydbstya hiirnet af det man fdr "Man eger ej snille kompanier till platsen. Ehuru en annan lag fin den, efter hvili Third South och Main Str. upphetsningen d iimse sidor fir fir galen, sjdng Kjellgren ken man dinner andra menni-skor- s i Motto yn in nine: ITdn Man fir galen haftig och vdldsainheter dagli-ge- i forna dagar. fel. Men fir detta rfitt? 4f. 10 m. till e. m. fdr det man eger snille pdstdr Aro snille och galcnskapsd inner-lig- t hota, sd hafva dock de Utbfning begrfinsad tillsjukdo-ma- r soldaterna hittills en viss J. F. Nisbet i ett nyss forenade, att de kunna sagas i rectum (findtarmen), vte som engelsktarbete, lyekats upprfitthdlla ordningen, vara niistan synonymabegrepp? och genitals meddelar Tacoma Tribunen. bevisa, att nfistan alia de Yi tro det icke. Den melankoli, rus (Hlmodcrn) (fodslodelame). engelska skriftstiillare, skalder, som hos engelsmfin 1 oftaofvergdr tfinkare, hvilkas arbeten och till "spleen, fir icke ett for alia vid Lite JiosoJi. studeras snillen utmfirkande kfinnetecken. C. 0. JOHNSON CO. Har finnes mdnga stora forde-la- r skolor och lfiroverk har i landet, En lfird tysk prof. C. J. F. Skondinaeiskt stenh niteei. for folket sdvfil som landets voro antingen mer eller mindre Schweitert stannar i sitt filoso-fisk- a Ittbr allt slays kyrKcyfinls-arhete- , nedtryck-taafdjup ocksd eller dd man forst vansinniga bfista, hvilka, arbete om "vdrt drhundra-de- s sfisoiti niomimcnt., yral och melankoli. sorg dem, synas vara helt vfinlar, iuhayiiad, inskriftcr fi icke sinnessjukdomar u))satta yrat'vfirilar, m. in. Men om ett reforma-torisk- t elfinde. Nisbet vid enskilda persoValyjorilt arbete oclilfiya )riscr. skrfickin-gifvande Det ar en dyster, ja Vtikstail holaytai vid luifviidii, forslag framstfilles af ndOch vid nationerna. utan Ufmgvn till kyrkoyfirdvi., Salt tafia firfattaren i nfim-d- a ner, gon, bor man icke genast Lake Citv. han konnner vid sina undersok-ninga- r arbete uppndlar. llan visar, det, om man ochsd ej vid till den slutsatsen, att forsta pdseendet kan inse dess huru vansinnets, melankoliens, med dess fiiljeslagarc vansinnet fordelar. Henry Georges sin- fortviflans demon gjorde lifvet llem foe fader- - oeh modee-los- a sjelfmordet okas i samma mdn gletax system ar ndgot, som till en bdrda fdrsddanaman som som barn. bildningen stiger och urar-ta- r dr Johnson, Cowper, tdl vid att studeras, och man Swift, till ofvcrkultur. NationerNastan dagligen ingdr den skall finna dess ide'er vara ldngt Schelley, Byron, Campbell, Burns, a underriittelsen om i sorgliga firo na fara, sfiger han, att ifrdn foraktansvarda. II. G. Scott, Bulwer, Lytton m. fl. De- blifva Torlfista firaldrars och frdnfalle, studenter, utan barnen blifva lemnade dt sitt att om A. eger en bygnads-tomt- , ras vansinne, melankoli och och utan lefnads-hop- ode der icke slfigt och viinner leihadsglfidje som inte fir bebygd, skall sjfils- - och kroppslidanden Detta manar till Karnpen for tillvaron, Annas. han betala lika stor skatt for gingo i arf till deras efterkom-mandoch deltagande for de och ett konkurrensens hexdans "Att ega snillrika den, som B., hvilken har en tomt vfirnlosa. stridande mot uaturens lagar anmfirkeren vid sidan deraf. Men B. har en som fir behdfligt for desnatiouernas saHvad lefnadssatt, suga fir ett llem, der de kunna fd stor och stdtlig bygnad pd sin tidning med anledning och forvandla folken all n nbdig vdrd och kristlig tomt, och derfor fdr han efter hfiraf, "synes sdlunda vara en hjertblod De mest till till blifva att och dystra skuggor. goda det nu gfingse skattsystemet be- nastan lika stor olycka som att bildade folken firo de olyckliga-ste- . nyttiga medlemmar inom tala mdnga gdnger sd stor skatt sjelf vara ett snille. samt dugliga man och Bland dem tima de fiesta Men galler ofvanstdende endast som A. Forst nfir man tanker for detta och det qvinnor sjelfmorden, en af fortviflans och lifvet. pd saken, tycker man det ar engelska forfatrare? Nej, visst vansinnets (Ileml.) som karma sddana barn, yttringar. Alla, e icke. Krigarne Marlborough och narma-rmen oss ldtom orfittvist; i behof af vdrd och hvilka aro anen skara samt stor vi och skola Reynolds studera amnet, god uppfostran, torde snarast snart komma pd andra tankar. dra beromda engelsmfin, hvilmojligt insfinda barnens adress, Derfor att det bygdes hus, och kas namn glfiasa sdsom stjernor dldcr och andra till saken nddi-g- a A 11KITEKT, upplysningar, pd det att dyrbara hus, stiga tomterna i af forsta ordningen i kulturens mdtte snarast vidtagas vfirde, sdvfil de obegygda som hfifder, voro mer eller mindre Kon teak toe ATiiiyindsta ee. for anskaffande af ett hem Air de bebygda. De, som bebygga vansinniga, melankoliska, Utfdr allt som hoi till vfirnlosa. sina tomter, hoja vardet pd Afven dcr endera af fbrfildrar-n- e Kitninrir och som iiro obebjgda. Ar Ar allt detta ett for hvarje fir bortgdngen och den erhdllas utan arvo-de- . ser sig oformogen att det dd rfitt att de, som hoja var- snille utmfirkande karakters-drag- , De bfista rckomnicmlationer siua barn de nodiga vdrd nodvan-dighemed gifva sd deraf det pd de obebygda tomterna, fdljer frdn Acre af stadens frfimste skomnderv och isning som onsk-lirnfin icke att snillrika ocksd skola betala skatten for kunna foretes. torde godhetslullt medde-land- c fir, desamma? Det fir just hvad de firo i samma grad som andra Adress: I. 0. Box 21S. gdras hos undertecknad. Detta hem konnner enda No. 3 Post Avenue, gora pd sd vis, att for den bebyg- mindre snillrika, men med tt Jlostad: fdrstdnd utrustade menni-sko- r between 4th and oth So th on bliiva for Utahs barn. da tomten betalas stor skatt och fdr den obebygda en mycket John P. Bloomfield. ansvariga for sina handlin-gar- . West Temple Street. UTAH. SALT LAKE O. Det Box ansdledes existera P. skulle Men det finnes annu en CITY, 496, Salt Lake City. da dag skulle foras till grufvor-n- a afven pd denna plats for att intaga de hvitas stalle. Dd pd morgonen ankom med 125 negrer frdn Franklin, rnottes det afett sallskap strejkare, som genast borjade skjuta skarpt. Ett skott triiffade och sdrade en af de svarta passagerarne. aflossade dd lag har erhdllit en gata for sin rakning, bor ett annat icke soka erhdlla rfitt att bruka samma gata, dtminstone icke for ndgon storre Ifingd, sd att konkurrens uppstdr derigenora. Konkurrens kan vara bra mdnga gdnger, men den md vara sddan, att kan draga ndgon nytta deraf; i annat fall bor den motarbetas. JTuli 1891. gt icke-snille- W. darvey, u nsti n - f"r-sok- er ar sd-so- ned-sab- la pd-std- r, -- fat-tig- df-rig- a p. med-lidsamh- e. fdr-fildra- et r, angio-ame-rikan- upp-fostra- Och visdom; forekommit en notis om Det dig pd det hogsta fortryter en svensk professor Anton Om ndgon vdgar komma Peterson blifvit antagen till Fram med en annu ej pd orgel oeh piano vid Patenterad tanke. Deseret university i Salt Lake Du tfickes skfinka City och att uppgiften hamtats ELI ofveililgset leende ur en svensk tidning hfiritrdn. At enhvar Ndgon svensk professor Peterson linnes icke i Utah, men viil Som vdgar tanka en norrman vid namn Anton Och saga tankarne ut att Pd ett annat satt Pedersen, som aren afde mest du fir vand vid. An uppburne musici i Salt Lake oeh som erhdllit ofYanniimda syssla Hut! tankares markatta, hut!: vid universitetet. Ilerr Peder- Du som i alia tider sen ar en mycket framstdende Gnagat pd ett magert, musikliirare oeh kompositor, Genom markattors gnagande men att vara den baste musiker magert, i Klippiga bergen, derpd har hr Tankeben I., sd vidt vi veta, aldrig gjort Du visar tfinder Om det ndgon gdng hander kraf. Att ndgon, utan de af dig gdlade Tinned el edg. I Nya Verl-de- n lfise: Mellan protektionism Apfasonema, visa sig oeh frihandel har varit ett sralg, Vdgar Pd af ett dig som forekommit de fleste alltlbr omrdde. Fridlyst vidt att kunna fyllas. Blaine har dock med sin reciproeitet pd Har bor du upphora att grima-sera- ; ett sardeles lyckadt satt lost uppgiften. Det ar ett ndgot half-v- a Har skall man dig andoek snart nog vfigen hvar, som fullkomligt tillfredsstaller folk af bdda parti-ern- 2j respektera. som icke aro tjurskalligt 3u lilla markatta fanatiska nog, att inte vilja se. Gd dit, man vet uppskatta Blaines dtgoranden harvidlag Dina prastationer aro fdrtjenta af berom: han har Och der du mdngen gdng denned icke blott bevisat sig va- Med dina krumsprdng ra en lordomsfri, klart blickande Kunnat fd hopen att skratta; statsman, utan afven en sann Sdk upp din gamla plats, patriot. Aterviind till ditt marknadslif; $ I taltet bland gycklarne kan du grimasera De ted spbrraysbohttjen . Och uppd ett Positiv. Det gamla spdrvagsbolaget, Salt Lake City Railroad Company, har vunnit i rattegdngen lUodbad bland strejkande mot det nya bolaget, "Rapid beSom grufarbetare. Transit Company. kant fbrsbkte sistnfimda bolag Den kritiska stfillningen vid i staten Washatt nattetid ibrlanga sitt spdr d Oregon-bolagSecond South Street, som det ington korn i sondags dtta r till utbrott. De uppretade iildre bolaget. nu med sina vag-na- r beffirdar. Arbetet hindra-de- s arbetareskarorna kunde ej ltin-gr- e och stiimningar uttogos d tygla sin harm. Med de som ffilts som Hinge hotande kring-buritsidor. omse Utslaget till anflillos bolagcts handt-langarfordel Anderson af dotnare skall llundraals skott Air det gamla bolaget Tvd grufarbetare diida-de- s vinna allmfinhetens bioch flera personer sdrades fall, ty nfirnda bolag har gjort sig iortjent af att understbdjas. allvarsamt. Gator, som aro fria frdn spdrva-gnr- , Nfirmaste orsaken till utbrot-te- t gaf den forbittriug, hvarmed kunna afolika bolag soka underriittelsen till mottogs i New vinns genom dnsokningar Castle bo dd att men ett negerarbetarne nam stadsfullmaktige; a, et da-ga- va-pe- n, s, e. aflos-sade- s. sam-hfille- t, de Jk. pde)sop, cr sd-dan- a, bygg-nadsyrke- t. bygg-nmkfursk- ig qvar-lemna- de t, g nor-ma- lt n. 255 250 blick. som nyss var ofverstdtt. Thomas hjerta klappade finnu starkare fin forr, han holl henne List omfamnad ocli gjorde sig all mojlig moda fdr att dter bringa henne till medvetande. Andtligen slog hon upp dgonen och stirrade ut pd de tomma gatorna; endast hfir och der spridde en lykta ett osfikert sken dfver de mdrka liusra-dernjust i detta ogonblick rullade vagnen fdrbi en kolossal, svart byggnad. Ett fasansfullt min-n- e vaknade hos Flora, och i det hon ddljde ansig-te- t i handerna, stonade hon matt: a; Ve mig, domkyrkan! Gud vare lofvad, utbrast Thomas, du lef-voch fir dter vid sans! Ack, hvar fir jag? frdgade Flora. 1 din trofaste vfins armar och fri, om det dig att bekfirapa din svaghet Du hade sd mycket mod, dd Act gfilde att frfilsa en annan, forlora det icke nti, dd ditt och mitt lif std pd er lyc-ka- s sped. "Ditt lif? utbrast hon forfarad, store Gud, ditt lif! Ack ja, dtt fir ju sannt, nu mimics jag allt. Hvad skall jag gora fdr att icke stdrta dig i fara? Tala, jag fir beredd till allt. Du har intet annat att gora, fin fatta dig och dristigt fdlja efter mig, nfir jag stiger ur vagnen. Men hfir firo vi ju redan! Han knackadepd fdnstrei, och vagnen stanna-de- ; de voro litet utanfdr staden. Thomas steg kfickt ut, oeh Flora, tfitt insvept i kappan och med hatten nektryckt i pannan, fdljde efter honoin. "Skall jag vfirta har till ers hdghet kommer tillbaka? frdgade kusken. Ja, svarade Thomas och gick raskt fram Thomas tryckte honom ett guldstycke i handen och sade: G)r nu icke sd manga omstfindigheter, gamle viin. Fdngvaktaren tog emot pengarne, skakade pd hufvudet, men gick likvfil hastigt ut. Litet derefter kom han tillbaka. Du kan gd dit upp, sade han, idet han tog nycklarue frdn bordet och gjorde sig i ordning att folja med. Du kan gerna inldsa mig, sade den unge for jag kan forsakradig, det jag icke hari sinne att springa bort med flickan och narra mig sjelf Air de fern guine'er hennes hals inbringar mig. Men ett ber jag dig om att jag fdr vara eusam med henne, afven om jag icke ar ndgon grefve. Ldt gd da, brummade deii gamle, och Thomas gick in till Flora. Dd han kom tillbaka, emottog Jack honom med morkt ansigte. "Heir du, sade ban buttert, dir.a samtal vara ndgot lfinge, men jag forsfikrar dig, du skall heller icke oftare fd lof att vara ensam med flickan. Thomas hade icke for intet varit ett par dr i tiggarhdlan; aldrig hade han anat, att hvad han lfirde der, sednare skulle kommahoiiom till nytta. Att aftrycka nycklar i brod eller vax, var icke ndgot nytt fdr honom; han hade en mycket vacker handstil, och derfbre hade hans tyrann, trabenet, e ocksd omsorgsfullt ldit honom att efterapa handskrifter. Sd snart han fdtt nyck-larn- e satta i arbete, borjade han pd att flitigt studera presidentens stil med lijelp af den stulna biljetten, och det lyckades honom ocksd sd godt, bo-del- frfini-mand- n, |
