OCR Text |
Show Salt Lake City, Utah, Onsdagen den 15 April 1891. No. 22. Jnmdlan. f Det nordiska folkets i Utah fortgAcnde utveckling och viirdiga represcntcrande Hr det mill, utgiivarnc hafva fdresntt sig, lika-sodet alltid shall vara dera s striilvan att ft'dja med tiden och gifva tidningens liisare fiirska och pdlitliga nylieter. Korrespondentens valsprAk Hr: "Sanning, frihet, gudsfruktan, riittvisa. Med fasthilllandet hiiraf kit an a vtgifvarne sig om att vinna allmanhetens bevAgcnhet och att tidningen shall blifva cn viilkommcn giist i hvarje nordbos hem i sAsom ock lor mAnga, hvilka vistas annanstiides. Korrcspondenten kommer alltid att bjuda sina liisare pA ett rikt och omvexlandc inneliAU: Originella uppsatser af de basta nordiska formdgoi i vestern; uttalanclen i frdgor rorande i allmanhet; uppsatser de ytlersta dagarnes lielige och Utah-folkaf kulturhistoriskt intresse; undervisning; reseskildringar ; frdn missionsverksamheten ; larorik och spiinnandc ; nyheter frdn gamla fiiljetong; politiska nyheter; och predikningar ; allvar Norden; allmanna nyheter; foredrag m fdr-vissa- Klipps-bcrgsdalarn- e, et upp-lefvand- Utah-nyhet- och er skamt. Korrespondentens yttre utstyrsel har nedlagts stor omsorg, emedan utgifvarne iiro af den Asigten, att en tidning som ogat sA val som sinnet uppvager mAnga andra, hvilka icke kunna framhAlla en sAdan fdrdel. Med hdgaktning: UTG IF VAll S' II. Salt Lake City, Utah, i November 1890. A till-tal- I Tabernaklet. Tal a fApostel John Henry Smith i sondags, den 12 April 1891. o Mina syskon! Min onskan ar, att under tiden, som jag skall tala till eder, jag mdtte hafva eder sympati och att mdtten I under-stodj- a mig med edra forboner, g samt att jag mdtte hafva ar dod, emedan de fdrestalt sig at1 det var hardt 'nar omojligt att hans lijkund ' togas, insdg dock flertalet af folket, medelst Guds Ande, hvilken kurs de skulle ta-gDessas tro rubbades aldrig. Erfarenheterna frdn den tiden a ihdgkommes nu endast af fd annu lcfvande heliga. Men dessa fd. kunna erinra, huru kyrkan, med Brigham Young som ofverhufvud, lilt verlden ve-ta. nd-gr- a, att aldstena skulle fortsatta verket och att det alls icke var af den Helige Ande. Jag har mdnga gdnger undrat nodvandigt att gora ndgra led-nin- ar Fr&lsaren liirde sina lariungar att de icke pd forhand skrdle bekymra sig om hvad de skulle saga, dd de blifvit kallade att framtrdda infior domare och regenter. Nutilldags ar det sd vanligt att vid alia tillfallen pd for folkets stadfa-stand- c evangelii grundsatser. Under de ofordelaktigaste forhdllanden begdfvo de helige sig vesterut, och under mdnga dr kunde de njuta Brigham Youngs visa rdd. Fred rddde inom vdra s landamarcn till dess vi falskeli-geforhand uppgora sitt tal, bland de sista dagarbcskyldes for uppror mot och att vi hade forstort alltid folk har nes heliga. Vdrt Anden. satt sin fdrtrostan pd rattsprotokollen. Till namda Om yi icke kunna hafva hans tid voro vi belt och hdllet for gemenskap, ar det battre for oss oss sjelfva och kunde som ett att sitta ned och gifva rum for sjell'standigt folk handla i vdra dem som hafva Andens ledning. angclagenheter. Dcr voro s och med frdn Verlden har ndgra frammande den bland haft oss, och ndgra af organiserande unlefva annu och dtnjuta dem att vi verkat der inbillningens kraft och att frukterna af vdrt hdrda arbete, vdr tro icke skulle kunna hdlla men de hade icke ndgot inflytan-d- e ofvtr oss sdsom ett licit. att stdnd mot civilisationen snart ynglingen Joseph Nar det var knappt om foda sd Smiths uppenbarelser kommo i och kinder bland oss och fiend a stammar omgdfvo oss, miirk-te- s kontakt med verldens anord-ningavdr ledares narvaro kanhiin-d- a skulle de visa sig falska. i stone grad an nu; ty da voMan trodde, att om profeten fd i jemforelse med hvad vi vi skulle ro ur rojdes religioncn Yagen, falla sonder. Denna forestdll-nin- iiro nu. De forhdllanden, som har annu icke upphort. dd omgdfvo oss, fordrade stdrre Samma uppfattning rddde med kraftanstriingning. Yisheten af afseende pd Brigham Young; de rdd som Brigham Young gaf, man trodde att sd snart han hvilken grundlade detta samhal-le- , marktes dd han uppmanadc gdtt hadan, skulle verket gd i a de stycken och de heliga geiras heliga att samla sig i byar att intaga den fasta och fdrsvara sig. Detta kunna hdllning som de giort allt sedan vi se nu, men fd kunna forstd sitt nedsiittande i Klippebergs-dalarn- det stora ansvar som hvilade pd Men man fann att honom. Det samma giiller om profeten Josephs dod alls icke hur han liirde de heliga att medforde det viintade resultatet. sig fodoiimnen och kinder. Andra man uppstodo, hvilka vo- I dedagarne betyddedet detsam-m- a ro i stdnd att leda folket, och de som hunger och kold att hade djup aktning och karlek fdr vdrdslosa med foda och de liirdomar, som frambragts Sedan vdr ankomst till vdrt genom Joseph Smith. Oaktadt mdnga som kallade sig heliga, berghem hafva stater viixt upp blefvo svikna genom Josephs nord, ost och vest om oss, Yil- ofver, vid jemfo-rclscvi- ten anmiler harmed sin Eirsta argAng. Ktn-resjxnde- u da stammar, som fdrr triingde lika hog grad som ndgot annat sig in pd oss frdn alia sidor for folk pd jorden; ochoakUdt vi s iiro missforstddde hafva vi dock att stjala boskap, iiro nu hartnlosa. Niir de voro vdrt samvete rent att vi hafva fiendtliga ldrdesvi att ickestrida fv lit vdr pligt sd ldngt vi kun-named dem, utan foda, klada och Utah har varit en tillily kt undervisadem sd ldngt vi kunde. fir de fattiga, och iifvcn de, som Det var ett lika stort brott att talat ondt om oss, hafva haft dbda en indian som en hvit man. f irdcl af vdrt arbete. Den store man, som var Jag har den tillfredsstiillelsen att i undan-tagande- n vis-serlig- tn kyr-kan- tli-g- r, g ofbr-mdgn- e. fbr-skaf- fa kliides-persedla- r. Na-tione- n, o. de-ru- el-l- er tillhdra oss. Dessas i att bor vara oss lika dyrbar som vdr egen ratt, och jag hop-paatt vdra riittigheter skola vara lika dvrbara fir dem. Jag som icke s hoppas att de heliga skola visa sig vuxna i alia firhdllanden, som dnnu mdtte komma att oss, likasom de hafva varit hitintills, till (less de skola hafva utfort sin mission pd jorden. Menniskorna hafva missldr-stat- t oss, icke vetande att vi hafva kallats till vdr mission af Ilerren att varna verlden och visa henne viigen till det eviga Yi hafva inga friimmande i tro liirdomar. pd Kristus t och )d allt hvad han liirde, menni-skan- s allt ar egnadt till fiiriidling. Ilan liirde oss att iilska vdr niista, och jag an. ser mig berattigad att pdstd, det vi hafva visat denna karlek i be-rd- ra lif-ve- hvil-ke- t. det Kristus ar verldens dterlosare, och att det som han liirde leder till menniskornas friilsning och upphojelse. Evau-geliumdste gd ut till alia till dess alia hafva liort detsamma och antingen ananunat cllcr fdrkastat det, och endast genom att troget utfc ira detta verk kunna vi frigbrasfrdu vdra medmenniskors blod. En liikares iakttagclser. o En rysk liikarc, SergnegcfT, har bSrjat utgifva ett stort arbete om somn och driimmar. Han har fdtt anledning att sysselsiit-t- a sig med denna fr&ga genom en jukdom som berofvade och liar nu i dtskilli-g- a d' 'saucer. Lrcrat heln sin encr-g- i pa ditto studium. Efter hans pdstdend.- lean nastan hvarje menniska genom ofning viinja sig att erinra sig sina drOmmar, och efter hans dsigt ar somn alltid dtfiljd af drdmmar sd att hjer-nalika litet kan underldta att frambiing i drommar i sofvan-d- e tillstand som tankar i vaket. Fdrfattarcus arbete gar ut pd att uppgora cn fullstiindig teori om stin.ncns natur, uppkomsten afdroi.anar o. s. v.; men dd det iinnu icke iirafslutadt, iir det icke mojligt att i korthet redogii-r- a for dessa temligen invecklade utvccklingar; deremot an for han ndgra iakttagelser, som hafva mer allmiint intresse. Redan flera foregdende forfat-tare- , som sysselsatt sig med af drdmmar, hafva att yttre intryck kuniakttagit, na gora anledning till sddana, och mdrkligt nog syncs intryc-kestiindigt framkalla starkare verkan'pd hjernan i somn iin i vaket tillstdnd; hiirpd niimnas n, - n n iakttagaredrdmmer, t; han vaknar att han blifvit stucken af cn geting; manhargjort det experimented att fora en lampa tatt forbi 5go-nepd en sofvande; denne drdm-d- e dd om blixten, som slog ned, och genom ide'association fick han iifvcn firestiillningom storm och regn. Dock finnes beriittelse iifven om ett motsatt fdrhdllan-de- . En ldkare hade kommit hem trott och utsliipad; han faller i somn och drummer, att han iir i och finner, n spdrvagn cch att konduktd-restiindigt ringer med klockan fir att fd vagnen att stanna. en n Dagen derpd fdr han veta, att man forgiifves ringt cn half timme pd den elektriska klockan i hans sofrum, utan att man viicka honom. Barllat-Savari- n Au-gust- a, par-fyme- Soiim och drSmmar. viirj-std- Wasatch staf: liirdag och sdn-da- g intryck af deras smak. Denna observation iir dock icden 2 och 3 Maj, samt ke fullt giltig, och man kan och siindag den 1 och 2 att smak- - och luktsinnena kunna taga intryck i sdmnen, Cache staf: sondag och mdnoch att man till och med kan ge- dag den 3 och 4- Maj, samt sonnom dessa sinnen framkalla dag och mdndag den 2 och 3 drdmmar. Augusti. Summit staf: liirdag och siinSergnegcfifexperimenterade der-vi- d satt: stod pd filjande dag den 9 och 10 Maj, samt Jag till och siindag den 8 och 9 Auresa landet att bort begrepp en 17 besdk hos under pd gusti. dagar af mina viinner. Fore min alre-s- a Bear Lake, Emery och Uintah kdpte jag en flaska parfym, stafvar: sondag och mdndag den som hade en stark; egendomlig 10 och 11 Maj, samt siindag och lukt, men jag aktade mig noga mdndag den 9 oeh 10 Augusti. att draga upp den, innan jag Sanpete staf: liirdag och siinkom till min bestammelseort. dag den 16 oeh 17 Maj, samt Der begagnade jag stiindigt liirdag och siindag den 13 och 16 och hade alltid ndgra Augusti. San Luis, Morgan och Bandropparpdmin nilsduk. Sammin ma dag jag lemnade van, nock stafvar: sondag och mdnkorkades flaskan omsorgsfullt dag den 17 och 18 Maj, samt och gdmdes liinge, mer iin ett dr, siindag och mdndag den 16 och i en 17 Augusti. byrdldda. hvarSan Juan staf: lordag och sc hade som entjenare, Jag in den 23 och 24- Maj, samt komma je dag pliigade tidigt i min ; siingkamma-re- liirdag och siindag den 22 och pd morgonen jag gaf honom flaskan och sa-d- e 23 Augusei. honom att, nar han en mor-go- n Millard och Sevier stafvar: fann mig fbrsiinkt i djup siindag och mdndag den 21 och sdmn, hdlla ndgra droppar pd 23 Maj, samt sondag och mdnmin hufvudkudde;han skulle icke dag den 23 och 24 Augusti. Utah , Ianguiteh och Snowflake siiga till mig ndgot derom pd och sjelf viilja dagen, sd att stafvar: siindag och mdndag den jag icke pd ndgot satt kunde va- 31 Maj och 1 Juni, samt sondag ra forberedd. Jag erinrade mig och mdndag den 30 och 31 Auhvarje morgon mina drommar, gusti. och de innehollo aldrig ndgot om Davis staf: lordag och sondag min vistelse hos min viin pd lan- den 6 och 7 Juni. samt lordag det. Dd dromde jag plotsligen och sdndag den 5 och 6 Sept. en morgon om den viilbckanta Kanab och St. John stafvar: och trad trakten; jag sdg berg, siindag och mdndag den 7 och hus sd tydligt, att jag kunnat 8 Juni, samt sondag och mdndag aftcckna dem. Fostbudet kom den 6 och 7 September. med ett bref frdn min fader, och St. George, Malad och St. Jodermed ofvergick droinmen till seph stafvar: siindag och mdnandra saker. dag den 14 och 15 Juni, samt Dd jag vaknade markte jag sondag och mdndag den 13 och doften af parfymen pd min 14 September. hufvudkudde, och min tjenare Iarowan, Beaver och Marihade verkligcn samma morgon copa stafvar: sondag och mdnutfort min befallning. dag den 21 och 22 Juni, samt Detta intressanta experiment siindag och mdndag den 20 och upprepades flera gdnger med 21 September. samma resultat. Joseph F. Smith. F. D. Richards. Detarocksd mycket intressant, icke att incitamenter, som iiro starka nog att kiinnasi vaket Korrenjton (lenten kostar tillstdnd, dock kunna framkalla blott tvd dollars om dret. iir den driimmar. "Korrespondenen Sd hade t. ex. en fransk lard storsta skandinaviska tidning i pd en upptiicktsresa i Egypten Utah. lidit af en allvarligogonsjukdom. Korrcspondenten horde Ani sin nas dromde hemkomst han Efter hvarje svensk familj, som Bldts-ligci 10 dr icke om sin resa. iinskar att fcilja med sin tid och niit-ter veta hvad som tilldrager sig. driimde han under Acre i rad om Egypten och resnn "Korrcspondenten bjuder pd och fd en stor lasviirda dertill och derefter saker, derstades, dagar deraf. af han samma miingd angreps dnjo Visa Korrcspondenten for edra dgonsjukdom som for 10 dr sedan. Det var alltsd biirjan af vatmer. Profnummer fritt. sjukdomen, somgifvitsig tillkan-n- a genom att framkalla drdm-meEfterfvOijan. Anna Maria men som icke varit stark Christensen, fodd i Eidanger, nog att kiinnas i vaket till- Brasberg Amt, Norge, 1822, och afrest till Chicago, Amerika, stdnd. 1857, efterfrdgas af sin ende bro-de- r rO va St Jacob Christensen. Det skall till ford el for henne att blifva intill talskonferenser komma att till honom, address Korskrifva Oktober 1891 hdllas fiiljande rcspondenten, Salt Lake City. Juab staf: ldrdag och siindag den 18 och 19 April, samt liirdag Xtnra bijtpjnadsfomter i forstaden Superior, som nastan och sondag den 18 och 19 Juli. Weber och Cassia stafvar: son- uteslutande eges och bebos af dag och mdndag den 19 och 20 skandinaver, finnes till salu till April, samt siindag och mdndag ytterst billigt pris af Skandinaviska landlorcningen. Niirmare den 19 och 20 Juli. Box Elder, Tooele och Oneida upplysningar ei hdllas A denna stafvar: sondag och mdndag den tidnings kontor. 1 m att haij genomborras afen n i. - att veta, exempql; cn fa-te- lor-da- g ofver-hufvu- d ver-kad- Arg. 26 och 27 April, samt sOndag ett dukadt bodr, scr man och riitterna, men fdr intet och mdndag den 26 och 27 Juli. be-vis- t. e for kyrkan, lcfde och for detta lands utvecklan-de- , och for fredens stadfastande, sd att vi kunde liiras att utofva evangelii grundsatser sd som de hafva uppenbarats i vdr tid. Verlden fdrstod icke den anda, i hvilken folket samlade sig under Brigham Youngs tid; men de trodde det var mojligt att skin-gr- a de heliga, om de endast kunde rodja ledaren ur Yagen. Han afsomnade emellertid i fred efter att i mdnga dr framgdngs-rik- t innthaft befattningen som kyrkans president. President Brigham Young af andra broder. Inmarkbar gen fdraudring egde rum genom hans bortgdng. De helige fortsatte att ofverallt ver-k- a i samma anda som forut. Yi tilltogo i antal och gjorde bruk af alia riittigheter vi hade. hat upptiindes emellertid mot oss, pd grund af falska och vrdngaframstall-ningar- . Yi hafva pd grund har-a- f utstdtt mycket under de sena-st- e dren. Regeringen onskade undertrycka oss i vissa afseen-deemedan vdra medborgare tyckte vi icke hade riitt att vara annorlunda iin de. Yi hafva bojt oss under tvdnget. Yishct ledde de rdd, som de heliga mot-togDe visste hvarfor de hafva samlats och hoppades att s profningar skulle taga slut Detta medelst lagliga medel. och hai fdrsokts, stridenkiimpas inom konstitutionclla alltid griinser, emedan de heliga alltid dnska att vara i samstiim-mighe- t med konstitutionens grundsatser. Det gor intet till saken hvilken det ar som iir kyrkans leda re hurudant vdrt tillstand ar, om vi endast std i narasamband med Gud. Ty han skall liira oss hvad vi skola gora under alia Verket var till forhdllanden. viss grad beroende pd. Joseph Smith i hans tid, samt pd. Brigham Young i hans tid, ty de voro utvalda redskap att grunda detta folk. Nu iiro vi liar i Zions land, och vi omgifvas af mdnga 1 lyc-kad- har riktat pd att lukt och smak siillan spela ndgon roll i drdmmar; niir man drdmmerom blominor, scr man dem framfor sig men marker icke deras lukt; drommer man att man sitter lor-da- g n - for-ha.i- d ge-na- st n n, da-ga- r: |