OCR Text |
Show ii . 4 At k. - se - vt ..j M. XI - wA J, (Mia ., Ear n Sven ska Svcnska Haroldcn. Iremnnorationsafgift: (THE 8WEDISII HERALD-- A Swedish Weekly Journal published in Salt Lake City, Utah, every EttAr Sr Tro m.'raAder Ett Jr t it Sverige Ett ball! Ett halft THURSDAY. BE Af lenningar bora Alltid tandas i bref, eller post money order, regis-trera- dt SVEXSK-AMERIKANS- VECKO-TIRXIX- K The Swedish Publishing- Co. J. C- Sandberg, President: E. Fi Brantino, and Manager-Chas- G. un- s. V. Anderson, Secretary. Saiming Skall Sesra! der adress: SVENSKA IIAROLDEN. Salt lake citt, Utah. N:o 36. Salt Lake City, Utah, C. A. II Febrnari 1886. Torsdagen den l:sta Ar ? Treasurer. Carlqhist, Office: E. First South Street! 138 Mill Mr. Calls Tal senatet einot den nya i ! ednmmlsbillen. Ilr. president Paragraf ! 12 i bitten bestiimmer, skola lorordnas till trustees mormonkyrkans den e a att fjorton att forvalta egendom ; men de Staternas konstitution sager, att pri-vegendom m. cj af det offentliga utan lamplig ereattning. Ar denna kyrkas d!er korporations egendom privat Det (yokes mig som en ellor offentlig? sadrn feAga ar alldoles onodvandig. Hen-ne- s egendom forvarfVcdes under lagens beskydd; den tillhor korpoiationen och dam bon valt till densammas forvaltning. Derom kan det icko vara tvA meningar. Konstitutionen ar orubblig. Den sfiger: ' ingen privat egendom skaH tagas till det offentligas begagnande utan lamplig Den omtalta paragrafen i denna nya bill tillstadjer icke alienist att egendomen tages, men bestiimmer afven att den skall begagnas till offentliga anda-mjDaailigen till barnens undervisning i Utah, utan egarnes samtyeke. Detta ar alldeles stridaude mot konstitutionen. Men nu en annan punkt. Konstitutionen sager "kongressen skall icke vidtaga nAgon lag syftande pA ou religions NAgra senatorer bar saga, att churu vi icke hafva r.itt att stifta lagar, syfiande pA en religions upprattamJc, hafva vi dock r.itt att stifta lagar, som uppldsa ett religionssamfund ; att vi kun na berofva ett religiost samhille dess privilegier och politiska rattigheter i den afsigt att undertvinga och odelagga det. Det iir ogonskenligen afsigten med denna For-ent- a for-njau- men-nisk- l, : e. g paragraf. Ilvad detta samfunds lyten an mAnne vara: frAgan for oss ar endast att afgora huruvid i det iir eller icke iir ett religions-sauifun- l. Att ddma efter vAra traditio-ner- , den engelska folkrasens historia och all var lagstiftning innan detta korstAgs begynnelse mot mormonerna, mA detta folks kyrka anses som ett religionssam land. NAgra af de arade senatorerna siiga, att deras religion ar icke den sauna. Siigcr konstitutionen, att I skolen icke uppriitta en sanu eller falsk religion? Konung Williams och drottning Marys tolerationsakt, som var frukten af all den gif-var- fdrfoljclse folket i England och Amerika sAviii som hela Europe hade suckat under i sA mAnga Ar inqvisitioneus bAlet, hangning o. s. v. som hvarje kyika och sekt pi gade eu annan med denna tolerationsakt, som iir grundvalen for v.r prisadc religionsfrihet, s'ger i bcstiimda ordabg hvad som ar religion och hvad som icke ar, och det lemnas oss intet tvifvcl otn hvad konstitutionen me-naniir den siger : kongressen skall Icke stifta tiaron lag syftande pA en religions uti-ct- uppriittande. Forr an vi inlAta oss pA forr an denna religions-fdifoljels- vi bortkasta falska religion, som vi kalk den, kan blifva omintctgjoid, Jlr. president Detta iir icke att straffa polygamister, detta iir icke att forhindra poly garni ; det iir att uppbryta ett grand fastat religionssystem, det iir att f. irfblja dess anbiingare i den afsigt att liliintet-gorderas fambiille. i kunna ej en gAng indirekte uii.irda lagar i det andamAl att utrota en religion, antingen den nu iir sann eller falsk- - Vi kunna ej borttaga mormonkyrkans rattigheter, som eu gAng hafva genom lag blifvit dem bkinkta, utan att kriinka ej bloit konstitutionen men afven kristendomens grundprineiper. Denna paragraf, ja hela billon, iir ett attenlat pA sjelfva kristendomen, hvars vigtigaete uppgift ar att genom foikuu-nandaf Kristi liirdomar omvanda dem till den sanna tron, men icke med svard i hand tvinga nAgon. Detta ar just ett af de morka tidsaldrarne. tiinde sA mAnga tusen till bAlet, borjade ocksA med limpliga anordningar, men de viixte frAn mildhet till stranghet till en sadan grad, att blotta tanken derpu tatter en rysning genom miirg och ben. Dessa grymheter utofvades skiftesvis af den ena sekten mot den andra, allt efeersom de hade makten. Motley siiger i sin historia om den republiken: Tyranni, stiindigt ny och alltid gammal, visar sig bestiindigt med samma hardi anletsdrag som hon burit i alia tidsAldrar, och de kunna undersokas tor noga. Berattelsema om Albas administration i Nederlanderna slAr oss niistan stumma af foifaran. Ilvar-fo- r har den Allsmaktige tillAdt sadana forbrytelser blifva utforda i bans namn ? Hr. president Hvad skola vi saga i religionsfrihetens ljusa dag, medkonstitu-tionen- s best im da sprak for cjgonen, att privat egendom skall icke tagas till offent-lig- t bruk utan l.implig orsiittning hvad skola vi taga till detta forslag, att cn privat korporation, en rebgio3 korporation, instiftad i ett valgurande andam il, och som sAdant uttryckligen betecknat i dess charter , skall med lag och genom do Fm-en-ta Staternas kongress tagas ifrAn dem och anvaadus for andra andamAl an onska, ja med den tanke for ogonen att dermed uppbryta hela deras samfund ? Jag inser icke hvilken tiinkbar grund kongressen kan hafva till att Rontiskera en korporations egendom under forsoket att polygamiet. Jag tror icke att nAgot giltigt argument kan framforas derfor. Den arade senatorn fiAn Vermont (Edmunds) bar med stor dugtighet cch skarpsinnighet si kt draga en grans etnollan hvad han kallar detta samhalles timliga cch prcsterliga angeliigenbetcr. Antag t. ex, att vi skulle angripa den stora katolska kyikan for att utrota dess tro, och att vi i den arsigt skulle berofva honne sina "charters, koufiskera henoes egendom ooh aDvanda hennes medel till bvem ville for ett ogou andra andamAl blick uuderstodia ett sAdant forslag ? Hvem vilie vAga siiga, att kongressen hade iunkt deitill? Hvem vAgar propo-ner- a ett sAdant forslag mot nAgot som heist al de stora kyrkosamfunden, som kristenbeten ar deltuti? Tanken harpA visar oss att vi hafva ingen rat t ej heller inyndigliet till att pro;kribera eller straffa nAgon som belst form af tro, vare sig vi kunna ej genom eller pol'tisk Idgstifming andra folks tro eller meningar. Det ar endast med gerningen vi hafva ait grand' principcrna for vAr regering, var civilisation och Kristi leligicn, vore det viil for oss alt litet niirmare undersoka forotideus historia. Det stora samfund af kristne s John som all' anhiingare tid varit bland detta lands trogoaste och lojala-tborgarc, som hafva stridit for den kristua religionen bland hadniska och civiliserale folk de hafva dufinerat hvad de anse f jr religionsfrihet. LAtom oss so oat kongressen eller nAgon annan fdrtning af miia bar riitt till att saga hvad som iir religion oeh hvad som icke iir. I de dagar d, det engehka parlamentet Atog big att saga hvad religion var, cn komite af John Wesleys anban-garfoljande deklaration : Det iir hvarje mans oinskriinkla riitt att dyrka Gud elter sitt eget bjertas bju a dande, och ban har r.itt att Irira och do sanaingar, som ban samvetsfullt tror, utan nigjt tvAog eller juridh-af den civila ofrigheten, forut satt att ban icko dervid stGrer den offentliga fredm, och under inga som heist vil kor skall denna komite afvika frAn denna grundvalsprineip." Det samfund, hvilket cikinner denna ptincip som grun Ival for vAr civilisation och var k. institution, bontAr af en stor portion af protestanterna i detta land. Orn enhvae bur riitt a;t dyrka Gud efter sitt samvetes hjiidande, dA bar cn man liitt. till att tro som sA mAngcn pi gor i fr.iminandj liinder, men vi hafva til iika riitt ti'l ait f.jrhjnia utiilviudet derat nth orn nnSjligt ulrnta det, men hafva vi derfor rail t.ll att biirja en ril gionsfor oeh uppbryta ett rnligions-yslcluljtl-emedan dess auhiingiro tro pA en Skola vi riugaktu den princip pA bvilken vAr egen religionsfrihet hviixr? Skola vi kullka-ttank- - och talfrihetcn, bib-loch Kristi religion oeh i dess sliille infora verl Ulig makt Ligetis sv.itd for a andans sv ri? Dat skui.e vara ait t skullo meddiU, ms historia; vara att Aoyo .nfoia den siianska med alii dess f.'irliirligbeter, att aler ige-- upotliola rel'glonsforioljelserna och geuopi bil och tortyr tvinga A.a sauna auaiuma SEedmearj'sUor att Vara ideer och meningar. Denna bill, och i synnerhet denna skall beverka detta. Den siigar icke allenast, att den dem tillhoviga riitten att figa egendom skall barofvas dem, men iilven alt deras egendom skall konfiskeras och begagnas elter kongressen? bebag, Pch i hvad iindamAl? Jo, for att denna We-ley- e pub-ga- e villfa-relse- ? a a upp-rep- d-- iiif4visi-tione- sA'-o- pava-gra- n gora. Jag ( vill ocksA foieslA skall lagens embetsmiin hafva en man eller en qvinna ut ur sin sting oeh siitta dem i arrest for det att en eller annan embetsman iir af den mening att de icke vilja riitta sig efter den vanliga ordningen icke for det de hafva gjort nAgqt ondt, icke for det de hafva motsatt sig lagen, men for dot en lagens man fattden fixa ideen, attde vilja gora saDet iifverlAtes till en marskalk, doma-re- , e kommissioniir, juryman eller eu att efter eget godtycke utfiirda en arresteringsordor mot ett vitlne forutan foregAende subpeena, niir han blott att "dot finnes grund att formoda att delta vittne ej vill Atlyda en laglig Ar detta ett rimligt eller orimligt tillvagagAendc ? Skilnaden mellan Jesu Kristi rena religion, som den tolkades af John Wesley och hans anhangare,och sektismea, hvars anhiingare sokte att med stegel oeh hjul tvinga andra att antaga sina ideer, iir lika sa stor i vAra dagar som i fordoms tid. Katteri ar ocksA religion ; men falska meDingaroch origtiga haodlingar, som ha sitt ursprAng frAn ofvertro, kunna aldrig utrotas genom lagens starka arm, utan endast genom evangelic-t- liimpligare kristendomens adia principerI ar 1656 blef i kolonien Massachusetts en lag vidtagen af alldeles samma den hvilken nu ligger framlor oss vilkorlig arrestering utan forhiir, utan angifoiog, utan viltaesbord. Jag skall upplasa ett stycke af den lag sadan som den vidtogs i en af vara fornta kola nier : Den af iubyggarne, som direkte eller indirekte forer en qviikare till denna kolmi, skad do mas till hundra puud stei lings boter, samt forvaras i fangthe tills denua summa iir betald. Vi- date . "Pft Jwu kivuwtv klvlou laaa ujyjo kommit en forderflig sekt, allmiint kallad qviikare, som bAde i tal och skrift mauga farliga och rysliga laido-maoch atagit sig alt andra och i orviin-dvar nations godkiinda sedvanor, och hvars vandel vill undergrafva respekten for regeringen och likaledesnedbryta reglor genom forkastandet af alia brukliga gud.sdyrkdscsformer och iifven a uadandraga sig umgauge med alia sanningstroende. For att forhindia sadant bestdmmer denna domstol att hvarje medlern af den fiirbannade sekten qvakarne, som icke iir basittande i kolonien, men som patraffas innanfor doss grander, skall arresters? af en konsta-pelkommissioniir eller sheriff utan nAgon skriftlig arrestcringsorder, om nagsu ma gistratperson ej finnes vid handen, och ej tillAtas att vistas pA frifot mot borgen, utan skall hAllas i fiingelse till dess nasta domstcl sammantrader, hvar han skall underkastas ett lagligt forhor och om det blifver bevlst att han tillhor qviikar-ne- s sekt, skall han djmas till landsfdr visaing med botelse af dodsstraff. Och hvarje bosittande person i kolonien, som blifver ofverbevisad om att tillbora sekt, och som anammar, forkun-na- r eller forsvarar qviikarnes upproriska meningar, eller som iramkallar myteri eller uppror mot regeringen, och som adopterar deras orimliga riog.ikt for sina likar eller foresatte, eller hAller sig umiau frAn vAra kyrkoforsamlingar och i stiillet derfor halier forsamliagir for sig pje'.f hvarje sadan person skall, nar han iir funnen skyldig af riitten, domas till en Oeh om han manads striiogt fiiigelse. uA icke lemnir kolonien e:t:r utsonadt straff, skall ban gifva borgen for godt tippforande' i framtiden, oeh om han fortfar i sin strjdighet och nekar att sina forryckta meningar, skall han land.dorvisas mod hotulse afdois-s'raf- f om ban Atervander. If ir hafva vi den samma vlkorligi friim'iird mot en den gAngen afskydd sekt, som nu foreslAs i den fjrtliggar.dj billea. SAIcdes upptriidde kristne man, som sjelfva hade viindt gamla England ryggen t'ormedelst den der herrskande ratt till att draga - lreds-domar- , karuk-tiirso- offent-ligcjo- rt a kyr-ka- orto-dox- , ofvan-niimd- e att orden och strykes ut al kan tvingas till att vittna paragrafen 1. Den paragrafen bestiim-meatt en hustru skall tvingas att vitlna icke tillAtas men tvingas mot sin make dock med tillAtelse att fortiga hvad t som i foitroende blifvit bvarandra Hvad kunskap under aktenskapet. bar den ena akta makan om den and.a Huru kan den som icJie at tortrolig? ena tviogas till att vittna mot den andra Hvad ar utan att bryta fortroendet? med donna paragraf? Ar det for att kunna anvlinda detta medel i krimimla saker i allrniinhet? Nej, det ar, billens egen forklariDg, for att under nyeka en rtligios tro. Det iir laggifuing uiot cn vilsefanmde religion. Ii gsn Dekar att det iir cn falsk tro ; men SO, 000 men uiskor tro dock derpa, och tro till oeh Vi siiga afl uied attde hafva sanningen. Jet ar ingen religion och att deras system iir skadligt; mtn nlh sekter hafva sagt sA, den ena om den andra, i alia tidsAldrar, och de som hafva haft makten, halva biiint, pinat oeh plAgat de svagare, for det de vAcat tanka och handli annorlmi-da- . Den hiir debatterade billen fiiresljr att straffa och utrota en falsk tro med lagans makt. Den ijrado senatorn frqa Alabama (Morgan) anmaikte, att detta folk, med en fanalism och uppoffran som ban ansor vain beundransvard, bringer dag efter dag och Ar efter Ar tiondedelen af all sin for ijenst som ett friviliigt offer. Hvarfor gora de det? Jo, emedan de tro det vara deras pligt. Vi pAstA att denna fanati.-tilhkyndar dem att praktisera polygami, och vi skrifva upp lagar for att hindra dem i utspridandet af deras tro, hindra dem i att hernia proselyler frAn andra nationer och Alagga dem straffmetoder cch tvAng som iiro okiinda A andra platser i vArt land. Jag iir sjelf en opponent mot och just derfor opponerar jag r, med-del- 1 mot sadana forhftllsvcglor som denna bill tAg mot mormonkyrkan, detta vilsefaran-d- e foreslAr, ty det skulle blott styika dess mendock grundfistade religionasystem, anhiingare oeh giira de straffade polyga-mistern- a och med statens verdsliga arm uppbryta till bjtllar och marlyrer i det as pclygamiet. Den krirtna religionens infly. taudo i detta land oeh det rattvisa forval-tande- t ogou. Konstitutionen fdresluifver, att foikets af de redan ex'sterande lagar, iir personliga frihet sAviil som deras bus, j r mera an tiliriiekligt och vill utriitta mera och annan egeudom skall beokyddas gaga an denna pansarbill, som uti hvarje mot ail orimlig arrest och beslaglaggning. vad visar att afiigten dermed ar att un Till trots for denna garanti besliimmer den dertrycka en religids tro med statens andra paragrafen i denua bill, att till hvil- kraftiga arm. Jag foredragar den kristna ken tid som heist, dag eller natt, utan rebgionens infly'aide oeh de krimine'h foregAende anklagan, utan notis eller Om vAr lagauies oparti ka utotvanda. intole-ranse- Jog pAstar, att denna bill, oeh de i iir densamma propon trade fdrhail-ireglor- , alldeles i motstrid rned aeden af alia vA-mot var in;titu(ioner,.och i att den iir i fuilsiiiuEg strid mot. vAr kristna frihet och vAr kristna civilisi-tioo- ; att den underviirderar den kristna religionens makt och inflytande; att de.o nekar och fruktar fritt tal och fritt de vigiigiste uppiiittLallarne af civilisation. v.r Jag onskar lika sA mycket Bom niigon annan man att fA polygamiet uppliaft, men jag rostar icke for rebgiomforfol-jels- e for detta iindamal. Jag tror icke vi hafva riitt till att bryta vara cgna hvilka til.forsiikra hvarje man ett opartiskt och lagligt forhor, nar han ar Jag tror icke beskyld for nAgot brottvi hafva laglig riitt till att uppna ett kors f.ti-i- knuati-tution- , e r, - varitdm tilltalades arbetskamrat unler vas pressens forbjudor afslojande och myndigheter-ra- i tiden narmast fire och efter mordet. som bar str.inghet, genom utvisningar m- m. Larsson, som lugnt afhordo vittnesbe uren afven den derst.iJes sttrkaro pass och icke iir mkstiinkt for rattolsen, yttrade att allt sammans var brott, mAste tagas med i endast "lost prat afOlsson. For ofrigt det iir till utvandring, rakningenTy DA 23 FALL! dee. dm Grymhct. vore han fullkomligt oskyldig och skulle som morwonerins proselytmakeri ytterst Stned Anders 01 isons syster Katin i nog bevisa sin o.skulj. syftar, och de nyss anforda siffrorua aro SiljansAs pA socken, Backbyn, morgonen si mycket mer talande, om man besinnar V1SBVAmerikaarf. Kronolansnian-nekom i Udug rden for att stilli kreaturen Euernau p. Gotland hade inslamt att de Arligen minikas pA detta satt oHh befanns cn af korna ilia sjuk, men dA intet yttre vAld kunde varseblifvas och kon makarua Lauvall med yrkande, att de att luekorna Ator fyllas. Under 1S85 fyra siirskilda siillskap af svenska att till honow utgifva snart skulle kalfva, troddes sjukdoraen mAtte f. dan-k- a tillsam-man- s hirleda sig biiraf, hvarfor egaren f irst vid 15,000 kr, utgorande en trediedol af dot och riikuande mer iin 600 medlemmar, de bokommit fran arf, besl och att for Amerika, skymntDgen nedslagta itsig fdrutom do Atorviindando misssoDarerna, henne, dA de fauna inalfvorna iinda till hvdken summa do forbumlib sig att For jemforelses Enemau, som de lemnat i uppdrag att frAu Kopenhamn. lungorna genomborrade af en 3 fot 1 turn skull mA u.inmas, att Norge, mod ett lAngstor, som bakifr.in inborrats i kon soki uttagi arfvet. Makarue lauvall ha af omkring 830, fick sliippa till sA helt, att don icke formaiktes, sA liige viigrat attutbetidi summan, enir da lookade till nAgot ofver 140 utvandrarc. Till liitt-na- d sig hafva med list bl kon ltfde. Gerningsmannen till denna fiir'de bkanvtnaviske emigranterna grasllgbet befanns vid af landifiskal A. aftalet med Eaeman, som for ofrigt ej har bfVerfartspriset vid de siirskildt anord-nad- e haft naumvardt i besviir Thorell foljande dag anstiilla efterspanin-ga- r nAgot saken, resorna blifvit nedsatt, sA att det du vara cn yngling frAn V, Bjdiken i hvadan den begaidi ersattningen voro alllist 220 kronor till Ogden, och utgdren deles for hog. samma socken, som foregAende natt Svarandona beg.irde dessutom uppdeof hiirfdr erbAlles derjemte mat under sig intrude i fnhuset och der under fr.m Liverpool till New York. Afrusets inflytande forofvatbrottetoch som med mAlet. ven aivlra At girder till befrimjande af for ofrigt varit en fasa for orten. Hoansa? det vara utredt oeh vidtagas ; silunda bar telier med knif, skadegjrelse A andras styrkt, att Enoman vidtagit Atgardcr, till emigrantiouen s foljd hvaraf arfvet kommit makarna till presidenten" Jorgasouhar i Stockholm kladerm. nt. Lira hora till deune allt sedan i hostas tvA aftnar hvarje ver-k- a SAsom vAd-li- hanila. PA grund haraf forpligtades ej ovanliga bedrifter. lemnat At 30 40 mormoner undervis-nin- g Lauvall att vid tvang af utmiit-nin- g for allmannsakerhot hr ban nu afford i engelska spr.iket. till Eueman botala 15,009 kr 8 ore; till hiiktet i Falun. i hand med missionsverksamhe-ten- s Hand Svarandona Alades derjemte utgifva 50 HI WKSVALL- Mord. Med hiiktade kr forrattegAugsomkostnader samt ersat-tyttre omfattning gar afven ett allt oforstaldare forkunnan le af mormoner-na- s borstbindaren Anlers Anderston holla alia i mAlet horande vittnen. liira om m.inggiftet, med hvilken de den 2 jan. tlutransakaing A Hudiksvalls Mord VSTAI). eller olyckshandelse. forut stuekit under stol. Numera kronohiikte. DA ett eftorsobt, men ej fiirsvara vittne, en kringstrykando person Natten till den 4 jaD. bade landtbrukaren de oppot detsamma sAsom egnadt att vid namn dialling icke kunnat kadas, Per Jonsso i A A ollsjou n:r 16 varit pA sedlighet, och de soka ej siillan ofverlemuade Aklagaren, kronnlansmannen en j"lbjudning bos cn gammal van och visa, att till och med Kristus hade M. Kj illander, mAlet till afgorande, och derifrAn gAende begifvit sig mothemmet mAnga hustrur. De skandinaviska Iauden hafva blef, dA bevisniug icke kunnat forebrin-gas- , dit han dock aldrig lefvaude nAdde. under hvad anginge mordot, den tiiluilade Pafoljando uiorgon hittades han natnli-ge- en foljd af Ar lemnat en mycket stor till do, enligt uppgift, harutinnan frik ind ; men cniir ban, ,'iggande dod i en mergelgraf oeh hanAgot mer eget erkannande, f rAn den mordade de, dA han derur upptogs, ott storre an 200,000 mormonerna i Amerika, bland krossAr i pannan. Om han under deu hvilka ett antal af under hennes lifstid stulit lin, till ett 1012,000 lefver i 7kr, hvarjemte han nf sin moder morka och stortniga natten gAtt vilse el- mAnggifle. Liinge har en dan.sk utkommit i Saltsj6.sta.leu. emottagit 10 kr, som han visste afven ler om nAgon ov.in gifvit honour ettdrAp-slaLiter sig svarligon bestAmma. och under forra Aret blifvit stulna frAn den derefier mordade grundides der ett blef han domd for f.irsta resan stdld till besigtningen botdj val uppda-ga- , svenskt blad. Att de flesto avenskar, huru harmed forhAller sig. Den 8 manadsrs straffarbete samt i 2 Ar som utvandra dit. hora till de i ckono-raisallmant var och kanske afven i andligt foriust af medborgligt fortroende. omtyekt oeh aktad samt en anlitad ksmtnunalman. Han var vanlottade, kan endast utgdra HER.VOJSAXDForsvunna- PA eftermid-dage- namdeman, ledamot af annu ett skal for menniskovannen att styrolseu for annan Jag jul bAdo tv A af Akaren SkAnes kreatursforsakringsbolag, varna dem for ett steg, som de fleste Ang-rden ledamot i kommunalnamden mod Sjolunds soncr, Eugen oeh Albin forst dA det ar for sent. mera. forre 8, den andra 10 Ar gammal sina foriildrar om tillAtelso alt gA ut en stund. Detta beviljades dem. Meu de voro in- Mormonismen i Skandinavien. got fin.-- i som stadgande, hndet foren person, - - n mormon-emigi-aute- kristna religion icke kan besegra dA kan ingen verdslig makt gora det. Af desja grander, tr. president, ar jag i opposition mot denna bill, och jag hop-pa- s att iindiingsfSrslaget af dt-- arade set atom frAn Alabama, hvilket vill dsn nAgot, ml blifva aatagen, men jag tror icke vi hafva ratt till att utrota ett grundfiistadt religionssamfund, vare sig sant eller faLkt. Ehuru denna bill ar ett brott mot oeh en borjan till mot andra kyrkor oeh sekter, tror jag, att den ej vill hafva uagon annan verkan pA mormoneina an att fdrdka de:as anhangiro oeh lyfta deui hdgre i deras egoa dgon. Jag tror, att forkun-nandaf den sanna religionon af dess trogna prestc-- och up.iratthAllandet af de fcderala mynd gheterni i Utah genom en militarstyrka stor nog till att beskyddi aila dem, som onska att lemna mormonkyrkan, vill utraita hvad dennibill aldrig kan sera. mormo-nisme- r, tt fit for-bitt- be-re- dt rjo-resa- u religion.-for-fdljels- e yng-ling- g r SycnskaNyheter. n STOCKHOLM. Iliksdagen kommmer att oppnas a rikssalen den 18 januari. var-de- Fru Edgren har afre3t till Christofer Bruns folkh.eg-- ' skola vid Sagatun i Norge, i akt och mening att der gora fdrstudier till ett redan phnlagdt Et.irre arbete. Hon viintas ej hem forr an i slutet af mAnadtn. g n er kt afseen-deme- n - - st a Till midAlderdomsforsorjning. dag hos grefven oeh grefvinnan Posse pA Bergqvara i SmAlaod voro dan 5 jan. inbjudna20 af godsets aldre, numera frAn tjenst eller arrenda afgAngnc underhaf- - a, finno qvinnor (enkor). Med undantag af 4, som hade sjukdomsfdrfall, hade alia sig. Yid slutet af mAltidc-- forkla-rad- e varden afsigteu med sammanvaron vara den, att till de namda gasteraa, som alia langre tid arbetat vid godset, pensionsbref, som berattiga dem till en Ariig utdelning under deras lifstid af 25 kr hvardeia. Det blir sAlcdjs en Ariig utdelning af 500 kr., hvartill kapitalfond ar till stor3ta delcn skankt at grefven och grefvinnan P.; en mindre del deraf iir hopkommen genom Ailiga samman-skoe ati kr. per maa af godsets sedan 12Arstid, samt vista plig-teYiikoren for Atnjutande af sAdau pension iir fornamligast att ha uppnAtt minst 60 Ars Alder, icke langre innehaf-vphts, samt ha ndjaktigt uppfylt sina Aliggandn. Utom dessa 25 kr. Atnjuta under.stods-tagarn- e bostad och briinile in natura pA ue stalien de forut innahaft, der det ock ar tillfalle for dem, som forma det, att antingen sjelfva uppta?a och odla eller ock af eftertriidaren arrendera ett litet joidstycke for egen rakning. Nya pensionsbref utdelas i samma mjn de nu besatta blifva lediga. ut-de-la tt under-hafvand- Amerika. klfYorsnaniniirai'ie fortsattes under natten, men meu samm4 sorgliga resultat oeh man sv.'ifvar fortfa-rand- e i okunnighet om, hvar de befinta sig, trots de ihardigaste spaningar. Man antager att ges arna begifvit sig ut pAisen och dervid rAkar fa'la i nAgon vak samt omkommit, Mordbrand. Julaftonrn nedbrann ladugArd och stallbyggnad, tillhiiriga i VctterAsen landtmannen E. SelAngers socken, 15 not ooh innebrandesDe i stallet befintligs G hastarna raddades- - Man miss! tinker 1 svinkrea-tu- r mordbrand. r. I som utgAr uppsats undtr den upptagit Dot glader var liberal nog att upptaga en i det v iscntligaste sA taniligen sannf.irdig framstallniug. Under Ar 1885 siindes frAn Utah till Skandinavion icke mindre iin 40 flcrtalet bestAende at miin, som antingen intaga en hog stiillning pestadiimet eller iiro egnado att aldre och fdrbrukade krafter. SAlun da omhiindertngs for nSgra mAnader sedan posten fAsoni "skambnavisk president, rnel fiito i K ipenhatun, af hr biirdig frAu Sverige och som tvA gAnger forut skott detta v.irf ; och sAsom e "president ofver Stockholm.? intriidde ungefir samtidigt hr James Jorgasoa, likaledes fodd svensk, men som under niirmaro trettio Ar vistats i Utah oeh blifvit en itrig anhiingare af mormonliiran. An vidare: vid do senaste konferenserna i Kdpenlntnn, Kristiania oeh Stockholm infuiino sig den europeik.a president, D- H. och tvA "tild.ste son hans Wells, samt frAn Zion, for att inspekteia stalluing-enUnder dot skandinaviska presidentska-pe- t i Kopenhamn lyda 4 danska konfo Sveuska Tribnucn", Chicago, Anna vi foljande ofvannamda rubrik, som efter "Stockholmsposten". oss att se, att "Tribunen mormon-missioniire- Ea explosion i ett betsemworstal' giuteri i Pittsburg den 5 d:s d.idade fem ton arbetare. Chicago be.siiktes ator igen don 1 d:s af en kail bobs som siindeqvicksilfret nor till 10 grader under Zero, hvilket iir 18 gr. RI St. Paul, Minnesota, gick det ner till 28 gr. It. och i Minncdosa p. Canada Pacific jernviigen undock till 36 gr. R. Det ar kold, det - ! i New York SpArvagnspcrsonalon har strejkat, hvilket i eu sA stor stad som New York fororsakat mycket heist som gstorna voro folia af tnii. De strejkandes antal iir 1,750, och do for-dr- a endast sin arbetstid nod att till tc-Itimmar oin dagen. hvilket man Iofyadt dem men icke h.dlit. KRISTI.l.VST.UI For Trikiuforgifiniug. omkring en rnAnad sedan iosjuknale i Ahus i en familj husfadern, husmodorn, en fosterson samt en tjensteflicka. Efter verkstalld undrsokniug befanns sjukdoms-orsake- n vara trikiofjrgif. niog. Fjorton Tviinnc ynelincar i Jersey City, dagar efter fortarandet af en skinka spA George P. Faugel oeh Joseph Clark, deu rades sjukdemssymptousn bos namde fvo buna af on senare tolf Ar gammal, Famillefadern, en man mellan 50 St. Bernhard bund d. d:s och bAda a 60 Ar, ar svarast aigripen och vArdas kommer att sdnlas till dokfor Pasteur i A lanslasarettot i Kristiaustai, men oak-taParis, don end; som kan forcbygga forgiftningen varit af slirdcles besxaffenhet, hyser man numera Kalla vin Jar liar Oik,A farit Giver hopp om hans tillfrisknande. De andra staterna. Fr.in Nea- - Ymk och Washingtall aro nu utom familjemedlemmarne Viil forijent belouing. Hr J. E. fara. on bciiitlas den 5 J s alt det varit dr, kal'a-itf. i d. de haft dot i manga ;ir, och da Stock hjradsskrifvare nukgren, holms Ud, som fiAu trycket utgifvit ett stormcn Fyradubbelt mord och mordbrand. ar beledsaga i f saG, iir Arhus, n (Kopenhamn-1traGkeu bctydligt hiudraJ, och tokyiuren arbete med tittel "Grundskattehistoriskt Undantagsmannen Johannes Souesson, och Islands), 3 sven-- k i bland fattigtfoik stori. arkiv, l.ar "for det nitiska arbete Ilult-gre- bans hustru och cn liten sond elter Goteborgi och SkAnes) samt natten mellan den 11 och 2 jan.' nor.skt r egnat At forskningar i kamerala (Kristianias); Lvai t neli ett ar yt I Outaiio, Canada, lef en ung i Glimmingo i Broby socken al'Kristian-stad- s af regeringen tillerkiints en terligare indelit i At kill ia "grenar . flieka hegrafvon fiir nAg-i- tid kinaf 750 kr. af besparingarna A rikb" Sonkustrun, dnga NJsdotter, Storst, bade till omfang och uumor.ir, ar skulle man flytta h.muc.s kDt.i t il det riiki.ar sjunde hufvudiitel, med fcirbin-dels- sirgades ilia i halscn, och afled den 14 Stockholms kouPcien:.-miriden annan grnf fell vid opiinandet if Hennes tnan vid ett mcdlcui for Uubgren att till fiuansdeparte-mente- t jan. njligan for niirv.ir.indo omkring l,25t s.'tgo de f.irf ira.le ,i k.i att aflemua 100 ex. af iiiAgav.iiande ras under ptigAeuds jurnvdgiarbete. iutiger flick m icko varit dol. mas, ocli bland dess 8 "grenar Kroppeu' v ir f Huset Vid framsta arbete. uppbrandes. i sin ordumg Stockholiin det den hade hon f ut rpp Hr Ilultgren hari sjelfva veiket genom innebriindes kreatur. En hast ar borta, rummet, med omkring 36 ) medlcinmar under hufvu let och alit tyd.ie i a alt den mordaren hvilken for sina noggrauna fjrskningar och genom troligen big, gnat Demist kom.na Upsula grnu (omkring olyckbga li Jit en sitt skrifestiiileri angjonde jordbeakatt-ninge- att komma pA flykten. 260), Orebro (160.) E kdstuna (150) i C.,1 to ti'en har Mordaren, f. straft'Angen llagstr im, Avesta nara (Mo), Sundsva !SH) A isoy utriiltet mera an mAngen dyrbar lA flora st s en ma3 i foikmoten vidtagit att i Lit kornitA sAJoai greps den 13 jan. i cn torp.-tug-a r .knas oeh "b.i,co:l jlutligen (70): 3 mil vester om Ousby. af hela F.ulmd, der m iriuonerna dock kinescim. steg .ir vid, i li.ittrn grin UtvisaJ katol k prett. Den 31 dec. v. kronollinsuianuen Iiigersledt. I nyss an t li ilV-me !ltt miird i dr.'fvi utguri cn but ett trettioal. anl.tnds med Expresi11 till llaagij sAsom tran3porterades till Broby Laradsblikte. t Inkala pre Jem ut. Hide min i til uu :1 itit alt gifna siffror iug ir iifven "ib ITan har koufroiLorats hanslln nisi mcigilerm o:h tek-med liken oeh staJGuiot passagerare katol ke apostoliake prelekten saki'lelt li kiliuid ti.gic for Norge och svcnska Lapplaud Bern-har- visat rorelsc, mm nekar. t'.n- sig eller l.'irit utt ircroa i djhitsiindo c 1A grund af den i Ryssland giillan-d- besvlirande on silindlghetor hrlva i.,,-a t oi, i Ii i Jo e il f ir .! r.,u utgGr ungefir 12 proc aide1 l.eli ur de mold ides to tagna saker ler n.igot mer ;ia 155 "til Iste, prestur. c lag, som forbjuder katol-kpresteratt utan s.irskild tillatelse betr.ida ryska hafva fauniti den vapn, bvari De ut.s uli fun rare och diakom-rLief prefekten Beruhard geuom kte efter dea stulna ha Rea. Utah bekl idi de hdi.i v rligheterm a! at auktoriteter (genenralguverndren mm rang-och ;il Kte, MALMORcvolvaratten'at. RAlhusuit-tele in3 och Nylands repreitu guvernor borgmastaren liogprost" iir f.ir n.irvann harden 8jaa- dornt i ILog j) f irojuden att hnditigi och terad endistiSk m- Fraiubigni inom handhin-deP,doafor mordlorsok mot med "Express" dea 2 jan. vissa gr. mr, i synnerhet Ppsilajoch Av? i ena Roslin samt voxel tilt Sverige. stsnm m.c';-sta, bot till 8 Ars straffarbete oeh 10 Ars f Sa lyder, fiiger anmn-talcDagblad, sitpin aDitlaud, uM af medborgligt firtroerid i. Ialsson noti.-e- n i Abo Tidriing. ooh dA tidningeu miudre I'lta ide. I Kn will l M forklarade sig mi.ssn jj J med d mron, O.torrik eibjiid.i 0,11 Damn i'k fra i I) ; in uppgifver sa positive fakta, bar man Senare autr.'iffade.s lai.sson bar en pA dagea ung ff cl: i pu 22 .,r lccai tem v n.iaen (.ir tiMrino.icrua. bast jord den i svjrt att betvifia den sainma, sa otrolig . cn liknau le dvda s ddd i sin cell. ,U1 fl.ekau i den iin later. Men mer au tvifvelaktigt hangande inom Skanlina.ien, si syne.- k.r omtalado i ett forcgAen le mini vara fiirhallin lc nu torde d.t vara, om en Sudan handling, Anklagad for mord. Arbctskailen emcherti J mor. De f rrt-- dagirno Hill, in man Da t. ex- 1879 morun uijo k som don omtahde, ar beriittigad enligt Nils Lirsson stiilldes den 0 jan- u( viig att 'iod-ai henne, mon do si.strtrettio ulVcr dag.irne bar fluru vida en f jreskrift af det finsk Jagunder atal for lrosla hiirads-rir- nernas antal i Sverige var n.i-'varit slitea at stjf krimp, och for mord A Cecilia Svensson i II Or. 2,000 och i Danuiaik omkring 2.150, har.muimm slag, som i notisen oran imnes, forefinnes ,m hir iii la .nt n n.uiu 1 ouli kiinna vi icke, men affor Mordet hade begAtts nigra dagar fore Sverige nu taglt tAMteget de senare dagarue har man Ator bGrjat ven om sa vore, ha finska embetsm n jul forsju Ar sedmTill stud for sitt niira 2,100, uulai Danunk bar icke endast att band.a efter finsk lag. Och Atal bade Aklagaren lAtit inkalia ett vittne fufft 1,700. Miaskiiog.'u i v .rt sGJra gifva henne llycando oaring guiout att sprat dcnsiuima genom nan. n torde y isenil gcu IGra si vidt vi veta. torde det icke Annas nA- Per Ohs on fran ITOr, sotn a konfereus-omi-Ad- dt mormon-missionea- vattu-bkriie- s l , di (Stock-holms- n 1 1 , 1 mor-dad- frA-go- gratifi-katio- n snl-.ii- - e dod-ale- s lji-nc- , n d.ii-kim- ill-i- ; ,i-- i oKc.-a-- 1 1 hvil-,io- t, - tv.i-r.- , e j,-- ri'-i- t llag-tro- Fin-laL- 1 nod-gade- s n Ater-viio- 'orfal-knin- g t d, imr-n- i i n tt ot iumj-liit- arbet-karlc- . |