OCR Text |
Show ' Den 3 , sA 8om vi ej ITAH September kunna vi vanta en strike telegrafc-r- men stir langt tillbaka med forr ha sett maken till,fA se hvad antalet af kontor och afsanda telegramer. Wabash jernbarus embetsman vilja gora. London deu 7 Augusti. En deputaassociati-one- n tion ft An den cngeltk-judisk- o i dag lord hai Salisbury uppvaktat Det HVI8KA8 att de Republikanske la hvilka pA senaste tid grasserat pA for att anhA om att England, antingen ensamt eller i furening med ofriga ett obarmhertigt s att och plundrat de Beilintraktaten, mAtte tra bo bkola bortjagas; det sages att i President Clevland aninar anstalla jagt da emellan f.Agi om judarnes stfillning bland dem och redan se vi somliga hanga i Rumauien. Lord Salubury ivirade n't regeiingcn sem med vingarna och kasta blicken At annat cu s'gnaturmakt f j kunle for hAU. som sAdan Utah Att finna en plats attskauka uaktn uppnurksum-het- . hvarest de fritt och obehindrat kunna drif-v- a Regeiiugen beklagade, att de sina smutsiga handtverk ar omojligt; judarne ledo under pA andra platser i Unionen skulle ett rep fordom och skulle, trots snkens snart pryda deras mellan hufvud och ax-lnatur, gora sitt basta for att soka belagna kroppsdel. forbattra judarnes stadning- hvarom icke Svenska Harolden. SALT LAKE CUV, r. 1885. Prester och Redaktorer horde vara tacksamma till Mormonerna formedelst dA de ej hafvaforrAd pi iatressanta artik-la- r och nyheter for sina lasare och sA kunna de tryggt lita pA att hvarje MormoDerna ting som kan sagas om blifver val moitaget d . v. s. om det ar dem emot. Gamla utslitna historier hvilka blifvit beviste vara osanning kanna utan fruktan for motsagelse npprepas. DA penningar fattas nAgon prest lAt dA resa omkring och hAlla foredrag ofver de fasans varda "Mormonerna och penpingar erhAlles. Det ar underligt att folk som ej bor langre ifrAn oss an att de latt kunna finna ut forhAllanden hat lAta lura sig af dessa maskerade sA ha vi t. ex. en artikel i Christ! an Advokat1 om att Pastor T. C. Ileff superintendent af Wasatch Missionen, skall gA ost om nigra da gar cch bereder folket pA att oppna penningepun-geinnan han kommer, emedan motstAnd mot honom kan ej goras; ty han formAr lossa den hArdast sammanknutna pennin gepung. I samma tidning omtalas att en norsk vid namn Rev. P. A, H. Frank liu, en frAn mormoismen omvand till Gud att han har stora egenskaper pooh de aro vissa pA att han ej skall komma tombandt tillbaka. Han skall afven gA ost for att tigga ihop penningar for de stackars Mormonernas omvandelse. Vi kanna ej Pastor Franklin, men fSrmedelst den Christ-nrekomendation'han erhAlleriden samt den kunskap vi Advokaten, ha om Apostlar i allmanhet kunna vi slu ta att hans sympati for Mormonerna kommer att blifva mycket stor och dA han sjelf varit mormon, skall troligen mAnga gladia sig ofver att hora de rysliga behandlingar han utstAtt och huru hans lif varit i fara dA han Atervando till Gud, intres-ser- a ty sAdana uppskakande) historier folket, och desto flera af dessa logner de kunna uttala desto fullare blir deras bors, lycka till herr Franklin i edert predikopenningindustri; det ar troligrn helt annat an att vara missionar i Jesu Kristi kyrka hvare&t de som sanningen fir gA omkring ofta hungriga och utan hcrrberge, hAnade och bespottade, och understurdom lida genom falska broder, hvilket Paulus sager ar ett afde svAraste prof att utsti; men dessa falska broder kan ej l inge dolja sig. utan gA ofver bord fLkas upp och unkerstun-dovisas for penningar formedelst deras underbara raddning beundras och en tid lysa de som en sol men snart falla de ned som en skinnpels. Aho-rar- an-d- ho-no-m repre-senta- inro-tad- om-tAli- - Finland. n boRJA att blifva hjert nupna ofver allt i Unionen och tro att om ej President Clevland vill gora mera for det parti hvilket vaidt honom till President; att Republikaname Ater kommer till valde igen vid nasta val. Det ar hArdt att vara President om han skulle tillfred-Itall- a hela folket. Det basta Broder Clevland kan g",ra ar att folja den som han svurit att uppehAlla oeh se till att lagne tillampas lika pA alia fattige eller rika populara eller icke och republi-kanar- e ej tillAta demagoger antingen eller demokrater att tyrannisera Oeh dA ett folk anropar ofver nAgonom honom beskydd ar det hans pligt att undersokaforhAUindet och ej taga notis af embetsjagares hcmska skran utan folja landeislag oafhangig, fordomsfri och man nog att saga hvar skApet skall stA- Demokraterna - - llelsiltgfors den 7 augasti. Hvad skulle bli af verlden utan Ett lysnande bevis pi att her-rdiplomaterej, sAsom man pistir, i allmanhet aro till foga nytta for utan att tvart om deras arbete bide ar modosamtoch af invecklid utgor en tilldrageke sou egl rum i BukarestDervarande grekiska raedebud, hr Dragumis. erholl af konungen af Ruma-nie- n afskedaudiens vid sin hogtidliga stoikorsct af rum.'lniska Kronorden. Olycklgtvis inuehado sandebud forut storkorset af grekiska Fralsarorden, som arfinare an rumauiens Kronorden och motsvaras af orden Rumauiens stjerna. Hr Dragumis AtersSnde derfor Kronor-detill den rutnaniske utrikesministern med den aumaikniDg att han djupt att man i Rumanien vidforlanau-de- t af ordaar gjorde skilnad mellan stora och smi stater. NAgot sAdant brukade man ei gjrn i Grekland. Utrikesministern lat till hr Dragumis framfora sitt djupa beklagnade ofver handelsen och sin forsakran att han hos konungen tkul-l- e bringa saken pA tab Man biir sAledes kunna hoppas ati verldsfreden ej stores af denna tjlldiagel-s- e s och att herrar diplomater skola i goue bibigga denna vigtiga tvist mellan de magtiga staterna. ar an-d- lego-berd- ar rnensk-lighete- Kejsaren, och kejsarinnan, storfurstep-tronfoljareflera stoifarstar jemte en lysande svit, hvaribland hofmiuistorn och krigsmini-stern- , amande hit i afton kl. 7 med ban-ti- g frAn Willmanstrand. Stadsn ar fest-lismyckai. Deras majestater mottogos entusiastiskt af ofantliga folkmassor. Forsta besoket galde ryska kyrkan. PA aftonen ar staden illuminerAd. afvensom, sardeles praktfullt, den i hamnen liggan-d- e kejsarl.ka lustjakten oeh ryska Deras majestater ha gjort en rond genom staden.' n Oster-qjoflotta- I Helsingfors den 10 augustilato kejsaren och kejsarinnan for sig presenterade eenatorer och andra digni-tiirsamt darner. De AskAdade derefter den stora regattan, i hvilken deltogo 50 kuttrar och ett 30-t- lustfarande ADgbA-taStaden foreteddo en glansande Pa aftonen holls en stor student-konser- t, som Ahordes af kejsarparet, och i sondags egde en stor flottrevy rum vid gafs hos deSveaborg, hvarpA ras majestater. De besokte vidare r. och flera offentliga Frivillige brandkAren anstalde for dem en stor inanover och pA aftonen gaf studentkAren serenad. Kejsarparet afreser Ater i afton. lor-da- - r. k. gala-din- inratt-ninga- Blandade Nylieter. En preussisk officer har blifvit i Kronstadt som misstankt for och ford ofver gransen. hak-ta- d spio-nc- ri Engelska underhuset har nu i tredje lasningen antagit den bekanta lagen om skydd for unga flickor och qvinnor. Opportunistcrna ha till sin kandidat vid det stundande senastorsvalet i efter Victor Hugo utsett Daix, tillhorande yttersta venstern, for att motarbeta Songeons val. Forbjuden qvinnoforening. En i Nurnberg af fru G. Schack (ordforande for en qvinnoforening i Berlin) upprattad forening af qvinliga arbetare har af poli-se- n forklarats vara en polititk forening och sAsom sAdin upplosts. I det kinesiska Turkestand har ett uppror utbrutit. En son till Jakub khan, Kaschgars forne lierskare,(har salt sig i besittning af landet och liotar nu afven det norr derom belagna omradot vid Ili, till hvilket Ryssland har ett godt oga. Hela resningon tros ocksA vara under-blAat donna makt. st lyc-ka- pl van-ne- Enligt en raport i don forsta lilla bulletin kallad af Industriforetag, New Enterprises, pAstAs att hvarje vecka Industrif retag pAborjas i detta En sou till general Howard iCmaba, land (Amerika) som representerar ett ut. befalhafvare ofver vestra militardi.trik-tet- , Liggaf nastan 150,000,000 med andra ord, begick sistl- vecka sjelfmord. Han industrien i Amerika har en tillvaxt af var 19 ar gammal ooh tjenstgiorde sqm f 30 000,000 hvarje vecka. Ett storartadt ingenior i Yellowstone Paik, samt hade land vi lefva i! en ljus framtid for sig. Ett saliskap, hvaribland befunno sig hans fader samt De Forenade Staterna ha mer iin hans forlofvade, besokte nyligen parken tre ginger sA mAnga mil af telegraf, dub-beoch alia roade sig utomordentligt; men tn sA mAnga telegrafkontor, och niotan dag hade den uuge mannen en ordvexling tvA ginger sA mAnga telegramer tanda med sin fastmo, hvilken slutade med laud Arligen som n got annat pajorden. att han skjot sig en kula genom brostet, Langden pA Forenta Staternas telegraf-linie- r Man antog att sjejfmordaren blott kunde aro 103,840 mil; telegrafkontor lefva en eller h5gst tvA dagar. Faderns 163,840. Antalet af telegrammer sanda sorg oe'n fortviflan iir granslos. sista Aretvoro 51,942,249. Rystland ar nast pA listan med en mil liingd 53,736 , (eller aro som vi i sista nummer ' anmarkt en vidstrakt organisation, som befaller ofver mAnga tusende arbetare och kunna dessa tusende pi en timma nedlagga arbetet; man kan harutaf se den h ofantliga forlnst som kan drabbas den allmanna rorese; ty de kunna pA kort tid stanna nastan all trafik for narvarando forsiggA underhandlingar och jemvagskomp-panie. mellan dessa arbetare de forre fordra att de personer hvilka afskedades den 16 Juli skola Ater sallas i arbetc och striken skall sluta, jernvags-komanieroc- r, lt ! och (Han tog sig om hufvudet med bAda hander som en sann bild af Angar och sjelfforakt) Men kan inte den jorden goras fruktbarande igen? frAgade Jaequette likgiltigt. So a hon sats vid skrifoordet med ryggen At fadern, kunde denne ej se det uttryck af spandt intresse som upplyste hennes ansigte. J0, nog kan den det, men blott i mAn tom den kommer i tur att tradas och med pAkostande af artificieih godningsamnen. Det kommer sAledes att droja liinge, kosta mAnga leLlagoa sko.dir och mycket kontanta ut pengar." Efter en stund hade Jaequette slutat. Far och dottor gingo nu attuppsoka herrarno, men fingo af fru Rifstjer na veta att de, sAsom han formodat, gAtt till qvarnen strax efter det Rafstierna gAtt in till sig. De torde dock vara snart tillbaka, ty de lofvade att icke droja liinge och att gA raka vagen. C. R I, Mercantile Institution, Zions 1 ... - General Merchandise- s r Salt Lake City, Logan, Ogden, Provo och Ha arjehaiula. Soda Springs. ... I H. S. ELD HEDGE, supt. IX bac-ke- JEn sjoman stodfor ratta som vitne, och blef, innan han fick ailagga ed, om han var katolik, hvarpA han ivaradc cej. Ar ni proiestant dA? fort-satt- o dommaren. "Hvad ar ni da? herre. Nej,sade sjomannea. "Forsta marsgast, MAKUFAKTUIiVAISOPi En orolig patient var har om dagen hos cn tandlakare, som forkiarade: Ja, tandroten mAste tagas ut, ty det onda ar lAngt framslrridet, men det foror-saker inga smiirtor. Jag iAter er inan-da- s lustgas fore operationen. "Hvilken verkan har denna gas? DA jaglAter er inaudas blir ni och dA ni vaknar ar den sjuka tanden borta. Patienten tog upp sin portmonua ur fickan, och den artiga lakaren, som trod-d- e att han villa betala, afbrot honom I r, PARTI GCH MINUT. Det hilligaste handelshus i staden! med-vettlo- s, fore-kom- 1 HS. EAGLE EMPORIUM. Brefprof. Basta herr pastor, lor far mins dod far jag tacka, som for brefvet. SAdana smA fameljeangelagenheter ofta och hvad mig sjelf anbelan-gasA befinner jag mig bra pA lasarettet, der doktorn tagit af mitt ena ben; men gudskelof jag bar ett till, hvarmed jag har aran ftambara herr pastorns odmju-k- a medoorden: Z. tjenare "A, det behofs icke, ni kan ju vanta. med honorariet till efter At. Lefva eller do. En skollarare holl Det var ieke heller min afsigt att beett foredrag ofver lifvet oeh doden och tala genast, jag vilie blott se huru aayc-kanmarkte att en grmmal man, som sA till penningar jag hade pA mig. :agande safslutat sitt lif, sallan hetraktade doden pA samma satt som en ung man, tHCANDINAVISKT HANDELSBITRADE VILL BETJENA EDER. X-Y- . 99 102 alls? 4 r, I "Tala inte om dot elaudet! Allt for sent blott har jag fAtt inse att det ar den som gjort min ruin. Ilur kunde sA galen oeh lAta narra mig att stoppa jag ocksA vara att ens tackdi-ka- ! igen dikena med Akrarnes matjord, utan sAg - kop-pa- "Bevara mig vid for en sadan hanielse efter det hiir konststycket i dag! Men jag mcnar: Kan herr Gr n i morgon gora brukspatrou ett sA olika anbud mot i dag? Detar inte ban som skall gora dqt, det ar jag. Ilan vet annu iogenting, Ack, min fri,ken, det kan ju vara onodigt att upply-s- a herr Gron om om Han ar ju bnikspatrons jindA frokens far, Eu sA oegeuuyttig begiiran kan man inte afslA; men bvad mig sjelf betraffar, behofver jag val inte tiga? Aek jo, hvad bkulle det tjena till att Basra nAgonting Uiedvelande af uppfyld hederspligt kanskemeran af fear lek. Den andre kyssen fick han iote den gAugen, ty Jaequette slet sig ifrAn honom oeb skyndade ut efter modern. Denna blef icke mindre bestort an mannen blifvit, men nar Jaequette hr iskat henne i orat samma medika-mesom pA fadern, lugnade afven hon sig, hvarpA de alia fyra begAfvo sig in i salongen, det, till sAval Elises som FlArmans och Spaderlreundts hapnad, forlofningen tillkannagafs. De bada grannarne inbjodos att Aterkomma klockan-1dagen derpA. Jaequette skaffade sig tillfalle 1 att-sag- "Afven mig ar dA kommissarien om om. forsta mig dal Jag vill inte forstA andra iin mina viinner. Kommissarien tar sAledes i morgon med sig koneeptet till ett okkndcrligt kontrakt? Jaggor allt hvad Froken befaller, i forlitande pa frokens klokhet oeh - och "TystlAtenhet, ifylde hon. God natt och viilkom-me- "Men 220 MAIN STREET 220. MIDT EMOT POSTKONTORET. de storsta oeh mest fullstandiga laget Saljer i parti och minut och har ett utaf Fyndigt svar. Hr A- ville gora sig qvick Toilette-artiklaoch bekostuad ooh justorade matenaler i Utah, medicinor, Parfymer, af lakemcdel pA en israelitisk k5pmans inledde derfor ett satutal med honom om Gif oss en protbestallning. Alla genom post be6(alda varor ombeeorjes noggrant turkarnes grymheter mot de kristna i det samt till de lAgaste pris, pAgAende kriget. BILLIGARE INGEN SAL-JE"Men kan ni tanka er, herr Isak, r, Niir smadelsens vampyr, med klor af fortsatte hr A., "forr i verlden voro andA varre deran; ty hvarje Ar Och niibb af.jern, beslutar sitt forderf, i Konstantinopel en jude och en Nar med sitt etter, an i tata droppar, Asna till profetens ara!I I floder iin, den svartar dina varf, det skulle SAA genmalde israeliten; Hvem liAller dA sin stAlskold ofver dig? Det samvetsfridc-- iir gA trygg din stig. dA inte ha varit trefligt for oss tvA, om vi varit der tillsammans. Niir vilda stormar kriug din hjessa brusa PA tidens vida, uattomgjutnahaf, Domaren.Tag in haktade forre Josias Wickstedt! Niir hdgt dess vAgor mot din julle rusa, Wickstedt (presenterande sig). Mjukis. Och den iivart ogonblick tycks gA i qvaf, Domaren. Ni har antraffats borusad A Ilvein styr deu dA med stark och ofvad hand? allmau gata . . . Erk;innor.ni? Co-operDet hoppet iir, som lotsar dig land? Wickstedt. Abja; qonars narrar jag ative A de att bara ett sviirja, konstay.hr par Nar sjelfva hoppet viker frAn din sida, vill jag inte . . . Men stopp litel jag Dess stjerna' slocknar pA din mdrka led, vill ha anstand med bSterna. Nar cj mot stormen mer du mjktar srida, Domaren. HNi kan into fA nAgop Men dignar kraftlos bredvid rodret ned, ni ar ju en 16s personHvem komnicr dA med ljus och lugu och Wickstedt (illmarigt smAIeende). Sau trost ? Det boneu iir ur djupet af ditt brost. gyckemakare! . . , Ar man los person, man a haktad? nar Eli gAng niir lifvets mddor och bekynuiOT Stadsresan. Brita Stlna hade varit till Bakom dig ligga i ett duukelt forr, Niir grafvens natt dittjtrotta oga'skymuier torgs med Atskdliga goda saker, smor, Och dodens lie raslar.mot din dorr, m. m. iigg, mjolk, Hvem fdljcr dA dig pA din sista fard? Hon hade ett par tro mil att fardas, Tron iir det tron uppA en battre verld, och detta gjorde, att hon forst sent kom hem. Der sutto nu far och mor och hemmadot-ter- n TANKEKOKN. Kajsa och Ato qvaflsraat-Gusfre! safe Brita. Guss fre igan! hlf svaiet-HuIloflighet skaffar alldJvanner. har kommersen gAtt? frAgade Den rena sanningen ar i regeln hogst mor. opopular. "A into ofver s;ik. Di sa, att mjclka vabara vatten, A de mAstejala veta att Skan lalen ar en gast, som aldrig ett besok utan att bringa sitt ar- de va ljug, for ja hade bara slaet en bete med sig. fjarndel brunsvaittn ina, NA, sa du do? Tre ting aro svAra: Att glomma en ,Nanamanl Va de likt se? Ja sa, att oforratt, att bevara en hemlighet och att dA forstAr di rakt inte Man pA mjolk. nyttigt anvanda lediga stunder. agga Hure var do ma dom? Sann hjertefrid vinner man genom "Jo dar kom en ong harreltyr ma ena att motstA sina lidenskaper, icke genom vit mossa pA huvet, A sAfrAgte han mak, att Atlyda dem. omjagvella ta en reksdalar tjoget, sA God framging iir en valsignelse for skulle han valja ut sak ett tjog A di baste . degoda, men en forbanndse for de daliga. De tok du la? Ja vesst. Man sA hade han ingenting Deu som icke kan befalla ofver sina A lagga dom i strax, A sa sa han att ja tankar, rnA aldrjg frovauta att kunna sulle haila arma ofver brosted, sA kunne sina handlingar, han liigga dom pA arma. A de gjole ja. Hvaiken det goda eller det onda, "Hva vade ma de dA? som menniskor utratta, blifver begrafvat Jo, nar ja nu stog dar A inte vAga ro-r- a med dem; det tfterlefver dem. mak, for att inte agga sulle rulla i sA kosste ha i mak, A allt folket Den som sopar sin egen dorrtroskel flina, som hade divurtstclleta. vill ej ha tid till att kritisera sin grannes. Kosste han dak? Man bor aldrig anso en ting vara sA Ja met pA mun, tre alio fira gADger.l Mor mor, sa Kajsa, nasta gang far obetydlig att den ej fdrtjenar att laggas marka till. ja in te stan A saljer agg. staden for att vid landskansliet protestera mot sitt for den handelse gArden skulle bli sAld: och som du i forstAr, kan han ickd vara tillbaka forr an morgon till Gron med FiArman niir ha! och gAr qvall. Ha, ha, icke drangarne saga ett ord annat an sA vAga qvarnen, iMen skrif nu, det som ar bia om hela tillstallningen. mitt barn! Efter en stund sade Jaequette: Att doma af hvad den nye inspektorn sade for en tid sedan, sA ar varsta skadan pA egendomen den dar kon-tra- AFOTEKAIIE, dig, pojke? Niir liftrdt dig drabba alia olycksodeu Som fordom Job, niir blixtrar kring dig slk, Niir plAgau, qvalen, sorgerna ocli ndden HAlogda, drslra krig ditt liiger StA, Hvem gjuter balsam dA i dina sAr? Blott tAlamodcts engel det formAr. 103 98 ROBERTS & NELDEN - Spansk tragedi. I Pipahona, en min-dr- e ort inom provinsen Logrone i Spani-nictilldrog sig for nigra dagar sedan en forfarlig hanelse. En vibs Ciriaco Fernandez, en tjuguarig man, alskade Blasa Burgos, en ung flicka om sexton Ars Alder, for hvilken en annan ung landt-maBabel Fernandez, likaledes hyste stark bojelso. Pa kyrkoinvigningsfestda-ge- n i Aldalobas, en narliggande by, fick Ciriaco se Blasa pi gatan och kastadc sig ofver henne samt tillfogade henne icke mindre an trettio knifstyng. DA Babel Fernandez fick kannanom om mordet, skyndide han till skAdeplatscn for Det kom till en strid mellan honom och m6rdarcn, och snart stortade Ba-bdod ned ofver den unga fiickans lik. Ett ogonblick derefter tkyndade Mathias Fernandez, fadern till det audra offret, dit for att hjelpa sin son, men foil genast, dodl'gt sirad, jemte sonen till marken. Nu infunno sig Manuel Burgos, den unr ga fiickans fader, samt tvi af hans men de voro icke pA skideplatsen; lyckligare och deras lik betackto snart Det ar mycket lattare att se smA fel platsen jemte de tre foregAende. Sedan Ciriaco pa detta siitfc begat t sex mord, an stora dygdtr. vande han pistolcn mot sig sjelf oeh Den som soker efter ord att klada sig lifvet medclst tvA skott i sina tankar med, vet ej riktigt hvad det brostet. ar han ouskar saga. Forskrackelsen ofver denna tilldragel-s- a var si stor i Pipahoni, att invinarne Att tiga med sin hemlighet ar klokt 'i vid forsta underrattelsen stangde sig men tro att audra skola tiga med den, ar sina hus och barrikaderade dessa enfaldigtsamt ej vigadelemna dem, forran de fAtt visshet om Ciriacos dod. - "The Knights of Labor e utan ibland just onskade att den mAtto kommaOm t. ex. du, Nils Petter, slot han nu gAr ut pA ga'an och frAgar Xar hjertat klappar, an af stilla langtan gubben, som i detta ogonblick passerar Och ar af ika stormancle begar, forbi: Gamle man, vill du hellro lefva, Nar du ej sjelf furklara kan den trangtan, eller vill du hellre do? sA sager han . . . Det svall af kaiiblor, som fornimmas der, sA sager han . . . nA Hvem tyder di for dig dess glta hvem Petter. SA sager han, hvad angAr det Om icke kiirleken frAn Ijusets hem? POESI. sA - i morgon, De unga hade sitt forsta rendez-vou- s klockan sex pa morgonen. Utan att lata honom fA en kyss, sade Jaequette. En fastman afslar ju aldrig sin fastrnos forsta bon? "Atminstonesk&iijag inte gora det. 1 FDet ar mitt fasta foresats art bli en uppriktig och hustru, som aldrig har nAgon hemlighet for sin man; men jag nodgas lAta min forsta bon till dig bli att fA ha en hemlighet for dig. Fragamig aldrig ni-gom det kontrakt som jag ref Bonder i natt, och jag skall tusenfaldigt aterg .lda dig det. Beviljad, minalskling. Tack. Kom nu, sa gA vi och se pA hvad , vi icke ot till FiArman-Snall- kommissarien, satt upp ett koncept till och tag det med i morgon. Vi betala icke; mer an hvad inteckningarne gA till, och for inventariernui endastfemton tusen kronor, fastan de aro varda trettio, for att fa Atminstone nAgon ersattning f6r Angby och allt d?t andra. Det skall sarskildt sattas ut att Angby icke ingAr i kopet, och sA skola pappa och mamma manbygnaden och trAdgArden till doddagar och fA tvA kannor sot mjolk om dagen, mjolk, gryn och potatis sa mycket de vilja, tvA hastar och en kusk fodda och sA ett tusen kronor om Aret qvartalsvis. Skrif nu ett riktigt fullstandigt kontrakt, kommissarien vet nog hur det skall vara, sA skall kommissarien fA bli forsta marskalk pA mitt brollop. iHar froken kommit ofverens med herr Gron om all det der? Nej, mil baste herrfragvis, det har jag into, svara-d- e hon nabbigt. Det har det inte varit tid till. Men kanske kommissarien inte tror att jag kan fA honom att gA in pa det? De bleiVo ooksA strax derpA synliga i allGn. SA snait de hunnit fram, foljdes alia herrarne At till Rafatjernas rum, der alia pappere? genomgingos pA sAdant satt som Rafstjerna sagt tiil Jaequette, hvarefter kopslAendo borjade. Gron fordrade tilltrada genast, f5r att kunna sjel.'va fA skota Arets trador och hoStsAdd. men erbjod Ealstjerna att utan ersattning bo qar till april pafoljande An t, hvilket denne dock lifligt afbojde. Bedragaren kunde ju icke bo hos den bedragn.:. Efter en timmes prut hit och dit ofverenskom man om en kopesumma af 230,000 kronor for egendomen oeh 25,000 for inventarierna eller tillsammans 255,000 kronor. Som gArden ju var intecknad till 180,000 oeh licit' stjernas losa skuldcr uppgingo till omkring 10,000, sA skulle han alltsA komma ifrAn gArden med 45,000 kronor i fickan. Kontraktct skulle nu sattas upp, uten fru Rafstjerna kom in och nodgade herrarne att forst supora, eftersom-klockagick pA tio. Jaequette hade lifligt framhAllit for modern huru det var att i qvall ha gAende supe, ty dA bade herrarne tillfalle att mera enskildt vid smAborden om affaren, oeh huru tryekande for hela siillska-pe- t det A andra sidan skulle bli att, dA alias ankar voro sysselsatta med den stora affaren, nodgas vid sittande bord hAlla vid lif en blott nAgorlunda draglig konver sation. Hennes radgillades och foljdes. AlltsA kunde Jaequette under supnfA tillfalle att saga till Gron midt ibland salhkapet under det hon leende bjod honom at en ratt: For gudB skull skrif inte under kontraktet forran min far formligen i alias narvaro gifvit sitt bifall till n |